Sociala klimatfonden

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2023/955 om inrättande av en social klimatfond och om ändring av förordning (EU) 2021/1060

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Som en del av 55 %-paketet inrättas den sociala klimatfonden, som ska användas av Europeiska unionens (EU) medlemsstater för att

• stödja åtgärder och investeringar i syfte att minska utsläppen inom vägtransport- och byggnadssektorerna samt minska kostnaderna för utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare som särskilt påverkas av att växthusgasutsläpp från byggnader och vägtransporter inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG (se sammanfattning),
• finansiera tillfälligt direkt inkomststöd till utsatta hushåll och transportanvändare.

VIKTIGA PUNKTER

Utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare

Genom direktiv 2003/87/EG införs ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser för att främja utsläppsminskningar, bland annat från byggnader och vägtransporter. I förordning (EU) 2023/955 fastställs följande tre målgrupper för den sociala klimatfonden vilka i hög grad påverkas av kostnadseffekterna av den nya utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter:

• Utsatta hushåll, som definieras som hushåll som lever i energifattigdom, inklusive låginkomsthushåll och lägre medelinkomsthushåll, och som saknar medel för att renovera den byggnad de bor i.
• Utsatta mikroföretag, dvs. mikroföretag som saknar medel för att renovera den byggnad de använder, köpa utsläppsfria och utsläppssnåla fordon eller byta till alternativa hållbara transportsätt, inklusive kollektivtrafik.
• Utsatta transportanvändare, som definieras som enskilda personer och hushåll i transportfattigdom, inklusive låginkomsthushåll och lägre medelinkomsthushåll, som saknar medel för att köpa utsläppsfria och utsläppssnåla fordon eller för att byta till alternativa hållbara transportsätt, inklusive kollektivtrafik.

Sociala klimatplaner

Varje medlemsstat ska, efter samråd med lokala och regionala myndigheter, näringslivsorganisationer, arbetsmarknadens parter och det civila samhället, lämna in en social klimatplan till Europeiska kommissionen. Planerna ska omfatta åtgärder och investeringar för att hantera den påverkan som koldioxidprissättningen inom byggnads- och vägtransportsektorerna har på utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare för att säkerställa uppvärmning, kylning och mobilitet till överkomligt pris.

Stödberättigande åtgärder och investeringar

Planerna kan omfatta stöd till följande åtgärder och investeringar som ska ha varaktiga effekter:

• Byggnadsrenovering, särskilt för utsatta hushåll och mikroföretag som använder byggnader med sämst prestanda, inbegripet hyresgäster och personer som bor i subventionerade boenden.
• Tillgång till överkomliga och energieffektiva bostäder, inbegripet subventionerade sådana.
• Utfasning av fossila bränslen i byggnader, t.ex. genom elektrifiering av uppvärmning, kylning och matberedning och genom tillgång till överkomliga energieffektiva system.
• Integrera produktion och lagring av förnybar energi, inbegripet genom gemenskaper för förnybar energi, medborgarenergigemenskaper och andra aktiva kunder för att främja egenförbrukning av förnybar energi.
• Riktad information, utbildning, upplysning och rådgivning om kostnadseffektiva åtgärder och investeringar, tillgängligt stöd till byggnadsrenoveringar och energieffektivitet samt hållbara och överkomliga mobilitets- och transportalternativ.
• Tillgång till utsläppsfria och utsläppssnåla fordon och cyklar, inbegripet finansiellt stöd eller skatteincitament.
• Offentlig och privat infrastruktur, inbegripet för inköp av utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, laddnings- och tankningsinfrastruktur och utveckling av en andrahandsmarknad för utsläppsfria fordon.
• Uppmuntrad användning av överkomlig och tillgänglig kollektivtrafik.
• Privata och offentliga enheter som utvecklar och tillhandahåller hållbar anropsstyrd mobilitet, delade mobilitetstjänster och aktiva mobilitetsalternativ.

Medlemsstaterna får i sina planer inkludera direkt inkomststöd för utsatta hushåll och transportanvändare för att minska effekterna av ökningen av priserna för vägtransporter och bränsle för uppvärmning. Sådant direktstöd ska

• vara tillfälligt och minska med tiden,
• inte utgöra mer än 37,5 % av den beräknade totala kostnaden för planen.

Finansiering

Fonden anslås högst 65 miljarder euro från och med den 1 januari 2026 till och med den 31 december 2032. Medlemsstaterna ska dessutom bidra med minst 25 % av den beräknade totala kostnaden för sina respektive planer.

Medlemsstaterna får begära överföringar av medel till fonden från de sammanhållningspolitiska programmen inom ramen för delad förvaltning, som inrättats genom förordning (EU) 2021/1060. Medlemsstaterna får även överföra upp till 15 % av sina anslag från fonden till de sammanhållningspolitiska programmen.

Information

Mottagarna av stöd från fonden ska informeras om finansieringens ursprung, inbegripet när de utnyttjar dessa medel via förmedlare. Informationen ska innehålla EU:s emblem och texten ”finansieras av Europeiska unionen – sociala klimatfonden”.

Transparens

Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål, samtidigt och på lika villkor, vidarebefordra de planer som medlemsstaterna lämnat in samt besluten till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den gäller från och med den 30 juni 2024.

BAKGRUND

Genom förordningen ändras artikel 26 (Överföring av medel) i förordning (EU) 2021/1060 – gemensamma regler för EU:s fonder (2021–2027).

Mer information finns här:

• 55 %-paketet (Europeiska unionens råd).
• Sociala klimatfonden (Europeiska kommissionen).
• Frågor och svar – Handel med utsläppsrätter – Prissättning på koldioxidutsläpp (Europeiska kommissionen).

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/955 av den 10 maj 2023 om inrättande av en social klimatfond och om ändring av förordning (EU) 2021/1060 (EUT L 130, 16.5.2023, s. 1).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

Fortlöpande korrigeringar av direktiv 2003/87/EG har integrerats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 av den 13 september 2023 om energieffektivitet och om ändring av förordning (EU) 2023/955 (omarbetning) (EUT L 231, 20.9.2023, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (EUT L 231, 30.6.2021, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

Se den konsoliderade versionen.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (COM(2021) 102 final, 4.3.2021).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final, 11.12.2019).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning) (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets beslut (EU) 2016/1841 av den 5 oktober 2016 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (EUT L 282, 19.10.2016, s. 1).

Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning) (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 11.12.2023