EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Skydd för geografiska beteckningar – Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen

Skydd för geografiska beteckningar – Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

Beslut (EU) 2019/1754 – EU:s anslutning till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

Förordning (EU) 2019/1753 om EU:s åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

VILKET SYFTE HAR AKTEN, BESLUTET OCH FÖRORDNINGEN?

  • Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen innebär att alla avtalsslutande parter kan åtnjuta ett omgående, högt och obegränsat skydd för geografiska beteckningar (GB)* genom en enda registrering.
  • Genom beslutet bemyndigas EU att ansluta sig till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen.
  • I förordningen fastställs de regler som styr EU:s utövande av sina rättigheter och fullgörande av sina skyldigheter enligt Genèveakten.

VIKTIGA PUNKTER

Lissabonöverenskommelsen

  • Lissabonöverenskommelsen från 1958 är ett fördrag som förvaltas av Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (Wipo). I den föreskrivs skydd av ursprungsbeteckningar* som Bordeaux-viner och deras internationella registrering. Ursprungsbeteckningar är en särskild typ av geografisk beteckning för produkter som har en särskilt stark koppling till sin ursprungsort.
  • Sedan maj 2020 finns det 30 avtalsslutande parter i Lissabonöverenskommelsen, varav sju är EU-länder – Bulgarien, Tjeckien, Frankrike, Italien, Ungern, Portugal och Slovakien.
  • Tre andra länder – Grekland, Rumänien och Spanien – har undertecknat men inte ratificerat överenskommelsen.

Genèveakten

  • Genèveakten innebär att Lissabonöverenskommelsen moderniseras och att dess tillämpningsområde utvidgas till att omfatta inte bara ursprungsbeteckningar utan samtliga geografiska beteckningar och att internationella organisationer kan bli avtalsslutande parter.
  • Förutom att ange en produkts ursprung används geografiska beteckningar också för att särskilja och förstärka kulturella bidrag och belöna kreativiteten hos autentisk know-how. En produktbeteckning som är registrerad som geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning – i EU som en skyddad geografisk beteckning (SGB) eller en skyddad ursprungsbeteckning (SUB) – får endast användas av producenter i det angivna området.
  • Varje avtalsslutande part är skyldig att på sitt territorium, inom ramen för sitt eget rättssystem och sin egen praxis, skydda ursprungsbeteckningen och den geografiska beteckningen för produkter som kommer från andra signatärländer för vilka den godtar skydd.

Beslut (EU) 2019/1754

  • EU har exklusiva befogenheter för de områden som omfattas av Genèveakten. Beslutet innebär att EU kan ansluta sig till Genèveakten för att kunna utöva sina exklusiva befogenheter på lämpligt sätt.
  • De EU-länder som vill kan också ansluta sig till Genèveakten tillsammans med EU i EU:s intresse och med full respekt för dess exklusiva befogenheter.
  • EU-länder som var parter i Lissabonöverenskommelsen redan innan EU:s anslöt sig till Genèveakten kan fortsätta som sådana (se mål C-24/20 – Europeiska kommissionen mot Europeiska unionens råd).

EU-regler

I förordningen fastställs de regler som styr EU:s rättigheter och skyldigheter enligt Genèveakten. Förordningen innebär bland annat följande:

  • Europeiska kommissionen ansvarar för att ge in ansökningar om internationell registrering av geografiska beteckningar avseende produkter som har sitt ursprung i EU.
  • Kommissionen kommer även att bedöma huruvida villkoren är uppfyllda för att bevilja ett EU-omfattande skydd för en geografisk beteckning som har registrerats internationellt enligt akten och som har sitt ursprung i ett land utanför EU.

Dessutom handlar förordningen särskilt om

  • konflikter mellan en internationellt registrerad geografisk beteckning och ett varumärke,
  • övergångsbestämmelser till förmån för de EU-länder som var parter i Lissabonöverenskommelsen redan innan EU anslöt sig till Genèveakten,
  • bestämmelser om ekonomiska frågor och en övervakningsskyldighet för kommissionen.

VILKEN PERIOD GÄLLER AKTEN, BESLUTET OCH FÖRORDNINGEN FÖR?

  • Genèveakten trädde i kraft den 26 februari 2020.
  • Förordningen och beslutet har gällt sedan den 13 november 2019.

BAKGRUND

VIKTIGA BEGREPP

Geografiska beteckningar (GB): produkter som har sitt ursprung i ett särskilt geografiskt område och för vilka en viss kvalitet, renommé eller annan egenskap kan hänföras till det geografiska ursprunget.
Ursprungsbeteckningar: geografiska beteckningar som anger en produkts ursprung samt dess kännetecknande och renommerade egenskaper som kan hänföras till platsen.

HUVUDDOKUMENT

Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (EUT L 271, 24.10.2019, s. 15).

Rådets beslut (EU) 2019/1754 av den 7 oktober 2019 om Europeiska unionens anslutning till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (EUT L 271, 24.10.2019, s. 12).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1753 av den 23 oktober 2019 om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (EUT L 271, 24.10.2019, s. 1).

Senast ändrat 18.05.2020

Top