Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Europeiskt partnerskap med Serbien, inbegripet Kosovo enligt definitionen i FN:s säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999

Det europeiska partnerskapet med Serbien, inbegripet Kosovo enligt definitionen i FN:s säkerhetsråds resolution 1244, är ett instrument i stabiliserings- och associeringsprocessen. Syftet med partnerskapet är att ge landets myndigheter kompletterande och ändamålsenligt stöd i processen att förverkliga det europeiska perspektivet för länderna på västra Balkan. I det europeiska partnerskapet fastställs på vilka områden reformer bör genomföras och ytterligare ansträngningar göras. Serbien uppmuntras bland annat att anpassa sin lagstiftning till gemenskapens lagstiftning. Det europeiska partnerskapet tjänar också som referensram för det ekonomiska biståndet genom EU:s medel.

RÄTTSAKT

Rådets beslut 2008/213/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i det europeiska partnerskapet med Serbien, inbegripet Kosovo enligt definitionen i FN:s säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999, och upphävande av beslut 2006/56/EG.

SAMMANFATTNING

Det europeiska partnerskapet med Serbien, inbegripet Kosovo enligt definitionen i FN:s [EN] säkerhetsråds resolution nr 1244 av den 10 juni 1999, är det viktigaste instrumentet för att hjälpa de lokala myndigheterna att förverkliga det europeiska perspektivet. Perspektivet fastställdes vid toppmötet i Zagreb [EN] 2000 och bekräftades vid toppmötet i Thessaloniki [EN] 2003.

Det europeiska partnerskapet är ett instrument för den stabiliserings- och associeringsprocess som upprättats för länderna på västra Balkan [EN] i enlighet med Thessalonikiagendan (2003). Genom Thessalonikiagendan stärktes processen i och med att detta nya instrument inrättades, enligt modell från partnerskapen för anslutning för att ytterligare stödja länderna i förverkligandet av deras europeiska perspektiv. Grundläggande rättsakt för partnerskapen med länderna på västra Balkan är förordning (EG) nr 533/2004.

MÅL

Det europeiska partnerskapet utgör en allmän referensram för följande:

  • De prioriterade områden där reformer bör genomföras och ansträngningar göras. Områdena fastställs på grundval av landets behov. Det innebär också att ändamålsenlig lagstiftning antas och genomförs.
  • Riktlinjer för det ekonomiska biståndet för åtgärder på dessa områden.
  • Principer och villkor för partnerskapet.

Europeiska unionens råd antar det europeiska partnerskapet, och eventuella senare ändringar, med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen.

Det nuvarande partnerskapet utgör en uppdatering av det föregående partnerskapet, som antogs 2006. Partnerskapen är smidiga instrument, och tanken är att de ska utvecklas i takt med mottagarländernas framsteg. De anger på grundval av kommissionens utvärderingar vilket arbete som återstår på andra områden.

För att förverkliga målen i det europeiska partnerskapet måste Serbien anta en handlingsplan där landet redogör för hur och enligt vilken tidsplan prioriteringarna i partnerskapet ska genomföras. En separat plan för Kosovo utarbetas gemensamt av de behöriga myndigheterna.

Genomförandet av partnerskapet följs upp inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen och dess mekanismer, särskilt genom kommissionens årliga uppföljningsrapport.

PRIORITERINGAR

I det europeiska partnerskapet fastställs prioriteringar som utgör såväl realistiska som genomförbara mål. Man skiljer mellan prioriteringar på kort sikt, som kan genomföras inom ett till två år, och prioriteringar på medellång sikt, som kan genomföras på tre till fyra år.

Prioriteringarna grundar sig främst på Serbiens förmåga att efterleva

  • Köpenhamnskriterierna [EN], som fastställdes 1993,
  • villkoren för genomförandet av stabiliserings- och associeringsprocessen (rådets slutsatser av den 27 april 1997 och den 21–22 juni 1999),
  • Zagrebdeklarationen från 2000,
  • Thessalonikiagendan från 2003.

När det gäller Serbien delas prioriteringarna på kort och medellång sikt in i följande kategorier:

  • Huvudprioriteringar. Dessa är prioriteringar på kort sikt. De rör iakttagandet av skyldigheterna enligt stabiliserings- och associeringsavtalet och interimsavtalet, oinskränkt samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (ICTY), konstruktivt samarbete i frågor rörande Kosovo, genomförande av konstitutionella bestämmelser i enlighet med europeiska normer, institutioner och offentlig förvaltning (reform av den offentliga förvaltningen, strukturer för en EU-integration, samordning av politiken), reform av rättsväsendet, bekämpning av korruption och slutförande av privatiseringsprocessen.
  • Politiska krav. De politiska kraven rör demokrati och rättsstaten (författning, parlament, offentlig förvaltning, civil kontroll av säkerhetsstyrkorna, rättssystemet, bekämpning av korruption, mänskliga rättigheter, medborgerliga och politiska rättigheter, sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter, minoriteters rättigheter och skydd av minoriteter), regionala frågor och internationella skyldigheter (efterlevnad av Daytonavtalen, stärkt regionalt samarbete, försoning och goda grannskapsförbindelser, ingående av avtal med grannländerna för att stärka det gränsöverskridande samarbetet, hantering av gränsproblem, flyktingars återvändande och integration av flyktingar och genomförande av Sarajevoförklaringen).
  • Ekonomiska kriterier. Dessa kriterier omfattar bland annat en stabil och hållbar budgetpolitik, reform av förvaltningen av de offentliga finanserna, en stabil penningpolitik, förbättrade konkursförfaranden, liberalisering av återstående reglerade priser, stärkt finansiell kontroll, reform av pensions- och sjukförsäkringssystem, omstrukturering och privatisering av försäkringssektorn, reglering av den grå ekonomin, utveckling av en stabil och fungerande fastighetsmarknad, främjande av sysselsättning (utbildning, minskad strukturell stelhet, förbättring av utbildningssystem och företagsklimat), privatisering och förstärkning av konkurrenspolitiken.
  • Europeiska standarder. Dessa rör vissa aspekter av gemenskapens regelverk, bl.a. inre marknaden, sektorspolitik och området med rättvisa, frihet och säkerhet. Serbien måste på dessa områden harmonisera sin lagstiftning med gemenskapens regelverk och därefter se till att den genomförs.

När det gäller Kosovo grundar sig prioriteringarna på kort och medellång sikt på standarderna i FN:s säkerhetsråds resolution 1244 [FR] för att garantera ett säkert, demokratiskt och multietniskt Kosovo. Prioriteringarna delas in i följande kategorier:

  • Huvudprioriteringar. Detta är prioriteringar på kort sikt som rör respekt för rättsstaten, mänskliga rättigheter, skydd av minoriteter och religionsfrihet, garantier för demokratiskt styre och tillhandahållande av offentliga tjänster, upprättande av en ansvarig och öppen offentlig förvaltning, fortsatt reform av de lokala institutionerna för självstyre och stärkt administrativ förmåga. Prioriteringarna syftar till att åstadkomma ett klimat av försoning, interetnisk tolerans och varaktig pluralism som kan främja att fördrivna personer återvänder. Ett annat mål är ett samarbete i frågor rörande Serbien, med ICTY och de planeringsgrupper som förbereder det internationella samfundets och EU:s uppdrag. Kampen mot korruption, organiserad brottslighet och ekonomisk brottslighet måste fortsätta. Dessutom strävar man efter att skapa ett samhälle utan diskrimination och med integration av missgynnade grupper, och att stärka äganderätten, den rättsliga ramen och tillgången till rättvisa.
  • Politiska kriterier. De politiska kriterierna rör demokrati och rättsstaten (provisoriska institutioner för självstyre, bekämpning av organiserad brottslighet, terrorism och korruption, parlament och val, offentlig förvaltning, rättssystem, mänskliga rättigheter, minoriteters rättigheter och skydd av minoriteter och kulturella rättigheter). De omfattar också regionala frågor och internationella skyldigheter (förstärkt regionalt samarbete och goda grannförbindelser, genomförande av det centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta) och deltagande i alla relevanta regionala initiativ).
  • Ekonomiska kriterier. Dessa omfattar en sund budgetpolitik, en långsiktigt hållbar socialpolitik med inriktning på att bekämpa fattigdom och social utslagning, förbättringar när det gäller indrivningsgraden av betalningar för offentliga företag, bättre förvaltning och bättre utbildning – såväl kvalitets- och kvantitetsmässigt, privatisering och omstrukturering, offentliga företags ekonomi, upprättande av en officiell arbetsmarknad, förstärkning av äganderätten, förstärkning av rättsstaten och förbättrad tillgång till domstolar, en aktiv arbetsmarknadspolitik och ökad exportkapacitet.
  • Europeiska standarder. Dessa rör vissa aspekter av gemenskapens regelverk, bl.a. inre marknaden, EU:s sektorspolitik samt området med rättvisa, frihet och säkerhet. Kosovo måste på dessa områden harmonisera sin lagstiftning med gemenskapens regelverk och därefter se till att den genomförs. Kosovo bör dessutom utveckla och stärka den offentliga förvaltningens förmåga och sörja för att dess politik och lagstiftning överensstämmer med EU:s krav, samt omsätta dessa normer i praktiken.

De prioriterade områden som har fastställts i detta partnerskap ligger också till grund för kommissionens utvärderingar.

EKONOMISKA RAMAR

Serbien, inbegripet Kosovo enligt definitionen i FN:s säkerhetsråds resolution 1244, får medel från instrumentet för stöd inför anslutningen för perioden 2007–2013. Det europeiska partnerskapet tjänar som referens för att fastställa hur anslagen ska fördelas mellan olika områden (utifrån prioriteringarna). Det är emellertid programdokumenten som är den verkliga rättsliga ramen för det ekonomiska biståndet.

Enligt den fleråriga vägledande finansieringsramen för perioden 2009–2011 (inklusive 2007-2008) uppgår biståndet till 976,8 miljoner euro för Serbien och 395,1 miljoner euro för Kosovo. Instrumentet för stöd inför anslutningen efterträder Cardsprogrammet (2000–2006), inom ramen för vilket det ekonomiska biståndet till Serbien och Kosovo, inklusive Montenegro, uppgick till 2 559,8 miljoner euro.

Förutsättningen för att ta emot bistånd från gemenskapen är att mottagarländerna iakttar de grundläggande bestämmelser som styr deras relationer med EU, särskilt att reformer faktiskt genomförs. I enlighet med det europeiska partnerskapet är det mycket viktigt att Köpenhamnskriterierna, de prioriteringar som fastställts för partnerskapet samt villkoren i rådets slutsatser av den 29 april 1997 respekteras. I det motsatta fallet kan rådet upphäva det ekonomiska biståndet.

Dessutom fick Kosovo 2006 exceptionellt ekonomiskt stöd i form av gåvobistånd som syftade till att stärka Kosovos offentliga finanser och förbättra områdets ekonomiska och budgetära situation, eftersom Kosovo för närvarande inte får vara medlem i internationella finansinstitut eller ta emot stöd i form av lån. Det ekonomiska stödet, som inledningsvis var avsett för en tvåårsperiod och ännu inte har betalats ut, ska också hjälpa Kosovo att utveckla en hållbar skattepolitik.

I övrigt erhåller Serbien och Kosovo medel från Europeiska investeringsbanken (EIB) [EN], främst inom ramen för det externa lånemandat som omfattar grannländerna på sydöstra Europa. Finansieringsstödet från EIB ges i form av icke-återbetalningspliktigt stöd och lån. Trots att Kosovo slöt ett ramavtal med EIB 2005 har hittills inga medel utbetalats.

Hänvisningar

Rättsakt

Dag för ikraftträdande - Datum då rättsakten upphör att gälla

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Beslut 2008/213/EG

21.3.2008

-

EUT L 80, 19.3.2008

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 5 mars 2008: ”Västra Balkan: ökade utsikter till EU-medlemskap” [KOM(2008) 127 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].

Meddelande från kommissionen av den 27 januari 2006: ”Västra Balkans väg mot EU: stärkt stabilitet och välstånd” [KOM(2006) 27 – Ej offentliggjort i EUT].

EKONOMISKT BISTÅND

Rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen [EUT L 210, 31.7.2006].

Flerårig vägledande finansieringsram för:

  • 2008–2010 [KOM(2006) 672 slutlig – Ej offentliggjord i EUT].
  • 2009–2011 [KOM(2008) 689 slutlig – Ej offentliggjord i EUT].

Fleråriga vägledande planeringsdokument 2007–2009 för Serbien [EN] och Kosovo [EN].

Rådets beslut 2006/880/EG av den 30 november 2006 om exceptionellt ekonomiskt stöd från gemenskapen till Kosovo [EUT L 339, 6.12.2006].

UTVÄRDERING

Serbien

Kommissionens rapport av den 6 november 2007 [KOM(2007) 663 slutlig – SEC(2007) 1435 – Ej offentliggjord i EUT];Kommissionens rapport av den 8 november 2006 – Serbien [KOM(2006) 649 slutlig – SEK(2006)1389 – Ej offentliggjord i EUT].

Kosovo (enligt definitionen i FN:s säkerhetsråds resolution 1244)

Kommissionens rapport av den 6 november 2007 [KOM(2007) 663 slutlig – SEC(2007) 1433 – Ej offentliggjord i EUT];

Kommissionens rapport av den 8 november 2006 – Kosovo (enligt definitionen i FN:s säkerhetsråds resolution 1244) [KOM(2006) 649 slutlig – SEC 1386 – Ej offentliggjord i EUT].

See also

Rapporter från tidigare år finns på webbplatsen för Europeiska kommissionens generaldirektorat för utvidgning.

Senast ändrat den 21.05.2008

Top