Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Socialpolitik – Manliga arbetstagare och kvinnliga arbetstagare – Tillgång till anställning och anställningsvillkor – Likabehandling – Deltidsarbetande arbetstagare – Avtal om deltidsanställning enligt vilket veckoarbetstidens omfattning och förläggning är beroende av arbetsbehovet – Avtal som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 76/207 och det ramavtal som bilagts direktiv 97/81

(Rådets direktiv 76/207 och 97/81)

2. Socialpolitik – Manliga arbetstagare och kvinnliga arbetstagare – Tillgång till anställning och anställningsvillkor – Likabehandling – Deltidsarbetande arbetstagare – Nationell bestämmelse som reglerar den högsta tillåtna arbetstiden och dess förläggning på samma sätt för såväl heltidsarbetande som deltidsarbetande arbetstagare – Tillåtet

(Rådets direktiv 76/207, artiklarna 2.1 och 5.1; rådets direktiv 97/81, bilagt ramavtal klausul 4)

3. Socialpolitik – Manliga arbetstagare och kvinnliga arbetstagare – Tillgång till anställning och anställningsvillkor – Likabehandling – Deltidsarbetande arbetstagare – Avtal om deltidsanställning enligt vilket veckoarbetstidens omfattning och förläggning är beroende av arbetsbehovet och där arbetstagaren dessutom har rätt att acceptera eller avböja erbjudet arbete – Fråga om tillåtlighet med hänsyn till att det saknas jämförbara heltidsarbetande arbetstagare i samma företag

(Rådets direktiv 76/207, artiklarna 2.1 och 5.;, rådets direktiv 97/81, bilagt ramavtal klausul 4)

Sammanfattning

1. Rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor är tillämpligt på en arbetstagare med ett anställningsavtal enligt vilket arbetstidens omfattning och förläggning är beroende av arbetsbehovet och fastställs gemensamt av parterna endast från fall till fall och därför påverkar den aktuella arbetstagarens yrkesverksamhet genom att deras arbetstid vid behov läggs om.

En sådan arbetstagare omfattas även av tillämpningsområdet för ramavtalet i bilagan till rådets direktiv 97/81/EG om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS, när arbetstagaren har ett anställningsavtal eller ett anställningsförhållande som regleras av lag, kollektivavtal eller praxis i varje medlemsstat och när arbetstagaren är en anställd vars normala arbetstid, beräknad på veckobasis eller som ett genomsnitt över en period på upp till ett år, understiger den normala arbetstiden för en jämförbar heltidsarbetande i den mening som avses i klausul 3.2 i nämnda ramavtal. Deltidsarbetande med tillfällig anställning omfattas av ramavtalets tillämpningsområde när medlemsstaten varken helt eller delvis undantagit dessa deltidsarbetande från bestämmelserna i detta avtal i enlighet med klausul 2.2.

(se punkterna 30 och 40, samt punkt 1 i domslutet)

2. Klausul 4 i ramavtalet i bilagan till rådets direktiv 97/81 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS och artiklarna 2.1 och 5.1 i rådets direktiv 76/207 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor skall tolkas så att, de inte utgör hinder för en nationell bestämmelse vari den högsta tillåtna arbetstiden fastställs till i princip 40 timmar per vecka och 8 timmar per dag. I bestämmelsen regleras även den högsta tillåtna arbetstiden och dess förläggning för såväl heltidsarbetande som deltidsarbetande arbetstagare. Arbetstiden för deltidsarbetande är per definition lägre än för heltidsarbetande och leder således inte till att deltidsarbetande arbetstagare behandlas mindre förmånligt än heltidsarbetande i en jämförbar situation.

3. Klausul 4 i ramavtalet i bilagan till rådets direktiv 97/81 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS och artiklarna 2.1 och 5.1 i rådets direktiv 76/207 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor skall tolkas så, att för det fall veckoarbetstidens omfattning och förläggning anges i samtliga anställningsavtal för ett företags övriga arbetstagare, dessa bestämmelser inte utgör hinder för att tillämpa ett avtal om deltidsanställning för arbetstagare i samma företag enligt vilket veckoarbetstidens omfattning och förläggning inte är fasta utan är beroende av arbetsbehovet och avtalas från fall till fall och där dessa arbetstagare dessutom har rätt att acceptera eller avböja erbjudet arbete. Sådana avtal avser nämligen anställningsförhållanden med ett annat föremål och gäller därför inte jämförbara heltidsarbetande arbetstagare i den mening som avses i klausul 4 i ramavtalet.

(se punkterna 61–62, och 66, samt punkt 2 i domslutet)