Bevarande av vilda fåglar
SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:
Direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar
VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?
- Det syftar till att bevara alla vilda fåglar i EU genom att fastställa regler för deras skydd, bevarande, förvaltning och kontroll.
- Det omfattar fåglar samt deras ägg, bon och livsmiljöer.
- Genom direktivet kodifieras den ursprungliga lagstiftningen som antogs 1979 (direktiv 79/409/EEG).
- Direktiv 2009/147/EG ändrades 2019 genom förordning (EU) 2019/1010 som innebär en samordning och harmonisering av rapporteringsskyldigheterna inom miljölagstiftningen.
VIKTIGA PUNKTER
Åtgärder för arter som hotas av utrotning
EU-länderna måste vidta åtgärder för att upprätthålla eller bevara populationer av fågelarter på en nivå som svarar mot ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, även med hänsyn tagen till ekonomiska krav och rekreationsbehov.
Åtgärder för samtliga fågelarter
Åtgärder måste vidtas för att skydda, bevara eller återställa tillräckligt varierande och stora livsmiljöer* för samtliga fågelarter.
Dessa åtgärder innefattar framför allt följande:
- Att avsätta skyddade områden.
- Att vidta underhålls- och skötselåtgärder inom och utanför de skyddade områdena.
- Att återställa förstörda biotoper* och att skapa nya sådana.
Särskilda åtgärder
- Vissa arter, som förtecknas i bilaga I, samt regelbundet förekommande flyttfåglar, som inte anges i bilaga I, omfattas av särskilda åtgärder beträffande deras livsmiljö för att säkerställa deras överlevnad och fortplantning inom det område där de förekommer.
- EU-länderna måste som särskilda skyddsområden klassificera sådana områden som sett till antal och storlek är mest lämpade för bevarandet av dessa arter inom de geografiska havs- och landområden som omfattas av direktivet. Våtmarker uppmärksammas särskilt. De särskilda skyddsområdena ingår i Natura 2000-nätverket av skyddade ekologiska platser, tillsammans med de särskilda bevarandeområdena enligt habitatdirektivet.
- EU-länderna måste vidta nödvändiga åtgärder för att undvika
- försämring av arternas livsmiljöer, och
- störningar för de arter som de särskilda skyddsområdena har klassificerats för, om sådana störningar avsevärt skulle kunna påverka direktivets syften.
- EU-länderna får inte godkänna planer eller projekt förrän efter att de är säkra på att de inte kommer att påverka de berörda särskilda skyddsområdena negativt, utifrån en lämplig bedömning som gjorts av eventuella konsekvenser för områdenas bevarandemål.
Allmänna skyddsåtgärder
- Genom direktivet införs även ett allmänt skydd för alla arter av vilda fåglar i EU. I synnerhet är det förbjudet
- att avsiktligt döda eller fånga vilda fåglar,
- att avsiktligt förstöra eller skada bon och ägg,
- att samla in eller behålla fågelägg,
- att avsiktligt störa fåglarna så att bevarandet riskeras, och
- att förvara fåglar som inte får jagas.
- Undantag till ovannämnda bestämmelser ges på vissa villkor.
Jakt på fåglar
- Vissa arter, som är så pass många i antal att det tillåts och som anges i bilaga II, får jagas om vissa principer följs:
- Antalet fåglar som samlas in får inte hota tillfredsställande populationsnivåer, och ett förnuftigt utnyttjande måste säkerställas.
- Arterna får inte jagas under häcknings- eller uppfödningsperioder.
- Flyttfågelarter får inte jagas just när de återvänder till sina häckningsmarker.
- Storskaliga eller icke-selektiva metoder för dödande är förbjudna.
- Undantag till ovannämnda bestämmelser ges på vissa villkor.
Forskning
EU-länderna måste främja forskning till förmån för skötsel, skydd och förnuftigt utnyttjande (t.ex. utarbeta nationella förteckningar över arter som hotas av utrotning) av vilda fåglar i Europa.
Rapportering
- Enligt förordning (EU) 2019/1010, som har tillämpats sedan den 26 juni 2019, måste EU-länderna inge en rapport till Europeiska kommissionen vart sjätte år om de åtgärder som de har vidtagit för att genomföra direktiv 2009/147/EG och de viktigaste resultaten av dessa.
- Rapporten ska göras tillgänglig för allmänheten och särskilt innefatta information om
- status och trender för de vilda fågelarter som skyddas genom direktivet,
- de hot och det tryck som de utsätts för,
- de bevarandeåtgärder som har vidtagits för dem, och
- hur nätverket av särskilda skyddsområden har bidragit till uppnåendet av direktivets mål.
- Kommissionen fastställer formatet för rapporten genom genomförandeakter.
- Vart sjätte år utarbetar och offentliggör kommissionen, med bistånd av Europeiska miljöbyrån en sammanfattande rapport utifrån den information som den har mottagit från EU-länderna.
VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?
Det har gällt sedan den 15 februari 2010. Genom direktiv 2009/147/EG kodifierades och ersattes direktiv 79/409/EEG och fortlöpande ändringar av detta.
BAKGRUND
Mer information finns här:
VIKTIGA BEGREPP
Livsmiljö (habitat): ett naturområde eller en typ av miljö där en viss sorts djur eller växt normalt lever.
Biotop: ett område med enhetliga miljöförhållanden som utgör levnadsutrymme för en viss kombination av djur och växter.
HUVUDDOKUMENT
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (kodifierad version) (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).
Fortlöpande ändringar av direktiv 2009/147/EG har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.
ANKNYTANDE DOKUMENT
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1010 av den 5 juni 2019 om samordning av rapporteringsskyldigheter inom miljöanknuten lagstiftning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 166/2006 och (EU) nr 995/2010, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG, 2004/35/EG, 2007/2/EG, 2009/147/EG och 2010/63/EU, rådets förordningar (EG) nr 338/97 och (EG) nr 2173/2005 samt rådets direktiv 86/278/EEG (EUT L 170, 25.6.2019, s. 115).
Senast ändrat 28.05.2020