Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Förfarande - rättsliga avgöranden - grund - faktiska omständigheter och dokument som är okända för ena parten - otillåtlighet som bevis

2. Förfarande - intervention - invändningar om rättegångshinder som inte anförts av svaranden - upptagande till sakprövning

(artikel 34 i EKSG-stadgan; artikel 93.5 i rättegångsreglerna för domstolen)

3. Förfarande - talan om ogiltigförklaring - upptagande till sakprövning - konstaterande av tjänstefel

(artiklarna 33, 34 och 40 i EKSG-fördraget; artikel 40 i EKSG-stadgan)

4. Förfarande - talan om ogiltigförklaring eller passivitetstalan - upptagande till sakprövning - bekräftande rättsakt - förändrade omständigheter

(artiklarna 33 och 35 i EKSG-fördraget)

5. Förfarande - passivitetstalan - upptagande till sakprövning - begreppet passivitet

(artikel 35 i EKSG-fördraget)

6. Förfarande - passivitetstalan - upptagande till sakprövning - rätt och förpliktelse att fatta det begärda beslutet

(artikel 35 i EKSG-fördraget)

7. Förfarande - passivitetstalan - det tysta beslutets karaktär

(artiklarna 33 och 35 i EKSG-fördraget)

8. Företag - begrepp - integrerade bolag som är rättsligt åtskilda

(artikel 80 i EKSG-fördraget)

9. Finansiella arrangemang - utjämningsarrangemang för att säkerställa försörjningen med skrot som innebär att "köpt skrot" beläggs med avgifter och att "egna resurser" får dispens från avgiftskravet - begreppet "egna resurser" - leveranser inom en koncern - lokal integration - rättsstridig dispens

(artiklarna 4, 53, 80 i EKSG-fördraget; artiklarna 3 och 4 i Höga Myndighetens beslut nr 2/57)**

10. Beslut som skapar rättigheter eller liknande fördelar - retroaktiv återkallelse - villkor**

* Jfr sammanfattningen av domen i mål 32/58 och 33/58, nr 6 (Rec. del V, s. 280).

** Jfr sammanfattningen av domen i mål 7/56 och 3/57-7/57, nr 2 (Rec. del III, s. 85).

Sammanfattning

1. Det skulle innebära ett åsidosättande av en grundläggande rättsprincip att grunda ett rättsligt avgörande på faktiska omständigheter och dokument som parterna eller en av parterna inte har kunnat ta del av och som de alltså inte har kunnat ta ställning till.

2. Den intervenient som stöder svaranden är behörig att framställa sådana invändningar om rättegångshinder som inte har gjorts av svaranden, i den mån dessa invändningar går ut på avvisning av sökandens yrkanden.

3. Fastställandet av Höga myndighetens ansvar för tjänstefel omfattas inte av den talan om behörighetsöverskridande som regleras i artikel 33 i EKSG-fördraget, utan kan endast grundas på artikel 40 eller eventuellt artikel 34 i detta fördrag. Någon slutsats i motsatt riktning kan inte dras av artikel 40 tredje meningen i domstolens stadga, eftersom den bestämmelsen endast är avsedd att fastställa en frist utan att därför ändra karaktären av den för sådana fall föreskrivna talan.

4. En talan riktad mot en rättsakt som endast bekräftar en tidigare rättsakt kan inte prövas, när den tidsfrist som föreskrivs för att väcka talan mot den bekräftade akten har löpt ut.

Denna regel tillämpas inte om det i tiden mellan antagandet av den tidigare rättsakten och antagandet av den senare rättsakten har inträffat en förändring i de väsentliga omständigheter och villkor som varit avgörande för antagandet av den tidigare rättsakten, särskilt genom en dom av domstolen som tvingar rättsaktens upphovsman att ompröva sin ståndpunkt.

5. Den passivitet som avses i artikel 35 i fördraget kännetecknas av frånvaron av ett uttryckligt beslut. Man kan alltså inte anse att passiviteten avbrutits genom förberedande arbete för ett sådant beslut eller genom att Höga myndigheten svarat den berörda personen att de frågor denna väckt var föremål för undersökning.

6. Frågan om Höga myndigheten hade rätt att fatta det begärda beslutet och om den var förpliktad att fatta beslutet inom fristen på två månader efter anmodan därom hör till prövningen i sak. För att passivitetstalan skall kunna tas upp till sakprövning räcker det att Höga myndigheten inte har fattat något beslut inom fristen.

7. Det tysta avslagsbeslutets allmänna eller individuella karaktär beror på hur sökandens ansökan dessförinnan till Höga myndigheten var formulerad och på den karaktär som det vägrade beslutet skulle ha haft.

8. Begreppet företag i fördragets mening sammanfaller med begreppet fysisk eller juridisk person. Därför kan flera bolag som är olika rättssubjekt inte utgöra ett enda företag i fördragets mening, även om dessa bolag blir föremål för en ytterst långtgående ekonomisk integration.

9. Om Höga myndigheten skapar ett finansiellt arrangemang för att säkerställa en jämn försörjning av den gemensamma marknaden med skrot och om den därvid bestämmer att företagen skall vara skyldiga att erlägga en utjämningsavgift för "köpt skrot" medan "egna resurser" befrias från avgift, gäller följande. Den princip som innebär att de leveranser ett företag tar emot från ett annat tillsammans med vilket det bildar en koncern inte skall betraktas som "egna resurser", skall även tillämpas när det mellan de aktuella företagen finns en ytterst långtgående lokal integration.

10. a) Ett lagenligt beslut som skapar rättigheter eller liknande fördelar för den berörda personen kan inte återkallas retroaktivt.

b) Om ett beslut av denna karaktär däremot är rättsstridigt, kan det återkallas med retroaktiv verkan

- om med hänsyn till omständigheterna i fallet allmänintresset av att skydda legalitetsprincipen går före de berättigades intresse av att bibehålla en situation som de kunde anse som bestående; detta kan särskilt vara fallet när det rättsstridiga beslutet har fått skadliga återverkningar för de berättigades konkurrenter,

- eller om det rättsstridiga beslutet har fattats på grundval av falska eller ofullständiga uppgifter som har lämnats av de berättigade.

Bedömningen av de olika berörda intressenas vikt och följaktligen beslutet att med retroaktiv verkan återkalla eller inte återkalla det rättsstridiga beslutet tillkommer i första hand det sistnämnda beslutets upphovsman.