Europeiska systemrisknämnden

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Förordningen syftar, genom ändringen i förordning (EU) 2019/2176, till att inrätta den Europeiska systemrisknämnden (ESRB) för att tillhandahålla makrotillsyn av Europeiska unionens (EU) finansiella system samt att bidra till att förhindra eller minska systemrisker* i EU som helhet eller delar av EU. ESRB identifierar och diskuterar risker för den finansiella stabiliteten oavsett ursprung.

ESRB fastställdes som en del av det nya europeiska systemet för finansiell tillsyn, ett system som även består av:

• Europeiska bankmyndigheten,
• Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten,
• Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,
• den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna,
• tillsynsmyndigheterna i EU:s medlemsstater.

Den nya övervakningsstrukturen innehåller även en EU-förordningen 1096/2010 genom vilken Europeiska centralbanken (ECB) tilldelas vissa särskilda uppgifter för att stödja ESRB.

VIKTIGA PUNKTER

Syfte, mål och uppgifter

ESRB har sitt säte i Frankfurt am Main (Tyskland) och har som uppgift att övervaka och analysera risker för det finansiella systemet i dess helhet (så kallad makrotillsyn). ESRB gör detta genom att

• identifiera systemrisker och klassificera dem efter rangordning,
• utfärda varningar när systemrisker bedöms vara väsentliga och, vid behov, offentliggöra dessa varningar,
• rekommendera korrigerande åtgärder som svar på de risker som identifierats,
• skicka en konfidentiell varning och utvärdering till Europeiska unionens råd när den anser att en krissituation föreligger,
• övervaka de åtgärder som vidtogs som svar på varningar och rekommendationer,
• samordna sin verksamhet med internationella finansiella organisationer som Internationella valutafonden och rådet för finansiell stabilitet (FSB).

Organisation och styrning

ESRB är uppbyggd på följande sätt:

• En styrelse, som leds av ECB:s ordförande, säkerställer att uppgifterna fullgörs genom att fatta de nödvändiga besluten.
• En styrkommitté som medverkar i beslutsprocessen.
• Ett sekretariat som ansvarar för den dagliga verksamheten och ger stöd.
• En rådgivande vetenskaplig kommitté och en rådgivande teknisk kommitté som ger råd och stöd.

ESRB:s styrelse representerar ESRB externt och har även två vice ordföranden. ECB ger analytiskt, statistiskt, administrativt och logistiskt stöd till ESRB genom att svara för ESRB:s sekretariat.

Tillsynsnämnden och Gemensamma resolutionsnämnden skickar varsin representant till Styrelsen (utan rösträtt). För att undvika politiska störningar får ingen ledamot av Styrelsen inneha någon myndighetsbefattning i en medlemsstat.

Varningar och rekommendationer

Om man upptäcker betydande systemrisker när det gäller att uppnå målet, utfärdar ESRB varningar och vid behov rekommendationer om korrigerande åtgärder, även om lagstiftningsinitiativ när så är lämpligt.

Dessa varningar och rekommendationer riktas främst till

• EU i sin helhet,
• en eller flera medlemsstater,
• ECB, som ansvarar för makrotillsynen när det gäller banker,
• en eller flera nationella tillsynsmyndigheter,
• en eller flera nationella tillsynsmyndigheter,
• en eller flera nationella myndigheter som utsetts att tillämpa åtgärder för att hantera system- eller makrorisker,
• Europeiska kommissionen, när det gäller relevant unionslagstiftning,
• resolutionsmyndigheter som utsetts av medlemsstater, eller
• den gemensamma resolutionsnämnden.

ESRB:s rekommendationer

Mottagarna av rekommendationer från ESRB måste följa rekommendationerna eller ge en förklaring till eventuell passivitet. Om ESRB anser att dess rekommendation inte har följts eller att mottagaren inte har motiverat passiviteten på ett tillfredsställande sätt informerar man konfidentiellt mottagarna, Europaparlamentet, rådet och berörda europeiska tillsynsmyndigheter.

Ytterligare utveckling av det europeiska övervakningssystemet

Allt eftersom finanskrisen 2008 utvecklades och statsskuldskrisen blev värre i euroområdet under perioden 2010–2011, blev det nödvändigt att integrera euroområdets banksystem ytterligare. Detta ledde fram till EU-initiativet om en bankunion.

En översyn av insatserna under förordning (EU) nr 1092/2010 genomfördes 2013. Det resulterade slutligen i de ändringar som infördes i förordning (EU) 2019/2176. Genom dessa ändringar anpassades ESRB:s styrelsesätt till att, sedan 2014 ansvara för:

• en gemensam tillsynsmekanism, genom vilken ECB utses till huvudtillsynsmyndighet för banker i euroområdet (ca 2 000 banker) (länder utanför euroområdet får också delta), samt
• en gemensam resolutionsmekanism, som syftar till att säkerställa att konkurshotade banker som omfattas av den gemensamma tillsynsmekanismen avvecklas under ordnade förhållanden, utan att använda skattebetalarnas pengar.

De ändringar som infördes genom förordning (EU) 2019/2176 gäller även reglerna för att minimera riskerna inom EU:s banksektor. De har ändrats kontinuerligt över tid och omfattar:

• kapitalkravsdirektivet (direktiv 2013/36/EU – se sammanfattning) och förordning (förordning (EU) nr 575/ 2013 – se sammanfattning),
• direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (direktiv 2014/59/EU – se sammanfattning),
• gemensam resolutionsmekanism (som ändrats genom förordning (EU)) 2019/877 – se sammanfattning),
• gemensam resolutionsmekanism (direktiv 2014/49/EU – se sammanfattning), som skyddar alla insättningar som har gjorts av enskilda personer och företag,
• direktivet om nödlidande lån (direktiv (EU) 2021/2167 – se sammanfattning).

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan den 16 december 2010.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Bank och finans (Europeiska kommissionen)
• Bankunionen (Europeiska kommissionen)
• Bankunionen (Europeiska centralbanken)
• Vad är kapitalmarknadsunionen? (Europeiska kommissionen)
• Det europeiska systemet för finansiell tillsyn (Europeiska kommissionen)
• Uppdrag och etablering (Europeiska systemrisknämnden).

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (EUT L 331, 15.12.2010, s. 1).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) nr 1092/2010 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/2167 av den 24 november 2021 om kreditförvaltare och kreditförvärvare och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU (EUT L 438, 8.12.2021, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (omarbetning) (EUT L 173, 12.6.2014, s. 149).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013. s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets förordning (EU) nr 1096/2010 av den 17 november 2010 om tilldelning till Europeiska centralbanken av särskilda uppgifter angående Europeiska systemrisknämndens verksamhet (EUT L 331, 15.12.2010, s. 162).

Senast ändrat 03.04.2023