Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Stärkt stabilitet och välstånd på västra Balkan

Legal status of the document This summary has been archived and will not be updated, because the summarised document is no longer in force or does not reflect the current situation.

Stärkt stabilitet och välstånd på västra Balkan

Västra Balkan integreras i utvidgningsprocessen med tanke på en framtida anslutning till Europeiska unionen (EU). Flera etapper på vägen mot ett EU-medlemskap återstår ännu att fullgöra. Som ett led i stabiliserings- och associeringsprocessen och Thessalonikiagendan har EU åtagit sig att tillsammans med länderna i regionen arbeta fram en anpassad politisk ram. Genomförandet av denna politiska ram kräver emellertid ytterligare ansträngningar så att länderna kan ta sig igenom de sista etapperna mot stabilitet och välstånd i regionen.

AKT

Kommissionens meddelande av den 27 januari 2006: Västra Balkans väg mot EU: stärkt stabilitet och välstånd [KOM(2006) 27 slutlig - Ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

Kommissionen presenterar en utvärdering av genomförandet av Thessalonikiagendan (EN), antagen 2003 av Europeiska unionen (EU) och länderna på västra Balkan.

Kommissionen har också formulerat rekommendationer om hur man kan fullfölja och befästa framstegen på grundval av stabiliserings- och associeringsprocessen och Thessalonikiagendan.

Sådana framsteg främjar de allt närmare förbindelserna mellan EU och dessa länder, särskilt med tanke ett framtida EU-medlemskap.

Utvärdering av genomförandet av Thessalonikiagendan

De flesta åtaganden som gjordes i Thessalonikiagendan har uppfyllts, både av EU och av länderna på västra Balkan.

Den politiska dialogen och samarbetet gällande den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) har stärkts, i synnerhet vad gäller dessa länders anpassning till de gemensamma ståndpunkter, framställningar och uttalanden som är relevanta för GUSP. Ett politiskt forum för EU och västra Balkan har bildats och den bilaterala politiska dialogen har utvidgats till samtliga länder på västra Balkan.

EU stöder arbetet med att stärka de statliga institutionerna och utvecklingen av ekonomiska och kommersiella strukturer i länderna i regionen, bl.a. genom att låta dem delta i gemenskapsprogram och gemenskapsorgan och i Europeiska stadgan för småföretag samt genom att arbeta fram Förmånliga handelsåtgärder. Samtal i ekonomiska frågor äger regelbundet rum mellan kommissionen och vart och ett av länderna på västra Balkan.

Bland annat tack vare gemenskapens stöd har framsteg också gjorts inom området för rättvisa, frihet och säkerhet.

EU fortsätter sitt uppdrag att upprätthålla fred och att förebygga konflikter i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien samt i Bosnien och Hercegovina inom ramen för GUSP och den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP). EU stödjer aktivt FN:s uppdrag i Kosovo (MINUK) och samarbetar intimt med den autonoma förvaltningens provisoriska institutioner.

Arbete återstår dock att göra vad gäller frågor kring flyktingarnas återvändande, försoning med hjälp av utbildning och mer generellt den sociala och kulturella utvecklingen. Samarbetet med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien är också fortsatt av fundamental betydelse.

Många etapper återstår

Kommissionen betonar att det är nödvändigt att stödja handeln och investeringarna liksom den ekonomiska och sociala utvecklingen. De reformer som redan genomförts för att marknaderna och konkurrensen ska fungera har gett den grundval och det komplement som behövs för den ekonomiska och politiska stabiliteten. Den ekonomiska och handelsmässiga integrationen vilar framför allt på följande:

  • förhandlingarna om stabiliserings- och associeringsavtal och de autonoma handelsåtgärder som EU tillämpar på import från regionen;
  • skapandet av en zon för diagonal ursprungskumulation mellan EU och de länder på västra Balkan som ingått ett stabiliserings- och associeringsavtal;
  • utveckling av den regionala handelsintegrationen, vilket är ett centralt inslag i EU:s politik för regionen;
  • Bosnien och Hercegovinas samt Montenegros och Serbiens anslutning till Världshandelsorganisationen (WTO) (EN) (ES) (FR);
  • deltagande av länderna på västra Balkan i anbudsinfordringar som organiseras genom föranslutningsinstrument;
  • stöd till utvecklingen av små och medelstora företag;
  • främjade av social integration och sysselsättning samt social dialog och kamp mot utslagning.

Medborgarna i länderna på västra Balkan, utom Kroatien, måste ha visum för att kunna resa in i EU. Kommissionen planerar därför att för rådet lägga fram utkast till förhandlingsdirektiv gällande avtal om förenklade viseringsförfaranden för länderna på västra Balkan under 2006. Dessa avtal kommer att vara kopplade till att avtal om återtagande ingås med samma länder.

Dessutom finns det två direktiv från december 2004 och oktober 2005 om särskilda åtgärder för att uppmuntra till student- och forskarutbyte med länder utanför EU. Kommissionen vill låta människor och institutioner på västra Balkan bekanta sig med EU:s agenda.

Deltagande i gemenskapsprogram och gemenskapsorgan bör ytterligare gynna regionens integration i EU:s utbyte av kunskaper och goda lösningar.

Förvaltningarnas förberedelser inför integreringen i EU vad gäller den administrativa och rättsliga kapaciteten är grundläggande för en snabb anpassning till gemenskapens lagstiftning. För detta borgar bl.a. partnersamverkan (utplacering av experter och rådgivare från medlemsstaterna i de berörda ländernas förvaltningar under en längre period), genom stöd som lämnas av byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte (Taiex) (DE) (EN) (FR) samt program som sköts av kontoret för stödtjänster på tull- och skatteområdet (Cafao).

Det regionala samarbetet är föremål för ett brett engagemang från olika internationella aktörers sida, exempelvis inom stabilitetspakten. Kommissionen vakar särskilt över att det förverkligas. Även om framsteg har gjorts återstår svåra frågor i det regionala samarbetet på områden där länderna på västra Balkan allt mer knyts till EU:s politik; det vill säga:

  • rättvisa, frihet och säkerhet. Kampen mot den organiserade brottsligheten samt gränskontrollen hör till prioriteringarna, bl.a. genom utökad kapacitet för polisens och tullens gränsöverskridande samarbete eller genom det fördjupade samarbetet mellan de regionala åklagarämbetena i fråga om organiserad brottslighet och korruption;
  • parlamentärt samarbete;
  • energi. Fördraget om energigemenskapen mellan EU och partnerländerna i regionen undertecknades i oktober 2005. Detta föredrag erbjuder ett samlat energiregelverk i syfte att främja energinät mellan länderna i regionen och med övriga internationella partner.
  • samarbete vad gäller land- och lufttransporter;
  • miljö. Länderna i regionen ingår i det regionala program för återuppbyggnad av miljön som håller på att utarbetas och i nätverket för överensstämmelse och tillsyn på miljöområdet inför anslutningen (ECENA);
  • bidrag till skyddet och försvaret av kulturarvet.

Kommissionen föreslår en utvidgning av dialogen med det civila samhället till samtliga länder på västra Balkan vid sidan av den dialog med det civila samhället som föreslås för kandidatländerna (Europeiska rådet i december 2004 och meddelande (2005) 290 slutgiltig, 29.6.2005). EU föreslår alltså att man inleder en fördjupad politisk och kulturell dialog med länderna i regionen och med ett aktivt deltagande av det civila samhället.

Bakgrund

Grundläggande frågeställningar för regionens framtid återstår att lösa, exempelvis Kosovos ställning samt de konstitutionella reformerna i Bosnien och Hercegovina och Serbien och Montenegro.

Senast ändrat den 23.05.2011

Top