Grannskapspolitiken: Strategidokument

Avsikten med detta dokument är att staka ut den framtida inriktningen av den europeiska grannskapspolitiken. Det föreslås att följande prioriteringar införs i de bilaterala handlingsplanerna: Politisk dialog och reform, handel och åtgärder som förbereder parterna för att gradvis ta del av EU:s inre marknad, rättsliga och inrikes frågor, energi, transport, informationssamhället, miljö, forskning och utveckling, socialpolitik och direkta kontakter mellan människor.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen av den 12 maj 2004: "Europeiska grannskapspolitiken - Strategidokument" [KOM(2004) 373 - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Detta meddelande är en fortsättning på två meddelanden från 2003, om "Ett utvidgat Europeiskt grannskap: en ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder" och om ett möjligt "grannskapsinstrument". Avsikten med det här meddelandet är att belysa de kommande stegen i den framtida europeiska grannskapspolitiken.

Principer och räckvidd

Enligt kommissionen bör den europeiska grannskapspolitiken göra det möjligt för EU att agera konsekvent och effektivt i världen. Samtidigt som samarbetet med de nya grannländerna får ny kraft bör grannskapspolitiken stärka säkerheten, välståndet och stabiliteten i regionen.

Beträffande grannskapspolitikens geografiska täckning rekommenderar kommissionen att Armenien, Azerbajdzjan och Georgien omfattas. Dessutom föreslår kommissionen, liksom man gjorde i meddelandet om ett utvidgat Europa från mars 2003, att vissa villkor ska uppfyllas för att Vitryssland bättre ska kunna integreras i grannskapspolitiken. För närvarande koncentreras EU:s åtagande rörande detta land till utveckling av demokratin och stöd till det civila samhället. Beträffande Libyen rekommenderar kommissionen en undersökning av förutsättningarna för att integrera landet i grannskapspolitiken men bekräftar också att detta lands integration i Barcelonaprocessen utgör det första steget.

Gemensamt ansvar för processen, differentiering mellan parterna och ett bättre utnyttjande av de befintliga instrumenten är andra nyckelfrågor för kommissionen. Grannskapspolitiken ger enligt kommissionens åsikt ett mervärde beroende på en utökad och mer riktad politisk strategi, en hög integrationsgrad, uppmuntran till reformer och till lösning av bilaterala problem, koncentration på prioriterade frågor, resursökning samt stöd till partnerländer.

Handlingsplaner

I de bilaterala handlingsplaner som ska upprättas med envar av parterna prioriteras två stora områden, för det första gemensamma värderingar och utrikes- och säkerhetspolitik, och för det andra åtgärder för tillnärmning inom vissa prioriterade områden såsom ekonomisk och social utveckling, handel och inre marknad, rättsliga och inrikes frågor samt upprättande av förbindelser och kontakter. Uppföljningen ska göras genom organ som har inrättats inom ramen för ett antal gällande avtal och kommissionen ska upprätta periodiska rapporter för att på nytt se över och anpassa handlingsplanerna.

De grundläggande fri-och rättigheterna utgör grunden för denna politik vilken bör främja ett engagemang för gemensamma värderingar. Den politiska dialogen skall stärkas genom grannskapspolitiken inom de områden som bestäms i handlingsplanerna, samtidigt som en effektiv multilateralism eftersträvas.

Genom grannskapspolitiken föreslås även en förstärkning av förmånliga handelsförbindelser och en ökning av det finansiella och ekonomiska stödet, och möjligheten att få ta del i unionens inre marknad ställs i utsikt. Vad den sociala dimensionen beträffar bör dialogen och samarbetet förstärkas. Vidare kommer de frågor som är knutna till arbetskraftens rörlighet även fortsättningsvis att behandlas inom ramen för de olika avtalen.

Handeln och den inre marknaden är andra betydelsefulla områden. Tillnärmningen av lagar och föreskrifter bör fortsätta, och genom gemenskapspolitiken kommer åtgärder för fördjupande av handelsliberaliseringen och den regionala integrationen att genomföras. Det är nödvändigt att förbättra det administrativa samarbetet för att gradvis undanröja icke-tariffära handelshinder för varuhandeln. När det gäller jordbruksprodukter är tillnärmning till EU:s bestämmelser avseende sanitära och fytosanitära kontroller väsentlig. Slutligen bör lagstiftningen tillnärmas på området fri rörlighet för tjänster. Parallellt med detta bör investeringsklimatet förbättras, oberoende konkurrensövervakande myndigheter inrättas samt skattesystemet moderniseras och göras mer öppet.

Inom området för rättsliga och inrikes frågor bör de offentliga organens arbetssätt förbättras för att man ska kunna klara utmaningar såsom migrationstryck, människohandel och terrorism.

Ett annan väsentlig fråga i den europeiska grannskapspolitiken är förbindelserna mellan EU:s och grannländernas infrastruktur. Kommissionen rekommenderar att energi-och transportförbindelserna förstärks. Miljön, informationssamhället och forsknings- och utvecklingsområdet är andra områden som bör förbättras. Dessutom bör dessa förbindelser inte enbart vara av materiellt slag utan också personliga. Därför bör också de kulturella, utbildningsmässiga och sociala förbindelserna främjas.

Regionalt samarbete

Den europeiska grannskapspolitiken ska tillämpas på olika sätt i de olika länderna. I öster är de prioriterade frågorna

• förstärkning av samarbetet inom ekonomi, näringsliv, sysselsättning, socialpolitik, handel och infrastruktur,
• miljö, kärnsäkerhet och naturresurser,
• rättsliga och inrikes frågor,
• mellanfolkliga frågor.

I Medelhavsområdet bör det regionala och subregionala samarbetet bygga på det regelverk som uppnåtts genom partnerskapet mellan Europa - Medelhavspartnerskapets regelverk. På den regionala nivån är de strategiskt prioriterade frågorna

• syd-syd integration,
• subregionalt samarbete,
• harmonisering av lagar och föreskrifter.

När det gäller samarbete inom regionen är de prioriterade frågorna

• sammankoppling av infrastrukturer,
• miljön,
• rättsliga och inrikes frågor,
• handel, konvergens när det gäller regelverk samt socioekonomisk utveckling.

Stödformer för den europeiska grannskapspolitiken

Det ekonomiska stöd som har anslagits till de befintliga instrumenten inom den europeiska grannskapspolitiken är avsevärt, och uppgår totalt till ungefär 3 700 miljoner euro mellan 2000 och 2003. Under samma period tillhandahölls genom Europeiskt initiativ för demokrati och mänskliga rättigheter ungefär 60 miljoner euro och genom lån från Europeiska investeringsbanken till Medelhavsländerna ungefär 3 400 miljoner euro. Slutligen har makrofinansiellt och humanitärt stöd lämnats till tredje land vid exceptionella omständigheter.

Vad instrumenten beträffar har kommissionen föreslagit införandet av en ny uppsättning av harmoniserade instrument för stöd till tredjeländer, däribland de som för närvarande täcks av Tacis och MEDA. Dessutom förutses i ett nyligen framlagt meddelande inrättandet av ett nytt grannskapsinstrument. Med hänsyn till de juridiska och budgetmässiga problem som måste lösas kommer detta att ske i två steg och det nya instrumentet kommer inte att inrättas förrän 2006. Från och med 2007 kommer instrumentet att stödja gränsöverskridande och regionala samarbetsprojekt i vilka alla parter deltar. Vidare kommer Europeiska investeringsbankens utlåningskapacitet att förstärkas.

I strategidokumentet fastläggs, att bland de tre valmöjligheter som framläggs i meddelandet från juli 2003 är det alternativ som bäst motsvarar behoven, att skapa en enda ny förordning som reglerar ett grannskapsinstrument genom vilket verksamhet både inom och utanför EU finansieras. Kommissionen föreslår vidare att bara ett enda budgetkapitel, som omfattar budgetposterna för sammanhållning och yttre förbindelser används för instrumentet i dess helhet.

Enligt kommissionens mening kan artikel 181a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen lämpligen utgöra rättslig grund. Eftersom artikeln avser samarbete med tredjeländer bör den tillåta finansiering av gemensamma åtgärder. Instrumentet kommer att bygga på de principer som används för befintliga gränsöverskridande program såsom partnerskap, flerårig programplanering och samfinansiering. Det skall omfatta alla gränser mellan EU:s medlemsstater och angränsande partnerländer, stödja gränsöverskridande samarbete som har stödmottagare i minst ett medlemsland och ett partnerland samt ersätta befintliga interna och externa gränsöverskridande program.

Det nya instrumentet kommer att tillhandahålla två olika finansieringsmekanismer. Det första kommer att stödja gränsöverskridande samarbete genom framför allt bilaterala program. Det andra kommer att tillhandahålla ett mer flexibelt stöd för ett bredare gränsöverskridande samarbete som framför allt kommer att inriktas på särskilda områden. Några exempel är miljö, integrering i energi-, telekommunikations- och transportnät, folkhälsa och förebyggande och bekämpning av organiserad brottslighet.

Vad budgeten beträffar kommer det att ske en betydande ökning av medlen och åtgärder kommer att införas för att möjliggöra en omfördelning av medel till vissa program och projekt. Därmed kommer hindren för medlens utnyttjande att undanröjas och goda resultat belönas.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 11 mars 2003: "Ett utvidgat Europeiskt grannskap: en ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder" [KOM(2003) 104 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Meddelande från kommissionen av den 1 juli 2003: "På väg mot ett nytt grannskapsinstrument" [KOM(2003) 393 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

See also

• Ytterligare information om Europeiska unionens grannskapspolitik (DE) (EN) (FR) finns på webbsidan

Senast ändrat den 10.04.2006