Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Strategier för jämställdhet inom utvecklingspolitiken

Legal status of the document This summary has been archived and will not be updated, because the summarised document is no longer in force or does not reflect the current situation.

Strategier för jämställdhet inom utvecklingspolitiken

Kommissionen lägger fram riktlinjer om jämställdhet mellan könen för att stärka kvinnornas medinflytande i politiken för utvecklingssamarbete i Europeiska unionen (EU). Dessutom föreslår kommissionen konkreta åtgärder på de områden i utvecklingsländerna där skillnaderna är större.

RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 8 mars 2007 – Jämställdhet och ökat medinflytande för kvinnor i utvecklingssamarbetet [KOM(2007) 100 slutlig – ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Lika möjligheter är en nödvändig faktor för en hållbar utveckling, i synnerhet i utvecklingsländerna där skillnaderna är större, bland annat på följande områden:

  • Sysselsättning och ekonomisk verksamhet. Många kvinnor arbetar informellt, inom sektorer med låg produktivitet och låga löner, har svåra arbetsförhållanden och lågt eller inget socialt skydd.
  • Samhällsstyrning. I många länder utesluts kvinnorna från beslutsfattandet. För att skydda kvinnors grundläggande rättigheter behövs lagstiftning som garanterar lika rättigheter för alla kvinnor och män.
  • Utbildningsmöjligheter. Den bristande jämställdheten beror bland annat på det hushållsarbete kvinnorna förväntas utföra.
  • Hälsovård. Kvinnor har begränsad tillgång till grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster, framför allt vad gäller sexuell och reproduktiv hälsa.
  • Våld mot kvinnor.

Kommissionen instämmer i att det har skett stora framsteg mot jämställdhet mellan könen inom utvecklingssamarbetet. Jämställdheten tas allt oftare upp i dialogen med partnerländerna och i EU:s samråd med det civila samhället. Allt fler jämställdhetsprojekt och program antas och såväl medlemsstaterna som kommissionen har ökat sin kapacitet i frågan.

Men många problem återstår att lösa:

  • Millennieutvecklingsmålen bör genomföras och man bör undanröja skillnaderna i grundskole- och gymnasieutbildningen för flickor och pojkar. Men millennieutvecklingsmålen begränsas till hälso- och utbildningsaspekterna av jämställdhetsfrågan och bortser från andra jämställdhetsfrågor.
  • Sociala och kulturella hinder som bygger på traditionsbundna samhällsstrukturer motverkar förändringar av den traditionella maktfördelningen mellan kvinnor och män.
  • Jämställdheten mellan könen bör inarbetas i landsstrategierna och EU:s politik för utvecklingssamarbete.

Mål med strategin

Det första målet med EU:s strategi är att mer effektivt ta in jämställdhetsfrågorna i den övriga politiken. Detta omfattar åtgärder på tre nivåer.

  • På det politiska planet vill kommissionen framhålla vikten av att genusfrågor tas upp på högsta nivå med partnerländerna.
  • Inom utvecklingssamarbetet föreslår kommissionen att man
  • Inom den institutionella kapacitetsbyggnaden rekommenderar kommissionen att man använder hanterbara verktyg vid utvärderingen och genomförandet. Dessutom behöver partnerländerna och personalen få bättre tillgång till information, goda lösningar och utbildning i jämställdhetsproblematiken.

Det andra målet är att omorientera de specifika åtgärder som syftar till att öka kvinnors medinflytande i partnerländerna. Kommissionen har fastställt åtgärder inom följande områden:

  • Samhällsstyrning för att stärka kvinnornas politiska inflytande, främja de mänskliga rättigheterna, utveckla indikatorer för att mäta jämställdhetsproblem, framhålla den roll kvinnor kan spela i och efter konfliktsituationer.
  • Sysselsättning och näringsverksamhet för att främja kvinnors ekonomiska och sociala medinflytande, likabehandling på arbetsmarknaden, budgetanalys ur ett jämställdhetsperspektiv, och förvaltning av offentliga finanser grundat på ett jämställdhetsperspektiv.
  • Utbildning för att avskaffa skolavgifter, verka för att flickor får gå i skolan, förbättring av skolmiljön, ökad insikt om jämställdhet bland ungdomar samt alfabetisering av vuxna.
  • Hälsa för att främja den sociala tryggheten för fattiga kvinnor och skydda den reproduktiva och sexuella hälsan (till exempel genom kampanjer för att förebygga hiv/aids och utbilda barnmorskor för att minska mödra- och spädbarnsdödligheten på landsbygden).
  • Könsrelaterat våld för att reformera lagstiftningen, skydda vittnen, driva informationskampanjer i media och utbilda militärer och jurister.

Genomförande

Kommissionen framhåller att de kvinnor som deltar i utvecklingssamarbetet bör få egenansvar via organisationer i det civila samhället och andra gemensamma organ. EU bör främja framväxten av organisationer i det civila samhället som arbetar med jämställdhetsfrågor om sådana saknas och säkra kapacitetsuppbyggnaden vid befintliga organisationer.

Stödet bör lämnas i form av utbetalningar som kopplas till indikatorer som mäter framsteg i jämställdhetsfrågorna. Jämställdhetsperspektivet bör också integreras i partnerländernas budgetarbete på både nationell och lokal nivå. Därför behövs nya prioriteringar för utgifter, omorientering av program inom vissa sektorer och kontroll av statliga inkomster och utgifter.

De nationella strategierna för en minskning av fattigdom bör ta hänsyn till hur jämställdheten i landet påverkar tillväxten och välståndet. De nationella strategierna bör utgå från en bred definition av fattigdom, som inte enbart avser begränsade ekonomiska resurser. Strategierna bör utarbetas och följas upp tillsammans med det civila samhället.

Arbetet bör ske samordnat och harmoniserat mellan medlemsstaterna genom regelbundna möten och utbyte av goda arbetsmetoder. EU vill också främja jämställdhetsdebatten internationellt och regionalt, och betona vikten av att arbetet utvidgas till andra områden än hälsa och utbildning.

Kommissionens särskilda åtgärder

För att genomföra denna strategi föreslår kommissionen åtgärder inom följande fyra områden:

Bakgrund

Europeiska kommissionen började 2001 bygga upp sin kapacitet på området genom det handlingsprogram (DE) (EN) (ES) (FR) för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i gemenskapens utvecklingssamarbete som gällde mellan 2001 och 2006.

En finansieringsram för hälsoåtgärder avseende reproduktiva och sexuella rättigheter upprättades genom Europaparlamentets och rådets förordning nr 1567/2003, som upphörde att gälla den 31 december 2006.

Ett anslag på 9 miljoner euro beviljades för att finansiera särskilda åtgärder inom området genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004, som upphörde att gälla den 31 december 2006. Det europeiska samförståndet om utveckling 2005 fastslog också att jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande förutsättning för att minska fattigdomen.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Kommissionens arbetsdokument av den 8 mars 2010 om ”EU :s handlingsplan för jämställdhet och ökat medinflytande för kvinnor i utvecklingsarbetet” [SEK(2010) 265 slutlig – Ej offentliggjort i EUT]. Kommissionen har lagt fram en handlingsplan 2010-2015 för att genomföra strategin i ovanstående meddelande i syfte att i högre grad främja jämställdhet i utvecklingsländerna. Handlingsplanen ska bidra till att genomföra millenieutvecklingsmålen och målen i Förenta nationernas konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

Kommissionen ska därför särskilt

  • utveckla EU:s aktionsförmåga och dess roll som en av de främsta aktörerna att försvara jämställdhet i världen,
  • behandla jämställdhet inom ramen för den politiska dialogen mellan EU och utvecklingsländerna,
  • införliva främjandet av jämställdhet i EU-finansierade projekt och ta fram tillförlitliga indikatorer för att utvärdera framstegen,
  • uppmuntra medverkan av det civila samhället i utvecklingsländerna,
  • förbättra EU:s förvaltning av och öppenhet om finansieringar,
  • stödja FN:s insatser för skydd av kvinnor i konflikter genom att införa FN:s resolution ”Kvinnor, fred och säkerhet” (resolutionerna 1325 från 2000 och 1889 från 2009).

Senast ändrat den 19.08.2010

Top