Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

Fri rörlighet för varor - Kvantitativa restriktioner - Åtgärder med motsvarande verkan - Nationell reglering enligt vilken ambulerande försäljning av livsmedel i ett visst förvaltningsdistrikt är förbehållen näringsidkare som är etablerade i detta förvaltningsdistrikt eller i en angränsande kommun - Otillåten - Invändning - Föreligger inte

(EG-fördraget, artikel 30 (nu artikel 28 EG i ändrad lydelse))

Sammanfattning

$$Artikel 30 i fördraget (nu artikel 28 EG i ändrad lydelse) utgör hinder för en nationell reglering enligt vilken bagare, slaktare och andra försäljare av livsmedel får bedriva ambulerande försäljning av livsmedel i ett visst förvaltningsdistrikt endast om de samtidigt i detta förvaltningsdistrikt eller i en angränsande kommun bedriver sin försäljningsverksamhet från ett fast driftställe, där de också säljer de varor som saluförs genom ambulerande försäljning.

En sådan reglering - som rör försäljningsformerna för vissa varor, emedan den avgör i vilka geografiska områden var och en av de berörda näringsidkarna får saluföra sina varor - påverkar inte saluföringen av inhemska varor och varor från andra medlemsstater på samma sätt, även om regleringen gäller för samtliga berörda näringsidkare som bedriver verksamhet inom det nationella territoriet. En sådan reglering kan utgöra ett hinder för handeln inom gemenskapen, då den utgör ett större hinder för produkter från andra medlemsstater än för inhemska produkter när det gäller att få tillträde till importstatens marknad. Denna slutsats försvagas inte av den omständigheten att regleringen, i varje given del av det nationella territoriet, påverkar såväl avsättningen av produkter från andra delar av det nationella territoriet som avsättningen av de produkter som importeras från andra medlemsstater. För att en statlig åtgärd skall betecknas som diskriminerande eller protektionistisk, i den mening som avses i reglerna om fri rörlighet för varor, behöver den nämligen inte ha som verkan att alla inhemska produkter gynnas eller att enbart importerade produkter men inte inhemska produkter missgynnas.

En sådan reglering kan inte heller vara berättigad vad gäller mål som avser att trygga livsmedelsförsörjningen inom närområdet till förmån för lokala företag - då målsättningar av rent ekonomisk natur inte kan motivera en inskränkning av den grundläggande principen om fri rörlighet för varor - eller att skydda folkhälsan, då ett sådant skydd kan uppnås genom åtgärder som har mindre begränsande effekter på handeln inom gemenskapen.

(se punkterna 24, 25, 27, 29, 31-33, 36, 37 och domslut)