52003DC0090

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN - TEMPUS - ÅRSRAPPORT 2001

Innehållsförteckning

1. Inledning

2. Genomförande av Tempus III

3. Utveckling av regionalt samarbete

4. Reform

5. Utvidgning

Bilagor

Tabell 1: Resultaten av urvalet av Cardsprojekt

Tabell 2: Resultaten av urvalet av Tacisprojekt

Tabell 3: Tempusprogrammets budget för Cards och Tacis 2001

1. Inledning

Tempusprogrammet har till syfte att stödja reformprocessen av den högre utbildningen i partnerländerna och antogs ursprungligen av Europeiska unionens ministerråd den 7 maj 1990. Den 29 april 1993 antogs en andra fas av programmet, Tempus II, vilken omfattade perioden 1994-1998 och den 21 november 1996 förlängdes programmet ytterligare så att åtgärderna inom ramen för Tempus II kunde fortsätta till år 2000.

Den senaste fasen av programmet, Tempus III, antogs den 29 april 1999 och omfattar en period på sex år från och med den 1 juli 2000. Den avser de stödberättigade länderna i de nya oberoende staterna i f.d. Sovjetunionen, Mongoliet och de icke-associerade länderna i Central- och Östeuropa. Genom Cardsförordningen av den 5 december 2000 ändras Tempus III-beslutet till att omfatta även Kroatien och Jugoslavien och upprättas en ram för gemenskapens bistånd till västra Balkan.

Tempusprogrammet förvaltas av Europeiska kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur. Europeiska kommissionens tekniska bistånd tillhandahålls genom Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen. Europeiska kommissionen samarbetar med ett nät av kontor och tjänstemän i medlemsstaterna och partnerländerna.

Tempuskommittén, som består av företrädare för medlemsstaterna, biträder Europeiska kommissionen vid fastställandet av de övergripande politiska riktlinjerna.

Tempusprogrammet finansieras med medel från två allmänna stödprogram för de berörda regionerna i enlighet med vad som godkänts av Europeiska gemenskapens budgetmyndighets båda grenar Europaparlamentet och rådet.

När det gäller prioriteringar för enskilda länder deltar partnerländernas myndigheter aktivt i fastställandet av vilka prioriteringar som bäst motsvarar landets behov.

Förslagsinfordran inleds genom riktlinjerna för sökande ("Guidelines for Applicants") i vilken tidsfrister och urvalskriterier anges. Först undersöks huruvida ansökningarna uppfyller de formella kraven. Därefter bedöms de godtagbara ansökningarna av en panel med oberoende akademiska experter. Deras tekniska genomförbarhet bedöms av Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen. Det slutgiltiga urvalet fastställs av Europeiska kommissionen.

Närmare upplysningar finns på webbplatsen för generaldirektoratet för utbildning och kultur http://www.europa.eu.int/comm/education/ tempus/home.html.

2. Genomförande av Tempus III

Genomförandet av den senaste fasen av programmet, dvs. Tempus III, fortsatte under 2001 genom en andra förslagsinfordran. I bilagan anges grundläggande statistiska uppgifter rörande urvalet 2001. Mer detaljerad statistik finns på webbplatsen http://www.etf.eu.int/tempus/ . Under denna senaste fas av programmet fortsatte Tempus att bidra till en reform av organisationen av den högre utbildningen och högskolorna och av deras förvaltning genom riktade projekt inom tydligt angivna områden, bl.a. högskoleförvaltning, utarbetande av kursplaner, uppbyggnad av institutioner, nätverkssamarbete och utbyte. Dessutom kunde enskilda i alla stödberättigade länder ansöka om individuella utbytesstipendier.

Jugoslavien blev formellt berättigat att delta i programmet år 2001. Kroatien blev berättigat i slutet av år 2000, vilket innebär att alla länder som är berättigade att lämna ansökningar inom ramen för Cards- och Tacisprogrammet för närvarande även är berättigade att delta i Tempus. Detta innebär således att programmet nu kan anses vara ännu mer regionalt inriktat.

3. Utveckling av regionalt samarbete

Denna utveckling sammanföll med att rådet i sitt beslut om Tempus III nu uttryckligen lägger vikt vid regionalt samarbete. I rådets beslut anges även att Tempusprogrammet bör anpassas till EU:s politik på andra områden och andra EU-program och att synergieffekter med dessa bör eftersträvas.

I enlighet med de allmänna prioriteringar som fastställs i Cardsförordningen, stabiliserings- och associeringsprocessen, stabilitetspakten och Grazprocessen lades fortsatt stor vikt vid främjandet av regionalt samarbete i länderna på västra Balkan. Detta ledde till en betydande och välkommen ökning av antalet ansökningar som inlämnats av mer än ett Cards-partnerland.

Regionalt samarbete på västra Balkan främjades även genom anordnandet av ett Tempusseminarium i Tirana om regionalt samarbete och nätverkssamarbete. Detta var det tredje och sista i en serie seminarier om regionala frågor som anordnats av Europeiska kommissionen. Mot bakgrund av det arbete som sker inom ramen för stabilitetspakten och Grazprocessen hade seminarierna huvudsakligen till syfte att bidra till den politiska debatten om vilka regionala utvecklingsbehov som finns inom den högre utbildningen och att se över Tempusprogrammets prioriteringar och urvalskriterier, särskilt med hänsyn till utarbetandet av de nya riktlinjerna för sökande.

Sammanlagt hade seminariet i Tirana 90 deltagare, vilka företrädde ett stort antal högskolor i regionen och i Europeiska unionen samt olika internationella organisationer. De nya riktlinjerna för sökande, i vilka hänsyn tas till diskussionerna vid seminariet, har sedermera offentliggjorts. En rapport som innehåller en sammanfattning av de tre seminarierna om regionala frågor kommer att offentliggöras år 2002.

4. Reform

Kommissionen fortsatte arbetet med den genomgripande reform av programmets förvaltning och förfaranden som inleddes år 2000. Den pågående reformprocessen har omfattat en detaljerad översyn av programmets grunddokument (riktlinjerna för sökande, kontrakt, informationsmaterial osv.) och förfaranden (särskilt urvalsförfarandena).

5. Utvidgning

Hösten 2001 inleddes förberedelserna i samband med en eventuell utvidgning av Tempusprogrammet till att omfatta åtta nya partner i Medelhavsområdet (Algeriet, Egypten, Jordanien, Libanon, Marocko, den palestinska myndigheten, Syrien och Tunisien). Förberedelserna omfattade genomförbarhetsstudier och uppskattningar av resursbehovet. En sådan utvidgning skulle bli en ny start för programmet, inte bara när det gäller den geografiska räckvidden, utan även när det gäller själva grundvalen för programmet genom att dialog och partnerskap ges ny tyngd.

BILAGA

Tabell 1: Resultaten av urvalet av Cardsprojekt

Resultaten av urvalet av gemensamma europeiska projekt/nätverksprojekt (GEP/NP) för 2001 anges i tabellen nedan. Följande partnerländer var berättigade att delta: Albanien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Jugoslaven (inbegripet Kosovo, Montenegro och Serbien) och Kroatien.

TEMPUS/CARDS 2001

Antal nya GEP/NP-förslag som inlämnats // 161

Antal nya GEP/NP som fått bidrag // 46

Procent finansierade // 28 %

Genomsnittligt bidrag till GEP/NP // 304 000 euro

Av de 161 ansökningar som inlämnats fick 46 bidrag, med följande fördelning enligt partnerland och typ av projekt:

>Plats för tabell>

Tabell 2: Resultaten av urvalet av Tacisprojekt

Resultaten av urvalet av gemensamma europeiska projekt/nätverksprojekt (GEP/NP) för 2001 anges i tabellen nedan. Följande partnerländer var berättigade att delta: Kazakstan, Kirgizistan, Moldavien, Ryssland, Turkmenistan, Ukraina och Uzbekistan.

TEMPUS/TACIS 2001

Antal nya GEP/NP-förslag som inkommit // 267

Antal nya GEP/NP som fått bidrag // 43

Procent finansierade // 16 %

Genomsnittligt bidrag till GEP/NP // 352 000 euro

Av de 267 ansökningar som inlämnats fick 43 bidrag, med följande fördelning enligt partnerland och typ av projekt:

>Plats för tabell>

Tabell 3: Tempusprogrammets budget för CARDS och Tacis 2001

>Plats för tabell>