Deltagande i gemenskapsprogram

Deltagandet i gemenskapsprogram är öppet för länder som är associerade med Europeiska unionen, europeiska länder som inte är EU-medlemmar, kandidatländer och potentiella kandidatländer. Det ingår i ramen för de allt närmare förbindelserna mellan unionen och de berörda länderna och syftar till att göra dem bekanta med EU:s strategier och arbetsmetoder, samtidigt som det främjar utbytet av erfarenheter och bästa metoder. Dess syfte är att främja genomförandet av stabiliserings- och associeringsprocessen för länderna på västra Balkan mot bakgrund av ländernas önskan att bli medlemmar i Europeiska unionen.

RÄTTSAKTER

Rådets beslut av den 2 juni 2005 om ingående av ett ramavtal mellan Europeiska gemenskapen och länderna på västra Balkan om de allmänna principerna för deras deltagande i gemenskapsprogram:

• Beslut 2005/524/EG med Republiken Albanien
• Beslut 2005/525/EG med Bosnien och Hercegovina
• Beslut 2005/526/EG med Republiken Kroatien
• Beslut 2005/527/EG med Serbien och Montenegro
• Beslut 2005/528/EG med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om ingående av ett protokoll till stabiliserings- och associeringsavtalet om ett sådant ramavtal

SAMMANFATTNING

Syftet med associerade länders deltagande i gemenskapsprogrammen är att de ska bekanta sig med Europeiska unionens metoder och strategier. När det gäller länderna på västra Balkan är deltagandet ett steg på deras väg mot medlemskap i EU, och mer specifikt ett led i Thessalonikiagendan, som antogs 2003 (EN). I Thessalonikiagendan anges uttryckligen att deltagande i gemenskapens program är ett instrument för stabiliserings- och associeringsprocessen och för tillnärmningen till EU, särskilt när det gäller antagandet och genomförandet av gemenskapens regelverk.

Former och förfaranden för deltagande i gemenskapsprogram genom ramavtal

Länderna på västra Balkan kan framför allt delta i samtliga gemenskapsprogram som motsvarar deras specifika behov och som faller inom ramen för målen och prioriteringarna för stabiliserings- och associeringsprocessen. De pågående program som de kan delta i anges i bilagorna till ramavtalen. Länderna på västra Balkan kan dessutom ansöka om att delta i andra program, såväl befintliga som framtida.

Dessutom deltar företrädare för länderna på västra Balkan som observatörer vid kommittémöten för program som de stöder finansiellt.

Formerna och villkoren för ländernas deltagande i gemenskapsprogram utarbetas av kommissionen och de enskilda länderna för varje berört program. De omfattar även de enskilda ländernas finansiella bidrag till EU:s allmänna budget. Bidragets storlek fastställs på grundval av varje lands behov. Länderna kan få stöd för sitt finansiella bidrag genom stöd inför anslutning eller genom ett annat instrument för bistånd till tredjeländer som de kan komma ifråga för.

Länderna på västra Balkans deltagande i gemenskapsprogram styrs av ramavtal där de allmänna principerna för varje enskilt lands deltagande upprättas. För de länder som har slutit ett stabiliserings- och associeringsavtal bifogas ramavtalet detta avtal i form av ett protokoll. Ramavtalen förhandlas fram och sluts av Europeiska kommissionen på Europeiska gemenskapens vägnar och av varje enskilt land.

Ramavtalen ingås på obestämd tid. De ses emellertid över vart tredje år.

Bakgrund

Kommissionen lade efter antagandet av Thessalonikiagendan fram ett meddelande den 3 december 2003, där den lägger fram villkoren och riktlinjerna för länderna på västra Balkans deltagande i gemenskapens program och organ. Den grundar sig på tidigare erfarenhet av deltagande av associerade länder i Europa (europeiska länder som inte är medlemsstater samt kandidatländer).

Kommissionen ger bland annat närmare upplysningar om det gradvis utvidgade och selektiva tillvägagångssätt som kommer att följas vid valet av program och organ. Tillvägagångssättet gör det möjligt att utvärdera deltagandet i vissa program och vissa organ innan det vid behov utvidgas till att omfatta andra.

Deltagandet sker på grundval av varje lands behov och prioriteringar, stabiliserings- och associeringsprocessen. Det är också möjligt att delta i mycket specifika program som rör en viss sektor. De berörda länderna måste emellertid ha den administrativa kapacitet och den absorptionsförmåga som behövs för att uppfylla sina skyldigheter.

Dessutom bidrar de deltagande länderna till finansieringen av programmen och organen, vilket innebär att de bidrar till EU:s allmänna budget. De flesta gemenskapsprogrammen befäster EU:s interna politik och finansieras via de interna budgetposterna, med undantag av program med en extern aspekt som Tempus och Life, vilka länderna på västra Balkan redan är associerade med. De associerade ländernas finansiella bidrag utvärderas på grundval av antalet invånare i de deltagande länderna.

För att bättre ta hänsyn till behoven och kunna åstadkomma förbättringar inom ramen för nästa budgetplan för 2007-2013 lägger kommissionen fram en snäv tidsplan så att deltagandet kan inledas redan 2005.

Kommissionen använder samma tillvägagångssätt för gemenskapsorganen som för gemenskapsprogrammen. Fem organ lämpar sig särskilt väl för samarbete med länderna i stabiliserings- och associeringsprocessen innan möjlighet ges att deltaga i andra organ. De fem organen är Europeiska miljöbyrån, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet, Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska byrån för luftfartssäkerhet.

Senast ändrat den 31.08.2011