15.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 417/41

1.

SOM ERINRAR om att unionen och dess medlemsstater i artikel 167.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt uppmanas att främja samarbetet med tredjeland och behöriga internationella organisationer på kulturområdet, medan unionen i artikel 167.4 uppmanas att beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördragen, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald,

2.

SOM UNDERSTRYKER att kultur i EU:s yttre förbindelser, bland annat i utvecklingssamarbetet, är en av prioriteringarna i den europeiska kulturagendan (1) och rådets efterföljande arbetsplaner för kultur (2) och att sektorsövergripande samarbete är viktigt för att öka samstämmigheten mellan olika politikområden, vilket betonas i några av rådets nyligen antagna slutsatser (3),

3.

SOM BEAKTAR att unionens politik på området för utvecklingssamarbete i enlighet med artikel 208 i EUF-fördraget ska föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder och att unionens och medlemsstaternas politik för utvecklingssamarbete ska komplettera och förstärka varandra,

4.

SOM ERINRAR OM Förenta nationernas antagande av Agenda 2030 för hållbar utveckling (4), som i flera av målen innehåller uttryckliga hänvisningar till kultur, samt om rådets slutsatser av den 16 december 2014 om en omdanande agenda för tiden efter 2015 (5) i vilka man konstaterar att kulturen, inbegripet världens kulturarv och de kulturella och kreativa näringarna, kan spela en viktig roll när det gäller att uppnå en hållbar och inkluderande utveckling,

5.

SOM BETONAR att EU vägleds av det faktum att alla mänskliga rättigheter, oavsett om de är medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala eller kulturella, är universella, odelbara samt beroende av och förbundna med varandra (6),

6.

SOM ERINRAR OM att EU och dess medlemsstater har anslutit sig till, och således har åtagit sig att genomföra, 2005 års Unescokonvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, där det bland annat betonas att det är nödvändigt att införliva kultur som ett strategiskt inslag i utvecklingspolitiken och att den kulturella mångfalden bara kan skyddas och främjas om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter garanteras,

7.

För att kunna förverkliga kulturens potential att bli en viktig del av de yttre förbindelserna räcker det inte med att framhålla de europeiska kulturernas mångfald, man måste också sträva efter att skapa en ny anda av dialog, ömsesidigt lyssnande och lärande, gemensam kapacitetsuppbyggnad och global solidaritet (7) i enlighet med rekommendationerna i den förberedande åtgärden för kultur i EU:s yttre förbindelser (8) och rapporten om kultur och yttre förbindelser med Kina (9).

8.

Det föreligger dock ett behov av att bättre samordna insatserna i riktning mot ett strategiskt europeiskt tillvägagångssätt i syfte att på ett enhetligt och konsekvent sätt integrera kulturen i EU:s yttre förbindelser och bidra till att unionens och medlemsstaternas åtgärder kompletterar varandra. Ett sådant upplägg skulle bland annat inbegripa tematiska och geografiska prioriteringar, realistiska mål och resultat, målgrupper, gemensamma intressen och initiativ, bestämmelser om finansiering, medborgardeltagande och genomförandemetoder.

9.

Ett strategiskt tillvägagångssätt på EU-nivå skulle också göra det möjligt att hantera aktuella utmaningar, som migrationskrisen, radikalisering, främlingsfientlighet, förstörelse av och hot mot kulturarvet samt olaglig handel med kulturföremål, på ett mer effektivt sätt.

10.

Att främja en konsekvent politik är särskilt avgörande för utvecklingssamarbetet, med tanke på den viktiga roll som medlemsstaterna och EU spelar på detta område och också med tanke på Agenda 2030 för hållbar utveckling.

11.

Kultur utgör en väsentlig del av utvecklingens mänskliga, sociala, ekonomiska och miljömässiga dimension och är därför av avgörande betydelse för en hållbar utveckling, med tanke på att

12.

För att fullständigt kunna utnyttja kulturens stora potential för utvecklingssamarbete bör man dock utarbeta en mer helhetsinriktad strategi som inbegriper en integrering av den kulturella dimensionen i utvecklingsprogrammen och ett lämpligt stöd till kulturaktörer på längre sikt i stället för engångsinsatser.

13.

Ett sådant upplägg skulle bland annat kunna bygga på följande beståndsdelar:

14.

Ett snabbt agerande är särskilt viktigt med tanke på det kommande genomförandet och den kommande övervakningen av målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 (10) för att se till att kulturen beaktas i tillräckligt hög grad och kan fullgöra sin uppgift i detta avseende.

15.

delta i en ad hoc-arbetsgrupp som Luxemburg kommer att stå värd för. Denna grupp ska bidra till utarbetandet av en konkret, evidensbaserad, gemensam och långsiktig strategi för kultur och utvecklingssamarbete.

För att göra det lättare för relevanta aktörer på fältet att agera på ett samstämmigt sätt ska gruppen samla in och utbyta bästa praxis när det gäller kultur och utvecklingssamarbete och undersöka empiriska bevis för kulturens inverkan på utvecklingen.

Det kommer att vara en informell grupp med frivilligt deltagande, som kommer att sammanträda under den inledande perioden 2016–2017. Den kommer att stå öppen för aktörer från både kulturområdet och utvecklingsområdet, i synnerhet medlemsstaterna (särskilt innevarande och kommande rådsordförandeskap), kommissionen, Europaparlamentet, relevanta internationella organisationer som är aktiva inom kultur och utveckling, partnerländer, externa partner, särskilt European Union National Institutes for Culture (EUNIC), samt det civila samhällets och icke-statliga organisationers plattformar.

Resultaten av gruppens arbete ska läggas fram för rådets berörda förberedande organ, särskilt på området för kultur och utvecklingssamarbete.

16.

stärka kulturen som en särskild dimension av insatserna för utvecklingssamarbete,

17.

tillsammans med unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik utveckla och för rådet lägga fram ett mer strategiskt förhållningssätt till kultur i de yttre förbindelserna, som bygger på de principer som anges ovan och som bland annat bör stödja konstnärlig frihet, kulturell yttrandefrihet och respekt för den kulturella mångfalden och kulturarvet.