Syftet med Bonnkonventionen är att skydda flyttande arter* av vilda djur över hela världen. Vilda djur har stor betydelse såväl för miljön och ekologin som för fritid, kultur och utbildning, och är även värdefulla ur genetisk, vetenskaplig, social och ekonomisk synvinkel. Därför kräver de särskild uppmärksamhet. Internationellt samarbete behövs i synnerhet för att skydda flyttande vilda djur, för att skyddet ska omfatta hela deras utbredningsområde*.
Genom beslutet ingås konventionen på EEG:s (numera EU:s) vägnar.

VIKTIGA PUNKTER

Parterna i konventionen erkänner vikten av att skydda flyttande arter och behovet av att ägna särskild uppmärksamhet åt arter som har en ogynnsam bevarandestatus (skyddsstatus)*.
För att undvika att flyttande arter blir akut hotade* ska parterna göra följande:
- Främja, samarbeta om eller stödja forskning om flyttande arter.
- Träffa överenskommelser om skydd och förvaltning av de flyttande arter som ingår i bilaga II.
Parterna i konventionen ska försöka skydda akut hotade flyttande arter på följande sätt:
- Omedelbart skydda flyttande arter som ingår i bilaga I.
- Bevara eller återställa livsmiljöer för akut hotade arter.
- Förebygga, avlägsna, kompensera för eller minimera de negativa effekterna av verksamheter eller hinder som stör artens flyttning.
- Förebygga, minska eller kontrollera hot eller sannolika ytterligare hot mot arten, i den mån detta är möjligt och lämpligt.
Länder inom en flyttande arts utbredningsområde måste förbjuda fångst av djur som tillhör arter i bilaga I. Vissa undantag får göras, såsom fångst för vetenskapliga ändamål eller för att främja artens föryngring eller överlevnad. Sådana undantag måste vara exakt definierade och begränsas till en viss tid och plats, och bör inte vara till nackdel för arten.
Skydd och förvaltning av arter som ingår i bilaga II kan kräva internationella överenskommelser.
Riktlinjer för överenskommelser:
- Överenskommelser ska syfta till att återställa eller bevara de berörda flyttande arterna.
- Hela utbredningsområdet för de berörda flyttande arterna ska omfattas av överenskommelsen.
- Alla länder inom utbredningsområdet ska kunna ansluta sig till överenskommelsen, oavsett om de är parter i konventionen eller inte.
- Om möjligt ska överenskommelser omfatta flera arter.
Varje överenskommelse måste innehålla följande information:
- Namn på den berörda flyttande arten/de berörda flyttande arterna.
- Artens/arternas utbredningsområde och flyttvägar.
- Åtgärder för att genomföra överenskommelsen.
- Förfaranden för tvistlösning.
- Utseende av en myndighet som ska genomföra överenskommelsen.
Överenskommelser kan också innehålla bestämmelser om följande:
- Forskning om arterna.
- Utbyte av information om de flyttande arterna.
- Återställande eller bevarande av ett nätverk av lämpliga livsmiljöer för att skydda arterna.
- Återkommande översyn av arternas bevarandestatus.
- Nödförfaranden som innebär att skyddsåtgärderna snabbt kan förstärkas.
En annan typ av överenskommelser kan träffas enligt artikel IV.4 i konventionen. Denna typ av överenskommelser är inte begränsade till arter som ingår i bilaga II till konventionen, utan kan träffas för varje population eller geografiskt åtskild del av populationen av någon art eller underart av vilda djur av vilka en del regelbundet passerar en eller flera nationella jurisdiktionsgränser.
Parternas konferens är konventionens beslutsfattande organ. Den granskar genomförandet av konventionen och kan anta rekommendationer.
Konventionen och bilagorna I och II kan ändras.
Eventuella tvister mellan parterna i konventionen ska lösas genom förhandlingar mellan de berörda parterna. Om tvisten inte kan lösas genom förhandling kan den i stället avgöras genom skiljedom, särskilt vid Permanenta skiljedomstolen i Haag, vars beslut är bindande för parterna.

SEDAN NÄR GÄLLER KONVENTIONEN?

Bonnkonventionen undertecknades 1979 och trädde i kraft den 1 november 1983.

BAKGRUND

Mer information finns här:

Global biologisk mångfald (Europeiska kommissionen).
Konventionen om skydd av flyttande vilda djur.

VIKTIGA BEGREPP

Flyttande art: Hela populationen eller någon geografiskt åtskild del av populationen av en art eller underart av vilda djur av vilka en betydande del regelbundet och förutsägbart passerar en eller flera nationella jurisdiktionsgränser.

Utbredningsområde: De land- eller vattenområden där en flyttande art bor eller som den korsar eller flyger över på sin flyttningsväg.

Bevarandestatus (skyddsstatus) för en flyttande art: Den sammanlagda inverkan på en flyttande art av faktorer som kan påverka artens utbredning och antal på lång sikt.

Akut hotad: Den flyttande arten riskerar att utrotas i hela eller delar av ett lands territorium.

HUVUDDOKUMENT

Konvention om skydd av flyttande vilda djur (EGT L 210, 19.7.1982, s. 11).

Rådets beslut 82/461/EEG av den 24 juni 1982 om ingående av konventionen om skydd av flyttande vilda djur (EGT L 210, 19.7.1982, s. 10).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rådets beslut 2006/871/EG av den 18 juli 2005 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet om bevarande av afro-eurasiska flyttande vattenfåglar (EUT L 345, 8.12.2006, s. 24).

Rådets beslut 98/145/EG av den 12 februari 1998 om att på gemenskapens vägnar, godkänna ändringarna i bilaga I och II till Bonn-konventionen om skydd av flyttande vilda djur, enligt beslutet från parternas till konventionens konferens femte möte (EGT L 46, 17.2.1998, s. 6).

Senast ändrat 12.05.2020

Top