Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Antidumpningsåtgärder

Antidumpningsåtgärder

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder utanför EU

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

I förordning (EU) 2016/1036 fastställs EU:s handelspolitiska skyddsbestämmelser som ska skydda mot att import från länder utanför EU dumpas på EU-marknaden.

Förordningen har ändrats tre gånger: genom förordning (EU) 2017/2321, genom förordning (EU) 2018/825 och genom delegerad förordning (EU) 2020/1173.

VIKTIGA PUNKTER

I förordning (EU) 2016/1036 fastställs följande regler.

Villkor

Följande fyra villkor måste uppfyllas innan antidumpningsåtgärder kan införas på import av en produkt:

  • Importen måste ha dumpats – dvs. produktens exportpris till EU är lägre än dess normalvärde*.
  • Det måste föreligga en väsentlig skada* för den EU-industri som tillverkar en likadan produkt*.
  • Det måste finnas ett orsakssamband mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan.
  • Antidumpningsåtgärden* får inte strida mot EU:s intresse – åtgärderna får inte orsaka mer skada för EU:s ekonomi som helhet än den orsakar lättnader för den industri som drabbats av importen.

Inledande av ett klagomål

  • Ett klagomål om antidumpning lämnas in till Europeiska kommissionen av EU-producenterna av den berörda produkten, eller på deras vägnar, antingen direkt eller via myndigheterna i ett EU-land. Fackföreningar får också lämna in klagomål tillsammans med EU-industrin och blir då berörda parter i förfarandet. Under särskilda omständigheter kan kommissionen också på eget initiativ inleda en undersökning avseende dumpning.
  • Alla klagomål måste innehålla bevis för dumpning, skada och orsakssamband mellan den påstått dumpade importen och den påstådda skadan.
  • För att skydda konfidentiella affärsuppgifter måste två versioner av ett klagomål lämnas in: en konfidentiell version och en icke-konfidentiell version. Den konfidentiella versionen kommer endast att vara tillgänglig för kommissionens personal som arbetar direkt med ärendet. Den icke-konfidentiella versionen kommer att vara tillgänglig för alla berörda parter när undersökningen väl har inletts.
  • Kommissionen måste pröva riktigheten och tillförlitligheten hos den bevisning som läggs fram i klagomålet för att fastställa om det finns tillräcklig grund för att motivera att en undersökning inleds. Detta måste göras inom 45 dagar efter det att klagomålet har lämnats in.

Antidumpningsundersökning

  • När kommissionen har beslutat att inleda en undersökning, måste den offentliggöra ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning. Den kontaktar alla kända producenter och alla andra berörda parter och begär att de fyller i frågeformulär inom en strikt tidsfrist.
  • Om det finns många potentiellt berörda parter kan kommissionen besluta att genomföra sin undersökning på grundval av ett urval av aktörer (exporterande producenter, EU-producenter, importörer och användare).
  • Enligt den ursprungliga förordningen (EU) 2016/1036 kan det ta nio månader innan kommissionen kan införa provisoriska åtgärder på grundval av sina preliminära undersökningsresultat.

Slutsats om dumpning

Följande kan ske om kommissionen på grundval av sin undersökning anser att dumpning har förekommit:

  • Antidumpningsåtgärder får införas på import av den berörda produkten till EU, som i allmänhet har formen av
    • en värdetull – en procentsats av den berörda produktens importvärde,
    • särskilda tullar – ett fast värde för en viss mängd varor, t.ex. 100 euro per ton av en produkt,
    • ett prisåtagande – ett åtagande av en exportör att respektera minimiimportpriser.
  • Om kommissionen inför provisoriska åtgärder gäller de i högst sex månader. Dessa kan följas av slutgiltiga åtgärder som fortsätter att gälla i fem år.
  • Tullarna betalas av importören i EU och samlas in av de nationella tullmyndigheterna i de berörda EU-länderna.
  • Gällande åtgärder kan ses över (interimsöversyn) under vissa förutsättningar. Omfattningen av denna översyn är vanligtvis begränsad till ett eller flera element av de inledande åtgärderna, t.ex. dumpningsnivå och/eller skada, produktomfattning eller åtgärdernas form.
  • Åtgärderna upphör att gälla efter fem år om det inte genom en översyn vid giltighetstidens utgång framkommer att dumpning och väsentlig skada troligen kommer att fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphör att gälla.
  • Importörerna kan begära en fullständig eller partiell återbetalning av tullar som betalats om de kan styrka att den dumpningsmarginal* som låg till grund för den uttagna tullen har slopats eller sänkts.

Genom ändringsförordning (EU) 2017/2321 införs en metod för beräkning av dumpning som ska användas i fall som rör import från länder som är medlemmar i Världshandelsorganisationen och där det finns betydande snedvridningar på marknaden till följd av statliga ingripanden.

Ändringsförordning (EU) 2018/825

Bland annat innebär förordningen följande:

  • Genom förordningen förkortades perioden för införande av eventuella provisoriska antidumpningsåtgärder från nio månader efter inledandet till sju månader, med möjlighet att förlänga perioden till åtta månader.
  • Den gör det lättare för mindre företag att delta i undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (bland annat genom inrättandet av en hjälpcentral för handelspolitiska skyddsåtgärder för små och medelstora företag, skapandet av en särskild webbplats för små och medelstora företag och publiceringen av en vägledning för små och medelstora företag).
  • Den ändrar hur ”regeln om lägsta tull” tillämpas i antidumpningsärenden. EU kunde tidigare endast införa åtgärder på en nivå som var lägre än dumpningens fulla omfattning, där en lägre nivå (”skademarginalen”) var tillräcklig för att undanröja den skada som EU-industrin lidit. Enligt de nya reglerna kan antidumpningsåtgärder införas på dumpningens fulla omfattning om det finns bevis för betydande snedvridningar på den exporterande marknaden för relevanta råvaror som används vid tillverkningen av den berörda produkten och det ligger i hela EU:s intresse att göra detta.
  • Genom förordningen införs nya regler för beräkning av det ”icke-skadevållande priset” (det pris som industrin förväntas ha tagit ut under normala omständigheter). Vid beräkningen kan man nu ta hänsyn till kostnaderna för nödvändiga investeringar, till exempel i infrastruktur eller forskning och utveckling, men även framtida utgifter för sociala och miljömässiga standarder, till exempel inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem. Det icke-skadevållande priset utgår nu från en minimivinst på 6 % som kommer att ingå i beräkningen, där en högre vinstmarginal är möjlig från fall till fall.
  • Genom förordningen införs en period för utlämnande av uppgifter på förhand, under vilken berörda parter fick information om huruvida provisoriska åtgärder införs eller inte tre veckor i förväg. Kommissionen hade sedan en skyldighet att senast den 9 juni 2020 se över huruvida en betydande ökning av importen hade skett under denna treveckorsperiod för utlämnande av uppgifter på förhand och om en sådan ökning hade vållat de berörda EU-industrierna ytterligare skada.
  • Genom förordningen införs återbetalning av de tullar som tagits ut medan en översyn vid giltighetstidens utgång pågår om översynen leder till att åtgärderna upphävs.

Delegerad förordning (EU) 2020/1173

I den översyn som genomfördes i överensstämmelse med ändringsförordning (EU) 2018/825 drog kommissionen slutsatsen att importen i allmänhet inte hade vållat unionsindustrin någon ytterligare skada under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand. Kommissionen antog därför en delegerad akt där perioden för utlämnande av uppgifter på förhand ändrades till fyra veckor.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

  • Förordningen har gällt sedan den 20 juli 2016. Förordning (EU) 2016/1036 har kodifierat och ersatt förordning (EG) nr 1225/2009 och dess senare ändringar.
  • Ändringsförordning (EU) 2017/2321 har gällt sedan den 20 december 2017.
  • Ändringsförordning (EU) 2018/825 har gällt sedan den 8 juni 2018.
  • Delegerad förordning (EU) 2020/1173 har gällt sedan den 11 augusti 2020.

BAKGRUND

Mer information finns här:

VIKTIGA BEGREPP

Normalvärde: det pris som i allmänhet anses vara marknadspriset för produkten i exportlandet. Om det emellertid inte sker någon försäljning alls, endast en liten volym säljs eller om försäljningen sker med förlust på hemmamarknaden, beräknas normalvärdet för produkten vanligen på grundval av produktionskostnaden i exportlandet plus ett skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Det finns särskilda regler för ekonomier som är föremål för betydande snedvridningar.
Väsentlig skada: väsentlig skada för EU:s industri, t.ex. förlust av marknadsandelar, minskade prisnivåer och/eller minskad lönsamhet.
Likadan produkt: en produkt som är identisk med eller liknar den berörda importerade produkten.
Antidumpningsåtgärder: åtgärder som införts på import av en produkt som säljs till ett pris som är lägre än produktens normalvärde och som vållar EU-producenterna väsentlig skada.
Dumpningsmarginal: skillnaden mellan normalvärdet och samma exportörs försäljningspris för produkten på EU-marknaden (exportpriset).

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (kodifiering) (EUT L 176, 30.6.2016, s. 21).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) 2016/1036 har införlivats i grundtexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (kodifiering) (EUT L 176, 30.6.2016, s. 55).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 16.10.2020

Top