52008DC0199

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 17.4.2008

KOM(2008) 199 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Europas digitala framtid förberedsHalvtidsöversyn av i2010{SEK(2008) 470}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 3

2. i2010 i halvtid 3

3. Framtidens nät och Internet är en utmaning 4

4. Mot en inre marknad – informations- och kommunikationsteknikens bidrag 6

5. Innovation och forskning som räddar konkurrenskraften 8

6. Behovet av en långsiktig politisk agenda för användare i den digitala miljön 10

7. Slutsats 12

INLEDNING

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) är och förblir en viktig faktor för ekonomisk och social modernisering. I dag går 20 % av EU-företagens investeringar till IKT, och sektorn står för 26 % av de totala forskningsutgifterna. Dessutom är numera över 60 % av de offentliga bastjänsterna helt tillgängliga online, och mer än hälften av EU-medborgarna använder Internet regelbundet.[1]

i2010 syftar till att 1) att skapa ett gemensamt europeiskt informationsområde, dvs. en verklig inre marknad för den digitala ekonomin som gör att de stordriftsfördelar som den 500 miljoner stora europeiska konsumentmarknaden kan ge utnyttjas fullt ut, 2) att främja innovation och investeringar i IKT-forskning, eftersom IKT är en av de viktigaste faktorerna för ekonomisk utveckling, och 3) att främja integration, offentliga tjänster och livskvalitet, dvs. att se till att europeiska värderingar som integration och livskvalitet även gäller för informationssamhället. |

Strategin i2010[2], som sjösattes den 1 juni 2005, var den första sammanhållna politiska ramen för en tid präglad av konvergerande tele- och mediatjänster. Stora framsteg har gjorts under de senaste tre åren. Några få exempel räcker för att visa framgångarnas omfattning: Det finns nu en ny rättslig ram för audiovisuella medietjänster, ett förslag till reformering av regelverket för elektronisk kommunikation har lagts fram,[3] bestämmelser för skapandet av en inre marknad för användning av mobiltelefoner över gränser har antagits, olika initiativ för att främja online-innehåll i Europa diskuteras[4], viktiga nya initiativ för finansiering av FoU och innovation pågår (sjunde ramprogrammet och IKT-stödprogrammet inom programmet för konkurrenskraft och innovation), banbrytande offentlig-privata partnerskap har just inletts (gemensamma teknikinitiativ) och nya e-integrationsinitiativ är på gång[5].

EU tillhör också de världsledande när det gäller utvecklingen av den digitala ekonomin. Den europeiska bredbandsmarknaden omfattar 90 miljoner förbindelser och fler abonnenter än i någon annan ekonomisk region, och hälften av EU:s medborgare använder Internet regelbundet. Några medlemsstater är världsledande i fråga om bredbandsanvändning, mobiltäthet och datatrafik. Det finns dock stora klyftor mellan medlemsstaterna, och Europa, som underinvesterar jämfört med andra industrialiserade områden, står inför en ökande konkurrens från Kina och Indien. Därför är i2010-ramen viktigare än någonsin i dag. Frågan är dock om den behöver modifieras efter halva tiden.

I2010 I HALVTID

Den aktuella utvärderingen av Lissabonstrategin[6] visar att strukturella reformer börjar ge resultat men att det ekonomiska landskapet är fragmenterat. Denna allmänna bild stämmer också för informationssamhället. Den strategiska Lissabonrapporten från 2007 bekräftar informations- och kommunikationsteknikens stora betydelse för en strukturreform och att hälften av medlemsstaterna har stärkt sin FoU- och IKT-politik, men många delar av EU sackar efter när det gäller införandet av informations- och kommunikationsteknik.

Under 2007 gjorde kommissionen en översyn av i2010 mot bakgrund av dagens prioriteringar för tillväxt och sysselsättning. Utvärderingen av Lissabonstrategin, översynen av den inre marknaden[7], genomförandet av handlingsplanen för innovation[8] och översynen av gemenskapens konsumentlagstiftning[9] har samtliga visat hur viktig informations- och kommunikationstekniken är. Därför är detta nu strategiska frågor för konkurrenskraften och IKT-användningen i Europa:

- EU har gjort stora framsteg mot en nätverksekonomi, men måste lägga in en extra växel för att leda övergången till nästa generations nät. Detta får dock inte innebära att insatserna för att överbrygga den digitala klyftan försvagas.

- EU bör bättre utnyttja sin främsta ekonomiska tillgång, som är den största konsumentmarknaden i den utvecklade världen. Trots Internets globala spridning krävs ytterligare åtgärder för att skapa en inre marknad för den digitala ekonomin.

- Utgifterna för IKT-forskning ligger fortfarande under målet i de flesta medlemsstater. Intensivare ansträngningar krävs för att lägga samman resurser genom samordning av forsknings- och innovationsinsatser.

- I och med att Internet blir en del av vardagslivet ändras allmänhetens förväntningar på och farhågor inför informationssamhället. Säkerhetsåtgärderna måste utvecklas för att hålla jämna steg med teknikens och marknadens utveckling, utan att hämma de enorma möjligheterna i samhällelig och ekonomisk online-verksamhet.

Det här meddelandet innehåller konkreta förslag för hur i2010 ska anpassas till dessa utmaningar genom främjande av konkurrenskraft och IKT-användning i Europa.

FRAMTIDENS NÄT OCH INTERNET ÄR EN UTMANING

Den digitala konvergensen har nu blivit verklighet och Internet är ett viktigt verktyg för våra ekonomier och vardagsliv. Bredband börjar bli det normala uppkopplingssättet. Online-innehåll utvecklas snabbt, framför allt inom nya och användarskapade innehållsområden.

Den europeiska bredbandsmarknaden är under snabb utveckling och ligger redan i dag före USA. I januari 2008 var 20 % av befolkningen bredbandsanvändare, vilket är en trefaldig ökning sedan 2004 års utvidgning. Danmark, Finland och Nederländerna är världsledande. Det finns dock en del tecken på avmattning: spridningstakten har minskat och det finns växande klyftor mellan medlemsstater i fråga om spridning, hastighet, pris och täckning. Kraven på bandbredd ökar, och även om hastigheten utvecklas i samma utsträckning som i USA så går migreringen till höghastighetsbredband långsamt i EU.

Figur 1:

[pic]

Övervakning av hög kvalitet är mycket viktigt för utformningen av en ändamålsenlig politisk ram. Kommissionen föreslår benchmarking av medlemsstaternas helhetsresultat när det gäller ett antal olika faktorer, som skulle kunna omfatta nuvarande spridning, hastigheter, täckning på landsbygden, överkomliga priser, innovation och andra socioekonomiska dimensioner. Kommissionen kommer i samråd med medlemsstaterna att utveckla ett bredbandsindex som syftar till att jämföra bredbandsutvecklingen i de olika medlemsstaterna.

Investeringarna i nästa generations nät sker inte i den takt som Europa skulle behöva. Därför kommer kommissionen under 2008 att lägga fram en rekommendation för att klargöra de rättsliga bestämmelserna för nästa generations åtkomst. Vid sidan av infrastrukturen för fasta förbindelser börjar trådlösa förbindelser att bli ett allt starkare alternativ, särskilt – men inte uteslutande – i landsbygdsområden. I meddelandet om den digital utdelningen[10] förespråkas att en del frekvenser ska göras tillgängliga för en väl avvägd mix av högupplösningstelevision, mobilteve och trådlöst bredband.

Internetprotokoll (IP) är nu det viktigaste sättet att tillhandahålla tjänster, tillämpningar och innehåll, men den kraftfullare IPv6-versionen måste införas. Den kommer att öka det tillgängliga antalet IP-adresser avsevärt och möjliggöra nyare tillämpningar som bygger på trådlös teknik. Därmed utvidgas bredbandskonnektiviteten till att omfatta ny mobilutrustning som kan användas överallt. Anordningar för identifiering av radiofrekvenser (RFID) och sensorteknik i produkter kommer att generera betydligt mer kommunikation maskin-till-maskin och utvidga Internet till ett ”sakernas Internet”.

Mer långsiktigt håller kommissionen på att bereda vägen för detta framtida sakernas Internet, exempel genom sitt arbete med RFID, Internetförvaltning och nätintegritet[11]. År 2008 kommer kommissionen att utfärda en rekommendation om RFID för att skapa säkerhet om rättsläget och minska oron när det gäller personlig integritet och säkerhet. Under 2008 kommer kommissionen också att lägga fram ett meddelande om framtiden för nät och Internet. Avsikten är att föra samma olika framtidsinriktade åtgärder och främja en sammanhängande politik för att förbereda informationssamhället för Internets framtid.

Åtgärder under 2008:

- Att utveckla ett bredbandsindex och uppmana medlemsstaterna att sätta upp det nationella målet att användningen av Höghastighetsinternet ska öka till 30 % av EU:s befolkning fram till 2010 (2010).

- Att bidra till att förbereda informationssamhället för framtidens Internetekonomi genom att lägga fram ett meddelande om framtiden för nät och Internet.

- Att främja övergången till nya nät genom att utfärda ett meddelande om nästa generations åtkomst.

- Att främja sakernas Internet genom ett meddelande om RFID, som fokuseras på personlig integritet och säkerhetsfrågor.

- Att föreslå åtgärder för att säkerställa en hög nivå när det gäller robusthet för kritiska kommunikationsnät och informationsinfrastrukturer (som Internet) och tjänstekontinuiteten.

- Att föreslå ett antal åtgärder för att främja övergången till IPv6.

MOT EN INRE MARKNAD – INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIKENS BIDRAG

Ett av de viktigaste målen för i2010 är att skapa en inre marknad för informationssamhället och medierna. Nyligen togs några viktiga steg i och med antagandet av kommissionens förslag till reformeringen av telekombestämmelserna och det nya initiativet Content Online.

I stort har EU:s regelverk haft en positiv inverkan på de europeiska marknaderna för elektronisk kommunikation, men en tillräckligt enhetlig lagstiftning har inte uppnåtts. Den fragmenterade lagstiftningen i de 27 medlemsstaterna när det gäller sådant som tillämpningen av rättsmedel hotar att bli till ett allvarligt hinder för utvecklingen av en inre marknad och framväxten av europeiska tjänster.

I samband med reformen av regelverket för elektronisk kommunikation[12] har kommissionen lagt fram förslag som ska säkra en större enhetlighet. Den har föreslagit att det ska inrättats en europeisk myndighet för marknaden för elektronisk kommunikation, som kommer att utnyttja de nationella regleringsmyndigheternas expertkunskaper. Kommissionen kommer också att främja en samordnad spektrumpolitik för medlemsstaterna. Förslaget till spektrumreform går ut på att främja ökad handel med spektrum inom EU samt tjänste- och teknikneutralitet. Målet är att utnyttja fördelarna med en inre marknad för mobiltjänster och därigenom främja framväxten av en europatäckande marknad för mobiltjänster, vilket kommer att medföra stordriftsfördelar.

Översynen av den inre marknaden[13] visar informations- och kommunikationsteknikens potential att öppna den inre marknaden till gagn för medborgare, företag och myndigheter: Den fria rörligheten för kunskap och innovation bör främjas som den ”femte friheten” på den inre marknaden. EU bör förbättra ramvillkoren för innovation, i synnerhet inom informationssamhället, genom att påskynda arbetet med interoperabla standarder och utvecklingen mot mer gemensam spektrumförvaltning. Kommissionen, som har arbetat med att förbättra IKT-standardiseringen, kommer att lägga fram ett förslag före utgången av 2008.

En klar prioritering för EU är att överbrygga de stora luckorna i den inre marknaden, särskilt när det gäller tjänster. Några exempel är förenkling av förfaranden, minskad byråkrati och främjande av gränsöverskridande marknadstillträde, i synnerhet i samband med offentlig upphandling. Några exempel på tillämpningar är ett interoperabelt tillhandahållande av europeiska e-förvaltningstjänster och erkännande av elektroniska signaturer över gränserna.

Den rättsliga ramen för informationssamhället och det ibland fragmenterade genomförandet i medlemsstaterna kan göra det svårt att utnyttja informations- och kommunikationsteknikens potential i europeisk skala. Risken är att detta leder till fler hinder för den gränsöverskridande online-handeln. Man måste göra något åt överlappande krav och luckor eller inkonsekvenser i genomförandet och hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen (se figur 2 nedan) så att den ”inre e-marknaden” kan fungera effektivt. Exempelvis kommer e-fakturor att behandlas under 2008 och 2009 av en expertgrupp, som kommer att kartlägga brister i lagstiftningen och de affärsmässiga kraven på e-fakturor. De kommer också före utgången av 2009 att lämna över ett förslag till kommissionen om en ram för att främja ett fullständigt erkännande av e-fakturor i gränsöverskridande transaktioner.

Figur 2: De juridiska och tekniska villkorens utveckling

[pic]

Källor: DLA Piper, 2007

Åtgärder:

- Att stödja antagandet av lagpaketet om elektronisk kommunikation och i synnerhet inrättandet av den europeiska myndigheten för marknaden för elektronisk kommunikation.

- Att effektivisera spektrumförvaltningen genom att främja harmonisering och handel för den europeiska delen av frekvenserna.

- Att utveckla europeiska offentliga tjänster, med hjälp av de storskaliga pilotprojekten inom IKT-stödprogrammet inom programmet för konkurrenskraft och innovation.

- Att föreslå förbättringar av EU:s IKT-standardiseringssystem.

- Att anta en handlingsplan för främja elektroniska signaturer och e-autentisering.

- Att genomföra den europeiska ramen för elektroniska fakturor.

INNOVATION OCH FORSKNING SOM RÄDDAR KONKURRENSKRAFTEN

Forskning och innovation toppar EU:s dagordning för ekonomisk reform. Trots att 22 av 27 medlemsstater betecknat dessa områden som viktiga i sina nationella reformprogram och planerat att avsätta över 14 % av strukturfondens medel 2007–2013 till FoTU och innovation, är målet att 3 % av BNP ska gå till forskning 2010 fortfarande utom räckhåll.[14]

EU satsar bara ungefär hälften så mycket som USA på IKT-forskning och –utveckling, och har dessutom specialiserat sig på delsektorer med låg forskningsintensitet. Informations- och kommunikationstekniken står för omkring 30 % av de totala forskningsinsatserna i de mest utvecklade länderna, och klyftan mellan insatserna i EU och de viktigaste konkurrentländerna underminerar EU:s framtida förmåga att vara ledande när det gäller innovation inom informationssamhällets område.

För att främja ökade investeringar har EU visat vägen genom att göra IKT till den största posten inom sjunde ramprogrammet. EU satsar också på offentlig-privata partnerskap med de nya gemensamma teknikinitiativen Artemis (inbyggda system) och Eniac (nanoelektronik). De gemensamma nationella programmen är utformade för att öka satsningarna på FoU-investeringar från både medlemsstaterna och industrin.

Det finansiella stödet kompletteras av ett antal åtgärder i efterfrågeledet för att stimulera innovation, som pionjärmarknadsinitiativet[15]. Initiativet inriktas på europeiska marknader med stor potential och bygger på en mix av FoU- och innovationsfinansiering, offentlig upphandling av innovation, lagstiftning och samordning och partnerskap med medlemsstaterna och berörda aktörer.

Upphandling för innovation är en underutnyttjad metod i EU. Detta omfattar framför allt upphandling av FoU för att åstadkomma radikala förbättringar av offentliga tjänster och samtidigt skapa möjligheter för Europeiska företag att uppnå en internationellt ledande ställning på nya marknader samt främja konsumentvänliga standarder.

Pionjärinitiativet för e-hälsovård: En åldrande befolkning, den dramatiska ökningen av kroniska sjukdomar och en växande efterfrågan på bättre hälso- och sjukvård kommer att leda till en explosion av hälso- och sjukvårdskostnaderna Informations- och kommunikationstekniken har en viktig funktion i hälso- och sjukvårdssystemens omvandling, och EU har gjort stora investeringar i FoU som rör hälso- och sjukvårdstillämpningar. Prognoser tyder på att marknadsvolymen kommer att öka med 43 % fram till 2020, vilket innebär att den kommer att växa till 30 miljarder euro, jämfört med 21 miljarder år 2006 för EU-15. Medlemsstaternas e-hälsovårdssystem är dock inte särskilt kompatibla. Pionjärinitiativet för e-hälsovård syftar därmed till att utveckla en europeisk marknad för innovativ e-hälsovårdsteknik och motverka fragmentering av de olika medlemsstaternas sätt att tillhandahålla hälso- och sjukvård. |

De europeiska teknikplattformarna har bidragit till en mer strategisk och samordnad europeisk forskningsagenda och till att utveckla europeiska, nationella och regionala forsknings- och innovationsprogram och –strategier, men de måste i högre grad korsbefrukta varandra.

E-hälsovård är ett bra exempel på hur IKT-innovation kan bidra till EU:s övergripande politiska mål[16]. IKT kan också bidra till EU:s ambition att förhindra klimatförändringar och förbättra energieffektiviteten. Först och främst bör IKT-sektorn sopa rent framför sin egen dörr genom att förbättra energieffektiviteten för komponenter, system och tillämpningar. Beroende på tillämpningen kan datacenter ha potential att sänka energiförbrukningen med mellan 20 och 70 %. Mer allmänt kan informations- och kommunikationsteknik förbättra energieffektiviteten i hela ekonomin genom avmaterialisering, som möjliggör nya affärsmodeller, och genom förbättrad övervakning och mer noggrann kontroll av processer och verksamheter. Som ett första steg kommer kommissionen att fokusera på informations- och kommunikationsteknikens förmåga att förbättra energieffektiviteten.

Efter utvärderingen av sjätte ramprogrammet[17] kommer kommissionen 2009 att inleda ett antal initiativ som ska garantera EU en ledande roll när det gäller att vidareutveckla informations- och kommunikationsteknik, modernisera och förbättra den offentliga sektorns kvalitet och effektivitet och behärska sådan teknik som behövs för ekonomin och samhället. Den här processen kommer att inledas med ett meddelande om IKT-forskning och innovation 2009 och utarbetandet av förberedande åtgärder inom sjunde ramprogrammet och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

Informations- och kommunikationsteknikens bidrag till Lissabonmålen ökar ytterligare genom e-infrastrukturer (som GEANT eller Grids), som kommer att skapa nya forskningsmiljöer samt förbättra produktiviteten och kvaliteten på det vetenskapliga arbetet. Dessa infrastrukturer kopplar samman forskare inom alla områden med en enorm bandbredd och datorkapacitet. Detta innebär att geografiska begränsningar försvinner och samarbete mellan forskare på olika platser möjliggörs, vilket i sin tur leder till samverkan mellan utspridda forskargrupper som därmed har bättre förutsättningar att klara mer komplexa utmaningar.

Åtgärder:

- Att inleda de gemensamma teknikinitiativen som de första verkligt Europatäckande offentlig-privata forskningspartnerskapen.

- Att främja de europeiska teknikplattformarna, i synnerhet närmare samarbete dem emellan.

- Att genomföra pionjärinitiativet för e-hälsovård: scorecards för e-hälsovård, rekommendation om interoperabilitet för e-hälsovård, arbete avseende standardiserings- och certifieringsbehov, åtgärder för att skapa ett tydligare rättsläge.

- Att främja den offentliga sektorns roll som första köpare av innovation.

- Att lägga fram ett meddelande om IKT och energieffektivitet.

- Att starta en process för att garantera EU:s ledande ställning inom informations- och kommunikationsteknik genom ett meddelande om IKT-forskning och IKT-innovation.

- Att föra fram e-infrastrukturernas betydelse för en föränderlig och global forskningsmiljö.

BEHOVET AV EN LÅNGSIKTIG POLITISK AGENDA FÖR ANVÄNDARE I DEN DIGITALA MILJÖN

Internet har blivit en del av vardagslivet: år 2007 använde varannan europé Internet regelbundet och nästan 80 % av hushållen har redan migrerat från uppringning till bredband – och användarna tar i allt högre grad till sig nya tillämpningar.

[pic]

Samtidigt är det nästan 40 % av européerna om överhuvudtaget inte använder Internet, och 46 % av hushållen saknar fortfarande Internetanslutning.

Kommissionen arbetar för att stegvis förverkliga målet att informationssamhället ska vara tillgängligt för alla i Europa. Initiativet för e-integration ger en strategisk ram för att öka deltagandet från grupper som riskerar att uteslutas och förbättra livskvaliteten genom användningen av IKT. Den frågan behandlas också i i2010-initiativ som ”den intelligenta bilen”, som har utvecklats till politiska strategier i sin egen rätt.

Reformen av den rättsliga ramen för elektronisk kommunikation kommer att stärka användarnas rättigheter i telekomsektorn genom att underlätta väl underbyggda val i samband med inköp av produkter och byte av leverantörer. Tillgången till larmtjänster genom 112-numret kommer att förbättras och användare med funktionshinder kommer att få bättre tillgång till tjänster. Bestämmelserna om personlig integritet och säkerhet kommer också att stärkas. Dessutom kommer kommissionen, i enlighet med sina skyldigheter, att under 2008 lägga fram en rapport om samhällsomfattande tjänster mot bakgrund av den sociala, ekonomiska och tekniska utvecklingen.

E-handeln utvecklas inte lika snabbt som andra Internetområden. Produkternas och tjänsternas komplexitet och mångfald innebär att det blir allt svårare för konsumenterna att bedöma kvaliteten på det som bjuds ut på marknaden, och den uppfattade bristen på tillförlitlighet och säkerhet vid användningen av nya tekniker och tjänster kan stå i vägen för en bredare användning. En första prioritet som kommer att behandlas under 2008 är att klargöra användarnas rättigheter. Det är också nödvändigt att öka tilltron och förtroendet i online-världen. Den pågående översynen av EG:s konsumentlagstiftning kommer att omfatta dessa frågor, i första hand genom harmonisering och förbättring av användarnas rättigheter och skyldigheter.[18] I detta sammanhang kommer kommissionen att lägga fram ett förslag som syftar till att öka förtroendet för gränsöverskridande transaktioner (hit hör online-transaktioner) genom att förenkla och förbättra den rättsliga ramen för konsumenter.

Den tydliga ökningen av online-innehåll, särskilt användarskapat innehåll, drivs av nya affärsmodeller som allt mer baseras på annonsering online. Skyddet av upphovsrätten är en viktig fråga för medlemsstaterna och kommissionen. Den plattform för online-innehåll[19] som just skapats kommer att ge ett forum för diskussion om dessa frågor. När det gäller frågan om utlämnande av personuppgifter för skydd av upphovsrätt har EG-domstolen[20] klargjort att det måste finnas en jämvikt mellan de grundläggande rättigheter som är kopplade till immateriella rättigheter och skyddet av personuppgifter.

Nätmötesplatser, eller nät med aktivt deltagande, är ett av de senaste fyra årens tillväxtfenomen. Sådana mötesplatser börjar bli en av de mest populära online-tillämpningarna bland européerna, efter e-post och online-sökningar. År 2007 deltog 24 % av EU-medborgarna i online-forum, en ökning från 18 % 2006. Bland yngre personer är intresset ännu större. Initiativet för e-deltagande undersöker Internet som ett sätt att föra ut politiska budskap till medborgarna. Det växande antalet mer interaktiva sätt att använda Internet skapar också nya problem. Allt fler medborgare ser innehållets kvalitet, informationens tillförlitlighet, frågan om personlig integritet och skyddet av minderåriga som ett problem. De som börjar annonsera och distribuera innehåll och få inkomster från detta genom användarskapade innehållsplattformer drabbas av otillåten användning av upphovsrättsskyddat innehåll. Man kommer att fortsätta att arbeta med dessa problem under 2008.

Åtgärder :

- Rapport om samhällsomfattande tjänster.

- Genomförande av initiativet för e-integration: Förslag till lagstiftning om e-tillgänglighet, initiativet för IT-stöd i boende som ett svar på problemet med en åldrande befolkning, en översyn av politiken för digital kompetens, toppmöte om e-integration.

- Offentliggörande av en vägledning som förklarar användarnas rättigheter och skyldigheter i den digitala miljön.

- Inledande av den nästa fasen i översynen av gemenskapens konsumentlagstiftning — ramdirektiv om konsumenters avtalsmässiga rättigheter.

- Safer Internet 2009–2013 för skydd av minderåriga och bekämpande av olagligt innehåll.

- Arbete för att lösa problem som rör personlig integritet och tilltro i samband med nya konvergerande tjänster i framtidens allomfattande informationssamhälle.

- Bildande av plattformen för online-innehåll.

- Behandling av problemen med interoperabilitet och öppenhet i system för förvaltning av digitala rättigheter (DRM) för konsumenter i rekommendationen om online-innehåll.

SLUTSATS

Det här meddelandet visar att politiken för informationssamhället och medierna i hög grad kan bidra till Lissabonmålen. Det bekräftar också giltigheten i i2010 som referensram för EU:s politik för informationssamhället och medierna. Meddelandet innehåller konkreta förslag om att i2010 ska inriktas mot att främja konkurrenskraft och IKT-användning i Europa. Under 2008–2009 kommer kommissionen också att utarbeta en långsiktig plan för politiken inom det här området och förbereda en utvärdering av informations- och kommunikationspolitikens totala bidrag till EU:s ekonomiska resultat[21]. Det är helt nödvändigt att utveckla europeiska politiska strategier som både främjar de ledande ländernas konkurrenskraft och behandlar klyftan mellan länder med goda respektive dåliga resultat och på så sätt motverka fragmentering bland medlemsstaterna.

[1] För alla siffror, se det bifogade arbetsdokumentet, om inte annat uttryckligen anges.

[2] http://ec.europa.eu/i2010.

[3] http://ec.europa.eu/information_society/policy/ecomm/tomorrow/index_en.htm.

[4] KOM(2007) 836, http://ec.europa.eu/avpolicy/other_actions/content_online/index_en.htm.

[5] KOM(2007) 694, http://ec.europa.eu/information_society/activities/einclusion/index_en.htm.

[6] KOM(2007) 803, http://ec.europa.eu/growthandjobs/european-dimension/200712-annual-progress-report/index_en.htm.

[7] KOM(2007) 724, http://ec.europa.eu/internal_market/strategy/index_en.htm.

[8] KOM(2006) 502, http://ec.europa.eu/enterprise/innovation/index_en.htm.

[9] http://ec.europa.eu/consumers/rights/cons_acquis_en.htm.

[10] KOM(2007) 700, http://ec.europa.eu/information_society/policy/radio_spectrum/index_en.htm.

[11] Se http://ec.europa.eu/information_society/policy/ecomm/tomorrow/index_en.htm.

[12] http://ec.europa.eu/information_society/policy/ecomm/tomorrow/index_en.htm.

[13] KOM(2007) 724.

[14] KOM(2007) 803.

[15] KOM(2007) 860, http://ec.europa.eu/enterprise/leadmarket/leadmarket.htm.

[16] KOM(2007) 860.

[17] En oberoende grupp ledd av Esko Aho kommer att lägga fram sin rapport i mitten av 2008.

[18] KOM(2006) 744, s. 1, http://ec.europa.eu/consumers/rights/cons_acquis_en.htm.

[19] KOM(2007) 724.

[20] Mål C-275/06.

[21] Kontinuerliga analyser och samråd om följande ämnen kommer att ge underlag för detta: Informations- och kommunikationsteknikens ekonomiska och sociala effekter på t.ex. sysselsättning, de juridiska och ekonomiska aspekterna av en inre marknad för informationssamhället, behov av framtida politik för nya nät och Internet samt personlig integritet och förtroende i det allomfattande informationssamhället, användarskapat innehåll, en långsiktig reflektion över informations- och kommunikationsteknikens betydelse för hållbar utveckling samt utvecklingen av ett informationssamhälle för alla, vilket även omfattar regionalpolitiken.http://ec.europa.eu/information_society/eeurope/i2010/studies/index_en.htm.