Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Anslutning av nya medlemsstater till gemenskaperna - Österrike - Jordbruk - Gemensam organisation av marknaden - Övergångsåtgärder avseende handel med jordbruksprodukter - Beskattning av överskjutande lager - Kommissionens behörighet

(Anslutningsakten av år 1994, artikel 149.1; kommissionens förordning nr 3108/94, artikel 4)

2. Anslutning av nya medlemsstater till gemenskaperna - Österrike - Jordbruk - Gemensam organisation av marknaden - Övergångsåtgärder avseende handel med jordbruksprodukter - Beskattning av överskjutande lager - Principerna om proportionalitet och om skydd för berättigade förväntningar - Åsidosättande - Föreligger inte

(Anslutningsakten av år 1994, artiklarna 145.2 och 149.1; kommissionens förordning nr 3108/94, artikel 4)

3. Anslutning av nya medlemsstater till gemenskaperna - Österrike - Jordbruk - Gemensam organisation av marknaden - Övergångsåtgärder avseende handel med jordbruksprodukter - Beskattning av överskjutande lager - Innehavare av ett överskjutande lager - Begrepp

(Kommissionens förordning nr 3108/94, artikel 4)

4. Anslutning av nya medlemsstater till gemenskaperna - Österrike - Jordbruk - Gemensam organisation av marknaden - Övergångsåtgärder avseende handel med jordbruksprodukter - Beskattning av överskjutande lager - Beräkning av skatten - Tunisisk olivolja - Tillämplig importpålaga

(Kommissionens förordning nr 3108/94, artikel 4.3)

5. Anslutning av nya medlemsstater till gemenskaperna - Österrike - Jordbruk - Gemensam organisation av marknaden - Övergångsåtgärder avseende handel med jordbruksprodukter - Beskattning av överskjutande lager - Beräkning av skatten - Åsidosättande av likabehandlingsprincipen - Föreligger inte

(Kommissionens förordning nr 3108/94, artikel 4.3)

Sammanfattning

1. Kommissionen var behörig att med stöd av artikel 149.1 i anslutningsakten av år 1994 anta de bestämmelser om beskattning av överskjutande lager i de nya medlemsstaterna som finns i artikel 4 i förordning nr 3108/94 om övergångsåtgärder vad avser handeln med jordbruksprodukter med anledning av Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning.

( se punkt 24 samt punkt 1 i domslutet )

2. Artikel 4 i förordning nr 3108/94 om övergångsåtgärder vad avser handeln med jordbruksprodukter med anledning av Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning strider varken mot proportionalitetsprincipen eller principen om skydd för berättigade förväntningar.

För det första har kommissionen, genom att införa en avgift på överskjutande lager som fanns i de nya medlemsstaterna och genom att fastställa villkoren för dess tillämpning, valt den lösning som den bland flera möjliga alternativ ansåg vara den lämpligaste för att undanröja riskerna för att den gemensamma organisationen av marknaden skulle fungera sämre. Dessa risker skulle kunna uppkomma genom att lager som översteg det som kan anses motsvara en normal lagring, i den mening som avses i artikel 145.2 i anslutningsakten av år 1994, byggdes upp. Nämnda avgift syftar till att hindra att sådana lager byggs upp eller åtminstone att neutralisera de ekonomiska fördelar som lagrens innehavare förväntar sig, genom att behandla dessa på samma sätt som operatörer från gemenskapen med tolv medlemmar, operatörer som de konkurrerar med på samma marknad. Avgiften måste i princip anses vara ägnad att uppnå målet att underlätta genomförandet av den gemensamma organisationen av marknaden i de nya medlemsstaterna som anges i artikel 149.1 i anslutningsakten, utan att gränserna för vad som är nödvändigt i detta hänseende för den skull överskrids. Härav följer att kommissionen inte har överskridit gränserna för sitt utrymme för skönsmässiga bedömningar inom jordbruksområdet och inte åsidosatt proportionalitetsprincipen.

Eftersom principen om skydd för berättigade förväntningar kan göras gällande i förhållande till gemenskapsrättsliga bestämmelser endast i den utsträckning som gemenskapen själv tidigare har skapat en situation som kan ge upphov till en berättigad förväntning, så har gemenskapen för det andra inte på något sätt, vare sig genom en handling eller en underlåtenhet, antytt för de berörda kretsarna att några övergångsåtgärder, syftande till att undvika konkurrensstörningar och sådana spekulationsvinster som kan uppkomma genom att överskjutande lager byggs upp, inte skulle vidtas vid tidpunkten för den utvidgning som skedde den 1 januari 1995. Vidare borde en normalt omsorgsfull ekonomisk operatör, sedan offentliggörandet av anslutningsakten av år 1994 i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, ha haft kännedom om att enligt artikel 149.1 i nämnda akt var kommissionen behörig att vidta övergångsåtgärder för att anpassa den ordning som gällde i de nya medlemsstaterna till den som skulle gälla för den gemensamma organisationen av marknaden, samt att sådana åtgärder i förekommande fall kunde ha återverkningar på de överskjutande lager som hade byggts upp redan vid tidpunkten för offentliggörandet av förordning nr 3108/94.

( se punkterna 27-29, 31-33 samt punkt 2 i domslutet )

3. Begreppet innehavare av ett överskjutande lager i den mening som avses i artikel 4 i förordning nr 3108/94 om övergångsåtgärder vad avser handeln med jordbruksprodukter med anledning av Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning, i vilken föreskrivs bestämmelser om beskattning av överskjutande lager i de nya medlemsstaterna, avser varje person som kan saluföra den lagrade produkten och därigenom göra en vinst.

( se punkt 45 samt punkt 3 i domslutet )

4. Artikel 4.3 i förordning nr 3108/94 om övergångsåtgärder vad avser handeln med jordbruksprodukter med anledning av Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning måste tolkas så att den "importpålaga" som i gemenskapen med tolv medlemmar var tillämplig på import av tunisisk olivolja per den 31 december 1994 var den avgift som anges i bilaga 1 till förordning nr 3307/94 om fastställelse av minimiavgifter på import av olivolja och avgifter på import av andra produkter från olivoljesektorn.

( se punkt 48 samt punkt 4 i domslutet )

5. Artikel 4.3 i förordning nr 3108/94 om övergångsåtgärder vad avser handeln med jordbruksprodukter med anledning av Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning strider inte mot principen om likabehandling av de ekonomiska operatörerna i medlemsstaterna på grund av att det i denna, inom ramen för det allmänna systemet enligt förordning nr 3307/94 om fastställelse av minimiavgifter på import av olivolja och avgifter på import av andra produkter från olivoljesektorn, föreskrivs en avgift för de överskjutande lager som per den 1 januari 1995 innehades i de nya medlemsstaterna, i syfte att hindra eller neutralisera sådana handelsstörningar som riskerade att störa den gemensamma organisationen av marknaden.

De operatörer i de nya medlemsstaterna som denna dag innehade överskjutande lager av tunisisk olivolja, som importerats enligt det system som gällde i dessa stater, befann sig inte i en situation som var jämförbar med situationen för de operatörer från gemenskapen med tolv medlemmar som från den 1 mars till den 31 oktober 1994 i förekommande fall kunde importera olivolja från Tunisien inom ramen för den förmånsbehandling som föreskrevs i det tidigare gällande samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Republiken Tunisien.

( se punkterna 50 och 51 samt punkt 5 i domslutet )