This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 61999CJ0496
Sammanfattning av domen
Sammanfattning av domen
1. Talan om ogiltigförklaring — Fysiska eller juridiska personer — Rättsakter som berör dem direkt och personligen — Beslut av kommissionen som fattats efter anbudsförfarandet och som innebär att villkoren för detta ändras — Talan väckt av en anbudsgivare vars anbud inte har antagits — Upptagande till sakprövning — (EG-fördraget, artikel 173 fjärde stycket (nu artikel 230 fjärde stycket EG i ändrad lydelse))
2. Talan om ogiltigförklaring — Berättigat intresse av att få saken prövad — Talan väckt av en anbudsgivare vars anbud inte har antagits mot ett beslut som har en direkt inverkan på villkoren för de olika anbudsgivarnas anbud — Upptagande till sakprövning — (EG-fördraget, artikel 173 (nu artikel 230 EG i ändrad lydelse))
3. Jordbruk — Gemensam jordbrukspolitik — Livsmedelsbistånd — Gratisleveranser av jordbruksprodukter till befolkningen i Armenien och Azerbajdzjan — Förordning nr 228/96 — System för anbudsinfordran — Principerna om insyn och likabehandling av anbudsgivare — Räckvidd — Den upphandlande myndigheten ändrar ett av villkoren för upphandlingen efter att denna ägt rum — Åsidosättande — (Rådets förordning nr 228/96)
1. Inom ramen för ett upphandlingsförfarande måste anbudsgivarna kunna vända sig till gemenskapsdomstolarna för att få till stånd en prövning av huruvida förfarandet i sin helhet har varit rättsenligt, oavsett om deras anbud slutligen antogs eller inte. Eftersom endast de anbudsgivare vars anbud antagits skulle ha rätt att i förekommande fall väcka talan mot ett beslut om ändringar av villkoren för upphandlingen, skulle de rättsöverträdelser som den upphandlande myndigheten eventuellt gör sig skyldig till efter kontraktstilldelningen, men vilka skulle kunna medföra att hela anbudsförfarandet ansågs vara rättsstridigt, nämligen inte kunna beivras om de inte påverkade situationen för den eller de anbudsgivare vars anbud hade antagits. Ett sådant resultat skulle vara oförenligt med lydelsen av artikel 173 fjärde stycket i fördraget (nu artikel 230 fjärde stycket EG i ändrad lydelse). Denna bestämmelse innebär att enskilda som berörs direkt och personligen av den ifrågasatta rättsakten är garanterade ett rättsmedel. Nämnda resultat skulle även strida mot den grundläggande princip som innebär att legaliteten måste respekteras i vederbörlig ordning i en rättslig gemenskap.
Härav följer att en anbudsgivare vars anbud inte antagits skall anses vara personligen berörd av ett beslut ? även om den upphandlande myndigheten har fattat detta i efterhand ? som kan ha en direkt inverkan på själva utformningen av detta företags anbud och på likabehandlingen av samtliga företag som deltar i det aktuella förfarandet.
(se punkterna 59, 61–64 och 66)
2. Inom ramen för ett upphandlingsförfarande har en anbudsgivare vars anbud inte antagits ett intresse av att väcka talan om ogiltigförklaring av ett beslut som har direkt inverkan på villkoren för de olika anbudsgivarnas anbud, särskilt för att få fastställt av gemenskapsdomstolarna huruvida den upphandlande myndigheten eventuellt har handlat rättsstridigt. Ett sådant fastställande kan nämligen komma att ligga till grund för en eventuell skadeståndstalan med syftet att på ett lämpligt sätt återställa situationen för en sådan anbudsgivare.
(se punkterna 82 och 83)
3. Med hänsyn till syftet och den ändamålsenliga verkan med principerna om likabehandling av anbudsgivare och om insyn måste iakttagandet av dem säkerställas även när det gäller ett sådant särskilt anbudsförfarande som det som har genomförts genom kommissionens förordning (EG) nr 228/96 om leverans av fruktsaft och fruktsylt till befolkningen i Armenien och Azerbajdzjan, varvid det eventuellt skall tas hänsyn till detta förfarandes särdrag. I ett sådant sammanhang ankommer det på kommissionen, i dess egenskap av upphandlande myndighet, att noggrant följa de kriterier som den själv har fastställt. Detta är kommissionen skyldig att göra ända fram till dess att genomförandet av det aktuella kontraktet har avslutats. Kommissionen har således inte rätt att ändra anbudsförfarandets allmänna struktur, genom att därefter ensidigt ändra ett av de grundläggande villkoren för detta. Den får särskilt inte ändra en bestämmelse som, om den hade förekommit i anbudsinfordran, skulle ha gjort det möjligt för anbudsgivarna att lämna ett väsentligen annorlunda anbud.
Den upphandlande myndigheten får nämligen inte, utan att ha uttrycklig befogenhet därtill enligt de relevanta tillämpliga bestämmelserna, efter kontraktstilldelningen ändra ett sådant väsentligt villkor för anbudsförfarandet som det som avser betalningen för de produkter som skall levereras, särskilt inte om detta sker genom ett beslut vars innehåll avviker från de tidigare antagna förordningarna. I annat fall skulle de ursprungliga upphandlingsvillkoren förfelas. Vidare skulle ett sådant tillvägagångssätt oundvikligen medföra ett åsidosättande av principerna om insyn och likabehandling av anbudsgivare, eftersom det inte längre skulle finnas en garanti för att anbudsvillkoren tillämpades enhetligt eller att förfarandet var objektivt.
(se punkterna 112, 115–117, 120 och 121)