Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Gemenskapsvarumärke – Prövningsförfarande – Talerätt och partsbehörighet – Personer som ett beslut gått emot – Invändningsförfarande som grundas på flera äldre nationella varumärken – Beslut genom vilket invändning bifalls utan att samtliga äldre varumärken beaktats – Beslut om bifall till invändarens yrkanden – Möjlighet för den som ansöker om gemenskapsvarumärke att omvandla sin ansökan till en nationell ansökan i motsvarande medlemsstater – Saknar betydelse

(Rådets förordning nr 40/94, artiklarna 58 och 108)

2. Gemenskapsvarumärke – Yttrande från tredje man och invändning – Bedömning av invändningen – Vilandeförklaring av förfarandet vid invändning grundad på en registreringsansökan – Harmoniseringsbyråns utrymme för skönsmässig bedömning

(Kommissionens förordning nr 2868/95, artikel 1, regel 20.6)

Sammanfattning

1. Ett beslut som fattats av invändningsenheten vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), genom vilket en invändning mot registrering av ett gemenskapsvarumärke som grundats på ett flertal äldre nationella varumärken bifallits med avseende på samtliga berörda varor och tjänster trots att invändningen inte bifallits på grundval av samtliga varumärken som åberopats som grund för invändningen innebär att yrkandena bifallits, trots att invändningen inte bifallits på grundval av samtliga varumärken som åberopats som grund för invändningen, eftersom den som ansöker om gemenskapsvarumärke i enlighet med artikel 108 i förordning nr 40/94 fortfarande kan omvandla sin ansökan till en ansökan om nationellt varumärke i de medlemsstater med avseende på vilka ansökan om gemenskapsvarumärke inte avslagits.

Invändningsförfarandet syftar nämligen till att göra det möjligt för företagen att genom ett enda förfarande invända mot ansökningar om gemenskapsvarumärken som kan innebära en risk för förväxling med dessa företags äldre varumärken eller rättigheter och inte till att i förväg lösa möjliga motsättningar mellan varumärken på nationell nivå.

Den omständigheten att invändningsenheten inte beaktat vissa äldre varumärken har inga negativa rättsliga konsekvenser för invändaren, eftersom förfarandet för omvandling av en ansökan om gemenskapsvarumärke till en ansökan om nationellt varumärke endast är en möjlighet för den som ansöker om gemenskapsvarumärke. Detta förfarande innebär nämligen inte en skyldighet att bevilja ansökan och det finns inga hinder för en sökande, vars ansökan om gemenskapsvarumärke avslagits efter ett invändningsförfarande, att inge liknande ansökningar till de nationella myndigheterna, utan att använda sig av omvandlingsförfarandet.

(se punkterna 35, 41, 42 och 45)

2. I regel 20.6 i kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 om genomförande av rådets förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärke föreskrivs att Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) ”får förklara ett invändningsförfarande vilande … till dess att slutligt beslut har fattats i det förfarandet”. Härav följer att vilandeförklaring är en möjlighet som harmoniseringsbyrån endast tillämpar när den finner det befogat.

(se punkt 46)