Sjätte ramprogrammet (2000-2006): Flyg- och rymdteknik

Syftet med programmet är att utveckla potentialen för den europeiska flyg- och rymdteknikforskningen i syfta att höja säkerheten, förbättra miljöskyddet och öka industrins konkurrenskraft.

RÄTTSAKT

Rådets beslut 2002/834/EG av den 30 september 2002 om antagande av ett särskilt program för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration: "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" (2002-2006) [Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 294, 29.10.2002].

SAMMANFATTNING

Rymden är inte längre bara experternas angelägenhet. Rymdteknikerna kommer numera till användning i alla ekonomiska, sociala och kulturella sektorer. Rymdindustrin är dessutom av strategisk betydelse när det gäller teknik, ekonomi, försvar och sysselsättning.

För närvarande finns flera företagsgrupper i Europa som är verksamma inom detta område: EADS, Airbus, BAE Systems och Arianespace m.fl. Dessa grupper, som samlar partner från hela Europeiska unionen (EU), har bekräftat sin ställning som världsledande på området genom projekt som t.ex. Airbus A380, bärfarkosten Ariane 5, GMES (global miljö- och säkerhetsbevakning) och satellitnavigeringssystemet Galileo.

Samtidigt är luftfarten det transportsätt som har ökat mest de senaste decennierna. Ökningen har dock även lett till överbelastade flygplatser och trafikledningssystem.

Sjätte ramprogrammets budget för denna prioritet (EN) är 1 075 miljoner euro. Åtgärderna är inriktade på två huvudområden:

A) FLYG

Säkerhet, lönsamhet och livskraft är den europeiska luftfartens tre prioriterade frågor. I en rapport om den europeiska luftfartens framtid (Aéronautique européenne : perspectives pour 2020) anges 5 principer:

• Antalet olyckor skall minskas till en femtedel.
• Bullret från flygplan skall halveras.
• Koldioxidutsläppen (CO2) skall halveras mätt per passagerare och kilometer.
• Utsläppen av kväveoxider (NOX) skall minskas med 80 %.
• Ett nytt trafikledningssystem skall utvecklas som kan hantera 16 miljoner flygningar per år med flygplatser öppna dygnet runt, samtidigt som passagerarnas bekvämlighet ökas.

Med utgångspunkt i dessa rekommendationer skall forskningen inriktas på fyra stora verksamheter:

• Att höja konkurrenskraften: Målet är att ge tre delar av flygindustrin (struktur, motorer och utrustning) möjlighet att öka sin konkurrenskraft. Detta skall ske genom att industrin sänker sina utvecklings- respektive driftkostnader med 20 % på kort sikt och 50 % på lång sikt, samtidigt som passagerarnas bekvämlighet ökas.

Forskningen inriktas på intelligenta system och intelligent produktion, nya flygplanskonstruktioner, aerodynamik, motorer, kabinutformning, användning av multimedia ombord etc.

• Att minska utsläppens och bullrets påverkan på miljön: Utsläppen skall sänkas så att de mål som uppställs i Kyotoprotokollet kan uppnås. Målet är att sänka CO2-utsläppen med 50 % på lång sikt och NOX-utsläppen med 60 % på kort sikt och 80 % på lång sikt. Bullerstörningarna utanför flygplatserna skall minskas med 4-5 decibel (dB) på kort sikt och 10 dB på lång sikt.

Forskningen inriktas på förbränningsmotorer med lägre utsläpp, avancerade ljuddämpningssystem, värmetåliga material etc.

• Att förbättra luftfartygens säkerhet: För att kompensera för ökningen i flygtrafiken skall antalet olyckor halveras på kort sikt och minskas till en femtedel på lång sikt.

Forskningen inriktas på studier av säkerhetsmodeller, avancerade säkerhetssystem etc.

• Att höja kapaciteten och förbättra säkerheten i luftfartsnätet: Målsättningen är att med hjälp av ett integrerat trafikledningssystem (det gemensamma europeiska luftrummet) utnyttja luftrum och flygplatser optimalt så att förseningarna kan minskas.

Forskningen inriktas på system för kommunikation, navigation och övervakning ombord och på marken, införande av nya tekniska lösningar, t.ex. fri flygning (free flight) i det europeiska ATM-systemet (Air Traffic Management - flygledningstjänsten).

B) RYMDEN

Rymden är en viktig beståndsdel i modern teknik. Satelliter och deras användningsområden har kommit att beröra den dagliga verksamheten på många områden: jordbruk, fiske, transport, telekommunikation, miljö, den gemensamma säkerheten etc.

Europeiska unionen har i samarbete med Europeiska rymdorganisationen (ESA) utarbetat en gemensam strategi med utgångspunkt i rymdtillämpningarnas växande betydelse för dagens ekonomi, samhälle och kultur. Målsättningen är att utarbeta generella riktlinjer för en europeisk rymdpolitik med stöd av samtliga medlemsstater.

Tre verksamheter planeras:

• Det europeiska satellitnavigationssystemet Galileo: Vid satellitnavigering kan man med hjälp av en sändare och mottagare omedelbart bestämma och meddela sin position i longitud, latitud och altitud. Detta sker genom att mottagaren tar emot signaler från flera satelliter.

Forskningen inriktas på utvecklingen av mottagare, sektoröverskridande utrustning för användare etc.

• GMES: GMES skapades för att säkerställa Europas tillgång till ett oberoende och kontinuerligt flöde av information genererad med rymdteknik. Målsättningen är att förebygga naturkatastrofer och industriolyckor och assistera vid räddningsinsatser vid sådana tillfällen. Häri ingår bevakningen av att åtagandena om att sänka utsläppen av växthusgaser fullgörs.

Forskningen inriktas på mottagare, utveckling av prototyper för tjänster som motsvarar specifika typer av efterfrågan (exempelvis global miljö, markanvändning, ökenspridning, katastrofhantering) etc.

• Satellitbaserad telekommunikation: Rymdsystemen skall integreras med markbaserade system.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Grönbok: Europeisk rymdpolitik [KOM (2003) 17 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning]. Rymden är ett verksamhetsområde där Europa sedan länge gör framsteg och vinner tekniska och ekonomiska framgångar. Rymdsystemen spelar redan en viktig roll i de europeiska medborgarnas dagliga liv: satellitkommunikationer, jordobservation, förutsägande av naturkatastrofer etc.

I grönboken, som utarbetats gemensamt av Europeiska kommission och ESA, utreds Europas roll i rymden. Vidare utreds viktiga frågor, t.ex. unionens möjligheter att självständigt skaffa sig tillgång till rymden, spjutspetsforskning, industriell och teknologisk bas, berörda marknader, personal, lagstiftning och myndigheter, internationell samarbete, miljöaspekter och säkerhetsaspekter.

Senast ändrat den 04.01.2007