52009PC0083

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 26.2.2009

KOM(2009) 83 slutlig

2009/0035 (COD)

MOTIVERING

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG om årsbokslut i vissa typer av bolag avseende mikroenheter

{SEK(2009) 206}{SEK(2009) 207}

(Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1. Bakgrund

1.1. Förslagets syfte

Målsättningen med detta förslag till ändring av direktiv 78/660/EEG om årsbokslut i vissa typer av bolag (fjärde bolagsdirektivet)[1] är att förenkla företagsklimatet och i synnerhet redovisningskraven för mikroenheter i syfte att öka deras konkurrenskraft och förbättra deras tillväxtpotential. Ändringarna bör leda till minskad administration samtidigt som berörda parter garanteras ett fullgott skydd och nödvändig information. Vidare bör mikroenheternas redovisningsskyldigheter anpassas till behoven hos användare och hos dem som upprättar redovisningen.

1.2. Allmän bakgrund

Vid sitt möte den 8–9 mars 2007 betonade Europeiska rådet att minskad administration är viktigt för att stimulera Europas ekonomi, särskilt med tanke på de potentiella fördelar som detta kan medföra för små och medelstora företag. Europeiska rådet framhöll att kraftfulla gemensamma insatser från EU:s och medlemsstaternas sida är nödvändiga för att administrationen ska kunna underlättas inom EU.[2] Vid sitt möte i mars 2008 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att lägga fram nya lagförslag om påskyndat förfarande för att minska den administrativa belastningen.[3] Redovisning och revision har ansetts som prioriterade områden för minskning av det administrativa arbetet inom europeiska företag.

Till följd av finanskrisen lanserade kommissionen en ekonomisk återhämtningsplan för Europa för att återvinna konsumenternas och företagens förtroende. Den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa syftar till att minska belastningen på små och medelstora företag och på mikroenheter genom att bland annat upphäva kravet på att mikroföretag ska upprätta årsbokslut[4].

Vidare uppmuntrar Europaparlamentet kommissionen att fortsätta sitt arbete med att förenkla bolagsrätten och redovisnings- och revisionsbestämmelserna, i synnerhet de fjärde och sjunde bolagsrättsdirektiven[5]. Kommissionen uppmanas uttryckligen att lägga fram ett lagstiftningsförslag som ger medlemsstaterna möjlighet att undanta lokala och regionala företag från redovisningsdirektivens tillämpningsområde.[6]

Det fjärde bolagsrättsdirektivet antogs 1978 i syfte att skapa en harmoniserad uppsättning regler för den externa rapporteringen för alla aktiebolag i EU. Genom det sjunde bolagsrättsdirektivet, som antogs 1983, infördes en gemensam uppsättning regler för sammanställd redovisning. De fjärde och sjunde bolagsrättsdirektiven (redovisningsdirektiven) utgör tillsammans huvudkärnan i redovisningslagstiftningen. Under de senaste 30 åren har redovisningsdirektiven ändrats flera gånger. Till följd av antagandet av förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarden (IAS-förordningen)[7] måste noterade aktiebolag (och de som har skuldebrev upptagna till handel) upprätta redovisningar i enlighet med IFRS, och är följaktligen undantagna från de flesta av kraven i de fjärde och sjunde bolagsrättsdirektiven. Dessa direktiv ligger emellertid fortfarande till grund för små och medelstora företags redovisning i EU[8].

Redovisningsdirektiven har lett till förbättrat redovisningsklimat i EU. Alla ytterligare tillägg till redovisningsdirektiven har emellertid skapat nya krav. Enskilda nya krav har säkerligen varit berättigade i sig, men det är nu dags att överväga om mindre viktiga krav kan tas bort eller ersättas.

I kommissionens rekommendation 2003/361/EG[9] definieras mikroföretag samt små och medelstora företag. Samråden med medlemsstaterna pekar dock på att tröskelvärdena för mikroföretag i denna rekommendation eventuellt är för höga för redovisningsändamål. I det förslaget föreslås att man i EU-lagstiftningen inför en kategori kallad mikroenhet som utgör den minsta företagsformen.[10] Företag som balansdagen inte har en balansomslutning på över 500 000 euro, en nettoomsättning på över 1 000 000 euro och/eller ett genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret på över 10 personer betraktas som mikroenheter. Mikroenheter omfattas för närvarande av samma bestämmelser som stora företag. Det har dock med åren visat sig att de omfattande redovisningsbestämmelser som gäller för dem inte står i proportion till deras verkliga redovisningsbehov, vilket skapar extra kostnader och kan förhindra effektiv kapitalanvändning för produktiv verksamhet.

Den föreslagna ändringen utgör en målinriktad ändring i det fjärde bolagsrättsdirektivet[11] som på kort sikt skulle leda till väsentlig förenkling av lagstiftningen. Detta förslag ingår i kommissionens rullande program för förenkling som är en av de främsta prioriteringarna i EU:s program för bättre lagstiftning.

Detta förslag ska även ses som en del av en mer övergripande översyn av de fjärde och sjunde bolagsrättsdirektiven, som enligt kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram är planerad till det tredje kvartalet 2009. Ett offentligt samråd kommer att inledas inom kort inom ramen för denna modernisering/ändring av EU:s redovisningslagstiftning.

2. Resultat av samråd med berörda parter och konsekvensanalys

2.1. Samråd med berörda parter

Kommissionens tjänsteavdelningar har genomfört undersökningar för att identifiera de potentiellt mest betungande kraven i redovisningsdirektiven[12]. De första resultaten visade att flera ändringar skulle kunna göras för att förenkla direktiven.

Idéer och förslag diskuterades med medlemsstaterna i föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor vid flera möten som hållits från december 2006. Till följd av dessa diskussioner offentliggjorde kommissionen ett meddelande i juli 2007[13] med en kartläggning av potentiella ändringar av redovisningsdirektiven. Kommissionen lade fram olika alternativ till åtgärder och föreslog bland annat att man skulle införa en ny kategori ”mikroenhet” i det fjärde bolagsrättsdirektivet, som medlemsstaterna skulle få möjlighet att undanta från direktivets tillämpningsområde. Flertalet berörda parter som deltog i det offentliga samrådet ställde sig positiva till att undanta mikroenheter från kraven i redovisningsdirektiven eftersom det skulle resultera i väsentliga administrativa lättnader och uppmuntra till att nya företag startas.

Högnivågruppen av oberoende intressenter för administrativa bördor (nedan kallad högnivågruppen)[14] har diskuterat hur man kan minska belastningen inom områdena bolagsrätt och redovisning. Den kom fram till att flera av de redovisningsskyldigheter som föreskrivs i redovisningsdirektiven inte är nödvändiga. I sin rapport[15] uppmanar högnivågruppen därför att man så snart som möjligt ger medlemsstaterna möjlighet att bevilja mikroenheter undantag.

2.2. Konsekvensanalys

Kommissionens tjänsteavdelningar har till konsekvensbedömningsnämnden lagt fram en konsekvensanalys som antogs den 28 januari 2009. Nämndens synpunkter beaktades.

I konsekvensanalysen konstateras att förslaget om att undanta mikroenheter från att omfattas av fjärde bolagsrättsdirektivet förväntas få positiva konsekvenser när det gäller att minska den belastning som de administrativa rapporteringsskyldigheterna utgör för mikroenheter. Vidare skulle det skapa möjligheter att tillhandahålla huvudanvändare, kreditgivare och ledning relevantare och mer lättbegriplig information utan att det skulle få negativa konsekvenser för informationen till externa marknadsaktörer, för skyddet av kreditgivare eller för den gränsöverskridande handeln. Det kommer att inverka på tillgången på statistiska uppgifter i vissa medlemsstater och förändra insamlingen av statistiska uppgifter. Detta skulle kunna åtgärdas exempelvis genom ytterligare statistiska undersökningar. Förslaget kommer även att resultera i en viss minskning av den information som är allmänt tillgänglig. När det gäller mikroenheter har offentliggjorda ekonomiska redovisningar liten betydelse, t.ex. eftersom anställda i sådana företag ofta har direktkontakt med ledningen och med ägaren/ägarna. Allmänhetens intresse för uppgifter om mikroenheter är vanligtvis mycket litet[16].

2.3. Uppföljning och utvärdering

Detta förslag ska ses tillsammans med andra förenklingsåtgärder som avser de fjärde och sjunde bolagsrättsdirektiven. Vidare bör resultatsammanställningen och utvärderingen ske samtidigt. Kommissionen kommer att tillsammans med medlemsstaterna följa genomförandet och anordna seminarier om det. Konsekvenserna av att mikroenheter beviljas undantag och hur detta kommer att fungera kommer att utvärderas utifrån huvudmålet att anpassa redovisningsbestämmelserna till de behov som användarna och de som utarbetar de ekonomiska redovisningarna har och att överlag förenkla administrationen.

Allmän översyn av fjärde och sjunde bolagsrättsdirektiven är enligt kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram planerad till det tredje kvartalet 2009, då uppföljnings/övervakningsfrågan ska diskuteras mer ingående.

3. Rättsliga aspekter på förslaget

3.1. Rättslig grund

Artikel 44.1 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen[17].

3.2. Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

Detta förslag berör inte ett område där gemenskapen är ensam behörig. Eftersom mikroföretagens redovisningsskyldigheter hänför sig till EU-direktiv är det nödvändigt att åtgärder vidtas på EU-nivå. Det fjärde bolagsrättsdirektivet måste således ändras för att medlemsstaterna ska kunna bevilja mikroenheter undantag från dessa bestämmelser. Åtgärder på EU-nivå är därför motiverade. De föreslagna ändringarna står i proportion till syftet att undanröja den administrativa bördan för mikroenheter.

Förslaget överensstämmer med gemenskapens principbaserade metod avseende EU:s redovisningslagstiftning. Dessutom innebär redovisningsdirektiven en ”minimiharmonisering”[18], vilket tillgodoser proportionalitetsprincipen och ger medlemsstaterna flexibilitet för genomförandet av målen. Samtidigt minimeras mikroenheternas finansiella och administrativa börda. Vid genomförandet av detta direktiv bör medlemsstaterna därför också analysera och beakta nationell lagstiftning och eventuella överväga ytterligare förenklingsåtgärder på det nationella planet. I detta sammanhang bör det även påpekas att kommissionen är medveten om att det åligger medlemsstaterna att kontrollera och övervaka huruvida företag som inte omfattas av fjärde bolagsrättsdirektivet fortsätter eller upphör att uppfylla kriterierna för mikroenheter. Medlemsstaterna ska ha tillgång till erforderlig relevant information (statistik, sociala uppgifter osv.). Kommissionen har medvetet valt detta alternativ för att respektera subsidiaritetsprincipen.

3.3. Val av regleringsform

Den föreslagna regleringsformen ändrar befintliga direktiv och är därför ett direktiv.

4. Förenkling

Till följd av kommissionens meddelande ”Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen”[19] lanserade kommissionen i oktober 2005 en ny fas för förenkling av gällande EU-lagstiftning genom att inrätta ett rullande program[20] som ursprungligen omfattade tidsperioden 2005–2008. I januari 2009 lade kommissionen fram sin tredje strategiska översyn av programmet för bättre lagstiftning och uppdaterade sitt rullande program för förenkling[21]. Enligt det rullande programmet för förenkling planeras det aktuella förslaget att antas av kommissionen under 2009[22] som en del av översynen av redovisningsdirektiven, i syfte att beakta småföretagares intressen och underlätta administrationen. Det mer övergripande förslag kräver dock mer förberedelsetid. Kommissionen anser därför att i linje med den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa är det nödvändigt att vidta åtgärder på kort sikt för att minska mikroenheternas administrativa arbete. Stora fördelar i form av förenklingar föreslås.

Enligt de uppgifter som kommissionen har tillgång till finns det ungefär 5,3 miljoner mikroenheter i EU som uppfyller åtminstone två av definitionskriterierna[23]. Det kostar varje företag i genomsnitt 1 558 euro för att uppfylla de redovisningsskyldigheter som föreskrivs i redovisningsdirektiven. Man har beräknat att utan några rättsliga skyldigheter skulle företagen lägga ändå 25 % av denna summa på företagsledning och extern information. Återstående 75 %, motsvarande 1 169 euro, är en ungefärlig uppskattning av den börda som redovisningen utgör för dessa företag. Totalt uppgår redovisningsbördan till 6,3 miljarder euro. I en optimal situation där alla medlemsstater undantar mikroföretag från redovisningsskyldigheten och inte ålägger andra krav skulle den potentiella vinsten av förslaget i bästa fall uppgå till 6,3 miljarder euro (med en spännvidd på 5,9–6,9 miljarder euro).

5. Redogörelse för förslaget

Kommissionen föreslår att medlemsstaterna ges möjlighet att undanta mikroenheter från att omfattas av det fjärde bolagsrättsdirektivet och därmed upphäva deras skyldighet att upprätta årsbokslut. Kommissionen föreslår därför att man lägger till en ny artikel 1a i det fjärde bolagsrättsdirektivet som utvidgar medlemsstaternas befogenhet att undanta mikroenheter från det fjärde bolagsrättsdirektivet.

Det måste dock påpekas i detta sammanhang att företag, däribland även mikroenheter, för egen räkning och av skattedeklarationsskäl upprättar företeckningar över sina affärstransaktioner. Genom detta direktiv ges medlemsstaterna möjlighet att anpassa den finansiella rapporteringen till andra rapporteringskrav för att därmed minska det administrativa arbetet. Mikroenheter kan fortfarande frivilligt upprätta årsbokslut, få dem reviderade och skicka dem till det nationella registret.

6. Budgetkonsekvenser

Förslaget har inga konsekvenser för gemenskapens budget.

2009/0035 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG om årsbokslut i vissa typer av bolag avseende mikroenheter

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 44.1,

med beaktande av kommissionens förslag[24],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[25],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, och

av följande skäl:

(1) I slutsatserna från mötet den 8–9 mars 2007 betonade Europeiska rådet att minskad administration är en viktig åtgärd för att stimulera Europas ekonomi och att kraftfulla gemensamma insatser är nödvändiga för att minska den administrativa bördan inom EU.

(2) Förenklad redovisning har ansetts var en av nyckelområdena som kan leda till att det administrativa arbetet kan underlättas för företag i gemenskapen.

(3) I kommissionens meddelande om ett förenklat företagsklimat på områdena bolagsrätt, redovisning och revision[26] identifieras eventuella ändringar av rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag[27] och möjligheten för medlemsstaterna att undanta mikroenheter från skyldigheten att upprätta årsbokslut enligt direktivet.

(4) I kommissionens rekommendation 2003/361/EG[28] definieras mikroföretag samt små och medelstora företag. Samråden med medlemsstaterna indikerar dock att tröskelvärdena för mikroföretag i den rekommendationen eventuellt är för höga för redovisningsändamål. En undergrupp till mikroföretag, så kallade mikroenheter, bör därför införas för sådana företag som har ett lägre tröskelvärde för balansomslutningen och nettoomsättningen än de tröskelvärden som gäller för mikroföretag.

(5) Mikroenheter är oftast verksamma på lokal eller regional nivå och har ingen eller liten gränsöverskridande verksamhet och små resurser för att uppfylla krävande lagstiftning. Mikroenheter spelar dessutom en viktig roll när det gäller att skapa nya arbetstillfällen, främja forskning och utveckling och skapa ny ekonomisk verksamhet.

(6) Mikroenheter är dock ofta underkastade samma rapporteringsbestämmelser som stora företag. Bestämmelserna utgör för mikroenheterna en börda som inte står i proportion till deras storlek och är således orimlig för de minsta företagen jämfört med större företag. Det bör därför vara möjligt att undanta mikroenheter från skyldigheten att upprätta årsbokslut även om sådana bokslut utgör statistiskt underlag.

(7) Högnivågruppen av oberoende intressenter för administrativa bördor uppmanade i sitt yttrande av den 10 juli 2008 att medlemsstaterna så snart som möjligt skulle ges möjlighet att undanta mikroenheter från skyldigheten att upprätta årsbokslut enligt direktiv 78/660/EEG.

(8) Europaparlamentet uppmanade kommissionen i sin resolution av den 18 december 2008 om redovisningsskyldigheter för små och medelstora företag, framför allt mikroenheter[29], att lägga fram ett lagstiftningsförslag som ger medlemsstaterna möjlighet att undanta mikroenheter från direktiv 78/660/EEG.

(9) Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att underlätta det administrativa arbetet för mikroenheter, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i den artikeln går direktivet inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(10) Direktiv 78/660/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Ändring av direktiv 78/660/EG

I direktiv 78/660/EG ska följande artikel 1a införas:

”Artikel 1a

1. Medlemsstaterna kan föreskriva om möjlighet till undantag från skyldigheterna enligt detta direktiv för företag som på balansdagen inte överskrider gränsvärdena i två av följande tre kriterier:

a) Total balansräkning på 500 000 euro.

b) Nettoomsättning på 1 000 000 euro.

c) Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret på 10 personer.

2. Om ett företag på balansdagen överskrider gränsvärdena i två av de tre kriterierna som fastställs i punkt 1 två räkenskapsår i följd får företaget inte längre åtnjuta det undantag som avses i den punkten.

Om ett företag på balansdagen har upphört att överskrida gränsvärdena i två av de tre kriterierna som fastställs i punkt 1 får företaget åtnjuta det undantag som avses i denna punkt, förutsatt att företaget inte har överskridit dessa gränsvärden under två räkenskapsår i följd.

3. När det gäller medlemsstater som inte har infört euron ska beloppen i nationell valuta motsvarande de belopp som anges i punkt 1, för alla direktiv som fastställer dessa belopp, beräknas genom tillämpning av den växelkurs som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning dagen för respektive direktivs ikraftträdande .

4. Den balansräkning som avses i punkt 1a ska antingen utgöras av de tillgångar som avses under punkterna A–E ”tillgångar” i artikel 9 eller de tillgångar som avses i punkterna A–E i artikel 10.

Artikel 2Införlivande

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv om och när de beslutar att tillämpa den möjlighet som fastställts i artikel 1a i direktiv 78/660/EEG. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 4Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

[1] EGT L 222, 14.8.1978, s. 11.

[2] Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel – dok. 7224/07 punkt 24.

[3] Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel – dok. 7652/08, punkt 9.

[4] Meddelande från kommissionen till Europeiska rådet: En ekonomisk återhämtningsplan för Europa. – KOM(2008) 800, 26.11.2008, punkt 4. Finns tillgängligt via kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/commission_barroso/president/pdf/Comm_20081126.pdf.

[5] Betänkande om internationella redovisningsstandarder (IFRS) och styrningen av IASB (2006/2248(INI), Europaparlamentet; Utskottet för ekonomi och valutafrågor. Föredragande: Alexander Radwan, A6-0032/2008, 5.2.2008, s. 10.

[6] Europaparlamentets resolution av den 18 december 2008 om redovisningskrav för små och medelstora företag, särskilt mikroenheter, P6_TA(2008)0635.

[7] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

[8] Kraven i fråga om revision och årsbokslut fastställs i ett särskilt direktiv (direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning, EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).

[9] EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

[10] Den nya enheten har sitt ursprung i kommissionens meddelande från juli 2007 (meddelande från kommissionen om ett förenklat företagsklimat på områdena bolagsrätt, redovisning och revision, KOM(2007) 394, 10.7.2007. Tillgängligt på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/internal_market/company/simplification/index_en.htm).

[11] Det sjunde bolagsrättdirektivet behöver inte ändras eftersom detta direktiv i dess nuvarande lydelse ger medlemsstaterna möjlighet att undanta företag, som tillsammans inte överskrider gränserna för medelstora företag enligt definitionen i det fjärde bolagsrättsdirektivet (artikel 6.1 i det sjunde bolagsrättsdirektivet), från skyldigheten att upprätta sammanställda redovisningar.

[12] Däribland den undersökning som på uppdrag av kommissionen genomförts av Ramboll Management: ”Study on Administrative Costs of the EU Company Law Acquis”, juli 2007, tillgänglig på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/internal_market/company/docs/simplification/final_report_company_law_administrative_costs_en.pdf.

[13] Meddelande från kommissionen om ett förenklat företagsklimat på områdena bolagsrätt, redovisning och revision, KOM(2007) 394, 10.7.2007. Tillgängligt på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/internal_market/company/simplification/index_en.htm).

[14] Närmare information om högnivågruppen av oberoende intressenter för administrativa bördor finns på kommissionen webbplats: http://ec.europa.eu/enterprise/regulation/better_regulation/high_level_group_is_en_version.htm.

[15] Högnivågruppens rapport:

http://ec.europa.eu/enterprise/admin-burdens-reduction/docs/080710_hlg_op_comp_law_final.pdf.

[16] I konsekvensanalysen beskrivs flera alternativa strategier som kommissionens tjänsteavdelningar tagit ställning till. Alternativ 0: Inga ändringar av det fjärde bolagsrättsdirektivet. Alternativ 1: Uppmuntra medlemsstaterna till fullt utnyttjande av befintliga alternativa möjligheter i det fjärde bolagsrättsdirektivet. Alternativ 2: Obligatoriskt undantagande av mikroenheter från att omfattas av det fjärde bolagsrättsdirektivet. Alternativ 3: Möjlighet för medlemsstaterna att undanta mikroenheter från att omfattas av det fjärde bolagsrättsdirektivet. Alternativ 4: Förenklat redovisningssystem för mikroenheter. Alternativ 5: Ändringar i det fjärde bolagsrättsdirektivet utan att införa den nya mikrokategorin.

Efter att ha jämfört alla ovan nämnda alternativ kom man i konsekvensanalysen fram till att alternativ 3, som ger medlemsstaterna möjlighet att bevilja mikroenheter undantag från det fjärde bolagsrättsdirektivet, medför den största administrativa lättnaden. Det kan dessutom genomföras snabbast och är således det bästa alternativet för att på ett betydande sätt minska betungande administration för småföretag och anpassa redovisningskraven till behoven som användarna och de som upprättar redovisningen har.

[17] EGT C 325, 24.12.2002, s. 35.

[18] Medlemsstaterna kan införa mer omfattande nationella krav. Direktiven innehåller redan flera alternativ för små och medelstora företag, men åtskilliga av dessa har inte utnyttjats av medlemsstaterna.

[19] KOM(2005) 97, 16.3.2005.

[20] KOM(2005) 535, 25.10.2005.

[21] KOM(2009) 17, 28.1.2009.

[22] referensnummer 2009/MARKT/051 i kommissionens dagordning.

[23] Balansomslutning på 500 000 euro, nettoomsättning på 1 000 000 euro och/eller genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret på 10 personer.

[24] EUT C […] […], s.[…]

[25] EUT C […] […], s.[…].

[26] KOM(2007) 394.

[27] EGT L 222, 14.8.1978, s. 11.

[28] EGT L 124, 20.5.2003, s. 36.

[29] EUT C […] […], s.[…].