52005DC0431

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 14.9.2005

KOM(2005) 431 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Andra meddelandet om e-säkerhet ECALL ÅT MEDBORGARNA

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Andra meddelandet om e-säkerhet ECALL ÅT MEDBORGARNA

1. Inledning

I meddelandet i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning lägger kommissionen fram sin strategi för informationssamhället fram till 2010. Initiativet i2010 innebär ett erkännande av att transportsektorn har en central ställning (den står för 10 % av Europas BNP och sysselsättning) och att IKT-forskningen och IKT-utvecklingen är av stor betydelse. Säkra och effektiva transport- och rörlighetstjänster är också en förutsättning för att Lissabonmålen avseende tillväxt och arbetstillfällen skall kunna uppnås.

Kommissionen kommer att utnyttja alla instrument som den förfogar över för att bidra till dessa mål, både telelagstiftning, forskningsfonder och politiska initiativ. Därför kommer kommissionen att inleda initiativet ”Den intelligenta bilen” som ett led i strategin i2010 [1] .

Det här meddelandet behandlar brådskande praktiska åtgärder som måste vidtas för att införa eCall, det europeiska fordonssystemet för nödsamtal, och det är den första byggstenen i initiativet ”Den intelligenta bilen”[2].

Både mänskligt och ekonomiskt sett är det nödvändigt att förbättra trafiksäkerheten. År 2004 inträffade 43 000 dödsfall på vägarna i Europeiska unionens 25 medlemsstater. Om inte brådskande åtgärder vidtas kommer man inte att kunna uppnå det ambitiösa målet att antalet dödsfall på vägarna skall ha minskat till 25 000 år 2010[3]. Förlusten av människoliv på de europeiska vägarna kommer att fortsätta, vilket leder till ett enormt mänskligt lidande. Sjukvårdens kostnader kommer att vara fortsatt enorma, och våra ekonomier kommer att tyngas av produktivitetsförluster och omfattande materiella skador.

I dag finns det teknik som kan rädda liv och begränsa skadornas omfattning. I det första meddelandet om e-säkerhet[4] föreslog kommissionen olika åtgärder för att utveckla och använda intelligenta säkerhetssystem för fordon som bygger på avancerad informations- och kommunikationsteknik (IKT). Dessa system kan förebygga olyckor, lindra konsekvenserna av olyckor och underlätta räddningsinsatser om olyckor ändå skulle inträffa.

Sedan det första meddelandet om e-säkerhet antogs har stora framsteg gjorts och olika typer av e-säkerhetsteknik, -system och -tjänster är färdiga att börja användas. Ett sådant system är det europeiska fordonssystemet för nödsamtalstjänster, eCall.

När en olycka inträffar sänds ett nödanrop från bilens eCall-utrustning till närmaste larmcentral. eCall kan aktiveras manuellt, men vid allvarliga olyckor sänds nödanropet automatiskt. Det som gör att eCall kan rädda liv är att systemet lämnar tillförlitliga uppgifter om var olycksplatsen är belägen: räddningstjänsterna meddelas omedelbart och vet exakt vart de skall åka. Detta minskar tiden för räddningsinsatser avsevärt.

Ett storskaligt införande av eCall är ett prioriterat mål i e-säkerhetsinitiativet. Sedan 2002 har berörda parter samarbetat och utarbetat en plan för genomförandet av eCall. Om inte medlemsstaterna vidtar brådskande åtgärder kan emellertid införandet av eCall komma att fördröjas avsevärt.

2. EN EUROPEISK TJÄNST FÖR NÖDSAMTAL FRÅN FORDON (ECALL)

En central rekommendation i det första meddelandet om e-säkerhet var att det skulle inrättas en harmoniserad, europeisk tjänst för nödsamtal från fordon (eCall) som bygger på det gemensamma europeiska larmnumret 112.

Varje år inträffar det över 1,7 miljoner olyckor som nödvändiggör medicinska insatser i Europa, och ännu fler där andra typer av assistans krävs. Efter en olycka kan det hända att personerna i bilen är i chocktillstånd, inte vet var de befinner sig, inte klarar att tala om det eller inte klarar att använda en mobiltelefon. I alla dessa fall hjälper eCall: tjänsten kan korta tiden för att sätta in räddningsinsatser, rädda liv och begränsa omfattningen på skadorna. När eCall genomförts kommer systemet att ge enorma socioekonomiska vinster.

Stora framsteg har i arbetet syftande till ett fullskaligt införande av eCall. En eCall-grupp som inrättades för att förbereda genomförandet har satt upp målet att eCall-tjänsten skall vara helt utbyggd 2009.

En förutsättning för att hela larmkedjan eCall skall kunna inrättas är dock att många olika myndigheter samarbetar. Det har gått långsamt att få i gång detta samarbete och i många medlemsstater är det helt obefintligt. Man är medveten om att larmtjänsterna måste moderniseras, men inget görs på grund av bristande finansiering eller komplicerad organisation.

Kommissionen uppmanar starkt de nationella och regionala myndigheterna att agera och investera i den akutsjukvårdsinfrastruktur som krävs för eCall så att hela den europeiska tjänsten kan börja användas 2009.

2.1 eCall: Hur fungerar tjänsten?

Fordonssystemet eCall är ett larmsamtal som antingen genereras manuellt av personerna i fordonet eller automatiskt genom att inbyggda sensorer aktiveras efter en olycka. När fordonets eCall-utrustning aktiveras kopplas ett nödsamtal som överför både tal och data direkt till närmaste larmtjänst (normalt närmaste larmcentral för larmnumret 112), se figur 1. Genom taltelefonin kan personerna i fordonet kommunicera med utbildad eCall-personal. Samtidigt sänds en minimiuppsättning uppgifter till den eCall-operatör som tar emot telefonsamtalet.

Minimiuppsättningen uppgifter omfattar information om olyckan, t.ex. tidpunkt, exakt position, fordonsuppgifter, eCall-samtalets status (åtminstone uppgift om huruvida eCall aktiverats manuellt eller automatiskt) och information om tänkbar tjänsteleverantör.

2.2 Varför behöver vi eCall?

Enligt en analys som gjorts inom E-MERGE-projektet[5] som finansieras av Europeiska kommissionen, kan ett eCall-system, som alltid förmedlar den exakta geografiska positionen för olycksplatsen till larmcentralen och larmtjänsterna korta responstiden vid räddningsinsatser med omkring 50 % i landsbygdsområden och upp till 40 % i tätorter. När allvarligt skadade människor får tillgång till sjukvård snabbare efter en olycka kan dödssiffrorna sänkas betydligt och konsekvenserna av skadorna lindras avsevärt. Detta brukar kallas den gyllene timmens princip inom olycksfallssjukvården.

[pic]

Figur 1 Principen för eCall

De kostnads-intäktsberäkningar för eCall som utförts inom E-MERGE-projektet och SeiSS-undersökningen[6] visar att upp till 2 500 liv kan räddas varje år i EU-25 och att skadornas allvarlighetsgrad kan reduceras med upp till 15 %. Dessa beräkningar bygger på CARE-databasen över olyckor[7] från 2002.

Trafikolyckor leder också till trafikstockningar och ibland till sekundärolyckor. I och med att responstiden för räddningsinsatser kortas kan eCall minska problemet med trafikstockningar. Enligt undersökningarna ovan kan detta problem minskas med upp till 20 %. Dessutom kan andra trafikanter informeras snabbare om en olycka.

Om man utgår från SeiSS-undersökningens uppskattningar av de totala effekterna av eCall, kommer de årliga kostnaderna för olyckor att sänkas med upp till 22 miljarder euro och de årliga kostnaderna för trafikstockningarna med upp till 4 miljarder euro, vilket ger en total årlig besparing på upp till 26 miljarder euro. I förhållande till dessa vinster är de investeringar som krävs relativt små, 150 euro per fordon och upp till 50 000 för att uppgradera en larmcentral (Public Safety Answering Point)[8]. Om man utgår från denna inledande investering per larmcentral och kostnaderna för utbildning av larmcentralernas personal och det språkstöd som behövs kommer man upp till en årlig kostnad på upp till 4 550 miljoner euro i EU-25, vilket inkluderar fordonssystemen. Denna summa har man kommit fram till genom att uppskatta antalet nödvändiga larmcentraler i EU-25 till i genomsnitt en larmcentral per 31 000 invånare och 60 anställda per larmcentral.

Enligt dessa siffror är kostnads-intäktsrelationen för eCall betydande. Även om man utgår från att framgångarna blir mindre och kostnaderna högre så förblir kostnads-intäktsrelationen positiv, vilket bekräftar att eCall-tjänsten är en sund investering.

2.3 Varför används larmnumret 112 för eCall?

Syftet med eCall-projektet är att införa en europeisk larmtjänst som kan användas av alla fordon i Europa, oavsett märke, registreringsland och lokalisering. Europeerna använder allt oftare bilen vid utlandsresor, och därför måste eCall-tjänsten vara Europatäckande och interoperabel.

Det gemensamma europeiska larmnumret 112 infördes genom ett rådsbeslut 1991[9] för att erbjuda den här typen av tjänst för larmsamtal. Samtal till det här numret kopplas till närmaste larmcentral i de olika europeiska länderna. Samtalen kan ringas avgiftsfritt från vilken telefon som helst, och ges normalt prioriterad koppling.

Allt fler av de 180 miljoner samtalen till larmtjänsterna varje år görs från mobiltelefoner (för närvarande 60-70 %). För omkring 15 % av dessa samtal kan inte den exakta geografiska positionen fastställas , vilket leder till att hjälpen försenas avsevärt eller inte alls kan sändas.

Direktivet om samhällsomfattande tjänster[10], som antogs 2002, föreskriver att företag som driver allmänna telenät, i den mån som det är tekniskt genomförbart, skall tillhandahålla information om varifrån samtalet kommer för samtliga samtal till larmtjänsterna[11]. 112-samtal med lokaliseringsinformation kallas E112-samtal.

Införandet av lokaliseringskapacitet för hanteringen av E112-samtal i larmcetralerna gagnar också eCall. När denna investering väl gjorts anses kostnaderna för att uppgradera larmcentralerna till eCall-nivå vara relativt små. I och med att man använder sig av 112 kan en eCall-tjänst som verkligen täcker hela Europa byggas upp med hjälp av relativt små investeringar, på grundval av antagna direktiv.

Direktivet om integritet och elektronisk kommunikation[12] innehåller bestämmelser om skydd av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation. I riktiga nödsituationer anses dock behovet av bistånd ha företräde framför behovet av integritetsskydd. Därför tillåter direktivet att organisationer som hanterar nödsamtal bearbetar lokaliseringsinformation och andra personuppgifter.

2.4 Färdplan för en fullt utbyggd tjänst senast 2009

eCall-gruppen inrättades för att utarbeta en struktur och affärsmodell för eCall och fastställa de offentliga och privata intressenternas ansvarsområden. Dessa intressenter är bland annat medlemsstaterna, kommissionen, teleoperatörer, operatörer av larmcentraler, fordonstillverkare, leverantörer av utrustning, driftsansvariga för motorvägar, bilistorganisationer, försäkringsbranschen och tjänsteleverantörer.

eCall-gruppen utarbetade ett samförståndsavtal[13] om genomförandet av eCall. Syftet med samförståndsavtalet är att se till att eCall kommer att fungera i alla EU-medlemsstater. Genom samförståndsavtalet förbinder sig intressenterna att genomföra eCall tillsammans på grundval av en gemensam struktur och gemensamma gränssnittsspecifikationer inbegripet en fastställd minimiuppsättning uppgifter. Samförståndsavtalet undertecknades i augusti 2004 av Europeiska kommissionen, ACEA (på bilindustrins vägnar) och det sektoröverskridande partnerskapet ERTICA (på dess partners vägnar). Samförståndsavtalet har nu över 50 underskrifter.

De aktörer som är e-säkerhetspartner har enats om en färdplan för införandet av eCall , vilken presenteras i figur 2. De viktigaste milstolparna är följande:

a) Antagande av en plan för införandet av eCall, en affärsmodell och standarder före utgången av 2005.

b) Fullständiga specifikationer för eCall-systemets fordonsenheter och påbörjad utveckling senast i mitten av 2006.

c) Fullskaliga fältstudier och de första användarna 2007.

d) Införande av eCall som standardutrustning i alla fordon som släpps ut på marknaden efter september 2009.

För att eCall-tekniken skall kunna fungera måste larmtjänsterna i EU:s medlemsstater utrusta eller uppgradera sina larmcentraler så att de kan hantera eCall-systemets lokaliseringsrapporter senast vid utgången av 2007.

[pic]

Figur 2: Färdplan för införandet av eCall

3. Åtgärder för att ge medborgarna eCall senast 2009.

Med ett helhjärtat stöd från berörda aktörer från näringslivet och offentliga sektorn kan eCall bli verklighet. Industrin är redo att utrusta alla nya fordon med eCall-utrustning från och med de modeller som släpps ut på marknaden efter september 2009. Utan ett totalt engagemang från medlemsstaternas sida kommer dock inte bilindustrin att göra några investeringar. Alla intressenter måste agera tillsammans för att främja eCall i nationella och internationella forum, framför allt forumet för e-säkerhet

3.1 Åtgärder i medlemsstaterna

Medlemsstaterna bör underteckna samförståndsavtalet om eCall Medlemsstaterna bör omedelbart underteckna samförståndsavtalet om eCall på lämplig nivå och åta sig att införa den europeiska eCall-tjänsten. Samförståndsavtalet har i dagslaget undertecknats av över 50 intressenter, men endast två medlemsstater (Finland och Sverige) och Schweiz har skrivit under. Det otillräckliga antalet underskrifter, framför allt från medlemsstaternas sida, hotar att försena införandet av eCall och försvaga industrins engagemang. Medlemsstaterna bör främja 112 och E112 Det gemensamma europeiska larmnumret 112 används i 24 medlemsstater[14]. Det används emellertid parallellt med de nationella numren, och endast Danmark och Nederländerna har det som enda larmnummer. De flesta medlemsstater har också dröjt med att uppmuntra sina operatörer av allmänt tillgängliga trådlösa nät att tillhandahålla lokaliseringsinformation (E112). Eftersom eCall bygger på 112 och E112 bör medlemsstaterna främja användningen av 112 och vidta åtgärder för att påskynda införandet av lokaliseringsinformation i sina allmänt tillgängliga trådlösa nät. Medlemsstaterna bör uppgradera sina larmcentraler så att de kan hantera E112- och eCall-samtal med lokaliseringsuppgifter Medlemsstaterna bör före utgången av 2007 se till att planer upprättats för uppgraderingen av larmcentralernas infrastruktur till att hantera lokaliseringsinformation och andra eCall-uppgifter som sänds från fordon. För att också uppfylla kraven i E112-lagstiftningen bör medlemsstaterna först uppgradera sina larmcentraler så att de kan hantera lokaliseringsinformation från E112-samtal och sen göra den extra uppgradering som gör det möjligt att hantera eCall-samtal, enligt standarder som utvecklas av ETSI. Medlemsstaterna bör tillhandahålla larmtjänster med lokaliseringskapacitet och språkstöd Medlemsstaterna bör se till att deras larmcentraler klarar att hantera eCall-samtal från fordon, att personalen har utbildning för detta och att språkstöd tillhandahålls. De bör också uppgradera hela sin larmtjänstkedja (larmcentraler, ledning av insatser, utryckningsfordon och akutmottagningar på sjukhus) med lämpliga IKT-baserade verktyg som säkrar snabb och tillförlitlig respons vid trafikolyckor och kan utnyttja all information som fordonens eCall-enheter tillhandahåller. Ett tjänstekoncept för hela larmtjänstkedjan håller på att utvecklats inom RESCUE-projektet[15]. |

4. 3.2 Främjande av eCall i nationella och internationella forum

Kommissionen rekommenderar starkt att medlemsstaterna inrättar nationella plattformar för att främja eCall. I dessa bör berörda ministerier (transport, telekommunikation och inrikes frågor), myndigheter som ansvarar för larmtjänster, det privata näringslivet och tjänsteleverantörer delta. Kommissionen kommer att ta initiativ till en kampanj för att främja 112, E112 och eCall och anordna konferenser för utbyte av goda arbetsmetoder och på så sätt stödja åtgärderna i medlemsstaterna.

Kommissionen kommer att föreslå att räddningstjänstkommittén inrättar en undergrupp för frågor som rör larmkommunikation, 112, E112 och eCall. Medlemsstaterna bör stödja denna grupp för att lösa de återstående nationella problemen kopplade till investeringarna i den interoperabla europeiska E112- och eCall-tjänsten.

Alla aktörer som berörs av e-säkerhet bör stödja eCall-gruppens arbete och använda detta forum för att lösa kvarstående problem kopplade till införandet av en europeisk eCall-tjänst före 2009. Detta innebär bland annat att man måste enas om specifikationer för fordonssystemet, affärsmodellen för eCall och anordnandet av fältundersökningar.

Forumet för e-säkerhet är en viktig europeisk plattform för en fortsatt dialog om hur man kan påskynda utvecklingen, spridningen och användningen av intelligenta säkerhetssystem för fordon i Europa. Kommissionen kommer att anordna regelbundna högnivåmöten och plenarsammanträden inom forumet. Där kommer alla berörda parter att kunna följa hur införandet av eCall fortlöper och vid behov vidta ytterligare åtgärder.

eCall måste fungera i alla mobilnät och 3G-nät i Europa. Det är därför ytterst viktigt med en standardisering av transaktions- och dataöverföringsprotokollen mellan fordonens eCall-terminaler och larmcentralerna. Kommissionen har bett ETSI att påskynda standardiseringen av eCall och vid behov samarbeta med CEN. ETSI bör lägga fram förslag till eCall-standarder före utgången av 2005.

4. EN SÄKRARE FRAMTID GENOM E-SÄKERHET OCH ANDRA KOMMISSIONSÅTGÄRDER

Initiativet för e-säkerhet är ett led i kommissionens övergripande strategi för att förbättra trafiksäkerheten och effektivisera transporterna i Europa och samtidigt bibehålla och förbättra konkurrenskraften för de berörda industrierna (framför allt bilbranschen).

När det gäller trafiksäkerhet har e-säkerhetsinitivet vunnit erkännande i hela världen. eCall är en prioriterad del av e-säkerheten, som nu har nått ett moget stadium. Inom forumet för e-säkerhet har elva arbetsgrupper inrättats och resultat börjar framträda, inte bara när det gäller eCall. Kommissionen är också aktiv när det gäller lagstiftning och arbetet med att främja trafiksäkerhet genom gemensamma initiativ.

Till följd av e-säkerhetsinitiativet och gemenskapsstödda forskningsprogram är aktiva säkerhetssystem (Active Safety Systems) och avancerade hjälpsystem (Advanced Driver Assistance Systems) nu färdiga för en bredare marknadsintroduktion, t.ex. ESP, ACC, system för varning vid byte av körfält och system som mildrar konsekvenserna av kollisioner. Kommissionen kommer att intensifiera sina insatser för att främja ett frivilligt införande av dessa system.

4.1 e-Säkerhet

Samspelet mellan människa och maskin (Human Machine Interaction) är ett prioriterat område inom e-säkerhet. Arbetsgruppen för samspelet människa-maskin inrättades 2003 för att anlysera läget i fråga om genomförande av den s.k. europeiska principförklaringen [16] om samspelet mellan människa och maskin. Denna analys bygger på medlemsstaternas rapporter. Gruppen inriktade sig på problemområden när det gäller samspelet mellan människa och maskin, t.ex. införandet av nomadisk utrustning och de allt mer komplicerade nya system som finns i fordonen. Arbetsgruppen offentliggjorde sin slutrapport i februari 2005. På grundval av den rapporten avser kommissionen att utfärda en rekommmendation om samspelet människa-maskin med en ny europeisk principförklaring.

Trafik- och reseinformation i realtid (Real-time traffic and travel information, RTTI) är en annan prioritering. RTTI-arbetsgruppen inom forumet för e-säkerhet syftar till att kartlägga och undanröja hindren för ett Europatäckande genomförande av RTTI-tjänster. Några exempel på sådana är begränsad tillgång till trafikinformationsinnehåll, svårighet att fastställa offentliga och privata sektorns ansvarsområden, tillgång till sändningskapacitet och problem med affärsmodeller. Arbetet tar hänsyn till kommissionens rekommendation om telematikbaserade trafik- och reseinformationstjänster (TTI) i Europa[17]. Det mål som uppställts av RTTI-arbetsgruppen är att alla länder inom Europeiska unionen skall enas om att bygga ut den informationskedja som krävs för trafik och reseinformation i realtid så att 80 % av EU:s befolkning omfattas av standardiserade tjänster före 2010. Gruppen kommer att offentliggöra sin slutrapport före utgången av 2005.

Forumet för e-säkerhet har en arbetsgrupp för användarfrågor (eSafety Forum User Outreach Working Group) som håller på att undersöka olika åtgärder för att informera användarna om e-säkerhetssystemens fördelar och öka deras medvetenhet. Det är nödvändigt att öka användarnas efterfrågan på sådana system och göra dem mer affärsmässigt intressanta. Gruppen har analyserat goda arbetsmetoder och lärdomar från tidigare kampanjer och konsumentinriktade åtgärder, samt spridningsmönstren för några tidigare system. Gruppen föreslår att man skall inrätta en kommunikationsplattform för alla berörda aktörer och skapa en e-säkerhetsmärkning. Detta förslag, som ingick i den första delrapporten från maj 2005, håller för närvarande på att diskuteras i andra e-säkerhetsgrupper, t.ex. gruppen med ansvar för genomförandet av färdplaner.

4.2 Andra kommissionsåtgärder

Kommissionen inrättade 2005 en högnivågrupp för en konkurrenskraftig bilindustri i EU. Denna grupp, som kallas CARS 21, för samman Europeiska kommissionen, bilindustrins ledare, Europaparlamentet, fackföreningar, icke-statliga organisationer och användare, och den kommer att utarbeta en integrerad strategi för hållbar utveckling av bilindustrin, fastställa vilka lagstiftningsstrategier som är bäst och upprätta ett innovationsvänligt klimat.

Kommissionen kommer också att under 2005 lägga fram en halvtidsöversyn av åtgärdsprogrammet för trafiksäkerhet. Då kommer man bland annat att bedöma de övergripande framstegen i arbetet med att halvera antalet dödsfall på de europeiska vägarna fram till 2010.

5. SLUTSATS

I dag finns det teknik som kan rädda liv och begränsa konsekvenserna av skador som orsakas av trafikolyckor. Initiativet för e-säkerhet leder till att system som bygger på avancerad informations- och kommunikationsteknik förs inom räckhåll för vägtrafikanterna. eCall är det första sådana systemet, och när det är fullt utbyggt kan det komma att rädda upp till 2 500 liv varje år och ge betydande socioekonomiska vinster. Det ger en direkt förbättring av livskvaliteten för alla våra 454 miljoner medborgare.

Vår utmaning är att se till att eCall införs på bred front i Europa. Tekniken finns där och industrin visar ett starkt engagemang. Nu måste medlemsstaterna satsa på den och investera i den larmtjänstinfrastruktur som är nödvändig.

Det är förenat med vissa kostnader att uppgradera larmtjänsterna, men kostnads-nyttorelationen bedöms vara god. När investeringarna väl har gjorts så kommer det också att finnas andra vinster. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att agera omedelbart enligt rekommendationerna i detta meddelande. Kommissionen kommer att uppmärksamt följa utvecklingen, och om införandet av eCall inte fortlöper enligt den framlagda färdplanen så kommer den att överväga ytterligare åtgärder.

[1] Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén ”i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning”, KOM(2005) 229 slutlig, 1.6.2005.

[2] Inom ramen för meddelandet om i2010 avser ”bil” personbilar, lastbilar, bussar och motorcyklar.

[3] Europeiskt åtgärdsprogram för trafiksäkerhet - Att halvera antalet dödsoffer i trafiken i Europeiska unionen till år 2010: ett gemensamt ansvar, KOM 2003 (311) slutlig, 2.6.2003.

[4] Informations- och kommunikationsteknik för säkra och intelligenta fordon, KOM(2003) 542 slutlig, 15.9.2003.

[5] Se http://www.gstforum.org/en/subprojects/rescue/

[6] Exploratory Study on the potential socio-economic impact of the introduction of Intelligent Safety Systems in Road Vehicles, se http://europa.eu.int/information_society/activities/esafety/call_4/index_en.htm.

[7] http://europa.eu.int/comm/transport/care/index_en.htm

[8] Beräkningar från SeiSS-undersökningen: Baseras på volymproduktion av fordonsenheten och uppgradering av larmcentraler som redan kan bearbeta lokaliseringsinformation från E112-samtal.

[9] Rådets beslut av den 29 juli 1991 om införandet av ett gemensamt europeiskt larmnummer (91/396/EEG), offentliggjort i EGT L 217, 6.8.1991, s. 31-32.

[10] Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster), offentliggjort i EGT L 108, 24.4.2002.

[11] För alla samtal till larmnumret 112 skall nätoperatören antingen sända information om varifrån samtalet kommer (”push”) eller tillhandahålla denna information på begäran (”pull”). Denna funktion, som nu håller på att införas i omkring 50 % av medlemsstaterna, kallas det förbättrade larmnumret 112 eller E112. Lokaliseringsuppgifterna rör i de flesta fall den trådlösa cellens position (s.k. Cell-ID).

[12] Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation).

[13] Memorandum of Understanding for Realisation of Interoperable In-Vehicle eCall, se www.eScope.info

[14] Ett överträdelseförfarande mot Polen inleddes i mars 2005.

[15] RESCUE ingår i det integrerade GST-projektet, se http://www.gstforum.org/en/7_sub-projects/rescue_rsq/

[16] Kommissionens rekommendation av den 21 december 1999 om säkra och effektiva informations- och kommunikationssystem i fordon: en europeisk principförklaring om användargränssnitt, EGT L 19, 25.1.2000.

[17] Kommissionens rekommendation, EGT L 199, 24.7.2001, s. 20.