Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52003DC0690

    Europeiska unionens initiativ för tillväxt

    Dokumentets rättsliga status Sammanfattningen har arkiverats och uppdateras inte längre, eftersom det sammanfattade dokumentet inte längre gäller eller speglar den aktuella situationen.

    Europeiska unionens initiativ för tillväxt

    1) SYFTE

    Att skynda på mobiliseringen av offentliga och privata investeringar i infrastrukturer för nätverk och kunskap - sektorer med en stark tillväxtpotential.

    2) RÄTTSAKT

    Meddelande från kommissionen av den 11 november 2003 - Europeiska unionens initiativ för tillväxt - Investeringar i nätverk och kunskap för tillväxt och sysselsättning - Slutrapport till Europeiska rådet [KOM(2003) 690 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

    3) SAMMANFATTNING

    Detta initiativ syftar till att främja insatserna för den europeiska ekonomins tillväxt. I rapporten presenteras de åtgärder som behövs för att locka till sig offentliga eller privata investeringar i nätverk och kunskap. Initiativet svarar mot ordförandeskapets slutsatser vid Europeiska rådets möte i oktober 2003, då medlemsländerna även uppmanades att fortsätta föra en sund makroekonomisk politik och öka takten i strukturreformerna. Vid Europeiska rådets möte i Bryssel (DE) (EN) (FR) i december 2003 antogs initiativet slutgiltigt.

    Utvecklingen av transeuropeiska nät (TEN) inom sektorerna för transport, energi och telekommunikationer samt investeringar i forskning och innovation är av största vikt. De stimulerar tillväxten och ökar de europeiska företagens konkurrenskraft. De bidrar dessutom till att skapa en utvidgad inre marknad med hänsyn till målen för den ekonomiska och sociala sammanhållningspolitiken (esdeenfr).

    EU:s initiativ bygger på följande tre huvudpunkter:

    • Lansering av ett snabbstartprogram.
    • Samordning av EU:s befintliga och nya finansieringsinstrument.
    • Stimulansåtgärder av rättslig och administrativ natur.

    Ett snabbstartsprogram har lanserats

    Snabbstartsprogrammet är centralt för EU:s initiativ för tillväxt och omfattar en förteckning över 54 prioriterade projekt av europeiskt intresse som kan sättas igång inom tre år. Den sammanlagda investeringsvolymen bör uppgå till 62 miljarder euro fram till 2010. De prioriterade projekten har valts ut utifrån fyra kriterier: utvecklingsstadium, gränsöverskridande dimension, effekt på tillväxt och innovation samt miljövänlighet.

    De 54 prioriterade projekten täcker följande områden:

    • NätverkKommissionen har identifierat 29 transeuropeiska transportnät där det behövs investeringar på 38 miljarder euro fram till 2010. Ett viktigt mål är att återställa balansen mellan olika transportmedel till förmån för järnvägstrafik och sjötrafik. Galileo, systemet för satellitnavigation hör till de projekt som stöds.På området för energi (el och naturgas) har 17 förbindelser fastställts till ett belopp av 10 miljarder euro fram till 2010. Målet är att diversifiera och säkerställa EU:s energiförsörjning med hänsyn till utvidgningen.När det gäller bredbandskommunikationer kommer tre projekt att skynda på utbyggnaden av högkapacitetsnät för telekommunikationer. Projekten syftar till att minska den digitala klyftan genom att ansluta glesbygds- och/eller jordbruksområden, stödja forskningen om mobil kommunikationsteknik och förbättra kapaciteten hos GEANT-nätverket som förbinder universitet, forskningscentra och läroanstalter.
    • Forskning, utveckling och innovationNär det gäller kunskapsområdet har man fastställt fem projekt som tillsammans kommer att kosta omkring 14 miljarder euro fram till 2010. Tre av projekten är fokuserade på följande centrala verksamhetsområden: nanoelektronik, nästa generations laserteknik och vätgas. De två andra projekten kommer att gynna EU:s verksamhet i rymden. Det handlar om det nya satellitsystemet för global övervakning av miljö och säkerhet (GMES) och byggandet av en uppskjutningsramp för Soyouz-raketer.

    Den här förteckningen är inte fullständig. Andra projekt kan komma att bli stödberättigade om de uppfyller ovannämnda kriterier.

    Vilka är de befintliga och nya finansieringskällorna på EU-nivå?

    Europeiska unionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) bidrar fullt ut till initiativets finansiering. Följande fonder är för närvarande tillgängliga och planerade:

    • Gemenskapsbudgetens bidragDet årliga anslaget för budgetposten TEN-transport uppgår till 700 miljoner euro. Ett förslag från kommissionen syftar till att höja gemenskapsstödets andel från 10 % till 30 % av de totala projektkostnaderna för TEN.Strukturfonderna stödjer infrastrukturinvesteringar (transport, energi och telekommunikationer), forskning, teknisk utveckling och innovation med upp till 60 miljarder euro. Sammanhållningsfonden deltar med upp till 1,5 miljarder euro i de fyra mottagarländerna (Spanien, Portugal, Grekland och Irland).Genom det sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling satsas 17,5 miljarder euro på stöd till forskning. En särskild budget på 300 miljoner euro bidrar till utbyggnaden av ett nät för höghastighetskommunikation (GEANT).
    • Europeiska investeringsbankens bidrag (EIB)På området för forskning, utveckling och innovation kommer EIB:s initiativ "Innovation 2010" att ge ett anslag på 50 miljarder euro under perioden i fråga.Europeiska investeringsfonden (EIF) ger dessutom stöd till innovation genom riskkapital. Via 185 riskkapitalfonder får 1 500 högteknologiska företag ett stöd som uppgår till totalt 10 miljarder euro, varav 2,5 miljarder kommer från EIF. Europeiska investeringsbanken har åtagit sig att lägga till ytterligare 500 miljoner euro.

    Samordningen av de tillgängliga finansieringskällorna är mycket viktig för att initiativet ska bli en framgång. Bättre samordning - bättre insatser. Europeiska kommissionen och EIB har utarbetat praktiska metoder för att skapa synergier mellan de åtgärder som vidtas av EIB, strukturfonderna och sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling. Dessa metoder syftar särskilt till att underlätta den gemensamma planeringen av strukturåtgärder inom ramen för den ekonomiska och sociala sammanhållningspolitiken. Detta gäller särskilt införlivandet av EIB:s globala åtaganden med programdokumenten för regionerna och en lämplig anpassning av stödnivån i förhållande till den övergripande kostnaden för en åtgärd.

    Kommissionen och EIB undersöker möjligheterna att öka de privata investeringarna. Följande fyra exempel på innovativa finansieringstekniker anses vara särskilt intressanta:

    • Tillförsel av eget eller därmed jämställt kapital från tredje partInom ramen för förordningen om finansiering av TEN ska specialiserade investeringsfonder kunna ha andelar i projektens budget.
    • VärdepapperiseringVärdepapperisering kan bidra till att öka de tillgängliga resurserna på finansmarknaderna för tillväxtfrämjande investeringar. Med hjälp av värdepapperiseringsfonder kan finansinstitut som deltar i strukturåtgärder lägga samman sina portföljer för utlåning och omvandla dem till värdepapper för placering hos institutionella investerare.
    • StrukturfinansieringsmekanismenEIB är beredd att avsätta 50 miljarder euro till stöd för prioriterade TEN-projekt inom ramen för strukturfinansieringsfonden (SFF). Den här mekanismen är knuten till större projekt och gör det möjligt att dela och sprida de ekonomiska riskerna för skulden. Strukturfinansieringsfonden kommer att bidra till en ökad tillgänglighet till finansiering genom lån för projektens inledningsskede, före konstruktionsfasen.
    • GarantimekanismenKommissionen undersöker en ny garantimekanism inom ramen för offentlig-privata partnerskap om TEN-projekt. Mekanismen ska täcka specifika affärsrisker när projekten väl etablerats, till exempel vikande trafik eller minskade vinster, då långivarna kommer att erbjudas lämpliga skuldtjänster.

    Stimulerande åtgärder av lagstiftningsmässig och administrativ natur är nödvändiga

    Erfarenheterna visar att icke-finansiella faktorer ofta kan utgöra större hinder för vissa projekts genomförbarhet och dragningskraft än den faktiska bristen på finansiering.

    Rådet och Europaparlamentet uppmanas att se över lagstiftningen på följande fem områden:

    Kommissionen vill å sin sida driva arbetet vidare på följande områden:

    • Förenklade förfaranden för statligt stöd till små och medelstora företag, bland annat i fråga om forskning och utveckling.
    • Behandlingen av offentlig-privata partnerskap i EU:s bestämmelser om offentlig upphandling.
    • Upprättandet av en rättslig struktur för de europeiska riskkapitalfonderna.
    • Inrättandet av europeiska teknikplattformar.
    • Inrättandet av ett europeiskt garantiinstrument som täcker riskerna under fasen efter etableringen av TEN-transportprojekt.

    Vilken blir den statistiska behandlingen av de offentlig-privata partnerskapen?

    Hur ska man fastställa vem som ekonomiskt sett äger de ursprungliga tillgångarna i ett offentlig-privat partnerskap, oavsett hur lagstiftningen om ägande ser ut? Ska tillgångarna tillskrivas staten eller den privata partnern? Tillämpningen av principen om att det är den som bär risker och vinster knutna till en tillgång som äger den ekonomiskt sett ställer nämligen till problem för de offentlig-privata partnerskapen. Initiativet för tillväxt bidrar till att klargöra den här frågan och slutliga beslut kommer att fattas i början av 2004.

    En utvärdering av framstegen kommer att göras

    De framsteg som gjorts inom ramen för tillväxtinitiativet kommer att utvärderas regelbundet. Utvärderingen kommer att göras i samband med den årliga rapporteringen i anslutning till Europeiska rådets vårmöte från och med 2005. Fem år efter att initiativet har inletts kommer initiativet dessutom att bli föremål för en mer omfattande utvärdering.

    4) tillämpning

    5) ytterligare åtgärder

    Senast ändrat den 27.06.2006

    Upp