Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1 Talan om ogiltigförklaring - Intresse av att föra talan - Talan mot en rättsakt som redan har verkställts eller upphävts

(EEG-fördraget, artikel 176)

2 Talan om ogiltigförklaring - Fysiska eller juridiska personer - Rättsakter som berör dem direkt och personligen - Beslut av kommissionen riktat till medlemsstaterna om införande av skyddsåtgärder gentemot import av produkter med ursprung i ett associerat utomeuropeiskt land eller territorium - Berörda företag i de associerade länderna eller territorierna - Företag som har konstaterats ha varor under transport

(EEG-fördraget, artikel 173 andra stycket; rådets beslut 91/482, artikel 109)

3 Associering av utomeuropeiska länder och territorier - Genomförande av rådet - Skyddande av gemenskapens intressen genom införandet av en skyddsklausul i det system enligt vilket jordbruksprodukter med ursprung i de associerade länderna och territorierna införs fritt till gemenskapsmarknaden - Lagenlighet

(EEG-fördraget, artikel 136 andra stycket; rådets beslut 91/482, artikel 109)

4 Associering av utomeuropeiska länder och territorier - Skyddsåtgärder mot import av jordbruksprodukter med ursprung i de associerade länderna och territorierna - Villkor för införande - Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning

(Rådets beslut 91/482, artikel 109; kommissionens beslut 93/127 och 93/211)

5 Associering av utomeuropeiska länder och territorier - Skyddsåtgärder mot import av jordbruksprodukter med ursprung i de associerade länderna och territorierna - Giltighet som är avhängig av deras nödvändighet

(Rådets beslut 91/482, artikel 109.2; kommissionens beslut 93/127 och 93/211)

6 Associering av utomeuropeiska länder och territorier - Import till gemenskapen av produkter med ursprung i de associerade länderna och territorierna - Förbud mot tullar och avgifter med motsvarande verkan - Avgift med motsvarande verkan - Begrepp - Avgift som tas ut när det minimipris som utgör en skyddsåtgärd inte efterföljs - Omfattas inte

(Rådets beslut 91/482, artikel 101 och 109)

7 Utomobligatoriskt skadeståndsansvar - Villkor - Normativ rättsakt som innebär val av ekonomisk politik - Tillräckligt klar överträdelse av en överordnad rättsregel till skydd för enskilda - Brott mot proportionalitetsprincipen, vilken skall respekteras när skyddsåtgärder införs gentemot import av produkter med ursprung i associerade länder och territorier - Överträdelse av en överordnad rättsregel till skydd för enskilda, men som inte är tillräckligt klar för att kommissionen skall kunna ställas till ansvar, eftersom kommissionen i god tro har stött sig på oriktiga uppgifter som inte har bestritts av de berörda - I vart fall nödvändigt att det skall föreligga en onormal skada

(EEG-fördraget, artikel 215 andra stycket; rådets beslut 91/482, artikel 109.2)

Sammanfattning

8 En talan om ogiltigförklaring kan endast upptas till prövning om sökanden har ett intresse av att få en ifrågasatt rättsakt ogiltigförklarad. Ett sådant intresse föreligger endast om ogiltigförklaring av denna rättsakt i sig kan få rättsverkningar, vilket kan vara fallet trots att en rättsakt redan har verkställts eller upphävts under mellantiden. Enligt artikel 176 i fördraget skall den institution vars rättsakt har ogiltigförklarats vidta de åtgärder som är nödvändiga för att verkställa domen, vilket kan innebära att situationen skall återställas till sitt ursprungliga läge för att upphäva de verkningar som har uppkommit genom akten eller genom att en identisk akt inte har antagits.

9 Ett beslut av kommissionen, som antagits med stöd av artikel 109 i beslut 91/482 om associering av utomeuropeiska länder och territorier, som riktas till medlemsstaterna och i vilket det som skyddsåtgärd fastställs ett minimipris vid import av en produkt med ursprung i ett av dessa territorier, berör direkt, i den mening som avses i artikel 173 andra stycket i fördraget, de företag som exporterar nämnda produkt till detta territorium, när medlemsstaten i dessa beslut inte lämnas något utrymme för skön vad gäller förpliktelsen och nivån på det aktuella minimipriset.

Trots att beslutet har en normativ karaktär, är även de som kommissionen hade kännedom om genom tidigare kontakter innan åtgärden antogs, och som vid detta tillfälle har varor under transport, personligen berörda i enlighet med denna bestämmelse. Vid prövningen av om de planerade skyddsåtgärderna är nödvändiga, skall nämligen dessa företag anses utgöra berörda företag vilkas situation enligt ovannämnda artikel 109 skall beaktas innan beslut fattas som kan medföra skadeverkningar.

10 Rådet hade rätt att med stöd av artikel 136 andra stycket i fördraget, för att sammanjämka principerna om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) med gemenskapen och den gemensamma jordbrukspolitiken, införa den skyddsklausul som anges i artikel 109 i beslut 91/482 om denna associering, som bland annat gör det möjligt att införa restriktioner för fri import av jordbruksprodukter med ursprung i ULT om denna resulterar i allvarliga störningar i en ekonomisk sektor inom gemenskapen eller inom en eller flera av dess medlemsstater, eller om den resulterar i att deras externa ekonomiska stabilitet äventyras eller om det uppstår svårigheter som kan leda till en försämring inom en sektor av gemenskapens verksamhet eller en region inom gemenskapen. Vid detta ställningstagande, som bara i undantagsfall, delvis och för en viss tid begränsar den fria importen till gemenskapen av produkter från ULT, har rådet inte överskridit sitt utrymme för skön enligt artikel 136 andra stycket i fördraget.

11 Kommissionen får vidta eller bemyndiga skyddsåtgärder gentemot import av produkter med ursprung i de associerade utomeuropeiska länderna och territorierna, om denna import resulterar i allvarliga störningar i en ekonomisk sektor inom gemenskapen eller inom en eller flera medlemsstater, eller om den resulterar i att deras externa ekonomiska stabilitet äventyras eller att det uppstår svårigheter som kan leda till en försämring inom en sektor av gemenskapens verksamhet eller i en region inom gemenskapen. Härav följer att kommissionen enligt artikel 109.1 i beslut 91/482 har ett stort utrymme för skön, inte enbart beträffande frågan om villkoren för att införa skyddsåtgärder är uppfyllda utan även om rätten att införa en skyddsåtgärd. Eftersom kommissionen har ett sådant utrymme för skön, måste gemenskapens domstolar vid sin prövning begränsa sig till att undersöka om utförandet av denna befogenhet inte har inneburit uppenbara fel eller att det har varit frågan om maktmissbruk eller vidare att kommissionen inte i betydande mån har överskridit gränserna för sitt utrymme för skön.

Så var inte fallet vid antagandet av beslut 93/127 och 93/211, genom vilka det har införts skyddsåtgärder, vilka senare har mjukats upp, för ris med ursprung i Nederländska Antillerna. Med beaktande av den prisnedgång som inträffade i gemenskapen samtidigt som importen från detta utomeuropeiska territorium ökade, kunde kommissionen konstatera att svårigheter hade uppstått som kunde leda till en försämring för sektorn för risodling inom gemenskapen och skada Poseidom-programmets tillämpning i fråga om de franska utomeuropeiska departementen, och att villkoren för att införa skyddsåtgärder således var uppfyllda.

12 De skyddsåtgärder mot produkter med ursprung i de associerade utomeuropeiska länderna och territorierna vilka är tillåtna enligt artikel 109 i beslut 91/482, har endast till syfte att få bukt med de störningar som uppkommit i en ekonomisk sektor inom gemenskapen eller att hindra att sådana störningar uppkommer och skall enligt punkt 2 i denna artikel vara strikt nödvändiga.

Beslut 93/127, genom vilket kommissionen som en skyddsåtgärd har infört ett minimipris för import av ris med ursprung i Nederländska Antillerna, skall ogiltigförklaras, eftersom den prisnivå som fastställts fick till följd att detta ris på gemenskapsmarknaden inte bara blev dyrare än ris från gemenskapen utan även dyrare än ris från tredje land som AVS-staterna, vilket strider mot den preferensordning som gäller till förmån för produkter från de associerade länderna och territorierna och den proportionalitetsprincip som uttryckts i artikel 109.2.

Beslut 93/211, genom vilket det som skyddsåtgärd har införts ett minimipris på en sådan nivå att det aktuella riset endast hamnar i ett sämre konkurrensläge i förhållande till gemenskapens ris, vilket skall skyddas med denna åtgärd, är däremot giltigt.

13 En avgift som tas ut vid import av en produkt med ursprung i ett associerat utomeuropeiskt land eller territorium när importpriset understiger det minimipris som fastställs som en skyddsåtgärd, vilken införts med tillämpning av artikel 109 i beslut 91/482, anses inte utgöra en avgift med motsvarande verkan som är förbjuden enligt artikel 101 i detta beslut, eftersom skyldigheten att betala denna avgift inte uppkommer genom att varorna passerar gemenskapens gränser utan genom att det ålagda minimipriset inte följs.

14 Införandet av skyddsåtgärder, med tillämpning av artikel 109 i beslut 91/482, mot import av produkter med ursprung i ett associerat utomeuropeiskt land eller territorium utgör en normativ rättsakt som innebär ett val av ekonomisk politik, vilket medför att gemenskapen endast kan ställas till ansvar för olagliga handlingar när det är fråga om ett tillräckligt allvarligt brott mot en rättsregel av högre rang till skydd för enskilda.

Den olaglighet som kommissionen har gjort sig skyldig till genom att i beslut 93/127 anta en skyddsåtgärd som inte var nödvändig i denna form för att skydda gemenskapens intressen, vilket krävs enligt ovannämnda artikel 109.2, utgör ett brott mot en sådan regel, nämligen proportionalitetsprincipen. Det kan dock inte anses vara fråga om ett tillräckligt allvarligt brott som medför att gemenskapen kan ställas till ansvar, eftersom kommissionen i god tro har använt sig av de uppgifter som har ingetts av de nationella myndigheterna, vilka senare har visat sig vara felaktiga, utan att sökandena på något sätt påtalat de felaktigheter som de kände till.

Även om olagligheten hade varit av ett sådant slag att gemenskapen skulle ställas till ansvar, krävs det för att skadeståndsskyldighet skall uppkomma att det är frågan om skadeverkningar som överstiger det som enskilda, även i de fall de är offer för en olaglig handling, inom rimliga gränser får utstå utan ersättning av offentliga medel.