Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31994D0753

    94/753/EG: Rådets beslut av den 14 november 1994 om fortsatt användning av fjärranalys inom jordbruksstatistik under perioden 1994-1998

    EGT L 299, 22.11.1994, p. 27–30 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT)

    Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (FI, SV)

    Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 31/12/1998

    ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/1994/753/oj

    31994D0753

    94/753/EG: Rådets beslut av den 14 november 1994 om fortsatt användning av fjärranalys inom jordbruksstatistik under perioden 1994-1998

    Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 299 , 22/11/1994 s. 0027 - 0030
    Finsk specialutgåva Område 3 Volym 63 s. 0018
    Svensk specialutgåva Område 3 Volym 63 s. 0018


    RÅDETS BESLUT av den 14 november 1994 om fortsatt användning av fjärranalys inom jordbruksstatistik under perioden 1994-1998 (94/753/EG)

    EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

    med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

    med beaktande av kommissionens förslag,

    med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1), och

    med beaktande av följande:

    Det pilotprojekt för fjärranalys inom jordbruksstatistiken som antogs genom beslut 88/503/EEG(2) och som upphörde den 31 december 1993 omfattade första delen av ett utvecklingsprogram som planerades att pågå i 10 år.

    Projektet startades särskilt på grund av behovet att förbättra systemen för jordbruksstatistik inom gemenskapen och detta behov kvarstår, särskilt i samband med den nya gemensamma jordbrukspolitiken.

    Pilotprojektet har uppnått sina mål under de första fem åren, särskilt med avseende på utvecklingen och integreringen av vissa avancerade metoder i gemenskapens informationssystem på jordbruksområdet.

    Vissa av de åtgärder som utvecklades under projektets gång har blivit operativa enligt den plan som fastställts. Därför bör dessa åtgärder skiljas från dem som kräver ytterligare forskning.

    De operativa åtgärder som skall fortgå under perioden 1994-1998 gäller tillämpningen av fjärranalys för att ta fram tidiga prognoser för arealer och avkastning på europeisk eller nationell nivå och för att förbättra medlemsstaternas statistiksystem.

    De aktiviteter som kräver ytterligare utveckling under den andra fasen av det ursprungligen planerade 10-årsprogrammet omfattas av det fjärde ramprogrammet för forskning och utveckling.

    En nära förbindelse måste säkerställas mellan de operativa åtgärderna och de åtgärder som fortfarande utvecklas enligt det tioåriga programmet för användning av fjärranalys inom jordbruksstatistiken.

    De operativa åtgärderna bör gagnas av de tekniska förbättringar och metodförbättringar som utvecklingsarbetet resulterat i. Dessa utgör underlag för ny forskning.

    Åtgärder avseende användningen av fjärranalys inom jordbruksstatistik är förenliga med subsidiaritetsprincipen eftersom ansvaret för och genomförandet av de olika åtgärderna delas mellan medlemsstaterna och kommissionen ur effektivitets- och genomförbarhetssynpunkt.

    Dessa åtgärder bidrar till teknologiska förbättringar av gemenskapens produktion av jordbruksstatistik och av metoderna för den gemensamma jordbrukspolitikens förvaltning och kontroll.

    Det är nödvändigt att ta tillvara de teknologiska framsteg som gjorts av gemenskapen och medlemsstaterna under projektets tidigare fas.

    Ett belopp på 15,7 miljoner ecu bedöms vara nödvändigt för genomförandet av detta fleråriga program.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    Fjärranalys skall fortsätta att användas inom jordbruksstatistik under en femårsperiod med början den 1 januari 1994. Syftet skall vara att

    - underlätta intresserade medlemsstaters användning av fjärranalys i syfte att förbättra deras system för jordbruksstatistik,

    - före skörd ge prognoser om arealer och potentiell produktion av huvudgrödorna på europeisk och, om möjligt, nationell nivå inom ramarna för tillgängliga finansiella resurser.

    Artikel 2

    Kommissionen skall ansvara för åtgärdernas genomförande i enlighet med de riktlinjer som föreskrivs i del I i bilagan och skall i enlighet med förfarandet i artikel 4 till medlemsstaterna lämna en årlig rapport om genomförandet, de metoder som använts, utnyttjande av anslag, utvärdering av nådda resultat och hur arbetet bör fortskrida följande år.

    Artikel 3

    De medel som beräknas vara nödvändiga för hela åtgärder uppgår till 15,7 miljoner ecu, med följande vägledande fördelning per år:

    - 1994: 2,5 miljoner ecu.

    - 1995: 3,3 miljoner ecu.

    - 1996: 3,3 miljoner ecu.

    - 1997: 3,3 miljoner ecu.

    - 1998: 3,3 miljoner ecu.

    Artikel 4

    1. När förfarandet i denna artikel skall följas skall ordförande hänskjuta frågan till Ständiga kommittén för jordbruksstatistik, nedan kallad "kommittén", antingen på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat.

    2. Kommissionens företrädare förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall avge yttrande om utkastet inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med en majoritet på 54 röster, varvid medlemsstaternas röster skall vägas enligt fördragets artikel 148.2. Ordföranden får inte rösta.

    3. a) Kommissionen skall anta de föreslagna åtgärderna om de är förenliga med kommitténs yttrande.

    b) Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta ett beslut med kvalificerad majoritet.

    Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas och tillämpa dem utan dröjsmål.

    Artikel 5

    Kommissionen skall senast den 31 juli 1998 till Europa-parlamentet och rådet överlämna en rapport om åtgärdernas genomförande och om användningen av de finansiella resurser som ställts till förfogande, vid behov tillsammans med förslag om fortsatt användning av fjärranalys på jordbruksstatistik.

    Artikel 6

    Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentlig-gjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

    Utfärdat i Bryssel den 14 november 1994.

    På rådets vägnar

    J. BORCHERT

    Ordförande

    (1) EGT nr C 305, 31.10.1994.

    (2) EGT nr L 9, 13.1.1988, s. 12.

    BILAGA

    Den användning av fjärranalys inom jordbruksstatistik som skall tillämpas eller utvecklas under perioden 1994-1998 indelas i följande grupper:

    Operativ verksamhet

    - Verksamhet A: regionala översikter.

    - Verksamhet B: europeiska snabböversikter.

    Utvecklingsverksamhet

    - Verksamhet C: integrerade system.

    - Verksamhet D: övervakning av och prognoser för skördar utanför gemenskapen.

    - Verksamhet E: tillämpning av nya metoder eller sensorer.

    I. Operativ verksamhet

    Verksamhet A: regionala översikter

    Vid utgången av pilotprojektets första fas överfördes ansvaret för genomförandet av de regionala översikterna huvudsakligen till medlemsstaterna. Denna verksamhet utförs för närvarande i de sydliga medlemsstaterna och understundom i de nordliga. Medlemsstaterna ansvarar för det fortsatta genomförandet, utvidgningen och finansieringen.

    Det är dock under vissa omständigheter önskvärt att teknisk assistans finansieras via gemenskapens budget. Detta gäller särskilt stöd till statistiska tekniker, i synnerhet stratifiering, vissa pilotundersökningar av begränsad omfattning och förbättring av mjukvaran.

    Verksamhet B: europeiska snabböversikter

    Denna verksamhet är en fortsättning av steg 4 under första fasen av pilotprojektet i dess operativa skede. Målet är inte längre att utveckla en metod utan att tillämpa denna på gemenskapsnivå i samband med den gemensamma jordbrukspolitiken.

    Eftersom resultaten sammantaget var tillfredsställande vid utgången av fas 1 behövs endast smärre justeringar av metoden göras. Följande utveckling kan likväl övervägas:

    - Metoden utsträcks till att omfatta de nya medlemsstaterna.

    - Ett bättre urval av områden på gemenskapsnivå och i vissa medlemsstater.

    - Bättre metoder för att övervaka utvecklingen av uttag av jordbruksmark.

    - Införandet av analys av radarbilder i syfte att uppnå större säkerhet óch tillförlitlighet över tiden.

    II. Utvecklingsverksamhet

    Verksamhet C: intregrerade system

    Detta berör övergången av steg 2 och 3 från fas 1 till det operativa skedet, särskilt deras integrering på gemenskaps- och medlemsstatsnivå.

    Verksamhet C-1: Övergång av steg 2 till det operativa skedet. Detta omfattar utvärdering av de indikatorer på vegatations- och yttemperaturer som nåddes vid utgången av första fasen. Det omfattar också en statistisk metod för urval av representativa områden för olika typer av grödor i förhållande till målinriktade indikatorer. Övergången till det operativa skedet omfattar också en förbättring av produktionskedjan vad gäller hastighet och tillförlitlighet.

    Verksamhet C-2: Övergång av de olika beståndsdelarna i steg 3 till det operativa skedet, förbättring av Eurostat Agromet-metoden, en agrometeorologisk metod för avkastningsprognoser och prognoser med hjälp av pollenmetoden.

    Liksom i fråga om verksamhet C-1 skall olika metoder utvärderas och produktionskedjorna göras tillförlitligare för att motsvara kraven i det operativa skedet.

    Verksamhet C-3: Ett avancerat informationssystem för jordbruket på gemenskapsnivå. Denna verksamhet omfattar integrering av uppgifterna från verksamheterna C-1, C-2 och B. Verksamhet B bör vara exakt i fråga om arealer men är sannolikt mindre exakt i fråga om avkastning. Däremot kommer verksamhet C-1 och C-2 att ge viktig information om avkastningen. Integrering och kontroll av resultaten mellan de olika verksamheterna skulle göra det möjligt att optimera hela systemet.

    Verksamhet C-4: En översyn av möjligheterna att tillämpa verksamhet C-3 på regional eller nationell nivå. Den arealkomponent som verksamhet B ger finns för närvarande endast på gemenskapsnivå och kvaliteten i fråga om avkastningsprognoser blir mindre tillförlitlig när det undersökta området är mindre. Syftet med verksamhet C-4 är att övervinna dessa svårigheter i samarbete med medlemsstaterna.

    Verksamhet D: övervakning av och prognoser för skördar utanför gemenskapen

    Utvärderingen av steg 4 på gemenskapsnivå och genomförandet av steg 2 och 3 innebär att det nu är möjligt att förutse en övervakning av och prognoser för skördar utanför gemenskapen.

    Syftet med verksamhet D är att utveckla en metod för östra Europa och möjligen Maghreb-regionen. Länderna i dessa två områden representerar en väsentlig exportpotential för gemenskapen och ibland också en viktig importpotential. I båda avseendena bedriver gemenskapen en aktiv samarbetspolitik.

    För att underlätta genomförandet av denna verksamhet kommer kommissionen att söka nödvändigt samarbete i samband med program med likartade mål, som Phare MARS-programmet. Kommissionens behov skall dock prioriteras i samband med det här projektet.

    Verksamhet E: tillämpning av nya metoder eller sensorer

    Under planens första fas används endast satellituppgifter från Landsat-TM, SPOT och NOAA-AVHRR (satellitbilder med hög upplösning eller vädersatelliter). Sådana uppgifter kommer sannolikt att fortsätta utgöra grunden för de planerade verksamheterna under de kommande fem åren. Försök bör även göras att använda uppgifter som samlas in med hjälp av andra typer av optiska sensorer och radar. De undersökningar som hittills företagits på detta område visar att radarbilder möjligen kan användas i projektet. Möjligheterna för och användningen av denna informationskälla skall därför prövas på ett större landområde än tidigare.

    Uppgifter från Meteostat-satelliten bör också integreras för att förbättra kunskapen om vissa agrometeoro-logiska parametrar.

    I samband med verksamhet D bör det arbete fortsättas som redan har påbörjats med bearbetning och klassificering av uppgifter om de senaste tio årens satellitbilder. Mängden uppgifter är mycket stor och det bör därför undersökas hur uppgiften kan utföras med hjälp av databehandling.

    Top