EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.5.2020

COM(2020) 519 final

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Nederländernas nationella reformprogram 2020 med avgivande av rådets yttrande om Nederländernas stabilitetsprogram 2020

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Nederländernas nationella reformprogram 2020 med avgivande av rådets yttrande om Nederländernas stabilitetsprogram 2020

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1 , särskilt artikel 5.2,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser 2 , särskilt artikel 6.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1)Den 17 december 2019 antog kommissionen den årliga strategin för hållbar tillväxt, som inledde 2020 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Den 17 december 2019 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, även rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Nederländerna var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet.

(2)Landsrapporten 2020 för Nederländerna 3 offentliggjordes den 26 februari 2020. Den innehöll en bedömning av hur väl Nederländerna hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 9 juli 2019 4 , med uppföljningen av tidigare års rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål. Den innehöll också en fördjupad granskning enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011, vars resultat också offentliggjordes den 26 februari 2020. Av analysen drog kommissionen slutsatsen att Nederländerna har makroekonomiska obalanser. I synnerhet den höga privata skuldsättningen och det stora överskottet i bytesbalansen är källor till obalanser av gränsöverskridande betydelse.

(3)Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen officiellt covid-19-utbrottet som en global pandemi. Pandemin är en allvarlig folkhälsokris för invånare, samhällen och ekonomier. Den leder till hårt ansatta hälso- och sjukvårdssystem, störningar i de globala leveranskedjorna, volatilitet på finansmarknaderna, kraftigt minskad konsumentefterfrågan och negativa effekter för olika sektorer. Den hotar människors arbeten och deras inkomster liksom företagens verksamheter. Pandemin har lett till en kraftig ekonomisk chock som redan har fått allvarliga återverkningar inom EU. Den 13 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande 5 om en samordnad ekonomisk reaktion på krisen, omfattande alla aktörer på nationell nivå och unionsnivå.

(4)Flera medlemsstater har utlyst undantagstillstånd eller vidtagit nödåtgärder. Nödåtgärderna bör vara strikt proportionella, nödvändiga, tidsbegränsade och i linje med europeiska och internationella standarder. De bör vara föremål för demokratisk tillsyn och oberoende rättslig prövning.

(5)Den 20 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten 6 . Klausulen, som fastställs i artiklarna 5.1, 6.3, 9.1 och 10.3 i förordning (EG) nr 1466/97 och artiklarna 3.5 och 5.2 i förordning (EG) nr 1467/97, underlättar samordningen av budgetpolitiken under en allvarlig konjunkturnedgång. I meddelandet framför kommissionen till rådet att man bedömer att det rådande läget med en allvarlig konjunkturnedgång till följd av covid-19-pandemin innebär att villkoren för att aktivera undantagsklausulen är uppfyllda. Den 23 mars 2020 godkände medlemsstaternas finansministrar kommissionens bedömning. Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen medger en tillfällig avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, förutsatt att detta inte äventyrar hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt. När det gäller den korrigerande delen kan rådet, på rekommendation av kommissionen, även besluta att anta en reviderad finanspolitisk strategi. Den allmänna undantagsklausulen innebär inte att stabilitets- och tillväxtpaktens förfaranden avbryts. Det ger medlemsstaterna möjlighet att avvika från de budgetkrav som normalt skulle gälla samtidigt som kommissionen och rådet kan vidta de nödvändiga politiska samordningsåtgärderna inom ramen för pakten.

(6)Det krävs fortsatta åtgärder för att begränsa och bekämpa smittspridningen, stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens resiliens och mildra de socioekonomiska konsekvenserna genom stödåtgärder till företag och hushåll samt för att säkerställa adekvata arbetsmiljöförhållanden så att den ekonomiska verksamheten kan återupptas. Unionen bör använda alla tillgängliga verktyg för att stödja medlemsstaternas insatser inom dessa områden. Samtidigt bör medlemsstaterna och unionen samarbeta för att utforma de åtgärder som krävs för både en återgång till samhällen och ekonomier som fungerar normalt och till en hållbar tillväxt, där bland annat den gröna och digitala omställningen integreras och man drar nytta av lärdomarna från krisen.

(7)Covid-19-krisen har visat på den inre marknadens flexibilitet när det gäller att anpassa sig till extraordinära situationer. För att säkerställa en snabb och smidig övergång till återhämtningsfasen och en snabb och smidig återgång till fri rörlighet för varor, tjänster och arbetstagare måste dock de extraordinära åtgärder som hindrar den inre marknaden från att fungera normalt upphöra så snart de inte längre behövs. Den nuvarande krisen har visat att det behövs krisberedskapsplaner inom hälso- och sjukvården, bl.a. bättre inköpsstrategier, diversifierade leveranskedjor och strategiska reserver av viktig utrustning. Det är centrala faktorer för arbetet med att ta fram mer omfattande krisberedskapsplaner.

(8)Unionens lagstiftare har redan ändrat de relevanta regelverken 7 för att ge medlemsstaterna möjlighet att mobilisera alla outnyttjade resurser från de europeiska struktur- och investeringsfonderna så att de kan hantera de extraordinära konsekvenserna av covid-19-pandemin. Ändringarna kommer att öka flexibiliteten och förenkla och effektivisera förfarandena. För att minska pressen på kassaflödena kan medlemsstaterna också använda en medfinansieringsgrad på 100 % från unionsbudgeten under räkenskapsåret 2020–2021. Nederländerna uppmanas att fullt ut utnyttja dessa möjligheter för att hjälpa sina hårdast drabbade invånare och sektorer.

(9)Den 28 april 2020 lade Nederländerna fram sitt nationella reformprogram för 2020 och den 29 april 2020 sitt stabilitetsprogram för samma år. De båda programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.

(10)Nederländerna omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och av skuldkriteriet.

(11)I sitt stabilitetsprogram för 2020 beräknar regeringen att det samlade saldot i de offentliga finanserna försämras från ett överskott på 1,7 % av BNP 2019 till ett överskott på 0,1 % av BNP 2020. Överskottet väntas uppgå till 0,0 % av BNP 2023. Efter att ha minskat till 48,6 % av BNP 2019 väntas den offentliga skuldkvoten enligt stabilitetsprogrammet för 2020 minska ytterligare till 46,3 % 2020. Det makroekonomiska scenario som låg till grund för dessa budgetprognoser verkar emellertid inte längre vara realistiskt, och det stora antal åtgärder som Nederländerna aviserat som reaktion på covid-19-pandemin beaktas inte i programmet. I vårbudgetmemorandumet 8 ingår en uppdatering av budgetprognosen. Enligt memorandumet beräknas det samlade saldot i de offentliga finanserna försämras till ett underskott på 11,8 % av BNP 2020 och den offentliga skuldkvoten förväntas öka till 65,2 % 2020. De makroekonomiska och offentligfinansiella utsikterna påverkas av den höga graden av osäkerhet till följd av covid-19-pandemin.

(12)Som reaktion på covid-19-pandemin, och som del av en samordnad unionsstrategi, har Nederländerna antagit budgetåtgärder för att öka kapaciteten i hälso- och sjukvårdssystemet, begränsa smittspridningen och hjälpa de hårdast drabbade invånarna och branscherna. Enligt stabilitetsprogrammen för 2020 och vårbudgetmemorandumet uppgår dessa budgetåtgärder till 2,7 % av BNP. Syftet med åtgärderna är att stärka hälso- och sjukvården, akutstöd till sektorer i nöd och inkomststöd till egenföretagare och arbetstagare. Nederländerna har dessutom aviserat åtgärder som, även om de inte påverkar budgeten direkt, kommer att stödja likviditeten i företagen. Åtgärderna omfattar anstånd med företagsskatten (4,6 %–5,9 % av BNP) och lånegarantierna (1,8 % av BNP). Totalt sett är de åtgärder Nederländerna har vidtagit i linje med riktlinjerna i kommissionens meddelande om en samordnad ekonomisk reaktion på covid-19-utbrottet. Ett fullständigt genomförande av dessa åtgärder, följt av en omläggning av finanspolitikens inriktning mot en välgenomtänkt offentligfinansiell ställning på medellång sikt när det ekonomiska läget medger detta, kommer att bidra till att bevara hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt.

(13)Baserat på kommissionens vårprognos 2020 beräknas Nederländernas saldo i de offentliga finanserna vid oförändrad politik uppgå till -6,3 % av BNP 2020 och -3,5 % av BNP 2021. Skillnaden på 5,5 procentenheter mellan prognosen i vårbudgetmemorandumet och kommissionens prognos beror på att skatteuppskoven beräknats på olika sätt (4,6–5,9 % av BNP). I kommissionens prognos har de inte betraktats som en inkomstminskning för 2020. Den offentliga skuldkvoten beräknas uppgå till 62,1 % av BNP 2020 och till 57,6 % 2021.

(14)Den 20 maj 2020 utfärdade kommissionen en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget på grund av att Nederländerna planerade att överträda underskottsgränsen på 3 % av BNP 2020. Sammantaget tyder analysen på att skuldkriteriet såsom det definieras i fördraget och förordning (EG) nr 1467/1997 inte är uppfyllt.

(15)Covid-19-pandemin har satt ett abrupt stopp för sex år av fortsatt ekonomisk tillväxt i Nederländerna. I år förväntas den nederländska ekonomin uppleva sin kraftigaste tillbakagång sedan andra världskriget. All efterfrågan, utom den offentliga, förväntas minska kraftigt i år, och den ekonomiska verksamheten beräknas vara som lägst under det andra kvartalet. Under 2021 kommer ekonomin troligtvis att återhämta sig snabbare än tillväxttrenden, vilket återspeglar en gradvis normalisering av ekonomin och en återhämtning av den inhemska efterfrågan och den globala handeln från en låg nivå. Verksamhetsnivåerna förväntas dock vara lägre än under 2019. Enligt kommissionens prognos förväntas arbetslösheten öka till 5,9 % 2020, framför allt på grund av att företag har varit tvungna att hålla stängt och den ekonomiska verksamheten plötsligt har minskat, men den förväntas minska igen till 5,3 % 2021. Åtgärder för att upprätthålla sysselsättningen, framför allt de tillfälliga nödåtgärderna för upprätthållandet av sysselsättningen (Temporary Emergency Bridging Measure for Sustained Employment), och ytterligare inkomststöd till egenföretagare, bör kunna bidra till att inte alltför många arbetstillfällen går förlorade. Läget på arbetsmarknaden förväntas dock bli sämre under de kommande månaderna när företag i hårt drabbade sektorer oundvikligen blir tvungna att säga upp personal, framför allt arbetstagare med flexibla eller tillfälliga kontrakt.

(16) Som reaktion på de allvarliga ekonomiska följderna av krisen och den försvunna efterfrågan inom vissa områden har den nederländska regeringen antagit ett omfattande paket med nödåtgärder för att försöka undvika strukturella skador på ekonomin. Denna kraftiga politiska reaktion inriktas på de områden som drabbats värst av krisen och fokuserar på bevarande av sysselsättningen och hushållens köpkraft, direkt ekonomisk kompensation till allvarligt drabbade branscher samt skatteuppskov och lånegarantier för att stödja kreditflödet till den privata sektorn. Målet är sålunda att förhindra att tillfälliga likviditetsproblem förvandlas till insolvensproblem. Dessutom bör de automatiska stabilisatorerna bidra till att göra konjunkturnedgången mindre djup. Den nederländska centralbanken har också minskat de systemiska kapitalbuffertarna för de största bankerna och håller på att skjuta fram en åtgärd för att införa ett riskviktsgolv för bolån, vilket frigör bankkapital och gör det möjligt för bankerna att kraftigt öka utlåningen till hushåll och företag.

(17)Det nederländska hälso- och sjukvårdssystemet klarar jämförelsevis väl av att främja den allmänna folkhälsan och säkerställa tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster. Som en del av den omedelbara reaktionen på krisen införde Nederländerna en virusbekämpningsstrategi som omfattade allmänna folkhälsoåtgärder och antog en skräddarsydd finansiering av hälso- och sjukvårdsåtgärder. Covid-19 har emellertid testat hälso- och sjukvårdssystemets resiliens. Tidigare problem har nu fått större uppmärksamhet. Arbetskraftskapaciteten kunde utökas om bristen på personal, framför allt på sjukskötare och inom primärvården, åtgärdades. Den övergripande styrningen av hälso- och sjukvårdssystemen och deras förmåga att säkerställa integrerade tjänster inom hela hälso- och sjukvården kunde förbättras genom en ytterligare stärkning av datastyrningen och en påskyndad utveckling av e-hälsoverktyg. Covid-19-utbrottet har därför fäst uppmärksamheten vid att det är viktigt att fortsätta förbättra hälso- och sjukvårdssystemets resiliens och krisberedskap genom att åtgärda sådana strukturella utmaningar.

(18)Även om arbetsmarknaden förbättrades under 2019 och i början av 2020 och på det hela taget fungerar väl har den ekonomiska tillväxten minskat och arbetslösheten förväntas öka till följd av covid-19-krisen. En rad nya ekonomiska åtgärder vidtogs för att skydda sysselsättningen och utkomstmöjligheterna och minimera konsekvenserna för egenföretagare, små och medelstora företag samt stora företag. För att upprätthålla sysselsättningen kan arbetsgivare som förväntas förlora minst 20 % av sina inkomster till följd av krisen ansöka om stöd (upp till 90 % av företagets totala lönekostnader, beroende på hur mycket omsättningen minskat), vilket gör att de kan betala de anställdas löner under tre månader. Egenföretagare kan använda sig av ett påskyndat förfarande för att ansöka om ytterligare inkomststöd motsvarande högst den lagstadgade minimilönen, vilket skulle hjälpa dem att betala levnadskostnaderna under en tremånadersperiod.

(19)En del av återhämtningsstrategin bör gå ut på att mildra konsekvenserna av krisen för sysselsättning och samhälle för dem som drabbats hårdats. Trots åtgärdspaketet för att upprätthålla sysselsättningen har människor i en mindre gynnsam ställning på arbetsmarknaden och/eller socialt utsatta drabbats hårdare. Arbetslösheten har ökat, framför allt bland dem med flexibla kontrakt, t.ex. unga, arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag och personer med migrantbakgrund. Covid-19-krisen har också visat att det är viktigt att egenföretagare har tillgång till ett ändamålsenligt socialt skydd eftersom de ofta är underförsäkrade (eller saknar försäkring) när det gäller sjukdom, funktionsnedsättning, arbetslöshet och pension.

(20)Det har satsats mycket på likviditetsstöd till företag genom lån och garantier, med tyngdvikt på små och medelstora företag,. Mellanhänderna måste fördela stödet snabbt och effektivt till företagen och företagens motståndskraft upprätthållas. Om anstånd beviljas med betalningen av skatt och socialbidrag och offentliga myndigheternas avtalsenliga betalningar påskyndas kan kassaflödet för små och medelstora företag ytterligare förbättras. Nygrundade uppstartsföretag och expanderande företag kan behöva särskilt stöd, t.ex. i form av aktieposter som innehas av offentliga institutioner och incitament för riskkapitalfonder att öka sina investeringar i dessa företag. På så sätt kan kanske en panikförsäljning av strategiskt viktiga europeiska företag undvikas. Enligt villkoren och vad som tillåts i den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder 9 bör stöd som tillhandahålls genom eget kapital eller kapital likställt med eget kapital säkerställas för alla företag 10 och inte enbart för de företag som uppfyller kommissionens definition 11 på små och medelstora företag. Enskilda och företag bör även i fortsättningen ha tillträde till effektiva och digitala offentliga tjänster.

(21)För att främja den ekonomiska återhämtningen kommer det att bli viktigt att tidigarelägga färdigutvecklade projekt för offentlig investering och gynna privata investeringar, bland annat genom relevanta reformer. Riktade politiska åtgärder, bl.a. investeringar i sektorer med de största förutsättningarna att skapa en eventuell tillväxt för ekonomin som helhet, kan bidra till att möta de utmaningar som blivit större till följd av den aktuella krisen. Framför allt kan investeringar i FoU, som ingår i den uppdragsinriktade politiken för viktiga sektorer och innovation (Missies voor het topsectoren- en innovatiebeleid) 12 , och humankapital stödja långsiktig produktionstillväxt och upprätthålla en stor innovationsförmåga. Detta gäller framför allt för uppstartsföretag och expanderande företag samt innovativa små och medelstora företag som är viktiga för att förbättra konkurrenskraften och skapa sysselsättning. Investeringar i initiativ från det nederländska klimatavtalet och den nationella energi- och klimatplanen för att motverka klimatförändringarna och främja energiomställningen kan aktivt bidra till bredare samhällsmål, bl.a. behovet av att säkerställa en hållbar och resurseffektiv ekonomisk tillväxt. Även om Nederländerna är en föregångare när det gäller att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn ligger dessutom användningen av förnybar energi inom transporten under EU-genomsnittet. Slutligen behövs investeringar i nya bostäder för att lindra bostadsbristen. Programplaneringen för Fonden för en rättvis omställning för perioden 2021–2027 kan hjälpa Nederländerna att hantera en del av de utmaningar som omställningen till en klimatneutral ekonomi innebär, särskilt inom de territorier som anges i bilaga D till landsrapporten. Detta skulle ge Nederländerna möjlighet att på bästa sätt använda fonden.

(22)Teknisk och digital kompetens och kvalificerad personal är viktiga för innovationsförmågan och en hållbar och inkluderande produktivitetsökning i den nederländska ekonomin. Investeringar i grundläggande och/eller digitala kunskaper, utbildning och vidareutbildning, bl.a. kompetensutveckling och omskolning för alla, är fortsatt viktiga för att förbättra tillträdet till arbetsmarknaden, framför allt för att öka anställbarheten för dem som befinner sig i utkanten av arbetsmarknaden (inbegripet personer med migrantbakgrund och personer med funktionsnedsättning), samtidigt som lika möjligheter för alla och aktiv inkludering uppmärksammas.

(23)Även om Nederländerna har vidtagit åtgärder mot aggressiv skatteplanering genom att genomföra internationella och europeiska initiativ som man tidigare kommit överens om, tyder den stora andelen utdelning, royalties och räntor som görs via Nederländerna på att landets skattebestämmelser utnyttjas av företag med aggressiv skatteplanering. En stor del av de utländska direktinvesteringarna innehas av ”företag för särskilda ändamål”. Det faktum att ingen källskatt uppbärs för royalties och räntor (dvs. för överföringar från personer bosatta i EU till personer bosatta i tredjeland) kan leda till att ingen skatt över huvud taget uppbärs för de här utbetalningarna, om de heller inte omfattas av skatt i det mottagande landet. Den nyligen antagna reformen som ska genomföras från och med den 1 januari 2021 och som går ut på att källskatt under vissa omständigheter kan tas ut på royalties och räntebetalningar vid missbruk eller utbetalningar till lågskatteländer är ett positivt steg mot att minska den aggressiva skatteplaneringen. Reformens inverkan bör noga övervakas.

(24)Ett antal finansinstitut i Nederländerna har nyligen varit inblandade i penningtvättaffärer. Trots de insatser som nyligen gjorts lyfter dessa fall fram behovet av att ytterligare öka övervakningen av finansinstitut och göra undersökningar och väcka åtal vid penningtvätt Utöver den finansiella sektorn är den nederländska ekonomin öppen för utländska direktinvesteringar och landets rättsstruktur är mycket komplex, vilket ökar riskerna för penningtvätt. Tjänsteleverantörer till truster och bolag och skatterådgivare rapporterar ytterst sällan om ovanliga transaktioner samtidigt som deras riskexponering är mycket hög, och övervakningen av dem borde därför stå i proportion till risken. Mot bakgrund av att de rättsliga strukturerna ofta är komplexa skulle ett välfungerande register över verkliga huvudmän motverka missbruk av dessa strukturer, men ett register saknas fortfarande.

(25)Dessa rekommendationer är visserligen inriktade på hur de socioekonomiska effekterna av pandemin ska hanteras och den ekonomiska återhämtningen underlättas, men de landsspecifika rekommendationerna för 2019 som rådet antog den 9 juli 2019 innehöll reformer som krävs för att kunna åtgärda strukturella problem på medellång och lång sikt. De rekommendationerna är fortsatt aktuella och kommer att fortsätta att övervakas nästa år, inom ramen för den europeiska planeringsterminens årliga cykel. Det gäller även rekommendationer rörande investeringsrelaterade ekonomiska strategier. De senare rekommendationerna bör beaktas vid finansieringen av sammanhållningspolitikens strategiska programplanering efter 2020, inbegripet riskreducerande åtgärder och strategier för att lätta på restriktionerna vad gäller den rådande krisen.

(26)Den europeiska planeringsterminen utgör en ram för en kontinuerlig samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i unionen, vilket kan bidra till en hållbar ekonomi. Medlemsstaterna har utvärderat framstegen vad gäller genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling i sina nationella reformprogram för 2020. Genom att säkerställa ett fullständigt genomförande av rekommendationerna nedan kommer Nederländerna att bidra till målen för hållbar utveckling och till de gemensamma insatserna för en konkurrenskraftig hållbarhet i unionen.

(27)Det är viktigt med ett nära samarbete mellan länderna i den ekonomiska och monetära unionen för att åstadkomma en snabb återhämtning från de ekonomiska konsekvenserna av covid-19. Mot bakgrund av politisk vägledning från Eurogruppen bör Nederländerna, i egenskap av en medlemsstat som har euron som valuta, säkerställa att landets politik är förenlig med rekommendationerna för euroområdet och politiken i andra medlemsstater i euroområdet.

(28)Kommissionen har inom ramen för 2020 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Nederländernas ekonomiska politik och redogjort för den i 2020 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt stabilitetsprogrammet för 2020 och det nationella reformprogrammet för 2020 samt uppföljningen av de rekommendationer Nederländerna har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Nederländerna utan också att unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(29)Mot bakgrund av den bedömningen har rådet granskat stabilitetsprogrammet för 2020 och dess yttrande 13 återspeglas nedan, särskilt i rekommendation 1.

(30)Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet för 2020 och stabilitetsprogrammet för 2020. I dessa rekommendationer beaktas behovet av att bekämpa pandemin och underlätta den ekonomiska återhämtningen som ett första nödvändigt steg för att möjliggöra en justering av obalanserna. Rekommendationer som direkt behandlar de makroekonomiska obalanser som konstaterats av kommissionen enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 återspeglas i rekommendation 3.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Nederländerna att 2020 och 2021 vidta följande åtgärder:

1.I enlighet med den allmänna undantagsklausulen vidta alla nödvändiga åtgärder för att effektivt hantera pandemin samt stödja ekonomin och den därpå följande återhämtningen. Så snart som de ekonomiska förhållandena tillåter det bedriva en finanspolitik som syftar till att uppnå ansvarsfulla offentliga finanser på medellång sikt och säkerställa en hållbar skuldsättning, och samtidigt förbättra investeringarna. Stärka hälso- och sjukvårdssystemets resiliens, bl.a. genom att lösa bristen på vårdpersonal och påskynda utvecklandet av relevanta e-hälsoverktyg.

2.Minska arbetslösheten och de sociala följderna till följd av krisen och främja ett ändamålsenligt socialt skydd för egenföretagare.

3.Tidigarelägga färdigutvecklade projekt för offentlig investering och främja privata investeringar för att gynna den ekonomiska återhämtningen. Styra investeringarna till den gröna och den digitala omställningen, i synnerhet utvecklingen av digitala kunskaper, en hållbar infrastruktur, ren och effektiv produktion och användning av energi samt uppdragsinriktad forskning och innovation.

4.Till fullo åtgärda inslag i skattesystemet som underlättar aggressiv skatteplanering, i synnerhet i samband med utgående betalningar, framför allt genom att tillämpa de åtgärder som antagits och se till att de är verkningsfulla. Säkerställa effektiv tillsyn och kontroll av efterlevnaden av penningtvättsregler.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.

(2)    EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.

(3)    SWD(2020) 518 final.

(4)    EUT C 301, 5.9.2019, s. 117.

(5)    COM(2020) 112 final.

(6)    COM(2020) 123 final.

(7)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/460 av den 30 mars 2020 om ändring av förordningarna (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att mobilisera investeringar i medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem samt i andra sektorer av deras ekonomier som reaktion på covid-19-utbrottet (Investeringsinitiativ mot effekter av coronavirus) (EUT L 99, 31.3.2020, s. 5) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/558 av den 23 april 2020 om ändring av förordningarna (EU) nr 1301/2013 och (EU) nr 1303/2013 vad gäller särskilda åtgärder för att tillhandahålla extraordinär flexibilitet vid användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att hantera covid-19-utbrottet (EUT L 130, 24.4.2020, s. 1).

(8)    Vårbudgetmemorandumet 2020 (Voorjaarsnota 2020), inlämnat till andra kammaren för översyn av finansminister W. Hoekstra den 25 april 2020.

(9)    EUT C 91I, 20.3.2020, s. 1.

(10)    Inklusive för uppstartsföretag och expanderande företag med konkurrenskraftiga affärsmodeller vars kassaflöden har påverkats negativt av covid-19.

(11)    COM(2020) 150 final.

(12)    Denna nya politik har som mål att ytterligare främja investeringar i FoU i syfte att nå långsiktiga mål när det gäller viktiga utmaningar i samhället som delats in i följande fyra ”uppdrag”: i) Energiomställning och hållbarhet. ii) Jordbruk, vatten och livsmedel. iii) Hälso- och sjukvård: iv) Säkerhet. Denna politik ses som ytterst viktig för att öka konkurrenskraften och tackla de sociala utmaningarna (Finansministeriet (EZK) (2018), Kamerbrief: Naar Missiegedreven Innovatiebeleid met Impact, den nederländska regeringen, Haag.)

(13)    Enligt artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.