Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1 Fri rörlighet för varor - Tullavgifter - Avgifter med motsvarande verkan - Interna skatter och avgifter - Skatt på värdet av exporterade varor som varken utgår för likadana varor på den inhemska marknaden eller för varor som importeras från en annan medlemsstat - Kvalifikationskriterier

(EG-fördraget, artiklarna 9, 12 och 95 (nu artiklarna 23 EG, 25 EG och 90 EG) och artikel 16 (upphävd genom Amsterdamfördraget))

2 Gemenskapsrätt - Direkt effekt - Nationella avgifter som är oförenliga med gemenskapsrätten - Återbetalning - Former - Tillämpning av nationell rätt - Beaktande av huruvida avgiften har övervältrats - Tillåtet - Otillåtlighet av varje presumtion eller bevisregel som innebär att den berörde näringsidkaren åläggs bevisbördan för att övervältring inte har skett

Sammanfattning

1 En skatt på värdet av exporterade tobaksvaror, vilken varken utgår för likadana tobaksvaror som saluförs på den inhemska marknaden eller för varor som importeras från en annan medlemsstat, kan inte av den anledningen att den har ett socialt syfte anses vara annat än en avgift med motsvarande verkan som en exporttull, vilken inte är förenlig med artiklarna 9 och 12 i fördraget (nu artiklarna 23 EG och 25 EG i ändrad lydelse) och artikel 16 i fördraget (upphävd genom Amsterdamfördraget), såvitt inte den pålaga som utgår för inhemska varor och som sägs vara jämförbar utgår med samma skattesats och i samma skede av saluföringen och skattskyldigheten inträder på grund av samma utlösande faktor som gäller för skatt på exporterade varor.$

(se punkt 26 och punkt 1 i domslutet)

2 Även om det inte strider mot gemenskapsrätten att en medlemsstat vägrar att återbetala en avgift som har tagits ut i strid med gemenskapsrättsliga bestämmelser, om det är utrett att återbetalningen skulle medföra en obehörig vinst, strider det mot gemenskapsrätten att tillämpa presumtioner eller bevisregler som innebär att den berörde näringsidkaren åläggs bevisbördan för att den avgift som felaktigt har erlagts inte har övervältrats på andra personer och att denne hindras från att inge bevisning till stöd för sitt bestridande av att övervältrande skett.

(se punkt 42 och punkt 2 i domslutet)