EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.3.2018

COM(2018) 91 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Andra årsrapporten om facilitetetn för flyktingar i Turkiet

Innehåll

InnehållTOC    

1. Inledning    

1.1 Turkiet och flyktingkrisen    

1.2 EU:s hantering av krisen och inrättandet av flyktingfaciliteten    

2. Facilitetens funktionssätt    

3. Den finansiella kapaciteten, varaktigheten och typen av finansiering    

4. Genomförande av faciliteten    

4.1 Humanitärt bistånd    

4.2 Icke-humanitärt bistånd    

5. Övervakning, utvärdering och revision    

5.1 Övervakning och utvärdering    

5.2 Revision    

6. Kommunikation och synlighet    

7. Slutsatser och fortsatt arbete    

1. Inledning

I enlighet med artikel 8.1 i kommissionens beslut av den 24 november 2015 1 om samordning av unionens och medlemsstaternas åtgärder genom en samordningsmekanism (nedan kallat beslutet) ska kommissionen regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om genomförandet av flyktingfaciliteten för Turkiet (nedan kallad faciliteten). Enligt artikel 8.2 i beslutet ska kommissionen varje år lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av faciliteten. Den första årsrapporten offentliggjordes i mars 2017 och beskrev hur flyktingfaciliteten fungerade och de första åtgärder som vidtagits med avseende på genomförandet, systemet för övervakning och utvärdering samt på relaterade kommunikationsinsatser. 

1.1 Turkiet och flyktingkrisen

På grund av sitt geografiska läge spelar Turkiet en central roll som mottagar- och transitland för flyktingar och migranter. Till följd av ett oväntat inflöde, främst på grund av konflikterna i Syrien och Irak, hyser landet över 3,8 miljoner flyktingar och migranter, vilket är det högsta antalet i världen. Bland dessa finns 3,5 miljoner registrerade syriska flyktingar 2 , varav mindre än 7 % är inkvarterade i de sammanlagt 21 läger som de turkiska myndigheterna upprättat, samt över 300 000 registrerade flyktingar och asylsökande främst från Irak, Afghanistan, Iran och Somalia 3 . Antalet flyktingar och asylsökande per provins kan utläsas av kartan på sidan 3 4 . Detta inflöde har haft betydande inverkan på värdsamhällena. Turkiet gör fortsatt berömvärda insatser för att ta emot, stödja och hysa ett stort antal flyktingar och migranter.

1.2 EU:s hantering av krisen och inrättandet av flyktingfaciliteten

Europeiska unionen och dess medlemsstater beslutade 2015 att öka sitt politiska och finansiella engagemang för att stödja Turkiet i dess ansträngningar att hysa flyktingar. I uttalandena från EU och Turkiet den 29 november 2015 och 18 mars 2016 uttrycktes enighet mellan parterna om ett genomgripande samarbete som ska bygga på delat ansvar, ömsesidiga åtaganden och konkreta resultat 5 . Genom beslut vid mötet mellan EU:s och Turkiets stats- och regeringschefer den 29 november 2015 aktiverades den gemensamma handlingsplan 6 som ska hjälpa Turkiet att hantera följderna av konflikten i Syrien.

Som svar på begäran från EU:s medlemsstater om betydande tilläggsfinansiering till stöd för flyktingar i Turkiet beslutade kommissionen den 24 november 2015 att upprätta faciliteten för flyktingar i Turkiet 7 . Facilitetens funktion är att samordna och underlätta användningen av de medel som ställs till förfogande dels som medel från EU-budgeten, dels som ytterligare bidrag från medlemsstaterna som integreras i EU-budgeten i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, vilka uppgår till sammanlagt 3 miljarder euro för 2016–2017 8 .

Detta bidrag kompletterar och stärker väsentligt de befintliga medlen i EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien 9 (nedan kallad EU:s förvaltningsfond), instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter och de nationella programmen inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen, vilket har gjort det möjligt att betona arbetet med flyktingrelaterade frågor med viktiga partner.

Genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet den 18 mars 2016 (nedan kallat uttalandet) spelade en viktig roll under 2017 för att se till att migrationsutmaningen hanteras effektivt och gemensamt av EU och Turkiet. Uttalandet ger fortsatt konkreta resultat när det gäller att minska antalet irreguljära och farliga överfarter över Egeiska havet och därigenom rädda liv. Totalt anlände 41 720 migranter till EU via den östra medelhavsrutten under 2017, jämfört med 182 227 under 2016. Antalet omkomna till havs har minskat avsevärt, med 62 personer omkomna till havs under 2017, jämfört med 434 under 2016.

Antalet vidarebosättningar från Turkiet till EU har fortsatt att öka – mellan den 4 april 2016 och den 14 februari 2018 vidarebosattes 12 170 syriska flyktingar från Turkiet till Europa 10 . I december 2017 godkände medlemsstaterna genom det standardiserade tillvägagångssätt att det frivilliga humanitära mottagandesystemet skulle verkställas. Alla element och villkor för verkställighet är nu införda, i enlighet med vad som anges i uttalandet från EU och Turkiet. Detta kommer att säkerställa fortsatt vidarebosättning och tillhandahålla ett tryggt och lagligt alternativ till irreguljär migration till EU.

Ett fullständigt och hållbart genomförande av uttalandet kräver fortsatta insatser och politisk vilja från alla sidor. 

2. Facilitetens funktionssätt

Faciliteten är en samordningsmekanism som möjliggör en snabb, verkningsfull och kostnadseffektiv mobilisering av de resurser som EU förfogar över för att stödja flyktingar i Turkiet. Faciliteten är utformad för att garantera att befintliga instrument för EU-finansiering utnyttjas optimalt, både inom humanitärt och icke-humanitärt bistånd, för att på så sätt se till att såväl flyktingarnas som värdsamhällenas behov tillgodoses på ett samordnat och övergripande sätt 11 .

Styrkommittén för faciliteten har i uppgift att ge strategisk vägledning i fråga om övergripande prioriteringar, typer av åtgärder som ska stödjas, belopp som ska avdelas för olika ändamål, finansieringsinstrument som ska användas samt, där så är tillämpligt, om Turkiets genomförande av sina åtaganden enligt den gemensamma handlingsplanen 12 . Under facilitetens andra genomförandeår höll kommittén sammanlagt fyra möten (den 12 januari, 31 mars, 28 juni och 8 november 2017). Den 9 mars 2018 sammankallade kommissionen det nionde mötet i styrkommittén och nästa möte planeras senare våren 2018.

Huvudprinciperna för genomförandet av faciliteten är snabbhet, effektivitet och ändamålsenlighet, samtidigt som en sund ekonomisk förvaltning garanteras. Att insatserna inom faciliteten är hållbara är lika viktigt som genomförandet under delat ansvar med de turkiska myndigheterna. Valet av prioriterade områden för stöd genom faciliteten bygger på en omfattande och oberoende behovsbedömning 13 , med särskild betoning av utsatta grupper.

Faciliteten samordnar finansiering från följande finansieringsinstrument inom ramen för unionens yttre politik: Instrumentet för humanitärt bistånd enligt rådets förordning (EG) nr 1257/96 om humanitärt bistånd 14 , det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet 15 , finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete 16 , instrumentet för stöd inför anslutningen 17 samt instrumentet som bidrar till stabilitet och fred 18 . De åtgärder som finansieras med medel ur unionens budget måste förvaltas enligt de finansiella bestämmelser och föreskrifter som gäller budgeten, oavsett om anslagen utnyttjas genom direkt eller indirekt förvaltning, eller inbegriper EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien. Antalet projekt per EU-instrument 19 fördelas enligt följande:

För att stödet ska omsättas i praktiken krävs att Turkiet strikt uppfyller sina åtaganden i EU:s och Turkiets gemensamma handlingsplan samt i EU:s och Turkiets uttalanden av den 29 november 2015 och den 18 mars 2016.

3. Den finansiella kapaciteten, varaktigheten och typen av finansiering

Den totala budget som samordnas genom faciliteten under perioden 2016–2017 uppgår till 3 miljarder euro, varav 1 miljard euro ur EU:s budget och 2 miljarder euro i finansiering från medlemsstaterna 20 . Medlemsstatens bidrag lämnas direkt till EU: s allmänna budget i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen, varefter de fördelas mellan budgetrubrikerna för instrumentet för stöd inför anslutningen och instrumentet för humanitärt bistånd. Av det belopp på 1 miljard euro som utgör EU-budgetanslag mobiliserades 250 miljoner euro 2016 och 750 miljoner euro i 2017 års budget.

Medlemsstaterna betalade 677 miljoner euro till faciliteten under 2016 och 847 miljoner under 2017, varav 1 332 miljoner eller omkring 87 % hade utbetalats i slutet av 2017 21 . För 2018 och 2019 är medlemsstaternas betalningar uppdelade på 396 miljoner respektive 80 miljoner euro.

I slutet av 2016, efter diskussioner i den fjärde styrkommittén och i Ständiga representanternas kommitté, som består av representanter för EU-medlemsstaternas regeringar, förlängdes tidsfristen för de slutliga betalningarna inom ramen för faciliteten från slutet av 2019 till slutet av 2021. Detta skedde av tekniska orsaker, för att göra det möjligt att ingå vissa kontrakt med lång löptid som ingår i den särskilda åtgärd som antogs i juli 2016. Den förlängda tidsfristen kommer inte att leda till några förseningar i genomförandet av den verksamhet kontrakten gäller, och inte heller till att medlemsstaterna eller kommissionen kommer att dröja med sina inbetalningar till faciliteten.

4. Genomförande av faciliteten

De medel som samordnas genom faciliteten kommer enligt en preliminär fördelning att utnyttjas för humanititärt bistånd (omkring 1,4 miljarder euro) respektive icke humanitärt bistånd (omkring 1,6 miljarder euro):

Det humanitära biståndet riktar sig till de mest utsatta flyktingarna och andra utsatta personer. Biståndet syftar till att ge mottagarna skydd och täcka deras grundläggande behov på ett förutsägbart och värdigt sätt. Det är också inriktat på luckor i de tjänster som tillhandahålls av specialiserade organ och partnerorganisationer inom hälsovård och utbildning i nödsituationer.

Med icke-humanitärt bistånd avses här åtgärder för att stärka flyktingars socioekonomiska utsikter i ett längre perspektiv genom tillgång till hälsovård och utbildning. Det är också inriktat på utsatta grupper, t.ex. genom skydd för kvinnor och flickor mot sexuellt och könsrelaterat våld och genom förbättrad tillgång till vårdformer för sexuell och reproduktiv hälsa.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas icke-syriska flyktingar och asylsökande. Insatserna inom faciliteten är alltid inriktade på att omfatta de lokalsamhällen som tar emot flyktingar.

På den operativa sidan hade vid 2017 års slut åtaganden gjorts för det totala belopp som avdelats för faciliteten (3 miljarder euro) och kontrakt slutits 22 för 72 projekt 23 . Utbetalningarna översteg 1,85 miljarder euro 24 , eller 62 % av det totala belopp som avdelats för faciliteten. Resterande belopp ska betalas under loppet av genomförandet av facilitetsprojekten och senast i slutet av 2021. Fullständiga uppgifter finns i projekttabellerna online 25 .

Stödet är tillgängligt i hela landet, men större delen av genomförandet äger rum utanför flyktinglägren, främst i de tio mest belastade provinserna: Istanbul, Sanliurfa, Hatay, Gaziantep, Adana, Mersin, Kilis, Izmir, Bursa och Kahramanmaras 26 .

4.1 Humanitärt bistånd

EU:s humanitära bistånd grundas på det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd från 2007 27 , som innebär att EU som humanitär aktör ska följa de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende, i enlighet med Lissabonfördraget (artikel 214 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) och i förordningen om humanitärt bistånd (förordning nr 1257/96) 28 29 .

Inom ramen för det humanitära biståndet inom faciliteten har 1,389 miljarder euro anslagits och kontrakt slutits med 19 samarbetspartner för samtliga 45 humanitära projekt i syfte att tillgodose grundläggande behov, skydd, utbildning och hälso- och sjukvård. 1,11 miljarder euro har hittills betalats ut till förmån för sammanlagt 1 561 940 flyktingar 30 . Den humanitära genomförandeplanen offentliggjordes i maj 2017 31 . Några av de främsta resultaten av det humanitära stödet inom faciliteten under 2017 32 återfinns nedan.

Det sociala nödskyddsnätet:

EU har fortsatt att via det sociala nödskyddsnätet ta itu med behoven bland flyktingar som är socioekonomiskt mycket utsatta. Nätet är ett humanitärt program för socialt bistånd som innebär att kontantmedel för fritt förfogande en gång i månaden överförs till ett bankkort. I februari 2018 hade nästan 1,2 miljoner flyktingar kommit i åtnjutande av månatliga kontantöverföringar genom programmet. Dessutom har Turkiets generaldirektorat för migrationshantering, med stöd från faciliteten, kontrollerat uppgifterna för över en miljon syrier som åtnjuter tillfälligt skydd i Turkiet. Därigenom kan Turkiet, EU och dess partner ge dem som är i behov av skydd ett bättre riktat stöd.

Utbildning i nödsituationer

EU har fortsatt att underlätta flyktingars tillträde till det formella utbildningssystemet genom att avlägsna hinder och tillhandahålla medel som gör att riskutsatta barn får möjlighet att gå i skolan. FN: s program för villkorat kontantstöd för utbildning inrättades 2017 och är det största program för utbildning i nödsituationer som någonsin finansierats av EU. I februari 2018 fick familjerna till över 266 000 barn som går i skolan fått ekonomiskt stöd genom Conditional Cash Transfer for Education program. Dessutom fick i genomsnitt 6 683 barn i månaden stöd till skolskjuts och 3 487 flyktingbarn åtnjöt icke-formella utbildningsinsatser. Sådan verksamhet inbegriper tillhandahållande av icke-formell utbildning i turkiska och/eller arabiska, initiativ för lärande i hemmet och läxhjälp. Dessa program förbättrar barnens möjligheter att sedan tillgodogöra sig formell skolutbildning i den årskurs som motsvarar deras ålder.

Hälsa

EU har inriktat sig på att fylla potentiella luckor i de grundläggande hälsovårdstjänster som erbjuds samt att tillhandahålla tjänster som flyktingar och andra personer i behov av skydd behöver. Flyktingar kom i åtnjutande av totalt 311 447 primärvårdskonsultationer i provinserna med flest flyktingar. Dessutom kom 17 913 gravida kvinnor i åtnjutande av vårdtjänster före och efter förlossningen, 4 912 flyktingar fick psykiatrisk vård och psykosocialt stöd och 5 228 flyktingar kom i åtnjutande av postoperativa vårdtjänster och rehabilitering mellan januari och slutet av december 2017.

4.2 Icke-humanitärt bistånd

Inom ramen för den icke-humanitära delen av faciliteten har 1,611 miljarder euro anslagits, kontrakt har slutits för samtliga 27 projekt 33 och 747 miljoner euro har betalats ut 34 .

I samband med programplaneringen och slutandet av kontrakt uppstod ett antal problem med koppling till kommunal infrastruktur, särskilt när det gällde kredit- och låneelement. På grund av att projektplaneringen inte kommit tillräckligt långt kunde stöd för kommunal infrastruktur slutligen inte beviljas inom faciliteten. Därför ändrades den särskilda åtgärd 35 som antagits i juli 2016 36 vid två tillfällen under 2017. De ändringar som godkänts av kommittén för instrumentet för stöd inför anslutningen följde samma principer som den ursprungliga särskilda åtgärden.

På grund av färre återvändande än väntat ändrades dessutom den särskilda åtgärden för återvändande, som antogs i april 2016 37 , för att ge det turkiska generaldirektoratet för migrationshantering bättre förmåga att hantera, ta emot och hysa migranter och återvändande, särskilt när det gäller personalresurser och infrastruktur. Tillämpningsområdet för den särskilda åtgärden utökades till att omfatta alla migranter som återvänder från EU.

Utöver de anslag som förvaltas direkt inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen 38 stöder den icke-humanitära sidan av faciliteten en rad nedifrån och upp-orienterade åtgärder genom 15 projekt till ett totalt belopp av 293 miljoner euro inom ramen för EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien.

Fördelningen av medel per prioriterat område, undantaget humanitärt bistånd:

Eftersom merparten av kontrakten undertecknades i slutet av 2017, inleddes genomförandet av de flesta projekten först under 2018. Ändå har en del projekt redan lett till betydande praktiska resultat.

Utbildning

EU riktar stöd till alla stadier inom utbildningssystemet, från förskolan till högre utbildning, för att inte en hel generation unga ska gå förlorad.

Det viktigaste inslaget inom facilitetens stöd till utbildning är projektet ”Promoting Integration of Syrian Children into Turkish Education System” 39 , med 300 miljoner euro i direkta bidrag till turkiska utbildningsministeriet för att främja integrationen av syriska barn i det turkiska utbildningssystemet. Sedan den 31 oktober 2017 har 312 151 barn fått undervisning i turkiska av 5 486 lärare i turkiska inom ramen för det här projektet. Dessutom anställdes 93 lärare i arabiska och 489 rådgivare. Därutöver fick 10 085 syriska barn som inte fått någon skolundervisning stödundervisning för att de lättare ska kunna börja i skolan och 43 388 elever åtnjuter pågående stöd. Dessutom får 32 351 elever skolskjuts. Utdelningen av skrivmaterial och skolböcker till 500 000 elever har inletts. Syftet med detta är också att stödja ministeriet och öka dess genomförande- och förvaltningskapacitet.

Verksamhet som finansieras av icke-statliga organisationer och FN-organ genom utbildningsfaciliteten – såväl genom den humanitära delen av faciliteten i form av Conditional Cash Transfer for Education och utbildning i nödsituationer som genom den icke-humanitära delen – kompletterar programmet ”Promoting Integration of Syrian Children into the Turkish Education System”. Särskild uppmärksamhet ges till program för psykosocialt stöd och social sammanhållning. Exempelvis FN:s barnfond har redan genomfört sådana program för över 35 000 barn och ungdomar.

För att skapa möjligheter för flyktingar inom den högre utbildningen får 332 studenter universitetsstipendier genom tre projekt, och antalet studenter som får stöd förväntas öka under läsåret 2018–2019.

Insatser inom faciliteten på det prioriterade området utbildning genomförs på kort, medellång och lång sikt. Med stöd av Kreditanstalt für Wiederaufbau och Världsbanken byggs och utrustas 125 fasta och 50 monteringsfärdiga skolor, vilket bör kunna gynna 124 000 flyktingbarn årligen 40 . Byggnationen av de första skolorna har inletts.

Hälsa

Det viktigaste inslaget på det prioriterade området hälso- och sjukvård är Sihhatprojektet, som innebär att 300 miljoner euro i form av ett direkt bidrag beviljas det turkiska hälsoministeriet för att säkerställa flyktingarnas tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster. Den 31 december 2017 öppnade 12 hälsocentraler för migranter i syfte att förbättra primärvårdstjänsterna. Dessa centraler och 86 andra, som öppnats av ministeriet redan innan projektet inleddes, har anställt 813 personer. Flyktingar har kommit i åtnjutande av 763 963 primärvårdskonsultationer och 217 511 syriska flyktingspädbarn har fått ett fullgott vaccinationsskydd 41 . Inom Sihhatprojektet kommer upp till en miljon flyktingar att kunna erbjudas rehabiliteringstjänster för psykisk hälsa. Vidare kommer det att erbjudas stöd med familjeplanering, förebyggande av smittsamma sjukdomar, rekrytering och utbildning av vårdpersonal samt utåtriktad verksamhet.

I ett försök att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård på medellång och lång sikt, har två sjukhus börjat drivas i Kilis och Hatay, med en kapacitet på 300 respektive 250 vårdplatser.

Socioekonomiskt bistånd

Socioekonomiskt bistånd spelar en avgörande roll för integrationen av flyktingar i det turkiska samhället och främjar en välbehövlig social och ekonomisk sammanhållning. Eftersom bristande språkkunskaper utgör ett betydande hinder för effektiv integration, ges flyktingar kurser i turkiska inom faciliteten.

För att förbättra anställbarheten och integrationen på arbetsmarknaden av flyktingar och sårbara personer i värdsamhällena kommer 15 100 personer att få yrkesutbildning genom nya projekt och 7 400 personer kommer att få rådgivning och hjälp med arbetssökning. Företagaranda kommer att stödjas genom rådgivande stöd, bland annat genom mikrokrediter.

Institutionellt stöd för arbetsförmedlingar stärker turkiska arbetsförmedlingens kapacitet att tillhandahålla rådgivning och bistånd och kapaciteten inom det turkiska ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och socialpolitik att övervaka utfärdandet av arbetstillstånd och tillhandahållandet av arbetsförmedling.

Gemenskapscentrum som finansieras genom faciliteten kan erbjuda ett brett utbud av tjänster, från utbildning till information och stödtjänster samt kultur- och nätverksarbete i syfte att stärka flyktingarnas och värdsamhällenas uthållighet och självständighet.

Migrationshantering

Faciliteten har täckt kostnaderna för hanteringen av återvändandet (transporter och inhysning) för 212 syrier och 1 076 icke-syrier samt för logistisk utrustning och arbeten på en förvarsanläggning för 750 personer. Mellan augusti och slutet av oktober 2017 fick 16 733 migranter som befann sig i återvändandeförläggningar stöd som finansieras inom faciliteten.

Instrumentet har också bidragit till att öka den turkiska kustbevakningens kapacitet att genomföra sök- och räddningsinsatser. Sex fartyg har levererats och 939 anställda vid den turkiska kustbevakningen har fått utbildning i humanitära normer för sjögränsförvaltning.

5. Övervakning, utvärdering och revision

5.1 Övervakning och utvärdering

Det första utkastet till resultatramen för faciliteten lades fram för styrkommittén i mars 2017, vilket markerade startpunkten för övervakningen från faciltetens sida. Den första övervakningscykeln inleddes i maj 2017 som ett pilotprojekt, följd av ytterligare tre cykler under 2017. Parallellt med detta antog kommissionen en stödåtgärd på 14,3 miljoner euro med inriktning på faciliteten avseende övervakning, utvärdering, revision och kommunikation.

Resultaten av övervakningen lades fram för styrkommittén i juni 2017 och november 2017. Resultatramen revideras med utgångspunkt i data från de fyra övervakningscyklerna, så att heltäckande uppdateringar kan läggas fram för styrkommittén under 2018 och därefter.

Tanken är att facilitetens övervakningssystem ska stödjas tekniskt med hjälp av en nätbaserad plattform för övervakning utformad för att underlätta såväl sammanställning och analys av data 42 som visualisering av utvecklingen. Plattformen torde vara fullt operativ i mitten av 2018.

Parallellt med detta tas tekniskt bistånd i anspråk för att underlätta integreringen av övervakningsmekanismens olika komponenter och stödja övervakning på plats av skyldigheter i avtal under direkt förvaltning.

Samtliga komponenter i facilitetens övergripande övervakningssystem torde vara fullt operationella under loppet av 2018. Nästa steg blir att inleda arbetet med utvärderingen av faciliteten.

5.2 Revision

Officiellt inledde Europeiska revisionsrätten sin revision av facilitetens effektivitet den 17 oktober 2017. Revisionsrättens rapport kommer att offentliggöras i slutet av 2018. Revisionen är inriktad på facilitetsstödets komplementaritet, genomförandet och övervakningen av stödet samt på ett urval av humanitära projekt.

Dessutom utövar Europaparlamentet och rådet finansiell tillsyn över faciliteten såsom en integrerad del av Europeiska unionens allmänna budget.

6. Kommunikation och synlighet

Synlighet och kommunikation har varit viktiga prioriteringar ända sedan faciliteten inrättades. Faciliteten är central för förmedlingen av budskapet om EU:s fortsatta starka stöd till flyktingar och värdsamhällen i Turkiet.

Samarbetet med turkiska institutioner är mycket gott och flera gemensamma synliga evenemang på hög nivå, exempelvis öppningsceremonin med kommissionsledamöterna, har varit mycket uppmärksammade, med ingående rapportering i såväl internationella som turkiska medier. Till exempel berördes lanseringen av Sihhatprojektet i över 100 artiklar i turkiska tidningar, som nådde 7,7 miljoner läsare. En pressresa och en ceremoni för att inviga monteringsfärdiga skolor ägde rum i den sydöstra delen av Turkiet i november 2017 och var föremål för ett livligt medieintresse 43 .

I början av 2017 utarbetade kommissionen en kommunikationsstrategi. Den fungerar som den övergripande ramen för de kommunikationsinsatser och -verktyg som faciliteten hittills omfattar och syftar till att sprida kunskap om de insatser som finansieras inom faciliteten. Sedan strategin inleddes har olika typer av kommunikationsmaterial tagits fram för att illustrera instrumentets syfte och dess huvudsakliga verksamhet.

Faciliteten har en egen webbsida 44 med en interaktiv karta över projekt som hittills genomförts och en ingående deskriptiv tabell över finansierade projekt. EU-delegationens särskilda webbsida 45 har besökts omkring 4 890 gånger sedan starten i januari 2017.

Kommissionen har utarbetat kommunikationsmaterial i tryckt och elektronisk form. Nyhetsbrev har skickats till styrkommittén och sammanfattande information om verksamheten inom faciliteten har under året publicerats på sociala medier. EU:s partnerorganisationer och EU-personal har producerat 36 bloggberättelser och 54 videoklipp om olika projekt 46 . Flera filmer har utarbetats på engelska och turkiska för att främja projekt med inriktning på personliga berättelser, vilka offentliggjorts på YouTube och delats på sociala medier samt på EU-delegationens webbplats 47 . Flera videor med personliga berättelser produceras också och kommer att publiceras vid lämpliga tillfällen 48 . Dessutom har kommissionen utfärdat 21 pressmeddelanden och EU-delegationen i Ankara har utfärdat ytterligare 19 lokalt 49 . Hänvisningar till över 350 artiklar om faciliteten har gjorts i tryckta och nätbaserade turkiska medier.

7. Slutsatser och fortsatt arbete

Kontrakt har slutits för facilitetens totala operativa belopp för flyktingar i Turkiet. Flyktingar och värdsamhällen i landet har redan erhållit välbehövligt bistånd inom faciliteten. För den närmaste tiden står följande åtgärder på dagordningen:

·Ett effektivt genomförande av alla facilitetsprojekt till förmån för flyktingar och värdsamhällen, i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning.

·Ett fullständigt införande av facilitetens övervakningssystem under 2018.

·Ett fullständigt genomförande av kommunikationsinsatserna.

·Regelbundna möten i styrkommittén. Nästa möte planeras till våren 2018.

(1)

Kommissionens beslut C(2015) 9500 av den 24 november 2015 om samordning av unionens och medlemsstaternas åtgärder genom en samordningsmekanism – flyktingfaciliteten för Turkiet, ändrat genom kommissionens beslut C(2016) 855 av den 10 februari 2016.

(2)

Den 8 februari 2018 hade 3 506 532 ”syrier som lever under tillfälligt skydd” registrerats. Källa: Turkiska generaldirektoratet för migrationshantering: http://www.goc.gov.tr/icerik6/temporary-protection_915_1024_4748_icerik

(3)

Ett särdrag i det turkiska asylsystemet är att landet har undertecknat 1967 års New York-protokoll till Genèvekonventionen från 1951 med en reservation. Den övervägande majoriteten av flyktingarna i Turkiet kan därmed inte ansöka om fullvärdig flyktingstatus, utan enbart om ”villkorlig flyktingstatus”. Om denna status beviljas, begränsas vistelsen i landet till att gälla till den tidpunkt då en erkänd flykting ”vidarebosätts till ett tredje land”.

(4)

Källa: FN:s flyktingkommissariat och generaldirektoratet för migrationshantering, upphov: FN:s flyktingkommissarie, uppgifter av den 7 december 2017. Beteckningarna och presentationen av materialet på kartan är inte uttryck för någon särskild uppfattning från Europeiska unionens sida om vilken rättslig status som tillkommer enskilda länder, territorier, städer eller områden, deras myndigheter eller deras gränser.

(5)

  http://www.consilium.europa.eu/sv/meetings/international-summit/2015/11/29/ ; http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/03/18/eu-turkey-statement/  

(6)

  http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-15-5860_fr.htm  

(7)

Kommissionens beslut C(2016) 60/03 av den 10 februari 2016 om en facilitet för flyktingar i Turkiet, vilket ändrar kommissionens beslut C(2015) 9500 av den 24 november 2015.

(8)

Sedan 2011 har EU och medlemsstaterna gemensamt mobiliserat närmare 10,4 miljarder euro för insatser med anledning av den syriska krisen, varav 4,8 miljarder från EU-budgeten.

(9)

  https://ec.europa.eu/neighbourhood-enlargement/neighbourhood/countries/syria/madad_en  

(10)

Källa: Stödtjänsten för strukturreformer.

(11)

Kommissionens beslut C(2015) 9500, 24.11.2015, artikel 2 – Syftet med faciliteten.

(12)

Se artikel 5.1 i kommissionens beslut C(2015) 9500, ändrat genom kommissionens beslut C(2016) 855.

(13)

  http://avrupa.info.tr/fileadmin/Content/2016__April/160804_NA_report__FINAL_VERSION.pdf  

(14)

EGT L 163, 2.7.1996, s. 1.

(15)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument, EUT L 77, 15.3.2014, s. 27.

(16)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020, EUT L 77, 15.3.2014, s. 44.

(17)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 231/2014 om inrättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA II), EUT L 77, 15.3.2014, s. 11.

(18)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 230/2014 om inrättande av ett instrument som bidrar till stabilitet och fred, EUT L 77, 15.3.2014, s. 1.

(19)

Bidragen från Europeiska grannskapsinstrumentet och instrumentet för utvecklingssamarbete överfördes till och genomföras inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen och EU:s förvaltningsfond.

(20)

Fördelningen av medlemsstaternas bidrag återges på följande webbadress: http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2016/02/03/refugee-facility-for-turkey/ .

(21)

Eftersom beloppen i fråga utgör externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, överförs de bidrag som inte utnyttjats under ett visst år automatiskt till följande år så länge som den åtgärd de avsatts för pågår.

(22)

Enligt budgetförordningen får kontrakt slutas bortom år 2017 för administrativa utgifter och tekniskt stöd samt övervakning, utvärdering och revision.

(23)

Ett av projekten väntar fortfarande på kontrasignering.

(24)

Inklusive betalningar som gjorts av EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien, men som ännu inte belastat EU:s budget.

(25)

  https://ec.europa.eu/neighbourhood-enlargement/news_corner/migration_en

(26)

Fördelningen av syriska flyktingar per region återges på följande webbplats: http://www.goc.gov.tr/icerik6/temporary-protection_915_1024_4748_icerik  

(27)

Gemensam förklaring från mötet med rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar.

(28)

Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd.

(29)

Europeiska kommissionens humanitära bistånd bygger på landsspecifika s.k. humanitära genomförandeplaner, vilka upprättas för ett år i taget. Ramarna för samarbetet mellan kommissionen och dess partner på området humanitärt bistånd utgörs av kommissionens ekonomiska och administrativa ramavtal med internationella organisationer respektive ramavtal om partnerskap med icke-statliga organisationer.

(30)

Detta inbegriper flyktingar som fått stöd från antingen det sociala nödskyddsnätet eller tidigare program av liknande slag.

(31)

Planen finns att tillgå på https://ec.europa.eu/echo/sites/echo-site/files/hip_turkey_2017_ver_2.pdf  

(32)

Flyktingar kan ha kommit i åtnjutande av flera tjänster än en och i de totala uppgifterna redovisas inte överlappningar.

(33)

Ett av projekten väntar fortfarande på kontrasignering.

(34)

I detta belopp ingår även utbetalningar inom projekt som genomförs av EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien, men som ännu inte belastat EU:s budget.

(35)

I enlighet med artikel 2.1 i den gemensamma genomförandeförordning som är tillämplig på instrumentet för stöd inför anslutningen får kommissionen anta särskilda åtgärder i vederbörligen motiverade fall. Sådana åtgärder ska antas genom ett positivt yttrande från kommittén för instrumentet för stöd inför anslutningen, och meddelas Europaparlamentet och medlemsstaterna.

(36)

 Kommissionens genomförandebeslut av den 28 juli 2016 om antagande av en särskild åtgärd för utbildning, hälsa, kommunal infrastruktur och socioekonomiskt stöd för flyktingar i Turkiet, som ska finansieras av Europeiska unionens allmänna budget för 2016 och 2017, C(2016) 4999.

(37)

C(2016) 2435 Kommissionens genomförandebeslut av den 19 april 2016 om antagande av en särskild åtgärd för migranter som återvänder till Turkiet, som ska finansieras av Europeiska unionens allmänna budget.

(38)

Medlen inom faciliteten från instrumentet för stöd inför anslutningen förvaltas enligt reglerna för externa åtgärder i del II avdelning IV i budgetförordningen samt enligt förordningens tillämpningsföreskrifter. För närmare upplysningar, se den första årsrapporten om faciliteten.

(39)

Pictes är en förkortning för ”Promoting Integration of Syrian Children into the Turkish Education System”.

(40)

De nya kontrakten kompletterar ett liknande projekt tillsammans med Kreditanstalt für Wiederaufbau till ett värde av 70 miljoner euro inom ramen för EU:s förvaltningsfond, som inte finansieras genom faciliteten.

(41)

Den 31 oktober 2017.

(42)

Uppdelade efter kön, ålder, funktionsnedsättning (om tillämpligt) och geografisk belägenhet.

(43)

Besöket togs upp i över 500 reportage.

(44)

  https://ec.europa.eu/neighbourhood-enlargement/news_corner/migration_en

(45)

  https://www.avrupa.info.tr/en/eu-response-refugee-crisis-turkey-710  

(46)

En video med koppling till faciliteten om ett centrum för skydd av barn i Ankara nådde exempelvis ut till över 300 000 personer.

(47)

https://www.youtube.com/watch?time_continue=5&v=qRVSqKYeZKE

(48)

Se till exempel: https://www.youtube.com/watch?v=57bSP91KqnY

(49)

Alla pressmeddelanden som berör faciliteten kan läsas i Europeiska kommissionens databas med pressmeddelanden ”Rapid” på följande adress: http://europa.eu/rapid/search.htm