31988R1107

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 1107/88 av den 25 april 1988 om ändring av förordning (EEG) nr 1785/81 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2), och

med beaktande av följande:

Enligt rådets förordning (EEG) nr 1785/81 av den 30 juni 1981 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker(3), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 3993/87(4), skall vissa sockerslag med tillsats av andra ämnen än arom- och färgämnen behandlas som råsocker. Själva beskaffenheten för sockerslag med tillsats av sådana ämnena gör att de inte bör behandlas på annat sätt än socker med tillsats av arom- eller färgämnen. För att undvika att det uppstår svårigheter ur tullsynpunkt i samband med handel med dessa produkter och för att åstadkomma en bättre förvaltning av tulltaxans nomenklatur, bör därför i dessa sammanhang socker med tillsats av ämnena i fråga behandlas som socker med tillsats av arom- eller färgämnen.

Bearbetningen av sockerrör i Spanien är kvantitetsmässigt en obetydlig industri som före statens anslutning till gemenskapen kunde överleva tack vare sidoaktiviteter som var beroende av statliga handelsarrangemang för import av melass och destillat som användes för romtillverkning. Dessa sidoaktiviteter har tvingats upphöra till följd av anslutningen. Fram till dess att det kan odlas grödor som skall ersätta sockerrören i de områden där dessa nu produceras bör vissa anpassningsåtgärder vidtas. De sockerkvantiteter det handlar om är förhållandevis små och eftersom de omsätts snabbt blir de inte länge kvar i lager. Det bör därför fastställas att systemet för kompensation av lagringskostnaderna skall tillämpas för detta socker progressivt från och med regleringsåret 1988/89 till och med utgången av den period som omfattas av det system med anpassning av sockerpriserna som fastställts i Anslutningsfördraget för Spanien.

Odlingen av sockerbetor och den industri som utvinner socker ur dessa är av stor social och ekonomisk betydelse för den autonoma regionen Azorerna. Interventionspriset för vitsocker gäller i Portugal både för landets fastlandsområde och den autonoma regionen Azorerna. Detta pris, som fastställs i enlighet med bestämmelser som överenskoms under anslutningsförhandlingarna, beräknades emellertid ursprungligen på grundval av dels medelvärdet av priserna fritt fabrik i raffinaderierna på fastlandet, dels det härledda interventionspriset för vitsocker i Förenade kungariket, vilket är det pris som det måste ha anpassats till vid utgången av den övergångsperiod på sju år som gäller efter tillträdet. Interventionspriset för vitsocker i Portugal blev alltså fastställt på grundval av raffineringskostnaderna i effektiva företag som raffinerar stora volymer råsocker, vilka inte är jämförbara med kostnader i ett litet företag som producerar relativt små mängder betsocker. Baspriset för sockerbetor är dessutom högre på Azorerna än i Förenade kungariket på grund av betornas låga tekniska avkastning och de produktionsproblem som följer av en starkt splittrad produktionsareal och otillräcklig mekaniseringsgrad. Det finns därför skäl för gemenskapen att föreskriva åtgärder som gör det möjligt för den industri som utvinner socker ur sockerbetor på Azorerna att anpassa sig under en viss period tills dess att den ordning för prisanpassning som fastställts i anslutningsfördraget löper ut. Detta kan lämpligen ske genom att som en interventionsåtgärd under denna period bevilja ett gemenskapsstöd svarande mot skillnaden mellan det härledda interventionspriset för vitsocker i Förenade kungariket och interventionspriset för vitsocker i Portugal så att den portugisiska bearbetningsindustrin får ett visst ekonomiskt stöd när det senare priset stegvis rör sig i riktning mot det härledda interventionspriset i Förenade kungariket för att vid utgången av denna period ligga på samma nivå som detta pris.

Den gemensamma organisationen av marknaden för socker bygger sedan regleringsåret 1981/82 dels på principen att producenterna skall ta det ekonomiska ansvaret för alla de förluster som uppstår vid avyttringen av gemenskapens överskottsproduktion inom ramen för fastställda kvoter i förhållande till den egna förbrukningen, dels på ett system med pris- och avsättningsgarantier som är avpassat efter de produktionskvoter som tilldelats vart och ett av företagen. Det har beslutats att denna princip och detta system skall tillämpas under ytterligare fem regleringsår, 1986/87-1990/91, som ett medel för att styra produktionen i gemenskapen med dess betydande tekniska produktionskapacitet i ett läge när världsmarknaden för socker kännetecknas av en konstant överskottsproduktion i förhållande till förbrukningen och således också ett ständigt ökande lageröverskott och låga priser. A- och B-baskvantiteterna och A- och B-kvoterna för de företag som tillverkar socker och isoglukos blev emellertid fastställda endast för de två första regleringsåren 1986/87 och 1987/88 med hänsyn framför allt till prissvängningarna för socker på världsmarknaden och utvecklingens cykliska karaktär.

I artikel 23.3 i förordning (EEG) nr 1785/81 fastställs att rådet före den 1 januari 1988 särskilt måste fastställa basproduktionskvantiteterna för A- och B-socker samt A och B-isoglukos för regleringsåren 1988/89, 1989/90 och 1990/91 samt fördelningen av kostnaderna i anslutning härtill för producenterna inom ramen för det kvotsystem som fastställts att gälla till och med regleringsåret 1990/1991.

Utsikterna för utvecklingen av världsmarknaden för socker på medellång sikt ger inte anledning att anta vare sig att den nedåtgående trenden kommer att vända och åtföljas av en kraftig och varaktig återhämtning av priserna eller att den nuvarande nedgången kommer att förvärras. Det är också svårt att ensidigt justera pris- och avsättningsgarantierna för gemenskapens producenter innan det har träffats en internationell överenskommelse om socker med tvingande regler för samtliga deltagande länder. Dessutom är det i nuvarande läge risk för att eventuella reduceringar av garantierna i denna sektor kommer att leda till att en del av den sockerbetsareal som omfattas av kvoterna övergår till annan typ av jordbruk som endast delvis, eller kanske inte alls, finansieras av producenterna själva. Det är därför önskvärt att nuvarande baskvantiteter för socker och isoglukos bibehålls på samma nivå under de återstående tre regleringsåren 1988/89-1990/91 och att systemet med självfinansiering inom denna sektor förstärks för att säkerställa att alla framtida förluster som uppstår vid avyttringen av gemenskapens överskottsproduktion varje regleringsår täcks genom ekonomiska bidrag från producenterna.

Bidragen från producenterna utgörs av en basproduktionsavgift som tas ut på all produktion av A- och B-socker men som är begränsad till 2 % av interventionspriset för vitsocker, samt av en B-avgift som tas ut på produktionen av B-socker men som inte får vara högre än 37,5 % av samma pris. Under vissa omständigheter betalar isoglukosproducenterna en del av dessa bidrag. Till följd av de begränsningar som angetts i det föregående går det under ovannämnda omständigheter inte att nå målet att varje enskilt regleringsår göra sockerproduktionen självfinansierande. En tilläggsavgift bör därför tas ut i detta syfte.

Tilläggsavgiften bör, främst för att uppnå lika behandling, beräknas för vart och ett av företagen på grundval av dess bidrag till intäkterna via de produktionsavgifter som företaget har betalat för regleringsåret i fråga. Det bör därför fastställas en koefficient för hela gemenskapen som med avseende på det aktuella regleringsåret representerar förhållandet mellan den sammanlagda förlust som konstaterats och de sammanlagda intäkter som härrör från de aktuella produktionsavgifterna. Det bör också fastställas bestämmelser om hur de som säljer sockerbetor och sockerrör skall bidra ekonomiskt till att eliminera den del av förlusten som för regleringsåret i fråga inte har täckts.

I Anslutningsfördraget för Spanien och Portugal har för Portugals fastlandsområde fastställts baskvantiteter för A- och B-socker som också införts i förordning (EEG) nr 1785/81 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker. Det rör sig om sammanlagt 60 000 ton vitsocker. I artikel 24.1 andra stycket i samma förordning har, när det gäller Portugal, fastställts att landet för sin fastlandsregion och inom ramen för dessa baskvantiteter skall fördela en A-kvot och en B-kvot till vart och ett av de företag i regionen som kommer att kunna påbörja sockertillverkning.

Produktionskvoterna för socker fördelas till vart och ett av företagen på grundval av deras faktiska produktion under en viss referensperiod. När det gäller Portugals fastland, där det inte förekom någon odling av sockerbetor vid tidpunkten för anslutningen, fanns i anslutningsfördraget en bestämmelse som medgav att kvoter kunde fördelas till ett företag utan hänvisning till produktionssiffror, på villkor att företaget kunde påbörja sin produktion omedelbart, det vill säga att det hade den nödvändiga tekniska kapaciteten.

På Portugals fastland har produktion av sockerbetor nyligen inletts och den kommer enligt planerna att genom en experimentfas under regleringsåret 1987/88 öka för att nå 54 000 ton (7 000 ton socker) 1988/89 och 135 000 ton (motsvarande 17 000 ton socker) 1990/91, som är det sista av de regleringsår som omfattas av det nuvarande kvotsystemet. Det sockertillverkande företaget i regionen har emellertid ännu inte den tekniska utrustning som krävs för att påbörja produktionen. För att en ökad odling av sockerbetor skall bli möjlig bör det antas övergångsbestämmelser som medger att kvoter kan fördelas till detta företag. Under regleringsåren 1987/88-1990/91, en period som normalt får anses tillräckligt lång för att installera den tekniska produktionsapparat som krävs i en sockerfabrik, bör sålunda socker som framställs av betor skördade i Portugal och som produceras av ett sockerproducerande företag som tilldelats kvoter men som är verksamt i en annan medlemsstat, betraktas som framställt av det företag som är beläget i Portugals fastlandsregion och äger de betor som bearbetats.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EEG) nr 1785/81 ändras på följande sätt:

1. Artikel 1.2 a och 1.2 b skall ersättas med följande:

"a) vitsocker: socker utan tillsats av aromämnen, färgämnen eller andra ämnen och som i torrt tillstånd innehåller minst 99,5 viktprocent sackaros, fastställt enligt polarisationsmetoden,

b) råsocker: socker utan tillsats av aromämnen, färgämnen eller andra ämnen och som i torrt tillstånd innehåller mindre än 99,5 viktprocent sackaros, fastställt enligt polarisationsmetoden."

2. I artikel 8.1 skall följande läggas till som andra och tredje stycke:

"I fråga om socker framställt av sockerrör som skördats i Spanien och avsatts i denna medlemsstat under regleringsåren 1988/89-1991/92 skall emellertid det kompensationssystem som fastställs i första stycket tillämpas under de förutsättningar som anges i tredje stycket och det skall tillämpas för sådant socker fullt ut från och med regleringsåret 1992/93.

Det belopp som skall fastställas för lagringsavgiften och för den fasta ersättningen för vart och ett av regleringsåren i fråga skall fastställas med tillämpning av följande procentsatser:

a) 0 % för socker som avsätts under regleringsåret 1988/89.

b) 25 % för socker som avsätts under regleringsåret 1989/90.

c) 50 % för socker som avsätts under regleringsåret 1990/91.

d) 75 % för socker som avsätts under regleringsåret 1991/92."

3. Följande stycke skall läggas till i artikel 9:

"4a. Som en interventionsåtgärd skall under perioden 1987/88-1991/92 gemenskapsstöd ges i form av anpassningsstöd till den industri i den autonoma regionen Azorerna som bearbetar sockerbetor till vitsocker.

Stödet skall ges inom ramen för A- och B-kvoterna för det sockerproducerande företag som är verksamt i Azorerna för den kvantitet vitsocker som tillverkas under vart och ett av de regleringsår som avses i första stycket. Stödbeloppet per 100 kg socker som produceras under vart och ett av regleringsåren skall vara lika med skillnaden mellan å ena sidan det härledda interventionspris som fastställts för vitsockret i fråga för samtliga områden i Förenade kungariket, å andra sidan det interventionspris som fastställts för vitsockret i fråga för Portugal."

4. Artikel 16.2 skall ersättas med följande:

"2. Importavgiften på vitsocker, råsocker och melass skall vara lika med tröskelpriset med avdrag för cif-priset. För socker som framställts av vitsocker eller råsocker och har en tillsats av aromämnen, färgämnen eller andra ämnen skall importavgiften på vitsocker tillämpas."

5. Artikel 23.2 och 23.3 skall ersättas med följande:

"2. För regleringsåren 1988/89, 1989/90 och 1990/91 skall, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 24.1a och 25, A- och B-kvoterna för de sockerproducerande och isoglukosproducerande företagen vara lika med de kvoter som de tilldelades för regleringsåret 1987/88.

3. För regleringsåren 1988/89, 1989/90 och 1990/91 skall baskvantiteterna för A- och B-produktion av socker och isoglukos vara lika med de kvantiteter som fastställts i artikel 24.2 för regleringsåren 1986/87 och 1987/88.

4. Rådet skall i enlighet med förfarandet i artikel 43.2 i fördraget före den 1 januari 1991 fastställa det system som skall gälla från och med den 1 juli 1991."

6. I artikel 24.1 skall andra och tredje stycket ersättas med följande punkt:

"1a. När det gäller Portugal skall detta land för sin fastlandsregion, på de villkor som anges i denna avdelning och inom ramen för de A- och B-baskvantiteter som fastställs för denna region i punkt 2, fördela en A-kvot och en B-kvot till vart och ett av de företag som är verksamt i regionen och som kommer att kunna påbörja en sockerproduktion.

Innan fördelningen görs kan Portugal använda upp till 10 % av de A- och B-baskvantiteter som fastställts för Portugals fastlandsregion till förmån för A- och B-kvoterna för det företag som är etablerat i den autonoma regionen Azorerna.

Om ett företag är avsett för sockerproduktion, har godkänts som sådant av Portugal och är beläget i dess fastlandsregion, men inte kommer att kunna påbörja en sockerproduktion, kan emellertid denna medlemsstat som en övergångsåtgärd och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 fördela en A-kvot och en B-kvot till företaget under regleringsåren 1987/88-1990/91.

När tredje stycket tillämpas skall följande gälla: om ett sockerproducerande företag som är verksamt i en annan medlemsstat och har tilldelats produktionskvoter förädlar sockerbetor som skördats i Portugal och köpts in, i enlighet med bestämmelserna i denna förordning, av det företag som är etablerat i Portugal, skall det socker som sålunda framställs anses vara producerat av det portugisiska företaget i fråga.

Summan av de kvoter som fördelas för vart och ett av de regleringsår som anges i tredje stycket får inte överstiga den kvantitet socker som får produceras under det aktuella regleringsåret."

7. I artikel 28.2 skall de inledande orden ersättas med följande:

"2. Före utgången av vart och ett av regleringsåren 1988/89, 1989/90 och 1990/91 skall det fastställas kumulativt för de av regleringsåren 1986/87 till 1989/90 som föregår fastställelseåret: "

8. Artikel 28.5 - 28.7 skall ersättas med följande:

"5. Om det visar sig av de uppgifter som fastställts i enlighet med punkt 1, att den beräknade sammanlagda förlusten för det löpande regleringsåret sannolikt, på grund av det tak som är satt i punkterna 3 och 4 för basproduktionsavgiften och B-avgiften inte kommer att täckas av intäkterna från dessa avgifter, skall det maximala procenttal som anges i punkt 4 första strecksatsen justeras i nödvändig omfattning i syfte att täcka den sammanlagda förlusten, utan att dock tillåtas överstiga 37,5 %.

Det justerade maximala procenttalet för B-avgiften med avseende på det löpande regleringsåret skall fastställas före den 15 september samma regleringsår. Samtidigt skall det procenttal som anges i artikel 5.2 andra stycket ändras därefter.

6. Rådet kan med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen besluta att de förluster, som uppstår genom att det eventuellt beviljas sådana produktionsbidrag som avses i artikel 9.3, helt eller delvis skall räknas in i den sammanlagda förlust som avses i punkt 1 e i denna artikel.

7. De avgifter som avses i denna artikel skall tas ut av medlemsstaterna.

8. Tillämpningsföreskrifter till denna artikel skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 41 och skall särskilt avse:

- de avgiftsbelopp som skall tas ut,

- justeringen av det maximala procenttalet för B-avgiften,

- det justerade minimipriset för B-betor som svarar mot det justerade maximala procenttalet för B-avgiften."

9. Följande artikel skall införas efter artikel 28:

"Artikel 28a

1. Om den sammanlagda förlust som konstaterats i enlighet med artikel 28.1 och 28.2 för ett visst regleringsår inte helt täcks av intäkterna från produktionsavgifterna för samma regleringsår sedan artikel 28.3-28.5 tillämpats skall, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5, en tilläggsavgift tas ut av företagen så att den del av den sammanlagda förlusten i fråga som inte täckts av dessa intäkter helt uppvägs.

2. Tilläggsavgiften skall beräknas för vart och ett av de sockerproducerande och isoglukosproducerande företagen genom multiplicering av det sammanlagda belopp som företaget skall betala i produktionsavgifter för regleringsåret i fråga med en koefficient som skall fastställas. Denna koefficient skall för gemenskapen i dess helhet utgöras av förhållandet mellan å ena sidan den sammanlagda förlust som konstaterats för regleringsåret i fråga i enlighet med artikel 28.1 och 28.2, å andra sidan intäkterna från den basproduktionsavgift och B-avgift som sockerprocenterna och isoglukosproducenterna skall betala med avseende på samma regleringsår, minskat med talet 1.

3. Tilläggsavgiften skall betalas av de berörda företagen före den 15 december närmast efter det regleringsår för vilket den skall betalas.

Sockerproducenterna kan begära att de som säljer sockerbetor respektive sockerrör som producerats i gemenskapen till en del ersätter den tilläggsavgift som uttagits. Ersättningen kan som mest uppgå till det maximala belopp enligt artikel 28 som säljarna av sockerbetor och sockerrör bidrar med till betalning av basproduktionsavgiften och B-avgiften för regleringsåret i fråga multiplicerat med den koefficient som avses i punkt 2.

Ersättningen enligt andra stycket skall betalas för sockerbetor som levereras under regleringsåret i fråga. De berörda parterna kan emellertid komma överens om att ersättningen skall betalas för betor som levereras under påföljande regleringsår.

4. Vid uppgiftsregistreringen enligt artikel 28.2 skall intäkterna från den tilläggsavgift som avses i punkt 1 beaktas.

5. Tillämpningsföreskrifter till denna artikel, särskilt vad gäller den koefficient som avses i punkt 2, skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 41."

10. I artikel 32a.1 skall andra stycket ersättas med följande:

"Under regleringsåren 1986/87-1990/91 skall elimineringsavgiften, som skall täcka ett underskott på 80 miljoner ecu för vart regleringsår, tillämpas enligt de närmare bestämmelserna i punkterna 2 och 3."

11. I artikel 32a.4 skall "under regleringsåren 1986/87-1987/88" ersättas med "under regleringsåren 1986/87-1990/91."

Artikel 2

1. Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Den skall tillämpas från och med den 1 juli 1988, med undantag av artikel 1.3 och 1.6 som skall tillämpas från och med regleringsåret 1987/88.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 25 april 1988.

På rådets vägnar

H.-D. GENSCHER

Ordförande

(1) EGT nr C 49, 22.2.1988, s. 100.

(2) EGT nr C 356, 31.12.1987, s. 42.

(3) EGT nr L 177, 1.7.1981, s. 4.

(4) EGT nr L 377, 31.12.1987, s. 24.