Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52006PC0797

    Kommissionens yttrande enligt artikel 251.2 tredje stycket c i EG-fördraget om Europaparlamentets ändringar av rådets gemensamma ståndpunkt om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande med ändring av kommissionens förslag enligt artikel 250.2 i EG-fördraget

    /* KOM/2006/0797 slutlig - COD 2004/0055 */

    52006PC0797

    Kommissionens yttrande enligt artikel 251.2 tredje stycket c i EG-fördraget om Europaparlamentets ändringar av Rådets gemensamma ståndpunkt om förslaget till Europaparlamentets och Rådets förordning om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande med ändring av Kommissionens förslag enligt artikel 250.2 i EG-fördraget /* KOM/2006/0797 slutlig - COD 2004/0055 */


    [pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

    Bryssel den 6.12.2006

    KOM(2006) 797 slutlig

    2004/0055 (COD)

    KOMMISSIONENS YTTRANDE enligt artikel 251.2 tredje stycket c i EG-fördraget om Europaparlamentets ändringar av rådets gemensamma ståndpunkt om förslaget till

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande

    MED Ä NDRING AV KOMMISSIONENS FÖRSLAGenligt artikel 250.2 i EG-fördraget

    2004/0055 (COD)

    KOMMISSIONENS YTTRANDEenligt artikel 251.2 tredje stycket c i EG-fördraget om Europaparlamentets ändringar av rådets gemensamma ståndpunkt om förslaget till

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande

    1. INLEDNING

    Enligt artikel 251.2 tredje stycket c i EG-fördraget skall kommissionen avge ett yttrande över de ändringar som Europaparlamentet föreslagit vid den andra behandlingen. Nedan följer kommissionens yttrande över de två ändringar som parlamentet föreslagit.

    2. Bakgrund

    Den 19 mars 2004 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande[1]. Förslaget översändes till Europaparlamentet och rådet den 19 mars 2004. Den 9 februari 2005 avgav Europeiska ekonomiska och sociala kommittén sitt yttrande om kommissionens förslag[2]. Europaparlamentet vidarebefordrade förslaget till sitt utskott för rättsliga frågor (rapportansvarigt) och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (för yttrande). Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter lämnade sitt yttrande den 13 juni 2005. Utskottet för rättsliga frågor godkände sin rapport den 14 juli 2005. Vid sitt plenarsammanträde den 13 december 2005 antog Europaparlamentet sitt yttrande i första behandlingen. Den 30 juni 2006 antog rådet sin gemensamma ståndpunkt. Kommissionen antog sitt meddelande om rådets gemensamma ståndpunkt den 4 juli 2007[3]. Europaparlamentet antog sin ståndpunkt i den andra behandlingen den 25 oktober 2006[4]. Detta yttrande syftar till att göra två ändringar i förslaget till förordning.

    3. Förslaget syfte

    Snabb indrivning av utestående, obestridda fordringar är av största betydelse för de ekonomiska aktörerna i Europeiska unionen och för en väl fungerande inre marknad. En rättslig ram som inte garanterar att borgenärer kan få tillgång till en snabb reglering av obestridda fordringar kan ge betalningsovilliga gäldenärer en viss strafflöshet och därigenom ge dem ett incitament att avsiktligt hålla inne betalningar till egen fördel. Försenade betalningar är en viktig orsak till insolvens som hotar företags överlevnad, särskilt små och medelstora företag, och till att mängder av arbetstillfällen går förlorade.

    När det krävs långdragna, besvärliga och kostsamma domstolsförfaranden till och med för att driva in obestridda fordringar förvärras oundvikligen dessa förlustbringande effekter. Situationen innebär en mångsidig utmaning på flera plan för medlemsstaternas rättssystem. Det har blivit av största vikt att så tidigt som möjligt i förfarandena urskilja de fall där det faktiskt föreligger en tvist från dem där någon verklig tvist inte är för handen. En sådan differentiering är ett nödvändigt, om än inte tillräckligt, villkor för att man skall kunna använda domstolarnas begränsade resurser på ett effektivt sätt. Domstolarna kan då koncentrera sig på egentliga tvister och avgöra dessa inom rimlig tid. Det önskade resultatet kan dock endast uppnås om det finns ett snabbt och effektivt förfarande för obestridda fordringar.

    Syftet med förslaget är att upprätta en enhetlig, snabb och effektiv ordning för indrivning av obestridda penningfordringar i hela EU.

    4. Kommissionens yttrande över Europaparlamentets ändringsförslag

    4.1. Ändringar som godtagits av kommissionen

    - Kommissionen godtar Europaparlamentets ändringsförslag avseende standardformulär A som syftar till att placera språkvarningen överst på standardformuläret istället för i riktlinjerna för formulären.

    - Kommissionen godtar också Europaparlamentets ändringsförslag i artikel 31 om utövandet av genomförandebefogenheter, så att det nya föreskrivande förfarande med kontroll som infördes genom rådets beslut 2006/512 av den 22 juli 2006 om ändring av beslut 1999/468 kan tillämpas.

    5. Slutsatser

    I enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget ändrar kommissionen sitt förslag på det sätt som anges ovan.

    [1] KOM(2004) 173 slutlig, 19.3.2004 och KOM(2004) 173 slutlig/3, 25.5.2004.

    [2] CESE/2005/133, EUT C 221, 8.9.2005, s. 77.

    [3] KOM(2006) 374 slutlig av den 7 juli 2006.

    [4] P6_TA(2006)0440.

    Top