FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (fjärde avdelningen)

den 12 juni 1997

Mål T-104/96

Ludwig Krämer

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Tjänstemän — Fastställelse av tjänstenivå — Uppenbart oriktig bedömning — Felaktig rättstillämpning — Maktmissbruk — Artikel 7 i tjänsteföreskrifterna”

Fullständig text på franska   II-463

Saken:

Talan om ogiltigförklaring av meddelande om ledig tjänst som chef för enhet XI.B.3 i lönegrad A4/A5 (KOM/111/95) och följaktligen ogiltigförklaring av utnämningen av K. till denna tjänst,

Utgång:

Ogillande.

Resumé av domen

Sökanden är för närvarande tjänsteman i lönegrad A3 vid kommissionen och tjänstgör vid generaldirektoratet för miljö, kärnsäkerhet och civilskydd (GD XI) sedan år 1973, efter att ha tjänstgjort vid generaldirektoratet för konkurrens åren 1972 och 1973.

År 1987 tillsattes han i lönegrad A4 som chef för enheten ”juridiska ärenden, lagstiftning och tillämpning av gemenskapsrätten”, direkt underställd generaldirektören för GD XI. År 1993 befordrades han till lönegrad A3 utan att anställningen ändrades.

År 1994 beslutade kommissionen att omorganisera GD XI med verkan från den 1 september 1994. Vid det tillfället lades enheten ”juridiska ärenden, lagstiftning och tillämpning av gemenskapsrätten” under direktören för direktorat B — ”miljövårdsinstrument” (enhet XI.B.3).

Som en följd av denna omorganisation placerades sökanden från den 1 oktober 1994 vid enheten ”avfallshantering” vid direktorat C, ”kärnsäkerhet, civilskydd och industri”, vid GD XI, vilken därefter blivit enhet 3 i det nya direktorat E ”industri och miljö” vid GD XI. Han underrättades icke desto mindre om att han sioille fortsätta att leda enhet XI.B.3 i avvaktan på att en ny enhetschef sioille utnämnas.

Eftersom tjänsten som enhetschef hade blivit ledig på grund av sökandens nya placering, offentliggjorde kommissionen den 27 oktober 1994 ett meddelande om ledig tjänst avseende denna tjänst, att tillsättas i lönegrad A3, A4 eller A5 i enlighet med det förfarande som föreskrivs i kommissionens beslut av den 19 juli 1988 om tillsättning av chefer på mellannivå (beslutet av den 19 juli 1988). Sökanden anmälde sig som sökande till sagda tjänst.

Den 13 december 1994 kallades sökanden till generaldirektören, som då upplyste sökanden om att han för rådgivande tillsättningsmyndigheten avsåg att föreslå en annan sökande.

Den 15 december 1994 hörde rådgivande tillsättningsmyndigheten generaldirektören. Generaldirektören angav att tillsättningen av tjänsten skulle ske i lönegrad A5/A4 och angav närmare, på grundval av meddelandet om ledig tjänst, de kvalifikationer som krävdes för denna tjänst. Rådgivande tillsättningsmyndigheten godtog detta förslag. Rådgivande tillsättningsmyndigheten granskade därefter de ansökningar som kunde godtas, utan att beakta sökandens, eftersom hans lönegrad var alltför hög. När denna granskning hade slutförts, kom rådgivande tillsättningsmyndigheten till slutsatsen att K.:s och R.:s ansökningar sioille lämna beaktas.

Genom ett beslut av den 21 mars 1995 beslutade kommissionen att utnämna K., som var tjänsteman i lönegrad A5, till den tjänst som avsågs i meddelandet om ledig tjänst.

Sökanden inkom med ett klagomål mot detta beslut, vilket delgavs honom under maj månad 1995.

Beslutet av den 19 juli 1988 bedömdes i förstainstansrättens dom av den 17 maj 1995 i mål T-10/94, Kratz mot kommissionen (REG 1995, s. II-1455), vara rättsstridigt i och med att det enligt detta tilläts att nivån på den tjänst som skulle tillsättas fastställdes vid en tidpunkt då rådgivande tillsättningsmyndigheten och tillsättningsmyndigheten redan hade kännedom om respektive sökandes identitet och personakt.

Den 3 oktober 1995 ogiltigförklarade kommissionen utnämningen av K. för att rätta sig efter denna dom samt ogiltigförklarade samtliga övriga utnämningar som företagits på grundval av de bestämmelser som bedömts vara rättsstridiga och som bestridits inom de föreskrivna fristerna.

Den 4 oktober 1995 placerades K. åter att tjänstgöra som chef för enhet XI.B.3 i avvaktan på tillsättningen av tjänsten som enhetschef.

Den 12 oktober 1995 publicerade kommissionen ett nytt meddelande om ledig tjänst som chef för enhet XI.B.3, vilken denna gång skulle tillsättas i lönegrad A5/A4. Detta meddelande om ledig tjänst innehöll samma närmare krav som meddelandet om ledig tjänst av den 27 oktober 1994.

Den 26 oktober 1995 inkom sökanden med ett klagomål mot detta senare meddelande om ledig tjänst. Den 16 november 1995 avgav rådgivande tillsättningsmyndigheten ett yttrande enligt vilket B.:s och K.:s ansökningar kunde beaktas. Genom ett beslut av den 19 december 1995 utnämndes K. till tjänsten som chef för enhet XI.B.3. Den 16 april 1996 avslog kommissionen sökandens klagomål av den 26 oktober 1995. Sökanden underrättades om detta beslut genom skrivelse av den 18 april 1996.

Prövning i sak

Första grunden: uppenbart oriktig bedömning av sakomständigheterna samt felaktig rättstillämpning

Förstainstansrättens prövning av ett beslut av tillsättningsmyndigheten om den nivå på vilken en tjänst skall tillsättas bör begränsas till frågan om huruvida administrationen, med beaktande av de överväganden som den lagt till grund för sin bedömning, har hållit sig inom rimliga gränser och inte har använt sin befogenhet på ett uppenbart felaktigt sätt. Gemenskapsdomstolarna skall således inte låta sin bedömning av en tjänsts nivå ersätta tillsättningsmyndighetens (punkt 38).

Hänvisning till förstainstansrätten den 16 oktober 1996, T-36/94, Capitanio mot kommissionen, REGP 1996, s. II-1279, punkt 57; förstainstansrätten den 16 oktober 1996, T-37/94, Benecos mot kommissionen, REGP 1996, s. II-1301, punkt 56

Artikel 7 i tjänsteföreskrifterna och bilaga I till tjänsteföreskrifterna innehåller inget krav på att tjänster som enhetschef nödvändigtvis skall tillsättas i lönegrad A 3. Kravet på samband mellan tjänsten och lönegraden innebär inte en skyldighet för institutionerna att definiera de mot varje grundtjänst svarande arbetsuppgifterna på samma sätt. Uppgiften som enhetschef kan således fullgöras inom ramen för olika grundtjänster, nämligen som avdelningsdirektör (A5/A4) eller som avdelningschef (A3) (punkt 39).

Hänvisning till domstolen den 28 september 1983, 193/82-198/82, Rosani m.fl. mot rådet, Rec 1983, s. 2841, punkt 11; Kratz mot kommissionen, nämnd ovan, punkt 53; Capitanio mot kommissionen, nämnd ovan, punkt 55; Benecos mot kommissionen, nämnd ovan, punkt 54.

Det framgår inte av handlingarna i akten att kommissionen, genom att anta det omtvistade beslutet, vare sig har använt sina befogenheter på ett uppenbart oriktigt sätt eller har gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning (punkt 47).

Andra grunden: maktmissbruk

Begreppet maktmissbruk har en precis innebörd och avser den omständigheten att en administrativ myndighet använder sina befogenheter i ett annat syfte än det avsedda. Ett beslut innebär maktmissbruk endast om det mot bakgrund av objektiva, relevanta och med varandra överensstämmande indicier förefaller vara fattat för att förverkliga andra ändamål än de som åberopas (punkt 67).

Hänvisning till förstainstansrätten den 11 juni 1996, T-l 18/95, Correia mot kommissionen, REGP 1996, s. II-835, punkt 25

Sökanden har inte visat att det föreligger maktmissbruk (punkt 77).

Tredje grunden: åsidosättande av artikel 7 i tjänsteföreskrifterna

Enligt artikel 7.1 i tjänsteföreskrifterna skall tillsättningsmyndigheten, när den tillsätter en tjänsteman till en tjänst i hans kategori eller tjänstegrapp som motsvarar hans lönegrad, göra detta endast i tjänstens intresse och utan hänsyn till nationalitet (punid 82)

Sökandens påstående att fastställelsen av tjänstens tjänstenivå inte har skett i tjänstens intresse, utan enbart i syfte att utse K., utgör endast en upprepning av den föregående grunden. Påståendet är obefogat av samma skäl som den föregående granden (punkt 83).

Domslut:

Talan ogillas.

Vardera parten skall bära sina rättegångskostnader.