Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Socialpolitik - gemensam politik i fråga om yrkesutbildning - yrkesutbildning - begrepp - universitetsstudier i veterinärmedicin - omfattas

(artikel 128 i EEG-fördraget)

2. Gemenskapsrätt - principer - likabehandling - diskriminering på grund av nationalitet - universitetsstudier som i en medlemsstat leder till behörighet att utöva ett yrke - inskrivningsavgift eller "studieavgift" som uttas enbart från medborgare i de andra medlemsstaterna - förbjudet - fastställande i ett förhandsavgörande - tolkning som inte kan tillämpas på sådana ansökningar om tillträde till universitetsstudier som gjorts innan domen avkunnades

(artiklarna 7 och 177 i EEG-fördraget)

3. Förhandsavgörande - tolkning - tolkningsavgörandens verkningar i tiden - retroaktiv verkan - begränsningar - rättssäkerhet - domstolens utrymme för skönsmässig bedömning

(artikel 177 i EEG-fördraget)

Sammanfattning

1. Varje form av utbildning som leder till behörighet för ett visst yrke eller en viss sysselsättning, eller som ger en särskild kompetens för att utöva ett visst yrke eller för en viss sysselsättning, utgör yrkesutbildning, vilken omfattas av fördragets tillämpningsområde såvitt gäller villkoren för tillträde till densamma. Vad gäller universitetsutbildning är så fallet inte enbart för det fall slutexamen ger omedelbar behörighet för att utöva ett bestämt yrke eller för en bestämd sysselsättning där en sådan examen är en förutsättning, utan även i den mån som studierna i fråga ger en särskild kompetens som den studerande behöver för att kunna utöva ett yrke eller för en viss sysselsättning, även om det inte i lag eller annan författning ställs krav på sådana särskilda kunskaper för utövandet av yrket i fråga. Begreppet yrkesutbildning omfattar följaktligen universitetsstudier i veterinärmedicin.

2. Det utgör en enligt artikel 7 i fördraget förbjuden diskriminering på grund av nationalitet att kräva att studerande som är medborgare i andra medlemsstater skall erlägga en avgift, inskrivningsavgift eller studieavgift för att få tillträde till universitetsstudier som leder till behörighet för ett visst yrke eller en viss sysselsättning, samtidigt som inhemska studerande inte behöver betala en sådan avgift.

Det är emellertid endast på grundval av den gradvisa utvecklingen av den gemensamma politik i fråga om yrkesutbildning som föreskrivs i artikel 128 i fördraget, som det har blivit möjligt att låta begreppet yrkesutbildning enligt gemenskapsrätten omfatta sådana universitetsstudier. Denna utveckling har återspeglats i kommissionens agerande, med den följden att kommissionens förhållningssätt särskilt inom de i Belgien berörda kretsarna har kunnat föranleda det rimliga antagandet att nationell lagstiftning som innehöll diskriminerande regler om villkoren för tillträde till universitetsutbildning var förenlig med gemenskapsrätten. Med hänsyn härtill utgör tvingande rättssäkerhetshänsyn hinder mot en förnyad prövning av de rättsförhållanden vars rättsverkan har uttömts, eftersom en sådan förnyad prövning skulle medföra ett retroaktivt ingripande i universitetsutbildningens finansieringssystem och kunna få oförutsägbara följder för universitetens och högskolornas funktion.

Den direkta effekten av artikel 7 i EEG-fördraget kan inte vad gäller tillträde till universitetsstudier åberopas till stöd för krav på återbetalning av sådana oriktigt erlagda extra inskrivningsavgifter som betalts under perioden före den dom i vilken, inom ramen för ett förfarande för förhandsavgörande, konstaterats att gemenskapsrätten är tillämplig på villkoren för tillträde till universitetsutbildning. Detta gäller inte i fall där de studerande före dagen för domen i fråga inlett ett rättsligt förfarande eller framställt ett motsvarande anspråk.

3. Den tolkning som domstolen vid utövandet av den behörighet som den har enligt artikel 177 i EEG-fördraget gör av en gemenskapsrättsregel klargör och preciserar vid behov innebörden och räckvidden av denna regel, så som den skall eller skulle ha tolkats och tillämpats från och med sitt ikraftträdande. Därav följer att en sålunda tolkad regel kan och skall tillämpas av domstolarna även beträffande rättsförhållanden som uppkommit före domen med anledning av begäran om tolkning, om villkoren för att inför en behörig domstol väcka talan om tillämpningen av den nämnda

rättsregeln i övrigt är uppfyllda.

Domstolen kan endast i undantagsfall med tillämpning av en allmän princip om rättssäkerhet som är förankrad i gemenskapsrätten, begränsa möjligheten för alla berörda att åberopa den sålunda tolkade bestämmelsen för att få en förnyad prövning av rättsförhållanden som ingåtts i god tro.

Det skall i det avseendet beaktas att även om de praktiska följderna av varje domstolsavgörande noggrant måste övervägas får det dock inte gå så långt att den rättsliga objektiviteten får vika och att den framtida rättstillämpningen äventyras av det enda skälet att ett domstolsavgörande kan få retroaktiv verkan.