Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Konkurrens - Administrativt förfarande - Prövning av klagomål - Skyldighet för kommissionen att genom ett beslut avgöra huruvida det föreligger en överträdelse - Föreligger inte - Beaktande av gemenskapsintresset av att utreda ett ärende - Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning

(Rådets förordning nr 17, artikel 3)

2. Konkurrens - Administrativt förfarande - Prövning av klagomål - Beaktande av gemenskapsintresset av att utreda ett ärende - Bedömningskriterier

(Rådets förordning nr 17, artikel 3)

3. Talan om ogiltigförklaring - Rättsakt mot vilken talan har väckts - Legalitetsprövning på grundval av uppgifter som var tillgängliga vid den tidpunkt då rättsakten antogs - Bedömning i efterhand - Saknar betydelse

(EG-fördraget, artikel 173 (nu artikel 230 EG))

Sammanfattning

$$1. Även om den som framställer ett klagomål avseende åsidosättande av konkurrensreglerna har rätt att få besked om utgången av sitt klagomål genom ett beslut av kommissionen, mot vilket talan kan väckas vid domstol, innebär artikel 3 i förordning nr 17 inte att denne har rätt att kräva att kommissionen fattar ett slutligt beslut vad beträffar förekomsten av den påstådda överträdelsen, och kommissionen är enligt denna artikel inte skyldig att under alla omständigheter fortsätta förfarandet fram till det stadium där den kan fatta ett slutligt beslut.

Kommissionens befogenhet att göra skönsmässiga bedömningar för att ge olika prioritet åt klagomål som är anhängiga vid den är nämligen inte beroende av hur långt utredningen av ett ärande har kommit. Detta utgör en av de omständigheter i det enskilda fallet som kommissionen är skyldig att ta hänsyn till vid utövandet av ovannämnda befogenhet.

( se punkterna 35-37 )

2. Kommissionen skall vid utövandet av sin befogenhet att göra skönsmässiga bedömningar ta ställning till alla relevanta faktiska och rättsliga omständigheter för att bedöma hur ett klagomål avseende åsidosättande av konkurrensreglerna skall avgöras och är närmare bestämt skyldig att noga undersöka de faktiska och rättsliga omständigheter den fått kännedom om genom klaganden. Eftersom bedömningen av huruvida ett klagomål är av gemenskapsintresse är beroende av omständigheterna i varje enskilt fall, finns det däremot inte anledning att vare sig begränsa antalet bedömningskriterier som kommissionen kan stödja sig på eller att, tvärtom, föreskriva att den uteslutande skall använda vissa kriterier.

( se punkterna 45 och 46 )

3. Inom ramen för en talan om ogiltigförklaring enligt artikel 173 i fördraget (nu artikel 230 EG) skall en gemenskapsrättsakts lagenlighet bedömas med hänsyn till de faktiska och rättsliga omständigheter som förelåg vid den tidpunkt då rättsakten antogs och är framför allt inte beroende av hur effektiv denna rättsakt har varit under den tid som gått.

( se punkt 87 )