Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter (2000-2006)

Rådets förordningar (EG) nr 975/1999 (utvecklingsländer) och (EG) nr 976/1999 (övriga tredjeländer), som tidigare har fungerat som rättslig grund för den verksamhet som drivits inom ramen för initiativet, har upphört att gälla. Därför har initiativet från och med den 1 januari 2007 ersatts av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen.

Bakgrund

Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter skapades 1994 på Europaparlamentets initiativ och omfattade de budgetposter som rör främjande av mänskliga rättigheter, demokratisering och konfliktförebyggande verksamhet. Detta är insatser som i huvudsak skulle genomföras i samarbete med icke-statliga och internationella organisationer.

I artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) bekräftas att Europeiska unionen (EU) "bygger på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen, vilka principer är gemensamma för medlemsstaterna". I artikel 49 understryks att även länder som ansöker om medlemskap måste respektera dessa principer. Genom artikel 7 har det dessutom införts en mekanism för påföljder mot medlemsstater i EU som allvarligt och ihållande åsidosätter de mänskliga rättigheterna. Denna mekanism har förstärkts ytterligare genom Nicefördraget, som ingicks i december 2000. Målsättningen att främja respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har dessutom utvidgats till att omfatta även utvecklingssamarbetet och allt annat samarbete med tredjeland enligt artiklarna 177-181 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget).

Artiklarna 179 och 308 i det fördraget har gjort det möjligt att skapa en rättslig grund för alla EU:s insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering. Insatserna på detta område förstärktes under 2000 genom den högtidliga deklarationen av stadgan om de grundläggande rättigheterna, som numera är vägledande för EU:s yttre förbindelser.

Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter skapade jämfört med andra gemenskapsinstrument ett mervärde, såtillvida att det kompletterade såväl de gemenskapsprogram som genomförts i samarbete med regeringarna (t.ex. Europeiska utvecklingsfonden, Tacis, Ala, Meda, Cards, Phare) som mekanismen för akuta ingripanden (esdeenfr), eftersom det kunde genomföras med olika partner, särskilt icke-statliga och internationella organisationer. Det kunde även användas utan värdregeringens samtycke eller när de stora gemenskapsprogrammen av någon anledning inte var tillgängliga, t.ex. när de tillfälligt hade avbrutits. Det kompletterade dessutom målsättningarna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP).

Huvudteman

I maj 2001 antog kommissionen ett meddelande om EU:s roll i arbetet för att främja de mänskliga rättigheterna och demokratiseringen i tredje land. I detta fastställs att det ska utarbetas en samstämmig strategi som är mera inriktad på ett visst antal prioriterade ämnesområden och koncentrerad till vissa målländer för insatser rörande de mänskliga rättigheterna. Den nya strategin har utarbetats i samarbete med flera generaldirektorat. Medlemsstaterna, Europaparlamentet och icke-statliga organisationer deltar också i genomförandet.

Under perioden 2005-2006 genomfördes fyra tematiska kampanjer. Var och en av dessa omfattade att begränsat antal särskilda prioriteringar.

• Främjande av rättvisa och rättsstatsprincipen

Den verksamhet som finansierats på detta område innefattade åtgärder för en effektiv funktion av Internationella brottmålsdomstolen och andra internationella straffrättsliga tribunaler, dödsstraffets avskaffande och stärkta internationella mekanismer för försvar av de mänskliga rättigheterna.

• Främjande av en människorättskultur

De medel som fördelats användes bl.a. till att stärka de organisationer i civilsamhället som bevakar utsatta gruppers rättigheter, att främja relaterade internationella instrument och att bekämpa tortyr.

• Främjande av den demokratiska processen

Medlen användes till att främja den demokratiska valprocessen och stärka basen för en demokratisk dialog i civilsamhället.

• Främjande av jämlikhet, tolerans och fred

Den verksamhet som finansierats på detta område innefattade lika rättigheter för och likabehandling av individer och personer som tillhör minoriteter, garantier för respekt för ursprungsbefolkningarnas rättigheter samt civilsamhällets engagemang för att förebygga och lösa konflikter.

Till de tematiska prioriteringarna kommer två övergripande frågor: främjandet av jämställdhet och barnens rättigheter.

Genomförande

Alla regioner och de stödberättigade länderna i dessa regioner var föremål för två av de fyra tematiska kampanjerna, utom i undantagsfall.

Inom ramen för varje kampanj valdes ett antal sammanhängande projekt ut. Globala projekt omfattade en eller flera prioriteringar i två eller flera stödberättigade regioner. Regionala projekt tog upp en eller flera prioriteringar för en stödberättigad region och nationella projekt rörde en eller flera prioriteringar för ett stödberättigat land.

Programplaneringen byggde på två slags projekt:

• Makroprojekt, dvs. globala och regionala projekt där stödet omfattade minst 300 000 euro för sökande som var etablerade inom EU och 150 000 euro för sökande från den region eller det land som var föremål för projektet.
• Mikroprojekt, som stödde åtgärder i liten skala på nationell nivå. Stödets omfattning var mellan 10 000 och 100 000 euro. Dessa projekt kunde bara föreslås av civilsamhällets organisationer i de stödberättigade länderna, som dock fick samarbeta med icke-statliga organisationer inom EU.

Under perioden 2005-2006 var den anslagna budgeten 106 miljoner euro per år, enligt följande fördelning: 93 % gick till kampanjer (48 % till makroprojekt, 32 % till mikroprojekt och 13 % till valövervakning) och 7 % gick till oförutsedda händelser.

Kampanjernas genomförande grundade sig på förslagsinfordringar för mikro- och makroprojekten. Samarbete mellan civilsamhällets organisationer i EU och i de stödberättigade länderna uppmuntrades.

Till skillnad från tidigare år hade målinriktade projekt blivit ett undantag. Dessa projekt kunde föreslås av nationella och internationella byråer, t.ex. kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (EN) (ES) (FR), Europarådet (DE), (EN), (FR), (IT), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (EN) eller Afrikanska unionen (EN) (FR).

Senast ändrat den 20.08.2007