EU:s digitala covidintyg

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2021/953 om EU:s digitala covidintyg

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Genom förordningen inrättas Europeiska unionens (EU) digitala covidintyg, som är en harmoniserad ram för bevis på vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19. Intyget syftar till att

• vara säkert och interoperabelt*,
• hjälpa innehavare att utöva sin rätt till fri rörlighet under covid-19-pandemin,
• vara ett samordnat sätt att underlätta resande, om EU:s medlemsstater inrättar restriktioner för att begränsa spridningen av covid-19.

VIKTIGA PUNKTER

Ramen omfattar hur följande intyg utfärdas, godkänns och verifieras.

• Vaccinationsintyg: Bekräftar att personen har fått ett covid-19-vaccin och innehåller information om vaccinet, det antal doser som getts och om vaccinationsdatumet. Vaccinationsintyg utfärdas av den medlemsstat där vaccinationen administrerades.
• Testintyg: Bekräftar att personen har gjort ett nukleinsyraamplifieringstest (NAAT-test*) eller ett antigentest* som finns förtecknat i EU:s gemensamma förteckning över antigentester för covid-19 för att testa för en infektion med det virus som orsakar covid-19 (SARS-CoV-2), inklusive information om testet, datumet och tidpunkten då det utfördes och resultatet av testet. Testintyg kommer att utfärdas av den medlemsstat där testet utfördes.
• Intyg om tillfrisknande: Bekräftar att personen har tillfrisknat från en SARS-CoV-2-infektion efter ett positivt resultat av ett NAAT-test eller ett antigentest som finns förtecknat i EU:s gemensamma förteckning över antigentester för covid-19, inklusive datumet för det positiva testet. Intyg om tillfrisknande utfärdas av den medlemsstat där den tillfrisknade personen befinner sig.

Medlemsstaterna utfärdar separata intyg för varje dos vaccination, testresultat eller tillfrisknande på följande sätt:

• I digitalt format eller pappersformat.
• Med en QR-kod (quick-response code) för att underlätta verifiering och skydda mot förfalskning.
• Kostnadsfritt.
• På medlemsstatens officiella språk och på engelska.
• Med giltighet i alla medlemsstater.

Intygen innehåller endast en begränsad mängd nödvändig information som inte kan lagras av kontrollörerna. För kontrolländamål säkerställs endast intygets giltighet och äkthet genom att den utfärdande myndighetens digitala signatur verifieras genom QR-koden.

Intygssignaturer kan verifieras i hela EU.

Om en medlemsstat godtar bevis för vaccinering, testning eller tillfrisknande för att göra undantag för vissa restriktioner av den fria rörligheten är den skyldig att godta EU-intyg som utfärdats av andra medlemsstater på samma villkor.

När det gäller resor inom EU är de vaccinationsintyg som utfärdas efter avslutad primärvaccinationsserie giltiga i 270 dagar. Medlemsstaterna bör endast godta intyg om det inte har gått mer än 270 dagar sedan den senaste dosen. Denna godtagandeperiod är begränsad till personer som är 18 år eller äldre. Intyg som utfärdas för påfyllnadsdoser har inte någon maximal giltighetstid. Intyg om tillfrisknande löper ut senast 180 dagar efter det positiva testresultatet. I testintyg föreskrivs inte något utgångsdatum.

Genom att ändra kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/483 stärks tillitsramverket genom att stödja det bilaterala utbytet av förteckningar över upphävda intyg mellan medlemsstaterna när det gäller intyg som har utfärdats felaktigt, som ett resultat av bedrägeri eller till följd av att en leverans av covid-19-vaccin har visat sig vara defekt.

Innehav av intyget får inte

• vara en förutsättning för att utöva rätten till fri rörlighet,
• leda till diskriminering på grund av innehav av en viss kategori av intyg.

Gränsöverskridande persontrafikföretag som enligt nationell rätt är ålagda att genomföra vissa folkhälsoåtgärder under covid-19-pandemin får kontrollera – men inte lagra – informationen i intygen. De bör också integrera intygssystemet i sin verksamhet vid flygplatser, hamnar, järnvägs- och busstationer.

I en separat rekommendation som har antagits av Europeiska unionens råd behandlas frågan om att lätta på inskränkningarna i den fria rörligheten inom EU. Den grundläggande principen är att den som utövar sin rätt till fri rörlighet och som har ett giltigt digitalt EU-covidintyg inte bör vara föremål för ytterligare inskränkningar, såsom ytterligare tester, förutom i exceptionella situationer. Men eftersom rekommendationen inte är bindande har varje medlemsstat ett visst handlingsutrymme när det gäller hur den ska tillämpas. Även om varje medlemsstat måste godta intyget som giltigt bevis finns det därför vissa skillnader i vad detta innebär för innehavarna.

Inhemsk användning av covid-19-intyg, för att t.ex. reglera tillgången till evenemang, restauranger, idrottsplatser, kollektivtrafik eller arbetsplatser, omfattas inte av förordningen om EU:s digitala covidintyg. Medlemsstaterna kan visserligen använda EU:s digitala covidintyg för inhemska ändamål, men är skyldiga att föreskriva en rättslig grund i nationell lagstiftning som bland annat måste uppfylla kraven på dataskydd.

Covid-19-intygens likvärdighet med intyg från länder utanför EU

Om ett land utanför EU utfärdar interoperabla intyg i enlighet med nödvändiga tekniska standarder får Europeiska kommissionen anta genomförandebeslut (”beslut om likvärdighet”) som fastställer att de covid-19-intyg som utfärdas av det landet är likvärdiga med EU:s digitala covidintyg.

Detta medför att det berörda landet utanför EU ansluts till EU:s system för EU:s digitala covidintyg. De intyg som utfärdas av det landet måste sedan godtas direkt på samma villkor som EU-intygen.

Hittills har kommissionen antagit sådana beslut gällande följande länder utanför EU:

• Schweiz (genomförandebeslut (EU) 2021/1126)
• Vatikanstaten (genomförandebeslut (EU) 2021/1272)
• San Marino (genomförandebeslut (EU) 2021/1273)
• Ukraina (genomförandebeslut (EU) 2021/1380)
• Nordmakedonien (genomförandebeslut (EU) 2021/1381)
• Turkiet (genomförandebeslut (EU) 2021/1382)
• Andorra (genomförandebeslut (EU) 2021/1476)
• Albanien (genomförandebeslut (EU) 2021/1477)
• Färöarna (genomförandebeslut (EU) 2021/1478)
• Monaco (genomförandebeslut (EU) 2021/1479)
• Panama (genomförandebeslut (EU) 2021/1480)
• Marocko (genomförandebeslut (EU) 2021/1481)
• Israel (genomförandebeslut (EU) 2021/1482)
• Armenien (genomförandebeslut (EU) 2021/1894)
• Förenade kungariket (genomförandebeslut (EU) 2021/1895).
• Nya Zeeland (genomförandebeslut (EU) 2021/1993) och, när det gäller Cooköarna, Niue och Tokelau, genomförandebeslut (EU) 2022/1949)
• Moldavien (genomförandebeslut (EU) 2021/1994)
• Georgien (genomförandebeslut (EU) 2021/1995)
• Serbien (genomförandebeslut (EU) 2021/1996)
• Togo (genomförandebeslut (EU) 2021/2056)
• Singapore (genomförandebeslut (EU) 2021/2057)
• El Salvador (genomförandebeslut (EU) 2021/2113).
• Libanon (genomförandebeslut (EU) 2021/2187)
• Förenade Arabemiraten (genomförandebeslut (EU) 2021/2188).
• Kap Verde (genomförandebeslut (EU) 2021/2189).
• Tunisien (genomförandebeslut (EU) 2021/2296)
• Montenegro (genomförandebeslut (EU) 2021/2297)
• Uruguay (genomförandebeslut (EU) 2021/2298)
• Thailand (genomförandebeslut (EU) 2021/2299)
• Taiwan (genomförandebeslut (EU) 2021/2300)
• Benin (genomförandebeslut (EU) 2022/206)
• Jordanien (genomförandebeslut (EU) 2022/207)
• Colombia (genomförandebeslut (EU) 2022/533)
• Malaysia (genomförandebeslut (EU) 2022/534)
• Seychellerna (genomförandebeslut (EU) 2022/724)
• Vietnam (genomförandebeslut (EU) 2022/725)
• Indonesien (genomförandebeslut (EU) 2022/726)
• Sydkorea (genomförandebeslut (EU) 2022/1096).
• Madagaskar (genomförandebeslut (EU) 2022/1097)
• Kosovo* (Genomförandebeslut (EU) 2022/1098)
• Bahrain (genomförandebeslut (EU) 2022/1099)
• Ecuador (genomförandebeslut (EU) 2022/1100)
• Filippinerna (genomförandebeslut (EU) 2022/1338)
• Oman (genomförandebeslut (EU) 2022/1339)
• Peru (genomförandebeslut (EU) 2022/1340)
• Brasilien (genomförandebeslut (EU) 2022/1948)

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Förordningen var ursprungligen tänkt att gälla i tolv månader, från och med den 1 juli 2021 till och med den 30 juni 2022. Den 29 juni 2022 antog dock Europaparlamentet och rådet en förlängning av förordningen till och med den 30 juni 2023.

Eftersom det för närvarande inte går att förutse effekterna av en eventuell ökning av infektioner, och eftersom det även beror på om nya varianter uppstår eller inte, kommer förlängningen att göra det möjligt för människor att fortsätta att använda sina intyg vid resor inom hela EU om en ökning av infektionerna leder till att medlemsstaterna tillfälligt behöver återinföra reserestriktioner under andra halvåret 2022 eller första halvåret 2023.

Förlängningen bör dock inte tolkas som att EU:s medlemsstater, särskilt de som upphäver sina inhemska folkhälsoåtgärder, är skyldiga att behålla eller införa inskränkningar i den fria rörligheten.

BAKGRUND

Förordning (EU) 2021/954 rör EU:s digitala covidintyg och tredjelandsmedborgare som lagligen vistas eller är bosatta i EU.

Mer information finns här:

• EU:s digitala covidintyg (Europeiska kommissionen)
• EU:s digitala covidintyg, vaccinationer och reserestriktioner (Europeiska kommissionen)
• Coronaviruset – vad gör EU? (Europeiska kommissionen)
• Re-open EU (Europeiska unionen)

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 av den 14 juni 2021 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för att underlätta fri rörlighet under covid-19-pandemin (EUT L 211, 15.6.2021, s. 1).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) 2021/953 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1035 av den 29 juni 2022 om ändring av förordning (EU) 2021/954 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för tredjelandsmedborgare som lagligen vistas eller är bosatta på medlemsstaternas territorier under covid-19-pandemin (EUT L 173, 30.6.2022, s. 46-49).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1034 av den 29 juni 2022 om ändring av förordning (EU) 2021/953 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för att underlätta fri rörlighet under covid-19-pandemin (EUT L 173, 30.6.2022, s. 37-45).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/503 av den 29 mars 2022 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 vad gäller undantag för minderåriga från godtagandeperioden för vaccinationsintyg som är utfärdade enligt formatet för EU:s digitala covidintyg (EUT L 102, 30.3.2022, s. 8-10).

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/483 av den 21 mars 2022 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2021/1073 om fastställande av tekniska specifikationer och regler för genomförandet av och tillitsramverket för EU:s digitala covidintyg som infördes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 (EUT L 98, 25.3.2022, s. 84-104).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/256 av den 22 februari 2022 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 vad gäller utfärdande av intyg om tillfrisknande på grundval av antigentester i form av snabbtester (EUT L 42, 23.2.2022, s. 4).

Rådets rekommendation (EU) 2022/107 av den 25 januari 2022 om en samordnad strategi för att underlätta säker fri rörlighet under covid-19-pandemin och om ersättande av rekommendation (EU) 2020/1475 (EUT L 18, 27.1.2022, s. 110).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2288 av den 21 december 2021 om ändring av bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 vad gäller godtagandeperioden för vaccinationsintyg om avslutad primärvaccinationsserie som är utfärdade enligt formatet för EU:s digitala covidintyg (EUT L 458, 22.12.2021, s. 459).

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/1073 av den 28 juni 2021 om fastställande av tekniska specifikationer och regler för genomförandet av och tillitsramverket för EU:s digitala covidintyg som infördes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 (EUT L 230, 30.6.2021, s. 32).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/954 av den 14 juni 2021 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för tredjelandsmedborgare som lagligen vistas eller är bosatta på medlemsstaternas territorier under covid-19-pandemin (EUT L 211, 15.6.2021, s. 24-28).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1-88).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (EUT L 88, 4.4.2011, s. 45).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77). Texten offentliggjord på nytt i rättelse (EUT L 229, 29.6.2004, s. 35).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 07.11.2022