Investering i forskning: en handlingsplan för Europa

Europeiska unionen måste skapa en starkare offentlig forskningsbas som drar till sig privata investeringar för att uppnå målet att öka investeringarna i forskning till 3 % av BNP från idag till 2010.

RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande: "Investering i forskning: en handlingsplan för Europa" [KOM(2003) 226 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Vid Europeiska rådets möte i Barcelona i mars 2002 fastställdes målet att öka investeringarna i forskning och teknisk utveckling samt att minska klyftan mellan EU och dess viktigaste konkurrenter. Investeringarna i forskning borde öka från 1,9 % till 3 % av BNP fram till 2010 och företagen borde öka sin andel av dessa investeringar till två tredjedelar.

Den nuvarande situationen visar att klyftan mellan EU och USA när det gäller forskningsinvesteringar redan överstiger 130 miljarder euro per år och fortsätter att växa snabbt.

För att målet 3 % av BNP ska kunna uppnås, varav den privata sektorn ska finansiera två tredjedelar, måste de offentliga investeringarna i genomsnitt öka med 6,5 % per år och de privata med 9,5 % per år.

Detta initiativ utgör kommissionens politiska svar på målet från Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 att Europa fram till 2010 ska bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Det kompletterar ett antal europeiska initiativ inom områdena näringslivs- och innovationspolitik och strukturella reformer av varu-, tjänste-, kapital- och arbetsmarknaderna.

HANDLINGSPLAN

Handlingsplanen omfattar följande fyra typer av åtgärder:

ATT SÄKERSTÄLLA SAMORDNING PÅ EUROPEISK NIVÅ

Det är viktigt med en europeisk samordningsprocess så att medlemsländerna kan dra nytta av varandras erfarenheter och se till att de åtgärder som vidtas är förenliga med varandra.

• Att främja en sammanhållen utveckling av strategier på nationell och europeisk nivå Mål: Att göra det lättare för medlemsländerna att dra nytta av varandras erfarenheter i sina ansträngningar för att öka och förbättra forskningsinvesteringarna.Åtgärder: Att utveckla en öppen samordningsprocess för åtgärder som syftar till att öka investeringarna i forskning och en annan samordningsprocess för att utveckla de mänskliga resurserna inom forskning och teknik.
• Att forma en gemensam syn på utvecklingen och användningen av nyckelteknologier Mål: Att främja effektiva offentlig-privata partnerskap med deltagande av t.ex. offentliga forskningsorgan, företag, finansieringsinstitut, användare, tillsynsmyndigheter och beslutsfattare.Åtgärder: Att upprätta europeiska teknikplattformar som för samman alla berörda aktörer för att utveckla en vision på längre sikt för nyckelteknologierna.
• Att möjliggöra för alla regioner att dra nytta av de ökade forskningsinvesteringarna Mål: Att uppmuntra regionerna att utveckla egna innovationsstrategier och öka medvetenheten om betydelsen av forskning och innovation.Åtgärder: Att upprätta en plattform för ömsesidigt lärande som mobiliserar alla berörda parter (forskarvärlden, företagen, myndigheterna, finansiärerna, användarna och konsumenterna).
• Att utforma en sammanhållen kombination av olika instrument Mål: Att göra det lättare för företagen att få en tillfredsställande tillgång till kompetent personal och en starkare offentlig forskningsbas som i större utsträckning samarbetar med den privata sektorn.Åtgärder: Att främja sammanhållen användning av olika stödinstrument genom interaktion mellan berörda länders nationella politik (inom forskning, innovation, ekonomi och finans, invandring, konkurrens m.m.)

FÖRBÄTTRAT OFFENTLIGT STÖD TILL FORSKNING OCH TEKNISK INNOVATION

Handlingsplanen inriktas på behovet av att bredda och förbättra de mänskliga resurserna, stärka den offentliga forskningsbasen, och öka de olika offentliga finansieringsinstrumentens effektivitet.

• Mänskliga resurser Mål: Att locka fler studenter till forskningen, särskilt kvinnor, att locka internationella forskare till Europa och främja rörligheten mellan den akademiska världen och industrin samt se till att forskarna stannar i yrket och inom det europeiska området för forskningsverksamhet genom att skapa gynnsamma karriärvillkor.Åtgärder: Att utarbeta förslag om forskarkarriärer som syftar till att öppna de nationella systemen för rekrytering, att främja ytterligare åtgärder för att förbättra villkoren för forskare inom EU samt att anta åtgärder rörande villkoren för inresa och uppehållstillstånd för medborgare från tredje land.
• Den offentliga forskningsbasen och dess band till industrin Mål: Att främja samarbete med offentliga forskningsinstitutioner som kan erbjuda kompletterande expertis, kunskap och resurser som ofta saknas inom näringslivet.Åtgärder: Att ta initiativ till nödvändiga lagstiftnings- och förvaltningsreformer samt stödåtgärder, för att underlätta för offentliga forskningsinstitutioner att knyta effektivare band till industrin, särskilt små och medelstora företag, att öka industrins och andra aktörers deltagande i arbetet med att fastställa prioriteringar för offentlig forskning samt att utveckla och granska de nationella systemen för ägande, licensiering och användning av immateriella rättigheter.
• Offentliga finansieringsinstrument som är effektiva och kombineras bättre Mål: Att öka det offentliga stödet till forskning och innovation genom en effektivare användning av offentliga finansieringsinstrument: direkta åtgärder, skatteincitament, garantimekanismer och stöd av riskkapital. Direkta åtgärder och skatteincitament kan användas både för stora företag och små och medelstora företag, medan garanti- och riskkapitalsystem huvudsakligen är aktuella för små och medelstora företag.Åtgärder: Att höja prioriteringen för forskning och innovation, att rationalisera finansieringen av samarbetsprojekt inom ramen för EUREKA, att hitta en optimal kombination av finansieringsinstrument samt att utveckla samarbetet mellan sjätte ramprogrammet för forskning och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) (DE) (EN) (FR).

DET OFFENTLIGA STÖDET RIKTAS OM MOT FORSKNING OCH INNOVATION

Dagens ekonomiska nedgång gör det än viktigare att se till att den ekonomiska politiken gynnar investeringar som leder till en högre hållbar tillväxt i framtiden.

• Stabilitets- och tillväxtpakten och de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken Mål: Att i högre grad rikta in de offentliga utgifterna på mer produktiva investeringar, framför allt på stöd till forskning och utveckling inom ramen för stabilitets - och tillväxtpakten.Åtgärder: Att uppmuntra och övervaka de offentliga utgifternas nya inriktning mot kunskap i allmänhet och forskning och innovation i synnerhet.
• Jämvikt mellan den offentliga finansieringen på nationell nivå och EU-nivå fram till 2010 Mål: Att granska de finansiella medel från Europeiska unionens budget som finns tillgängliga för stöd till forskning och innovation med tanke på det gemensamma långsiktiga målet att utgifterna för forskning ska motsvara 3 % av BNP.Åtgärder: Att tillsammans med medlemsländerna och anslutningsländerna analysera och diskutera behoven av medel från den offentliga budgeten.
• Regler för statligt stöd Mål: Att främja ökat offentligt stöd till forskning, att skapa en jämvikt mellan behovet av att å ena sidan säkerställa att snedvridningen av konkurrensen minimeras och å andra sidan att se till att det europeiska näringslivet blir mer konkurrenskraftigtÅtgärder: Att förtydliga och öka medvetenheten om olika typer av offentligt forskningsstöd som inte leder till någon snedvridning av konkurrensen, att förbereda en ändring av gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling och att styra det statliga stödet mot forskning.
• Offentlig upphandling Mål: Att säkerställa att de offentliga upphandlarna får valuta för pengarna så att de får varor och tjänster med den teknik som är bäst lämpad för deras behov och öka de offentliga upphandlarnas medvetenhet om de möjligheter som står till buds inom ramen för lagstiftningen.Åtgärder: Att stödja utarbetande och spridning av information om exempelvis bästa tillgängliga teknik för centrala varukategorier för att anpassa tekniken till upphandlarnas behov.

FÖRBÄTTRADE VILLKOR FÖR PRIVATA FORSKNINGSINVESTERINGAR

Handlingsplanen syftar till att förbättra villkoren för forskning och teknisk innovation i Europa genom skydd av immateriella rättigheter, reglering av varumarknader, konkurrensregler, finansmarknader, skattevillkor och beaktande av företagens förvaltnings- och rapporteringspraxis när det gäller forskning.

• Immaterialrätt Mål: Att vidta åtgärder för att främja en optimal användning av immaterialrättssystemen i Europa, med särskild tonvikt på akademiska institutioner och små och medelstora företag.Åtgärder: Att stödja samordnade EU-täckande åtgärder för medvetenhet och utbildning om immaterialrätt, att utvärdera specifika forskningsrelaterade aspekter av immaterialrätten och att se till att det vid högskolor för naturvetenskaplig utbildning, ingenjörsutbildning och ekonomutbildning ges grundläggande utbildning om immaterialrätt och tekniköverföring.
• Reglering av varor och standardisering Mål: Att säkerställa att det i bestämmelserna fastställs krav som är nödvändiga för att skydda allmänhetens intresse och överlåter den tekniska utformningen av dessa krav till de europeiska standardiseringsorganisationerna (CEN, Cenelec, ETSI) genom samförståndsbaserade standarder. Uppmärksamheten bör inriktas på en snabb, effektiv och öppen standardiseringsprocess som präglas av insyn och som är teknikneutral.Åtgärder: Att identifiera tekniska områden där den gällande lagstiftningen eller bristen på lagstiftning hindrar utvecklingen och användningen av ny teknik och att stärka banden mellan sjätte ramprogrammet för forskning och de europeiska standardiseringsorganisationerna.
• Konkurrensregler Mål: Att se över de europeiska konkurrensreglerna för att se till att forsknings- och innovationsaspekter i högre grad beaktas vid bedömning av marknadsdynamik och konkurrensvillkor.Åtgärder: Att utveckla riktlinjer för hur de potentiella effektivitetsvinsterna genom teknisk utveckling ska bedömas vid beslut om företagssammanslagningar.
• Finansmarknader Mål: Att underlätta genomförandet av handlingsplanen för finansiella tjänster, i synnerhet när det gäller sådant som integreringen av Europas kapitalmarknader, och utvecklingen av bedömningsmekanismer som är avpassade för teknikbaserade företag, inbegripet små och medelstora företag. Man bör även överväga att se över beskattning och regelverk för riskkapital med tanke på att investerare, särskilt institutioner, är mycket känsliga för kostnader och komplexitet, och det finns risk för att de styr sina investeringar mot andra typer av tillgångar.Åtgärder: Att anpassa beskattningen av riskkapital för att undvika dubbelbeskattning av investerare och fonder och att säkerställa att gemenskapens lagstiftning utformas med beaktande av riskkapitalaktörernas behov.
• Skattevillkor Mål: Att undanröja skattemässiga hinder för gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden genom införande av lagstiftning som inriktas specifikt på varje enskilt hinder och genom att ge företagen en gemensam, konsoliderad skattebas för deras ekonomiska verksamhet.
• Forskningsstrategi, forskningsförvaltning och ekonomisk rapportering för företag Mål: Att öka företagens (i synnerhet de små och medelstora företagens) medvetenhet om olika metoder för att integrera forskning och innovation med affärsstrategi och förvaltning samt fördelarna med detta. Exempelvis bör man vid handelshögskolorna ägna större uppmärksamhet åt en integrerad syn på FoU-förvaltning inom ramen för affärsstrategin.Åtgärder: Att inrätta en övervakningsverksamhet för industriell forskning, inbegripet en resultattavla, för att analysera investeringarnas utveckling och uppmuntra värdering och rapportering om forskning och andra former av immateriellt kapital.

RÅDANDE SITUATION

Enligt de uppgifter som Eurostat tillhandahöll i mars 2005 var forsknings- och utvecklingsinsatsen (beräknad på forskningsutgifternas andel av BNP) 1,93 % i EU 2002, jämfört med 1,82 % 1998. Forskningsutgifterna har i snitt ökat med 4 % per år mellan 1999 och 2002. I USA motsvarade däremot forskningsutgifterna 2,76 % av BNP 2003 och i Japan 3,12 % 2002. Enligt Eurostat finansierade företagssektorn 55 % av de 25 medlemsstaternas totala forskningsutgifter 2001, medan motsvarande sektor i USA och Japan stod för 74 % 2002. 2003 noterades de högsta forskningssatserna i Sverige (4,27 % av BNP 2001) och i Finland (3,51 %), följt av Danmark (2,60 %), Tyskland (2,50 %), Belgien (2,33 %), Frankrike och Österrike (2,19 % vardera).

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om framläggande av ett förslag till direktiv och två förslag till rekommendationer för att underlätta tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i Europeiska gemenskapen i forskningssyfte [KOM(2004) 178 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Meddelande från kommissionen till europeiska rådets vårmöte - Genomförelse av Lissabonstrategin - Reformer för det utvidgade EU [KOM(2004) 29 slutlig/2 - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Meddelande från kommissionen - Vetenskap och teknik, centrala faktorer för Europas framtida utveckling - Politiska riktlinjer för forskningsstöd i Europeiska unionen [KOM(2004) 353 slutlig -Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Senast ändrat den 30.07.2007