EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 15.12.2017

COM(2017) 767 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

OM EUROPEISKA INVESTERINGSBANKENS EXTERNA VERKSAMHET 2016 MED EU:s BUDGETGARANTI

{SWD(2017) 460 final}

1.INLEDNING

EIB:s externa utlåningsmandat (nedan kallat utlåningsmandatet) är ett mångårigt och framgångsrikt inslag i partnerskapet mellan Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB). Inom ramen för utlåningsmandatet tillhandahåller EU en garanti från EU-budgeten för att EIB ska kunna öka sin utlåning utanför EU till stöd för EU:s politik. Utlåningsmandatet understöder EIB:s verksamhet i föranslutningsländerna, det östra och södra grannskapet, Asien, Latinamerika och Sydafrika. Under perioden för det gällande utlåningsmandatet (2014–2020) garanterar EU-budgeten upp till 27 miljarder euro av EIB:s transaktioner. 1

Denna rapport ger en översikt av EIB:s verksamheter enligt EU-garantin 2016 och de viktigaste resultaten och effekterna, däribland förväntade framtida effekter av de finansieringstransaktioner som tecknades under 2016, baserat på EIB:s ram för mätning av resultaten (nedan kallad mätningsramen). 2 Rapporten innehåller även en sammanfattning av de transaktioner som EIB har genomfört utan EU-garantin (dvs. på EIB:s ”egen risk”), för att ge en fullständig bild av EIB:s verksamheter i de berörda regionerna.

Mer utförlig information och statistiktabeller om de ovannämnda verksamheterna, även på projekt-, sektors- och landsnivå och på regional nivå, ges i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

2.DE VIKTIGASTE RESULTATEN

EIB tecknade 2016 totalt 6,8 miljarder euro i de regioner som omfattas av utlåningsmandatet, en liten ökning jämfört med föregående år (6,7 miljarder euro). Av detta totalbelopp genomfördes över hälften av transaktionerna (58 %, 4 miljarder euro) inom ramen för EU-garantin. Det tillkom 54 nya transaktioner, där det första avtalet undertecknades förra året. 3

Alla nya transaktioner i dessa regioner förväntas ge antingen ”utmärkta” eller ”bra” bidrag till EU:s och partnerländernas prioriteringar enligt EIB:s ram för mätning av resultaten, som nu är inne på sitt femte år.

Omkring 90 % av de nya projekten förväntas ge ”bra” resultat i fråga om transaktionens kvalitet och stabilitet, medan varje nytt projekt minst förväntas nå omdömet ”acceptabelt”.

Över 80 % av de nya projekten förväntas vara förknippade med antingen ”stor” eller ”mycket stor” additionalitet, medan varje nytt projekt förväntas vara förknippat med minst ”måttlig” additionalitet.

Nedan anges några av de viktigaste resultat som förväntas från de nya projekten 2016:

·Nästan 10 000 lån till mikroföretag, små och medelstora företag och medelstora börsbolag, vilket i sin tur bidrar till att upprätthålla omkring 544 700 arbetstillfällen.

·1,2 miljoner passagerare som dagligen kan utnyttja förbättrade stads- och järnvägstransporter.

·1,5 miljoner personer som kan dra nytta av förbättrade avloppstjänster.

·Tillräcklig energi produceras för att försörja 338 000 hushåll.

·743 200 hushåll anslutna till nätet.

·469 000 personer som kan dra nytta av förbättrad avfallshantering.

·150 000 patienter behandlas varje år på nya eller renoverade sjukhus.

·37 000 ytterligare studenter inskrivna vid institutioner för högre utbildning.

·4 miljoner personer som drar nytta av sektorsövergripande stadsinfrastrukturprojekt.

EIB fortsatte även att stödja EU:s program för klimatåtgärder. De transaktioner som EIB undertecknade i de regioner som omfattas av utlåningsmandatet ligger med marginal över den gräns på 25 % som fastställs i beslutet om utlåningsmandatet. Under 2016 tecknade EIB 1,9 miljarder i lån i utlåningsmandatsregionerna till stöd för klimatåtgärder, vilket motsvarar 28 % av totalbeloppet. Vid utgången av 2016 uppgick den samlade andelen klimatåtgärder för mandatperioden 2014–2020 till 34 %. Utlåningen i Asien bidrar i hög grad till det här målet, eftersom klimatåtgärder är en viktig prioritering för utlåning i regionen.

Under 2016 gick dessutom 27 % av den totala volym som tecknades i utlåningsmandatsregioner (1,8 miljarder euro) till det övergripande målet om regional integrering, i form av sammanlänkning av energinät, transportlänkar, regionala riskkapitalfonder och stöd till utveckling av den privata sektorn på lokalplanet.

3.FINANSIERINGSTRANSAKTIONER

3.1.ÖVERSIKT AV NYA EIB-FINANSIERINGSTRANSAKTIONER PER MÅL

I lagstiftningen om utlåningsmandatet fastställs tre allmänna mål för alla EIB-transaktioner som omfattas av EU:s budgetgaranti:

i)    Utveckling av lokal privat sektor, i synnerhet stöd till små och medelstora företag.

ii)    Utveckling av social och ekonomisk infrastruktur.

iii)    Begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

Regional integrering mellan länder, särskilt bland föranslutningsländer, grannländer och EU, är ett annat grundläggande mål för transaktioner som omfattar ett eller flera av de viktigaste målen.

Genom kommissionens förslag från september 2016 om en översyn av beslutet om utlåningsmandatet 4 efter en halvtidsutvärdering 5 införs ett nytt mål om att hantera grundorsakerna till migration. Rapporteringen om detta nya mål bör ske inom ramen för nästa års årsrapport när den ändrade lagstiftningen har antagits.

Av de tecknade totalbeloppen i utlåningsmandatsregionerna 2016 ska 49 % (3,383 miljarder euro) gå till att utveckla den privata sektorn på det lokala planet, främst genom att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag, mikroföretag och medelstora börsbolag. Drygt hälften (51 %, 3,457 miljarder euro) ska bidra till att utveckla den sociala och ekonomiska infrastrukturen. Alla EIB-transaktioner utanför EU stöder ett eller båda av dessa mål.

Nästan en tredjedel av den totala volymen kommer att bidra till klimatmålet (28 %, 1,921 miljarder euro). Stödet till begränsning av och anpassning till klimatförändringar sprids över 50 individuella projekt som tecknats 2016, med tanke på att bidraget till detta mål kommer från många transaktioner som inriktas på flera sektorer (till exempel kreditfaciliteter där en liten andel av utlåningen uppskattas stödja investeringar i förnybara energikällor eller energieffektivitetsåtgärder som vidtas av små och medelstora företag).

Dessutom kommer 27 % (1,824 miljarder euro) att gå till det övergripande målet om regional integrering, både i form av utveckling av infrastrukturen och stöd till den lokala privata sektorns tillgång till finansiering.

EIB-verksamhetens bidrag till målen för utlåningsmandatet framgår av diagram 1, som visar både transaktionerna enligt garantin för utlåningsmandatet och EIB:s faciliteter för utlåning på egen risk:

Diagram 1: Bidrag till målen för EIB:s externa utlåningsmandat (miljoner euro) 

Utförlig information om de finansierade projekten ges i det åtföljande arbetsdokumentet.

Utveckling av den lokala privata sektorn, i synnerhet stöd till små och medelstora företag

EIB:s stöd till utvecklingen av den lokala privata sektorn ska skapa förutsättningar för människor i utvecklings- och tillväxtländer att starta och utveckla företag och därmed skapa jobb, tillgodose efterfrågan på varor och tjänster, lyfta sig ur fattigdom, komma till rätta med matbristen och höja levnadsstandarden. Varaktig samhällsutveckling och ekonomisk utveckling måste gå hand i hand med den privata sektorns utveckling.

Stödet kan se ut på olika sätt:

·utökade kreditfaciliteter för lokala finansförmedlare (främst banker) för vidareutlåning till små och medelstora företag,

·deltagande i privata aktiefonder och riskkapital för företag med stor tillväxtpotential,

·riskkapital för mikrolångivare

·och direkta lån till större företag.

Under 2016 undertecknades 26 nya projekt som ska stödja utvecklingen inom den privata sektorn. Den totalt godkända EIB-finansieringen för de projekten är 3,7 miljarder euro. Av de 26 projekten gäller 22 kreditfaciliteter till stöd för små och medelstora företag, fyra projekt utgörs av lån till infrastruktur som anläggs av den privata sektorn och

FoU-projekt, som även kommer att bidra till utvecklingen av den lokala privata sektorn.

Utveckling av social och ekonomisk infrastruktur.

En av byggstenarna i utvecklingsprocessen är att bygga upp den sociala och ekonomiska infrastrukturen – allt från väg- och energinät till hälso- och sjukvård och bredband. Offentlig finansiering är mycket viktig på detta område, då infrastruktur ofta är en kollektiv nyttighet med stora positiva spridningseffekter på ekonomin, miljön och människors liv. Med hjälp av EU-garantin enligt utlåningsmandatet stöder EIB infrastrukturprojekt inom en rad sektorer.

Under 2016 tillkom 33 nya projekt som bidrar till att utveckla den sociala och ekonomiska infrastrukturen i utlåningsmandatsregionerna. Den totalt godkända EIB-finansieringen för de projekten är 3,6 miljarder euro.

EIB tecknade tolv nya projekt inom transportsektorn, vilket utgör en ökning jämfört med förra året, både volym- och utlåningsmässigt (2,1 miljarder euro 2016). Kollektivtrafik i städer och järnvägar stod för omkring hälften av utlåningen räknat i volym.

EIB undertecknade avtal för sex nya projekt inom energisektorn 2016 (493 miljoner euro), eftersom detta område låg mindre i fokus än förra året. Antalet storskaliga energiproduktionsprojekt är färre, med ökad inriktning på mindre program för energiproduktion från förnybara energikällor. Det största energiproduktionsprojektet finns i Turkiet, i form av vindkraftsprojektet Fina Enerji, och en kreditfacilitet med Isbank som särskilt inriktas på program för förnybara energikällor och energieffektivitet, som förväntas generera tillräckligt med energi för omkring 105 000 hushåll. Totalt kommer de nya projekten 2016 att bidra till energiproduktion för motsvarande omkring 338 000 hushåll.

Begränsning av och anpassning till klimatförändringar

Eftersom både orsaken till och effekterna av klimatförändringarna är globala, är en viktig aspekt av EU:s utrikes- och utvecklingspolitik att öka finansieringen av klimatåtgärder utanför våra gränser. EIB har en viktig roll i dessa insatser, särskilt efter den banbrytande globala överenskommelse som nåddes i Paris 2015 och trädde i kraft vid UNFCCC:s konferens i november 2016. EIB har redan visat goda resultat när det gäller att mobilisera ekonomiska resurser, som banken använder för att hjälpa länder både inom och utanför EU genom att stödja deras nationella fastställda bidrag, nationella planer och strategier för begränsning och anpassning och politiska åtgärder för koldioxidsnål energi och transport.

Av den nya utlåning som tecknats för utlåningsmandatsregionerna 2016 kommer 1,9 miljarder euro att bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Detta kommer att uppnås genom ett stort antal projekt inom nästan alla sektorer. Alla dessa projekt bidrar även till antingen utveckling av den lokala privata sektorn eller utveckling av social och ekonomisk infrastruktur.

I många fall bidrar endast en del av projektet till klimatmålet, vilket innebär att endast en del av den totala utlåningen till projektet rapporteras som bidrag till det målet. En analys av resultaten av tidigare EIB-projekt visar att många projekt ger ett litet bidrag till klimatåtgärderna, även om det inte är projektets huvudsakliga mål. Ett typiskt exempel är kreditfaciliteter till små och medelstora företag, som i vissa investeringsprojekt som genomförs av de stödmottagande företagen bland annat omfattar åtgärder för att öka byggnaders energieffektivitet eller installera småskalig energiproduktion från förnybara energikällor, till exempel solpaneler. Således bidrar omkring 50 projekt 2016 till klimatmålet, varav 21 utgörs av kreditfaciliteter.

Totalt sett kommer det absolut största bidraget från mer energisnål transport, som svarar för 64 % av den totala volymen, medan förnybara energikällor och energieffektivitet under 2016 bidrar med ytterligare 21 % av ny utlåning som inte är kopplad till EU:s utlåning för klimatåtgärder. Begränsningsåtgärder, till exempel att undvika användning av metan inom avfall och avloppsvatten, spelar även fortsatt en viktig roll, medan anpassningsåtgärder bidrog med 3,5 %.

Regional integrering

Under 2016 tecknade EIB 15 nya projekt som bidrar till regional integrering. Den totalt godkända EIB-finansieringen för de projekten är 1,6 miljarder euro. Projekten omfattar transportlänkar, stöd till konvergens genom utveckling av den lokala privata sektorn och energisammanlänkning. Sju projekt (1 miljard euro) undertecknades för kreditfaciliteter som stöd för tillgång till långsiktig finansiering för små och medelstora företag och medelstora börsbolag, vilket i sin tur stöder ekonomisk konvergens med EU. Sex av projekten genomförs i Turkiet och ett i Bosnien och Hercegovina. En ytterligare kreditfacilitet riktas särskilt till små och medelstora företag inom Georgiens livsmedels- och jordbrukssektor. EIB undertecknade fyra transportprojekt, som omfattar modernisering av järnvägen i Ukraina och Moldavien. Projekten kommer att bidra till att öka kapaciteten för person- och godstrafiktjänster och underlätta handeln inom regionen och med EU.

3.2.ÖVERSIKT AV EIB:S FINANSIERING PER REGION OCH SEKTOR

Tabell 1 ger en översikt av EIB:s finansieringsvolym under 2016 i de regioner som omfattas av utlåningsmandatet, även de regioner som har en utlåningsmandatsgaranti (samlad garanti eller garanti för politisk risk) och de regioner som finansieras enligt EIB:s faciliteter för utlåning på egen risk.

Tabell 1: EIB:s finanstransaktioner som undertecknades 2016

Under 2016 undertecknade EIB lån på 6,8 miljarder euro i de regioner som omfattas av utlåningsmandatet, jämfört med totalsiffran för hela världen på 7,9 miljarder euro (inklusive AVS-länderna och de utomeuropeiska länderna och territorierna). Omkring 5,9 miljarder euro genomfördes i föranslutningsländerna (i Turkiet uppgår EIB:s totala exponering som omfattas av EU-garantin för närvarande till 9,6 miljarder euro) och i grannskapsregionerna (både det södra och det östra grannskapet). Den återstående delen (26 %) undertecknades med länder i Asien, Centralasien och Latinamerika.

Jämfört med 2015 ökade den totala volymen för EIB:s finansiering i utlåningsmandatsregionerna med 2 % (under 2015 undertecknades 6,7 miljarder euro). Detta var följden av en ökning på 54 % av finansieringen enligt faciliteterna för utlåning på egen risk (1,9 miljarder euro 2015) och en minskning på 18 % av användningen av EU-garantin (4,8 miljarder euro 2015).

Tabell 2: Undertecknade nettolån per år och kumulativa undertecknade nettolån jämfört med innevarande EU-mandatets

tak för 2014–2020

Som framgår ovan nådde de sammanlagda undertecknade avtalen inom ramen för utlåningsmandatet 10,7 miljarder euro. Den sammanlagda utnyttjandegraden av utlåningsmandatet räknat i antalet undertecknade avtal ligger för närvarande på 40 % (när cirka 38 % av genomförandetiden har förflutit). I förhållande till det gällande utlåningsmandatet, som har ett tak på 27 miljarder euro, har utnyttjandegraden i Centralasien nått 88 % av mandatets tak, följt av de östra grannländerna med 85 %, Asien med 56 % och Latinamerika med 44 %. Observera att dessa procenttal inte beaktar den föreslagna höjningen av taket för utlåningsmandatet, som för närvarande diskuteras av rådet och parlamentet.

 
Diagram 2: Årlig utveckling av EIB:s externa utlåningsvolym med egna medel

Diagram 2 visar utvecklingen av utlåningen enligt utlåningsmandatet och faciliteterna för utlåning på egen risk mellan 2014 och 2016. Under denna period omfattades i genomsnitt 64 % av EIB:s finansiering i dessa regioner av EU-garantin, med årliga fluktuationer på 58–72 %.

Antalet finansieringsprojekt med avtal som tecknats av EIB i de regioner som omfattas av utlåningsmandatet ökade från 55 under 2015 till 71 under 2016. Av dessa 71 transaktioner var 54 projekt ”nya”, där det första EIB-finansieringsavtalet undertecknades 2016. För 17 projekt hade en del av EIB:s totala finansiering tillhandahållits via avtal som tecknats under tidigare år.

Tabell 3: Antal undertecknade transaktioner per region (alla resurser) 2016

Under 2016 ökade EIB sin utlåning i västra Balkan betydligt jämfört med 2015 (+ 92 %), där beloppet nådde 427 miljoner euro, och i länderna i Medelhavsområdet (+ 12 %), där det tecknade beloppet nådde 1,6 miljarder euro, inom ramen för genomförandet av bankens initiativ för stärkt motståndskraft till stöd för dessa länder. Den största delen av detta belopp gick till projekt som fokuserade på att stödja utvecklingen av den lokala privata sektorn, särskilt kreditfaciliteter till stöd för små och medelstora företag (54 % i Medelhavsområdet och 64 % i västra Balkan).

Under 2016 utgjorde kreditfaciliteter 46 % av den totala utlåningen (37,5 % 2015), medan 54 % ägnades åt infrastrukturprojekt och andra projekt (62,5 % 2015), där transportprojekten står för hälften av volymen.

Utlåningen i föranslutningsländerna bidrog mest till målet för utveckling av den lokala privata sektorn med 1,8 miljarder euro (52 %), följt av länderna i Medelhavsområdet med 960 miljoner euro (28 %).

Det östra grannskapet är den region som bidrar mest till målet för ekonomisk och social infrastruktur, där 1,2 miljarder euro (34 %) av den totala utlåningen går till detta mål.

Föranslutningsregionen visar också bättre resultat inom målet regional integrering, med 1,3 miljarder euro (69 %) av alla utlånade medel.

Tabell 4: Fördelningen per sektor av EIB:s finansieringstransaktioner som undertecknades 2016 i de regioner som omfattas av beslutet (alla resurser)

3.3.GENOMSLAG OCH MERVÄRDE AV EIB:S FINANSIERINGSTRANSAKTIONER

Med mätningsramen görs en bedömning av EIB:s finansieringstransaktioner under hela livscykeln. Den bidrar till att välja ut livskraftiga projekt som överensstämmer med EU:s prioriteringar och som får ett mervärde genom att EIB deltar. På utvärderingsstadiet fastställs resultatindikatorer med utgångsvärden och mål för att bedöma transaktionens förväntade resultat för ekonomi, samhälle och miljö. Under projektets livstid genomförs regelbundna kontroller av att resultatindikatorerna uppfylls, och resultatet redovisas sedan i samband med två stora avstämningar: för direkta åtgärder när projektet har avslutats och tre år efter det att det avslutats, i slutet av investeringsperioden och i slutet av riskkapitalfondernas livscykel, samt i slutet av utbetalningsperioden för utlåning via intermediärer.

Projekten klassificeras enligt följande tre ”pelare”:

i)    I pelare 1 bedöms det förväntade bidraget till EU:s och partnerländernas prioriteringar och status som berättigad enligt målen för EIB:s mandat.

ii)    I pelare 2 bedöms transaktionens kvalitet och stabilitet, baserat på förväntade resultat.

iii)    I pelare 3 bedöms EIB:s förväntade finansiella och icke-finansiella additionalitet.

I det här avsnittet rapporterar vi om förväntade resultat för EU:s politiska mål enligt mätningsramen. Redovisningen av förväntade resultat omfattar inte alla avtal som undertecknades 2016, utan alla projekt där det första finansieringsavtalet undertecknades under året (de kallas för ”nya” projekt). Inom denna räckvidd undertecknades 54 nya projekt i utlåningsmandatsregionerna under 2016. Den totala godkända EIB-utlåningen för dessa projekt är 7,3 miljarder euro.

Under 2016 slutfördes elva projekt i utlåningsmandatsregionerna som ursprungligen utvärderats enligt mätningsramen, vilket möjliggör en mer omfattande övervakning av de uppnådda resultaten. Det handlade om sex kreditfaciliteter för små och medelstora företag och medelstora börsbolag, tre infrastrukturprojekt och två industri-/FoU-projekt.

Diagram 3: Omdömena i mätningsramen per pelare för nya transaktioner som undertecknades 2016

Under 2016 fick alla nya projekt minst omdömet ”bra” inom pelare 1, vilket innebär att de är i linje med målen för utlåningsmandatet och ger ett stort bidrag antingen till nationella utvecklingsmål eller EU:s mål, och ett måttligt bidrag till de övriga målen. Nitton projekt fick omdömet ”utmärkt”, eftersom de gav ett stort bidrag både till EU:s prioriteringar och till de nationella utvecklingsmålen.

För direktfinansierade projekt, dvs. pelare 2, bygger omdömet på projektens stabilitet, finansiella och ekonomiska hållbarhet samt miljömässiga och sociala hållbarhet. För transaktioner via intermediärer bygger omdömet på förväntade resultat, viktade mot risköverväganden baserade på intermediärens robusthet och kvaliteten på miljön där verksamheten bedrivs. Femtio projekt fick omdömet ”bra” inom pelare 2, med en genomsnittlig internränta på 10–15 % för infrastrukturprojekt. Fyra projekt fick omdömet ”acceptabel”, ofta på grund av högriskmiljöer som påverkar sannolikheten för att de planerade resultaten ska uppnås. Dessa projekt genomfördes i Ukraina och Kirgizistan.

Inom pelare 3 fick sju projekt omdömet ”högt” och 39 projekt ”mycket högt”.

4.EIB:S SAMARBETE MED ANDRA AKTÖRER

4.1 SAMARBETE MED KOMMISSIONEN

Samarbetet mellan EIB och kommissionen om frågor i samband med utlåningsmandatet sker inom ramen för ett bredare partnerskap mellan de två regionerna om ett antal olika områden, från åtgärder för att stimulera investeringar i EU, bland annat via Europeiska fonden för strategiska investeringar, och de kombinerade faciliteterna som stöder EIB och andra internationella finansinstituts utvecklingsverksamheter utanför EU.

Enligt beslutet om utlåningsmandatet ska kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och EIB samarbeta och stärka anpassningen mellan EIB:s externa åtgärder och målen för EU:s yttre politik. Målet är att maximera synergieffekterna mellan EIB:s finansiering och EU:s budgetmedel, främst genom en regelbunden och systematisk dialog och tidiga samråd om strategier och projektplanering. Samförståndsavtalet (som sågs över 2013) mellan kommissionen, utrikestjänsten och EIB tillämpas fortsatt för samarbetet och samordningen i de regioner som omfattas av utlåningsmandatet, t.ex. genom utbyte av information om projektplanering och kontaktuppgifter.

Ett konkret exempel på samarbetet är att EIB:s kontor finns i EU-delegationerna, och nya externa EIB-kontor flyttar till de lokala delegationerna. Kontoret i Peking invigdes formellt den 30 maj 2016 och omfattar Kina och Mongoliet. Under första kvartalet 2017 invigdes dessutom det nya kontoret i New Delhi.

EU:s kombinerade mekanismer ger ytterligare utrymme för strukturerat samarbete. Kombinerade mekanismer leder till starka relationer för samfinansiering med andra internationella finansinstitut och anpassning till EU:s strategier och prioriteringar för varje land. Faciliteternas ledningsstrukturer gör dessutom att det krävs nära samordning och samarbete mellan kommissionen, utrikestjänsten och andra internationella finansinstitut innan ett projekt läggs fram som en kandidat för en kombination av bidrag och EIB-finansiering.

EIB fortsatte under 2016 att delta aktivt i olika regionala arrangemang för att kombinera lån och bidrag. Bidrag från EU-budgeten på 177,32 miljoner euro (bidrag, tekniskt bistånd och riskkapital) som förvaltades av EIB godkändes eller undertecknades under 2016 för att komplettera EIB:s finansiering i utlåningsmandatsregionerna (39 miljoner euro ur EU-budgeten för att komplettera EIB-lån inom investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken, 53 miljoner euro inom investeringsinstrumentet för västra Balkan, 18 miljoner euro inom investeringsinstrumentet för Latinamerika, 18 miljoner euro inom det östeuropeiska partnerskapet för energieffektivitet och miljö, 5,32 miljoner euro inom förvaltningsfonden för tekniskt bistånd till det östra partnerskapet, 1,64 miljoner inom faciliteten för investering och partnerskap för Europa–Medelhavsområdet (Femip) och 41 miljoner euro för riskkapital). EIB samarbetade nära med kommissionen i den tekniska expertgruppen inom EU-plattformen för kombinerade mekanismer vid externt samarbete (EUBEC). I arbetsdokumentet finns en detaljerad lista över de EIB-förvaltade insatser som finansieras ur EU-budgeten 2015 (tekniskt bistånd, bidrag och riskkapital).

Kommissionen fortsätter att aktivt arbeta tillsammans med EIB inom ett antal andra politikområden, till exempel med åtgärder för att hantera icke-samarbetsvilliga skattejurisdiktioner. I januari 2016 antog kommissionen ett nytt åtgärdspaket mot skatteflykt som innehåller en rad initiativ för en starkare och mer samordnad hållning från EU:s sida gentemot missbruk av företagsskatter både på och utanför den inre marknaden. I paketet beskrivs vilka kriterier som utgör god skatteförvaltning, t.ex. åtgärder mot aggressiv skatteplanering. Paketet speglar diskussionerna i rådet, Europaparlamentets rekommendationer och resultaten av OECD:s projekt mot skattebaserosion och vinstflyttning. I januari 2017 lade EIB fram en preliminär strategi för sin policy gentemot bristfälligt reglerade, icke-transparenta och samarbetsovilliga jurisdiktioner samt skattekänsliga jurisdiktioner.

I arbetsdokumentet finns en noggrannare beskrivning av det interinstitutionella samarbetet mellan EIB, kommissionen och utrikestjänsten för att stödja både EU:s och partnerländernas prioriteringar i de här regionerna.

4.2. SAMARBETE MED EUROPEISKA OMBUDSMANNEN

Det samförståndsavtal som undertecknades av EIB och Europeiska ombudsmannen 2008 ligger till grund för de två etapperna i EIB:s klagomålsmekanism – den interna (EIB-CM) och den externa (ombudsmannen), som godkändes av EIB:s styrelse 2010 efter ett omfattande offentligt samråd. Avtalet ger en enhetlig tolkning av syftet och tillämpningen i den interna och den externa delen, med särskilt fokus på följande aspekter:

•    En effektiv intern klagomålsmekanism (EIB-CM) som hanterar klagomål från EIB:s externa parter inom alla EIB:s enheter.

•    När det gäller klagomål på transaktioner utanför EU, inklusive de externa mandaten, åtar sig ombudsmannen att systematiskt använda sin egen initiativrätt för att hantera klagomål när den klagande inte är medborgare i eller bosatt i unionen.

•    Omfattningen av ombudsmannens granskning, med erkännande av EIB-CM som nödvändig föregående strategi.

Ombudsmannen fick under 2016 inga klagomål på EIB:s verksamhet i ELM-regionerna.²

Enligt EIB:s nuvarande klagomålsmekanism ska EIB sträva efter att regelbundet se över mekanismen. Den pågående granskningen, som omfattar ett offentligt samråd, förväntas avslutas vid utgången av 2017.

4.3. SAMARBETE MED INTERNATIONELLA FINANSINSTITUT

Samarbetet med andra internationella finansinstitut är en integrerad del av EIB:s verksamhet och gäller allt från dialog om institutionella frågor, övergripande ämnen och tematiska frågor, till ömsesidigt samråd och stärkta former för operativ medfinansiering och arbetsfördelning. Dialogen med internationella finansinstitut sker oftast inom specialiserade arbetsgrupper som träffas regelbundet för att dela med sig av bästa praxis eller arbeta med specifika frågor.

Samarbetet mellan EIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) har fortsatt enligt samförståndsavtalet från 2012. Styrkommittén, där kommissionen är ordförande, höll ett möte i juni 2016. Mötet inriktades främst på bankens reaktion på migrationskrisen samt övergripande samarbete. EIB och EBRD höll även två möten i kontaktgruppen för att diskutera sina planerade insatser i de regioner där båda bankerna är verksamma. Dessutom utbytte bankerna information om hur de agerat mot migrationskrisen och andra frågor av gemensamt intresse, bland annat problem i samband med offshore-verksamhet och det nyligen inrättade EU4Business-initiativet i den östra partnerskapsregionen. Tjugosju projekt som undertecknades 2016 medfinansierades av andra internationella finansinstitut. EBRD är den största medfinansiären (tretton projekt) på totalt 1,1 miljarder euro, vilket utgör 44 % av den totala medfinansieringsvolymen, följd av Världsbanksgruppen (sju projekt), som står för 32 % av den totala medfinansieringsvolymen. Interamerikanska utvecklingsbanken och Utvecklingsbanken för Latinamerika medfinansierade två projekt (4 %), medan Asiatiska utvecklingsbanken medfinansierade fyra projekt (22 %).²

Samarbetet mellan EIB och kreditinstituten AFD och KfW har ökat under de senaste åren. Under 2016 medfinansierades fyra projekt med AFD i utlåningsmandatsregionerna, med en total EIB-finansiering på 778 miljoner euro. Tre projekt medfinansierades med KfW-gruppen, med en total EIB-finansiering på 142 miljoner euro. Samtidigt infördes en regelbunden rutin med möten på politisk nivå/samordningsnivå och på operativ nivå, vilket har underlättat informationsutbytet och ökat insynen.

De tre institutionerna samarbetar även nära inom ramen för initiativet om ömsesidigt förtroende. Detta initiativ inleddes 2013 och är en allmänt vedertagen metod för att genomföra EU:s politik för yttre samarbete. Enligt initiativet kan de tre partnerna lita på att en av dem utför vissa uppgifter, till exempel en del av due diligence-övervakningen eller övervakningen av upphandlingar. Projektledarna uppskattar de förenklade processer som har blivit resultatet av detta arbete. Partnernas lednings- och beslutsorgan har satt sig in i dokument som utarbetats av andra institutioner, och använder dessa för sina egna beslut. Under 2016 fortsatte diskussionerna för att ytterligare öka arbetsfördelningen och delegeringen och göra detta initiativ ännu mer relevant och effektivt.

En viktig händelse 2016 var att tre nya medlemmar gick med, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB), Islamiska utvecklingsbanken (IDB) och den nya utvecklingsbanken (även känd som Briks-banken). Det samförståndsavtal som ingicks med AIIB i Peking i maj 2016 utgör ramen för att ytterligare befästa förbindelserna mellan EIB och AIIB i fråga om gemensam finansiering av stödberättigade insatser, kunskapsutbyte och införandet av regelbundna högnivåmöten.

Förutom flera arbetsgrupper och initiativ som täcker en lång rad frågor (klimat, infrastruktur, finansiering, risk, resultatmätning, efterhandsutvärderingar, skuldförvaltning etc.) är samarbetet mellan de multilaterala utvecklingsbankerna starkt och förs på högsta nivå. Under 2016 inriktades högnivådiskussionerna mellan de multilaterala utvecklingsbankerna på utvecklingsagendans viktigaste frågor, dvs. hur de multilaterala utvecklingsbankerna gemensamt kan öka sitt stöd för klimatåtgärder och bidra till målen för hållbar utveckling. Åtgärder för att hantera följderna av flyktingkrisen och tvångsförflyttningar var en annan viktig fråga i samarbetet mellan de multilaterala utvecklingsbankerna under 2016. En särskild arbetsgrupp för de multilaterala utvecklingsbankerna inrättades för att definiera och mäta de multilaterala utvecklingsbankernas mobilisering och kanalisering av sin finansiering av den privata sektorn. Med utgångspunkt i rekommendationerna från G7 och G20 arbetade de multilaterala utvecklingsbankerna även gemensamt med hur de kan optimera sina balansräkningar och öka sin utlåningskapacitet till stöd för utvecklingsmålen.

EIB fortsatte även att stärka sina band med FN-systemet, i och med undertecknandet av ett samförståndsavtal med FN:s organisation för industriell utveckling (Unido), Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). EIB och FN:s utvecklingsprogram (UNDP) ingick ett samförståndsavtal i oktober 2016. Den tematiska inriktningen för detta partnerskap är bekämpning av klimatförändringar, insatser mot kriser och i situationer efter kriser, migrationskrisen samt främjande av inkluderande marknader och entreprenörskap. I april 2016 undertecknades även ett avtal med FN:s kontor för projekttjänster (Unops). Detta partnerskap kommer att hjälpa båda institutionerna att övervinna de aktuella hindren mot hållbar utveckling, främst i bräckliga ekonomier, och utmaningarna på klimatområdet, samtidigt som den privata sektorns kapacitet för att gynna tillväxt och driva fram förändringar ökas.

(1) I september 2016 föreslog kommissionen att det högsta taket för gällande utlåningsmandat skulle ökas till 32,3 miljarder euro (COM(2016) 583). Lagstiftningsprocessen förväntas avslutas med en överenskommelse mellan parlamentet och rådet under andra halvåret 2017.

(2) Rapporten har utarbetats enligt kraven i artikel 11 i Europaparlamentets och rådets beslut 466/2014/EU av den 16 april 2014, genom vilket utlåningsmandatet inrättas.

(3) ”Nya” transaktioner är transaktioner där det första finansieringsavtalet undertecknades 2016. Dessa transaktioner stod för en totalt godkänd volym på 7,2 miljarder euro.

(4) COM(2016) 583.

(5) COM(2016) 584.