This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02008R1166-20140718
Regulation (EC) No 1166/2008 of the European Parliament and of the Council of 19 November 2008 on farm structure surveys and the survey on agricultural production methods and repealing Council Regulation (EEC) No 571/88 (Text with EEA relevance)
Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88 (Text av betydelse för EES)
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88 (Text av betydelse för EES)
No longer in force
)
2008R1166 — SV — 18.07.2014 — 002.001
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88 (EGT L 321, 1.12.2008, p.14) |
Ändrad genom:
|
|
Officiella tidningen |
||
No |
page |
date |
||
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 378/2014 av den 3 april 2014 |
L 122 |
67 |
24.4.2014 |
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 715/2014 av den 26 juni 2014 |
L 190 |
8 |
28.6.2014 |
Rättad genom:
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1166/2008
av den 19 november 2008
om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1,
med beaktande av kommissionens förslag,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget ( 1 ), och
av följande skäl:
(1) |
Genom rådets förordning (EEG) nr 571/88 av den 29 februari 1988 om uppläggningen av gemenskapsundersökningar om företagsstrukturen i jordbruket ( 2 ) infördes ett program för gemenskapsundersökningar i syfte att ta fram statistik över företagsstrukturen i jordbruket fram till 2007. |
(2) |
Programmet för undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket har genomförts i gemenskapen sedan 1966/67 och bör fortsätta så att man kan kartlägga utvecklingen i gemenskapen. Av tydlighetsskäl bör förordning (EEG) nr 571/88 ersättas med den här förordningen. |
(3) |
Åtminstone vart tionde år behöver det genomföras en totalundersökning av jordbruksföretag i gemenskapen för att uppdatera de grundläggande registren över jordbruksföretag och övriga uppgifter som är nödvändiga för stratifieringen vid urvalsundersökningar. Den senaste totalundersökningen före antagandet av denna förordning ägde rum 1999/2000. |
(4) |
Det behöver samlas in uppgifter om genomförandet av de landsbygdsutvecklingsåtgärder som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) ( 3 ). |
(5) |
I sina slutsatser från den 19 december 2006 om miljöindikatorer för jordbruket medgav rådet att det finns behov av jämförbara uppgifter om jordbruksnäringen, på relevant geografisk nivå och för hela gemenskapen. Rådet uppmanade kommissionen att vidta de åtgärder som föreslås i kommissionens meddelande av den 15 september 2006 ( 4 ), som inbegriper att framställa statistik framför allt när det gäller driftsmetoder och resursanvändning på jordbruksföretagen. |
(6) |
Det saknas statistik över de enskilda jordbruksföretagens olika produktionsmetoder. Därför krävs det en bättre uppgiftsinsamling om produktionsmetoder inom jordbruket, kopplad till uppgifterna om företagsstrukturen, så att man får ytterligare statistik för att utarbeta en politik för miljövänligt jordbruk och höja kvaliteten på jordbruksindikatorerna. |
(7) |
Det är viktigt att man har jämförbar statistik från samtliga medlemsstater om företagsstrukturen i jordbruket för att kunna fastställa utvecklingen av jordbrukspolitiken i gemenskapen. Därför bör undersökningsvariablerna så långt det är möjligt bygga på standardindelningar och gemensamma definitioner. |
(8) |
Genomförandet av undersökningen om jordbrukets struktur 2010 liksom 2011 års folkräkning som görs vart tionde år skulle bli mycket betungande för medlemsstaternas statistiska resurser, om perioderna för fältarbetet när det gäller dessa två stora undersökningar överlappade varandra. Det bör därför föreskrivas ett undantag som gör det möjligt för medlemsstaterna att genomföra undersökningen om jordbrukets struktur 2009. |
(9) |
Rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik ( 5 ) utgör referensramen för bestämmelserna i den här förordningen, särskilt när det gäller överensstämmelse med normer för opartiskhet, tillförlitlighet, relevans, kostnadseffektivitet, insynsskydd för statistiska uppgifter och öppenhet. Rådets förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90 av den 11 juni 1990 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor ( 6 ) utgör en referensram för överföring och skydd av insynsskyddade statistiska uppgifter som tillhandahålls enligt denna förordning, för att säkerställa att inget olagligt röjande och ingen icke-statistisk användning förekommer när gemenskapsstatistik produceras och sprids. |
(10) |
Kommissionens användning av uppgifter om var jordbruksföretaget ligger bör begränsas till statistiska analyser och bör utesluta urvalsdragning och genomförande av undersökningar. Ett nödvändigt insynsskydd för uppgifterna bör säkerställas, bl.a. genom mindre detaljerade lokaliseringsparametrar och genom lämplig aggregering när statistiken offentliggörs. |
(11) |
Genom rådets förordning (EEG) nr 3037/90 ( 7 ) fastställdes den statistiska näringsgrensindelningen i gemenskapen. |
(12) |
I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) ( 8 ) bör de territoriella enheterna anges i enlighet med Nuts-nomenklaturen. |
(13) |
För att i möjligaste mån underlätta uppgiftsinsamlingen för uppgiftslämnarna och medlemsstaterna bör det ges möjlighet att använda urvalsundersökningar och administrativa källor. |
(14) |
För att genomföra undersökningarna kommer avsevärda medel att krävas både från medlemsstaterna och från kommissionen under ett antal år, varav en stor del kommer att användas för att uppfylla gemenskapskraven. |
(15) |
Det erkänns att kraven på att jordbruksföretag kartläggs via satellit medför betydande metodproblem och tekniska svårigheter för många medlemsstater. |
(16) |
Det bör därför utfärdas föreskrifter om bidrag från gemenskapen för detta undersökningsprogram genom Europeiska garantifonden för jordbruket enligt rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken ( 9 ). |
(17) |
I denna förordning fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning ( 10 ). |
(18) |
Eftersom målet för denna förordning, nämligen systematisk framställning av gemenskapsstatistik över företagsstrukturen och produktionsmetoder inom jordbruket, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför på grund av denna förordnings omfattning och verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. |
(19) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter ( 11 ). |
(20) |
Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att fastställa koefficienter för djurenheterna, fastställa variabler och ändra bilagorna till denna förordning. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. |
(21) |
Ständiga kommittén för jordbruksstatistik, som inrättades genom rådets beslut 72/279/EEG ( 12 ), har hörts. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
Genom denna förordning inrättas en ram för framställning av jämförbar gemenskapsstatistik över företagsstrukturen i jordbruket och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning avses med
►C1 a) jordbruksföretag eller företag: ◄ en teknisk och ekonomisk enhet under en och samma ledning som bedriver sådan jordbruksverksamhet som förtecknas i bilaga I inom Europeiska unionens ekonomiska territorium, antingen som huvudsaklig eller sekundär verksamhet,
b) djurenhet: en standardiserad måttenhet som gör det möjligt att lägga samman de olika djurkategorierna för att de ska kunna jämföras. Djurenheterna definieras på grundval av foderbehovet för de enskilda djurkategorierna, för vilka det ska antas koefficienter i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2,
c) urvalsundersökningar: statistiska undersökningar som bygger på stratifierade slumpmässiga urval och som utformats för att tillhandahålla representativa statistiska uppgifter om jordbruksföretag på regional och nationell nivå. Stratifieringen ska inbegripa jordbruksföretagets storlek och typ, för att säkerställa att jordbruksföretag av olika storlek och typ är representerade i tillräckligt hög grad,
d) region: territoriell enhet på Nuts 2-nivå som anges i förordning (EG) nr 1059/2003,
e) jordbruksföretagets geografiska läge: latitud- och longitudkoordinaterna inom 5 bågminuter som gör det möjligt att undvika att ett enskilt jordbruksföretag direkt kan identifieras. Om ett geografiskt läge angivet i latituder och longituder endast innehåller ett jordbruksföretag ska detta företag tillskrivas ett angränsande geografiskt läge som innehåller minst ett annat jordbruksföretag.
Artikel 3
Täckning
1. De undersökningar som anges i denna förordning ska omfatta
a) jordbruksföretag vars utnyttjade jordbruksmark uppgår till en hektar eller mer,
b) jordbruksföretag vars utnyttjade jordbruksmark är mindre än en hektar men som till viss del producerar för försäljning eller vilkas produktion överstiger vissa absoluta trösklar.
2. Medlemsstater som använder en tröskel som överstiger en hektar i undersökningen ska emellertid sätta tröskeln på en sådan nivå att endast de minsta företagen utesluts vilka tillsammans utgör högst 2 % av den totala utnyttjade jordbruksmarken exklusive allmänningar och högst 2 % av det totala antalet djurenheter.
3. Under alla omständigheter ska alla jordbruksföretag som når upp till en av de absoluta trösklar som anges i bilaga II omfattas.
Artikel 4
Uppgiftskällor
1. Medlemsstaterna ska använda uppgifter ur det integrerade systemet för administration och kontroll som anges i förordning (EG) nr 1782/2003 ( 13 ), systemet för identifiering och registrering av nötkreatur som anges i förordning (EG) nr 1760/2000 ( 14 ) och registret över ekologisk produktion som anges i förordning (EG) nr 834/2007 ( 15 ) under förutsättning att dessa uppgifter håller minst lika hög kvalitet som de uppgifter som erhålls vid statistiska undersökningar. Medlemsstaterna får också använda administrativa källor med uppgifter om odling av genetiskt modifierade grödor och de särskilda landsbygdsutvecklingsåtgärder som avses i bilaga III.
2. Om en medlemsstat beslutar att använda en annan administrativ källa än de som anges i punkt 1, ska medlemsstaten i förväg informera kommissionen och lämna uppgifter om den metod som kommer att användas samt kvaliteten på uppgifterna från denna administrativa källa.
Artikel 5
Precisionskrav
1. En medlemsstat som utför urvalsundersökningar ska se till att viktade undersökningsresultat är statistiskt representativa för jordbruksföretagen inom varje region och utformade så att de uppfyller precisionskraven i bilaga IV.
2. Kommissionen ska i vederbörligen motiverade fall bevilja medlemsstaterna undantag från de precisionskrav som avses i punkt 1 för vissa regioner.
KAPITEL II
STATISTIK ÖVER JORDBRUKSFÖRETAGENS STRUKTUR
Artikel 6
Undersökningar om jordbrukets struktur
1. Medlemsstaterna ska år 2010, 2013 och 2016 genomföra undersökningar om jordbruksföretagens struktur, nedan kallad jordbrukets struktur.
2. Undersökningen om jordbrukets struktur 2010 ska göras i form av en totalundersökning. Urvalsundersökningar får emellertid användas för de variabler som gäller annan inkomstbringande verksamhet och som förtecknas i bilaga III avsnitt V ii).
3. Undersökningarna om jordbrukets struktur 2013 och 2016 får göras i form av urvalsundersökningar.
Artikel 7
Undersökningsvariabler
1. Medlemsstaterna ska tillhandahålla information om de variabler som förtecknas i bilaga III.
2. Kommissionen får i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2 ändra variabelförteckningen i bilaga III för 2013 och 2016 års undersökningar om jordbrukets struktur.
3. Om en medlemsstat fastställer att en variabel har låg prevalens eller om prevalensen är lika med noll får variabeln uteslutas från insamlingen av uppgifter. Medlemsstaten ska det kalenderår som omedelbart föregår undersökningsåret informera kommissionen om eventuella variabler som har uteslutits från insamlingen av uppgifter.
4. Definitionerna av variablerna ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2.
Artikel 8
Referensperioder
Referensperioderna för undersökningarna om jordbrukets struktur under undersökningsåren 2010, 2013 och 2016 ska vara följande:
a) För de markvariabler som anges i bilaga III, en period på tolv månader som slutar på en referensdag mellan den 1 mars och den 31 oktober under undersökningsåret.
b) För de husdjursvariabler som anges i bilaga III, en referensdag mellan den 1 mars och den 31 december under undersökningsåret.
c) För de arbetskraftsvariabler som anges i bilaga III, en period på tolv månader som slutar på en referensdag mellan den 1 mars och den 31 oktober under undersökningsåret.
d) För de landsbygdsutvecklingsåtgärder som anges i bilaga III, en period på tre år som slutar den 31 december under undersökningsåret.
Artikel 9
Överföring av uppgifter
1. För 2010 års undersökning om jordbrukets struktur ska medlemsstaterna översända validerade uppgifter till kommissionen senast den 31 mars 2012.
2. För 2013 och 2016 års undersökningar om jordbrukets struktur ska medlemsstaterna översända validerade uppgifter till kommissionen inom tolv månader efter undersökningsårets slut.
3. Uppgifter som rör de landsbygdsutvecklingsåtgärder som anges i bilaga III och som härrör från administrativa register får rapporteras in till kommissionen separat inom arton månader efter undersökningsårets slut.
4. De uppgifter från undersökningarna om jordbrukets struktur som rapporteras in till kommissionen ska vara i elektronisk form och avse enskilda jordbruksföretag.
5. Kommissionen ska fastställa i vilket format uppgifterna från undersökningen ska lämnas.
6. Uppgifter om jordbrukets struktur får inte användas av kommissionen för urvalsdragning eller för genomförande av undersökningar.
Artikel 10
Urvalsram
I syfte att uppdatera urvalsramen för 2013 och 2016 års undersökningar om jordbrukets struktur, ska medlemsstaterna ge de nationella myndigheter som ansvarar för dessa undersökningar tillgång till de uppgifter om jordbruksföretag som finns i administrativa källor på det nationella territoriet.
KAPITEL III
STATISTIK ÖVER PRODUKTIONSMETODER INOM JORDBRUKET
Artikel 11
Undersökning om produktionsmetoderna inom jordbruket
1. Medlemsstaterna ska genomföra en undersökning om de produktionsmetoder som jordbruksföretagen använder. Denna undersökning får genomföras i form av en urvalsundersökning.
2. Kommissionen får i vederbörligen motiverade fall tillåta att en medlemsstat använder separata delurval i urvalsundersökningen.
3. Medlemsstaterna ska tillhandahålla information om de variabler för produktionsmetoder inom jordbruket som förtecknas i bilaga V.
4. För varje undersökt jordbruksföretag ska medlemsstaterna även tillhandahålla en uppskattning av den mängd vatten som används för bevattning på jordbruksföretaget (i kubikmeter). Uppskattningen kan göras med hjälp av en modell.
5. Kommissionen ska ge medlemsstaterna metodstöd och annat stöd för att utarbeta den modell som avses i punkt 4. Kommissionen ska dessutom främja det samarbete och utbyte av erfarenheter mellan medlemsstaterna som krävs för att uppnå jämförbara resultat.
6. Om en medlemsstat fastställer att en variabel har låg prevalens eller om prevalensen är lika med noll får variabeln uteslutas från insamlingen av uppgifter. Medlemsstaten ska det kalenderår som omedelbart föregår undersökningsåret informera kommissionen om eventuella variabler som har uteslutits från insamlingen av uppgifter.
7. Definitionerna av variablerna ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2.
8. Referensperioden ska vara densamma som de referensperioder som används för variablerna i 2010 års undersökning om jordbrukets struktur.
9. Resultaten från denna undersökning ska kopplas till uppgifterna från 2010 års undersökning om jordbrukets struktur för enskilda jordbruksföretag. Den sammanlänkade, validerade uppsättningen uppgifter ska senast den 31 december 2012 översändas elektroniskt till kommissionen.
10. Kommissionen ska fastställa i vilket format uppgifterna från undersökningen ska lämnas.
11. Uppgifter om produktionsmetoder inom jordbruket får inte användas av kommissionen för urvalsdragning eller för genomförande av undersökningar.
KAPITEL IV
RAPPORTERING, FINANSIERING OCH TILLÄMPNINGSÅTGÄRDER
Artikel 12
Rapportering
1. Medlemsstaterna ska lämna in nationella metodrapporter för de undersökningar som omfattas av denna förordning med en beskrivning av
a) organisationen och använda metoder,
b) uppnådd precisionsnivå för de urvalsundersökningar som anges i denna förordning,
c) kvaliteten på de administrativa uppgiftskällor som använts, och
d) kriterier för att inkludera företag i respektive utesluta företag från undersökningen för att uppfylla kraven i artikel 3.
2. De nationella metodrapporterna ska lämnas in till kommissionen tillsammans med de validerade undersökningsresultaten, i enlighet med de tidsfrister som anges i artikel 9.1 och 9.2.
3. Utöver de nationella metodrapporter som krävs i slutet av varje undersökning ska medlemsstaterna till kommissionen lämna de ytterligare uppgifter som kan behövas vad gäller undersökningens organisation och metod.
Artikel 13
Bidrag från gemenskapen
1. Medlemsstaterna ska maximalt motta ett ekonomiskt bidrag från gemenskapen på 75 % av kostnaderna för att genomföra de undersökningar som föreskrivs i den här förordningen, dock högst de maximibelopp som anges i punkterna 3 och 4.
2. Vid förordningens ikraftträdande ska kommissionen tillhandahålla nödvändigt tekniskt och rådgivande stöd om kartläggningen via satellit av jordbruksföretag till de medlemsstater som lämnar in en begäran.
3. För kostnaderna för både undersökningen om jordbrukets struktur 2010 och undersökningen om produktionsmetoder inom jordbruket ska gemenskapens bidrag högst uppgå till
— 50 000 EUR vardera för Luxemburg och Malta,
— 1 000 000 EUR vardera för Österrike, Irland och Litauen,
— 2 000 000 EUR vardera för Bulgarien, Tyskland, Ungern, Portugal och Förenade kungariket,
— 3 000 000 EUR vardera för Grekland, Spanien och Frankrike,
— 4 000 000 EUR vardera för Italien, Polen och Rumänien, och
— 300 000 EUR vardera för övriga medlemsstater.
4. För undersökningarna om jordbrukets struktur 2013 och 2016 ska maximibeloppen i punkt 3 reduceras med 50 %.
4a. För undersökningen om jordbrukets struktur 2016 ska maximibeloppet för Kroatien vara 500 000 EUR.
5. Det ekonomiska bidraget från gemenskapen ska finansieras genom Europeiska garantifonden för jordbruket enligt artikel 3.2 e i förordning (EG) nr 1290/2005.
Artikel 14
Finansieringsram
1. Finansieringsramen för genomförandet av detta undersökningsprogram, inklusive de anslag som är nödvändiga för hantering, underhåll och utveckling av de databassystem som används inom kommissionen för att behandla de uppgifter som medlemsstaterna rapporterar in enligt bestämmelserna i denna förordning, ska vara 58 850 000 EUR för perioden 2008–2013.
2. Finansieringsramen för genomförandet av undersökningen om jordbrukets struktur 2016, inklusive de anslag som är nödvändiga för hantering, underhåll och utveckling av de databassystem som används inom kommissionen för att behandla de uppgifter som medlemsstaterna rapporterar in enligt denna förordning, ska vara 20 650 000 EUR för perioden 2014–2018.
3. De årliga anslagen ska godkännas av budgetmyndigheten inom budgetramens gränser.
4. Kommissionen ska genomföra unionens finansiella stöd i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ( 16 ).
Artikel 14a
Skyddet av unionens ekonomiska intressen
1. Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av verksamhet som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom åläggande av effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner.
2. Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt det här programmet.
Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förfarandena i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 ( 17 ), utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som berörs av sådan finansiering.
Utan att det påverkar tillämpningen av första och andra styckena ska befogenheten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av den här förordningen.
Artikel 15
Kommittéförfarande
1. Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för jordbruksstatistik, som inrättades genom beslut 72/279/EEG.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Artikel 16
Undantag
1. Genom avvikelse från artiklarna 6.1, 6.2, 8, 9.1, 11.8, 11.9 och 13.3 samt bilagorna III och IV ska hänvisningarna till år 2010 ersättas med år 2009 för Grekland, Spanien och Portugal.
2. Genom avvikelse från artikel 9.1 ska hänvisningen till den 31 mars 2012 ersättas med
a) den 31 mars 2011 för Grekland och Portugal,
b) den 30 juni 2011 för Spanien,
c) den 30 juni 2012 för Italien och Rumänien.
3. Genom avvikelse från artikel 11.9 ska hänvisningen till den 31 december 2012 ersättas med den 31 december 2011 för Grekland, Spanien och Portugal.
Artikel 17
Upphävande
1. Förordning (EEG) nr 571/88 ska upphöra att gälla.
2. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska betraktas som hänvisningar till den här förordningen.
Artikel 18
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
Förteckning över verksamhet inom jordbruket som det hänvisas till i definitionen av jordbruksföretag
Följande näringsgrenar (som kan vara antingen huvudsaklig eller sekundär verksamhet) bygger på EU:s statistiska näringsgrensindelning (Nace Rev. 2) för jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill och används för att definiera ett jordbruksföretag:
Beskrivning av verksamheten |
Kod i Nace Rev. 2 |
Kompletterande information om vad som ingår (eller inte ingår) i jordbruksverksamheten |
Odling av ett- och tvååriga växter |
01.1 |
|
Odling av fleråriga växter |
01.2 |
Jordbruksföretag som framställer vin eller olivolja från egenproducerade druvor eller oliver omfattas av denna förordning. |
Odling av plantskoleväxter |
01.3 |
|
Husdjursskötsel |
01.4 |
All verksamhet som ingår i 01.49 i Nace Rev. 2 (Uppfödning av andra djur) ska undantas från denna förordnings tillämpningsområde, utom: i) Uppfödning och avel av strutsar, emuer och kaniner. ii) Biodling och framställning av honung och bivax. |
Blandat jordbruk |
01.5 |
|
Service till jordbruk och bearbetning av skördade växter |
01.6 |
Alla företag som uteslutande bedriver verksamhet som ingår i 01.6 i Nace Rev. 2 ska generellt undantas från denna förordnings tillämpningsområde. Företag som endast håller jordbruksmark så att god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden upprätthålls (01.61 i Nace Rev. 2) omfattas dock av denna förordning. |
BILAGA II
Tröskelvärden för undersökningarna om jordbrukets struktur och undersökningen om produktionsmetoder i jordbruket
Variabler |
Tröskelvärde |
|
Utnyttjad jordbruksmark |
Åkermark, köksträdgårdar, betesmark och slåtteräng, mark använd till fleråriga grödor |
5 ha |
Fleråriga grödor på friland |
Frukt-, bär-, citrus- och olivodlingar, vinodlingar och plantskolor |
1 ha |
Annan intensiv produktion |
Färska grönsaker, meloner och jordgubbar – på friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde) |
0,5 ha |
Tobak |
0,5 ha |
|
Humle |
0,5 ha |
|
Bomull |
0,5 ha |
|
Grödor i växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde) |
Färska grönsaker, meloner och jordgubbar |
0,1 ha |
Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor) |
0,1 ha |
|
Nötkreatur |
Alla |
10 djur |
Grisar |
Alla |
50 djur |
Avelssuggor |
10 djur |
|
Får |
Alla |
20 djur |
Getter |
Alla |
20 djur |
Fjäderfä |
Alla |
1 000 djur |
BILAGA III
Förteckning över variabler i 2016 års undersökning om jordbrukets struktur
VARIABLER |
ENHETER/KATEGORIER |
I. Allmänna variabler |
|
– Jordbruksföretagets läge (1) |
|
– – Nuts (2) 3-region |
Nuts 3-kod |
– – Ligger anläggningen i ett mindre gynnat område? |
L/M/N (3) |
– Jordbruksföretagets rättsliga form |
|
– – Är företaget en enhet på allmänningar? |
Ja/Nej |
– – Vilar det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget på |
|
– – – en fysisk person som är ensamföretagare, med ett oberoende företag? |
Ja/Nej |
– – – – Om svaret på föregående fråga är ja, är denna person (företagaren) också driftsledare? |
Ja/Nej |
– – – – – Om företagaren inte är driftsledare, är driftsledaren medlem av företagarens familj? |
Ja/Nej |
– – – – – Om driftsledaren är medlem av företagarens familj, är driftsledaren företagarens make/maka? |
Ja/Nej |
– – – en eller flera fysiska personer som är delägare, där jordbruksföretaget ingår i ett samverkansföretag? |
Ja/Nej |
– – – en juridisk person? |
Ja/Nej |
– Jordbruksföretagets brukningsform (i förhållande till företagaren) och jordbrukssystem |
|
– – Utnyttjad jordbruksareal: |
|
– – – som brukas med äganderätt |
ha |
– – – som brukas som arrende |
ha |
– – – som andelsbrukas eller brukas under andra former |
ha |
– – allmänningar |
ha |
– Ekologiskt jordbruk |
|
– – Bedriver företaget ekologiskt jordbruk? |
Ja/Nej |
– – Närmare upplysningar (4) |
|
– – – Total utnyttjad jordbruksareal vid företaget på vilken ekologiska produktionsmetoder används, certifierade i enlighet med regler fastställda av medlemsstaterna eller Europeiska unionen |
ha |
– – – Total utnyttjad jordbruksareal vid företaget som är under omställning till ekologiska produktionsmetoder, som ska certifieras i enlighet med regler fastställda av medlemsstaterna eller Europeiska unionen |
ha |
– – – Areal vid företaget på vilken ekologiska produktionsmetoder antingen används och är certifierade i enlighet med regler fastställda av medlemsstaterna eller Europeiska unionen, eller är under omställning och ska certifieras: |
|
– – – – Spannmål till mognad (inklusive utsäde) |
ha |
– – – – Trindsäd och proteingrödor till mognad (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd) |
ha |
– – – – Potatis (inklusive tidig potatis och utsädespotatis) |
ha |
– – – – Sockerbetor (exklusive utsäde) |
ha |
– – – – Oljeväxter |
ha |
– – – – Färska grönsaker, meloner och jordgubbar |
ha |
– – – – Betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark |
ha |
– – – – Frukt- och bärodlingar |
ha |
– – – – Citrusodlingar |
ha |
– – – – Olivodlingar |
ha |
– – – – Vinodlingar |
ha |
– – – – Andra växter (textilväxter etc.), inklusive naturlig betesmark |
ha |
– – – Ekologiska produktionsmetoder som används för husdjursproduktionen och som är certifierade i enlighet med regler fastställda av medlemsstaterna eller Europeiska unionen: |
|
– – – – Nötkreatur |
Antal djur |
– – – – Svin |
Antal djur |
– – – – Får och getter |
Antal djur |
– – – – Fjäderfä |
Antal djur |
– – – – Andra djur |
Ja/Nej |
– – Avsättning för jordbruksföretagets produktion: |
|
– – – Hushållet konsumerar mer än 50 % av värdet av företagets slutproduktion |
Ja/Nej |
– – – Direktförsäljning till konsumenter utgör mer än 50 % av företagets totala försäljning |
Ja/Nej |
II. Mark |
|
– Åkermark |
|
– – Spannmål till mognad (inklusive utsäde): |
|
– – – Vanligt vete och spelt |
ha |
– – – Durumvete |
ha |
– – – Råg |
ha |
– – – Korn |
ha |
– – – Havre |
ha |
– – – Majs |
ha |
– – – Ris |
ha |
– – – Övrig spannmål till mognad |
ha |
– – Trindsäd och proteingrödor till mognad (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd) |
ha |
– – – varav ärter, åkerbönor och sötlupiner |
ha |
– – Potatis (inklusive tidig potatis och utsädespotatis) |
ha |
– – Sockerbetor (exklusive utsäde) |
ha |
– – Foderrotfrukter och kålväxter (exklusive utsäde) |
ha |
– – Industrigrödor: |
|
– – – Tobak |
ha |
– – – Humle |
ha |
– – – Bomull |
ha |
– – – Raps och rybs |
ha |
– – – Solrosor |
ha |
– – – Sojabönor |
ha |
– – – Oljelin |
ha |
– – – Andra oljeväxter |
ha |
– – – Lin |
ha |
– – – Hampa |
ha |
– – – Andra fiberväxter |
ha |
– – – Aromatiska växter, medicinalväxter och kryddväxter |
ha |
– – – Andra industrigrödor som inte är omnämnda på annat ställe |
ha |
– – Färska grönsaker, meloner och jordgubbar, varav: |
|
– – – På friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde) |
ha |
– – – – I kombination med jordbruksgrödor |
ha |
– – – – Handelsträdgårdsodling |
ha |
– – – I växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde) |
ha |
– – Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor): |
|
– – – På friland eller under lågt skydd (som inte ger tillträde) |
ha |
– – – I växthus under högt glas eller annat skydd (som ger tillträde) |
ha |
– – Grödor som skördas som grönfoder: |
|
– – – Slåtter- och betesvall på åker |
ha |
– – – Andra grödor som skördas som grönfoder: |
|
– – – – Grönfodermajs |
ha |
– – – – Baljväxter |
ha |
– – – – Andra grödor som skördas som grönfoder och som inte är omnämnda på annat ställe |
ha |
– – Utsäde och sättplantor för åkermark |
ha |
– – Övriga grödor på åkermark |
ha |
– – Träda |
ha |
– Köksträdgårdar |
ha |
– Permanent gräsmark |
ha |
– – Betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark |
ha |
– – Naturlig betesmark |
ha |
– – Permanent gräsmark som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag |
ha |
– Fleråriga odlingar |
|
– – Frukt- och bärodlingar |
ha |
– – – Fruktarter, varav: |
ha |
– – – – Frukter i tempererat klimat |
ha |
– – – – Frukter i subtropiska klimatzoner |
ha |
– – – Bärarter |
ha |
– – – Nötter |
ha |
– – Citrusodlingar |
ha |
– – Olivodlingar |
ha |
– – – som normalt producerar bordsoliver |
ha |
– – – som normalt producerar oliver för produktion av olivolja |
ha |
– – Vinodlingar, vars produkter normalt används för |
ha |
– – – Kvalitetsvin |
ha |
– – – Andra viner |
ha |
– – – Bordsdruvor |
ha |
– – – Russin |
ha |
– – Plantskolor |
ha |
– – Övriga fleråriga grödor |
ha |
– – Fleråriga grödor under glas |
ha |
– Annan mark |
|
– – Outnyttjad jordbruksmark |
ha |
– – Skogsmark |
ha |
– – – varav skottskogar med kort omloppstid |
ha |
– – Övrig mark (mark som upptas av byggnader, gårdsplaner, vägar, vattendrag, stenbrott, ofruktbar mark, berg m.m.) |
ha |
– Svamp |
ha |
– Energigrödor |
ha |
– Bevattning |
|
– – Bevattnad areal |
|
– – – Total areal med bevattningsmöjlighet |
ha |
– – – Total areal för grödor som bevattnats minst en gång under de senaste 12 månaderna |
ha |
– – Bevattningsmetoder |
|
– – – Ytbevattning (översvämning, fåror) |
Ja/Nej |
– – – Bevattning med sprinklers |
Ja/Nej |
– – – Droppbevattning |
Ja/Nej |
– – Källa till vatten som används för bevattning på jordbruksföretaget |
|
– – – Grundvatten på företaget |
Ja/Nej |
– – – Ytvatten på företaget (gölar eller dammar) |
Ja/Nej |
– – – Ytvatten från sjöar eller vattendrag utanför företaget |
Ja/Nej |
– – – Vatten från gemensamma vattenförsörjningssystem från källor utanför företaget |
Ja/Nej |
– – – Andra källor |
Ja/Nej |
III. Husdjur |
|
– Hästdjur |
Antal djur |
– Nötkreatur: |
|
– – Nötkreatur, yngre än ett år, tjur- och stutkalvar samt kvigor |
Antal djur |
– – Tjurar och stutar, minst ett år men under två år |
Antal djur |
– – Kvigor, minst ett år men under två år |
Antal djur |
– – Tjurar och stutar, två år och äldre |
Antal djur |
– – Kvigor, två år och äldre |
Antal djur |
– – Mjölkkor |
Antal djur |
– – Övriga kor |
Antal djur |
– Får och getter: |
|
– – Får (alla åldrar) |
Antal djur |
– – – Avelstackor |
Antal djur |
– – – Övriga får |
Antal djur |
– – Getter (alla åldrar) |
Antal djur |
– – – Avelshonor |
Antal djur |
– – – Övriga getter |
Antal djur |
– Svin: |
|
– – Smågrisar som väger mindre än 20 kg |
Antal djur |
– – Avelssuggor som väger 50 kg eller mer |
Antal djur |
– – Övriga svin |
Antal djur |
– Fjäderfä: |
|
– – Slaktkycklingar |
Antal djur |
– – Värphöns |
Antal djur |
– – Annat fjäderfä: |
Antal djur |
– – – Kalkoner |
Antal djur |
– – – Ankor |
Antal djur |
– – – Gäss |
Antal djur |
– – – Struts |
Antal djur |
– – – Övrigt fjäderfä, som inte är omnämnt på annat ställe |
Antal djur |
– Kaniner, avelshonor |
Antal djur |
– Bin |
Bikupor |
– Övriga husdjur, som inte är omnämnda på annat ställe |
Ja/Nej |
IV. Arbetskraft |
|
IV.i) Jordbruksarbete inom företaget |
|
– Företagare |
|
– – Kön |
Man/Kvinna |
– – Ålder |
Åldersintervall (5) |
– – Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete) |
% av årsverke i intervall 1 (6) |
– Driftsledare |
|
– – Kön |
Man/Kvinna |
– – Ålder |
Åldersintervall (5) |
– – Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete) |
% av årsverke i intervall 2 (7) |
– Driftsledarens utbildning |
|
– – Driftsledarens lantbruksutbildning |
Utbildningskoder (8) |
– – Yrkesinriktad fortbildning som driftsledaren genomgått under de senaste tolv månaderna |
Ja/Nej |
– Medlemmar av ensamföretagarens familj som utför jordbruksarbete åt företaget: män |
|
– – Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete) |
% av årsverke i intervall 2 |
– Medlemmar av ensamföretagarens familj som utför jordbruksarbete åt företaget: kvinnor |
|
– – Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete) |
% av årsverke i intervall 2 |
– Annan arbetskraft, stadigvarande sysselsatt: män |
|
– – Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete) |
% av årsverke i intervall 2 |
– Annan arbetskraft, stadigvarande sysselsatt: kvinnor |
|
– – Jordbruksarbete inom företaget (utom hushållsarbete) |
% av årsverke i intervall 2 |
– Annan arbetskraft, tillfälligt sysselsatt: män och kvinnor |
Hela arbetsdagar |
IV.ii) Annan inkomstbringande verksamhet: Annat arbete på företaget än jordbruksarbete (som inte har direkt anknytning till jordbruksföretaget) samt arbete utanför företaget |
|
– Annan inkomstbringande verksamhet som utförs av företagare som samtidigt är driftsledare: |
H/B/I (9) |
– Annan inkomstbringande verksamhet som utförs av en ensamföretagares övriga familjemedlemmar: huvudsyssla |
Antal personer |
– Annan inkomstbringande verksamhet som utförs av en ensamföretagares övriga familjemedlemmar: bisyssla |
Antal personer |
V. Annan inkomstbringande verksamhet på jordbruksföretaget (med direkt anknytning till jordbruksföretaget) |
|
V.i) Förteckning över annan inkomstbringande verksamhet |
|
– Tillhandahållande av hälsovård, sociala tjänster eller utbildningstjänster |
Ja/Nej |
– Turism, uthyrning och arrangemang av fritidsaktiviteter |
Ja/Nej |
– Hantverk |
Ja/Nej |
– Vidareförädling av gårdsprodukter |
Ja/Nej |
– Produktion av förnybar energi |
Ja/Nej |
– Vidareförädling av trä (t.ex. sågning) |
Ja/Nej |
– Vattenbruk |
Ja/Nej |
– Arbete på entreprenad (där jordbruksföretagets produktionsmedel används) |
|
– – Jordbruksarbete (för andra jordbruksföretags räkning) |
Ja/Nej |
– – Annat arbete än jordbruksarbete |
Ja/Nej |
– Skogsbruk |
Ja/Nej |
– Övrigt |
Ja/Nej |
– Vem deltar i arbetet? |
|
– – Företagaren som samtidigt är driftsledare |
H/B/I (9) |
– – Andra medlemmar av ensamföretagarens familj, som deras huvudsyssla |
Antal personer |
– – Andra medlemmar av ensamföretagarens familj, som deras bisyssla |
Antal personer |
– – Annan arbetskraft som stadigvarande arbetar på jordbruksföretaget, som deras huvudsyssla |
Antal personer |
– – Annan arbetskraft som stadigvarande arbetar på jordbruksföretaget, som deras bisyssla |
Antal personer |
V.ii) Betydelsen av den andra inkomstbringande verksamheten med direkt anknytning till jordbruksföretaget |
|
– Andel av värdet av jordbruksföretagets omsättning |
Procentintervall (10) |
VI. Stöd till landsbygdsutveckling |
|
– Jordbruksföretaget har dragit nytta av någon av följande landsbygdsutvecklingsåtgärder under de senaste tre åren (11) |
Ja/Nej |
– – Jordbrukares deltagande i kvalitetssystem för livsmedel |
Ja/Nej |
– – Stöd kopplat till Natura 2000 och ramdirektivet om vatten (12) |
Ja/Nej |
– – Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk |
Ja/Nej |
– – Ekologiskt jordbruk |
Ja/Nej |
– – Stöd för djurens välbefinnande |
Ja/Nej |
– – Investeringar i fysiska tillgångar |
Ja/Nej |
– – Förebyggande av skador på och återupprättande av jordbrukets produktionspotential efter naturkatastrofer och andra katastrofer |
Ja/Nej |
– – Jordbruks- och affärsutveckling |
Ja/Nej |
– – Investeringar i skogsområdesutveckling och skogsbruksföretagens överlevnad |
Ja/Nej |
– – Beskogning och skapande av skogsmark |
Ja/Nej |
– – Upprättande av skogsjordbruk |
Ja/Nej |
– – Förebyggande av och återställande efter skador på skogar |
Ja/Nej |
– – Investeringar för att förbättra skogarnas klimattålighet och miljövärde |
Ja/Nej |
– – Investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och saluföring av skogsprodukter |
Ja/Nej |
– – Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar |
Ja/Nej |
– – Tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd |
Ja/Nej |
– – Riskhantering |
Ja/Nej |
VII. Jordbruksföretagens metoder för markvård och gödselhantering |
|
– Jordbearbetningsmetoder (13) på åkermark (friland) |
|
– – Konventionell jordbearbetning |
ha |
– – Skonsam jordbearbetning |
ha |
– – Ingen jordbearbetning (exklusive åkerareal (friland) som är täckt av fleråriga växter) |
ha |
– Marktäckning (14) på åkermark (friland) |
|
– – Normala vintergrödor |
ha |
– – Täckgröda eller fånggröda |
ha |
– – Växtrester |
ha |
– – Bar mark |
ha |
– – Åkerareal (friland) som är täckt av fleråriga växter |
ha |
– Växtföljd på åkermark |
|
– – Andel åkermark som ingår i växtföljden |
Åkerareal (procentintervall) (15) |
– Areal med ekologiskt fokus – total areal med åkerkanter, buffertzoner, häckar, träd, mark i träda, biotoper, beskogad areal och bibehållna landskapselement |
ha (16) |
– Gödslingsteknik |
|
– – Bredspridning |
|
– – – Ingen nedbrukning |
Gödselandel (procentintervall) (17) |
– – – Nedbrukning inom fyra timmar |
Gödselandel (procentintervall) |
– – – Nedbrukning efter fyra timmar |
Gödselandel (procentintervall) |
– – Bandspridning |
|
– – – Med släpslang |
Gödselandel (procentintervall) |
– – – Med släpfot |
Gödselandel (procentintervall) |
– – Myllning |
|
– – – Ytmyllning/öppen skåra |
Gödselandel (procentintervall) |
– – – Djupmyllning/täckt skåra |
Gödselandel (procentintervall) |
– Import/export av gödsel till/från jordbruksföretaget |
|
– – Total gödselframställning som exporteras från företaget |
Ton |
– – Gödsel som importeras till jordbruksföretaget |
Ton |
(1) Geografiska koordinater ska inte tillhandahållas 2016. (2) Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter. (3) L – mindre gynnat område som inte är bergsområde; M – mindre gynnat bergsområde; N – normalt område (som inte är ett mindre gynnat område). Denna indelning kan komma att ändras beroende på utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2020. (4) Detta avsnitt ska endast fyllas i om svaret på föregående fråga är ja. (5) Åldersintervall: (fr.o.m. den ålder då skolplikten upphör–24 år), (25–34), (35–39), (40–44), (45–54), (55–64) (65 och äldre). (6) I procent av årsverke, intervall 1: (0), (> 0–< 25), (≥ 25–< 50), (≥ 50–< 75), (≥ 75–< 100), (100). (7) I procent av årsverke, intervall 2: (> 0–< 25), (≥ 25–< 50), (≥ 50–< 75), (≥ 75–< 100), (100). (8) Utbildningskoder: (endast praktisk erfarenhet av jordbruk), (grundläggande lantbruksutbildning), (högre lantbruksutbildning). (9) H – huvudsyssla, B – bisyssla, I – inte involverad. (10) Procentintervall: (≥ 0–≤ 10), (> 10–≤ 50), (> 50–< 100). (11) Landsbygdsutvecklingsåtgärder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487) – dessa uppgifter bör gå att få från administrativa källor. (12) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1). (13) Åkerareal (friland) med konventionell jordbearbetning + åkerareal (friland) med skonsam jordbearbetning + åkerareal (friland) utan jordbearbetning + åkerareal (friland) som är täckt av fleråriga växter = total åkerareal (friland) (14) Åkerareal (friland) med normala vintergrödor + åkerareal (friland) med täckgröda eller fånggröda + åkerareal (friland) med växtrester + åkerareal (friland) med bar mark + åkerareal (friland) med fleråriga växter = total åkerareal (friland) (15) Procentintervall för åkerareal: (0), (> 0–< 25), (≥ 25–< 50), (≥ 50–< 75), (≥ 75). (16) Ska endast redovisas av företag med mer än 15 ha åkermark. (17) Procentandel av all gödsel som sprids med den särskilda tekniken: (0), (> 0–< 25), (≥ 25–< 50), (≥ 50–< 75), (≥ 75–< 100), (100). |
BILAGA IV
PRECISIONSKRAV
De urvalsundersökningar som anges i denna förordning måste vara statistiskt representativa för Nuts 2-regioner och för nationella aggregeringar av mindre gynnade områden ( 18 ) i fråga om jordbruksföretagens typ och storlek, i enlighet med kommissionens beslut 85/377/EEG 7. juni 1985 om upprättande av en gemenskapstypologi för jordbruksföretag ( 19 ). Dessutom ska de uppfylla specificerade precisionsnivåer när det gäller variablerna för jordbruksföretagens grödor och husdjur.
Dessa precisionsnivåer anges i precisionstabellerna nedan och ska tillämpas på alla Nuts 2-regioner med minst 10 000 företag. För en Nuts 2-region med färre än 10 000 företag ska dessa precisionsnivåer i stället tillämpas på den anslutna Nuts 1-regionen, förutsatt att denna Nuts 1-region omfattar minst 1 000 företag. Från resultaten av 2010 års undersökning om företagsstrukturen i jordbruket kommer de relevanta variablerna om jordbruksföretagens grödor och husdjur att finnas att tillgå för undersökningen om produktionsmetoder inom jordbruket.
Precisionskategorier för undersökningarna om jordbrukets struktur 2013 och 2016
Variabler som gäller grödor:
— Spannmål till mognad (inklusive utsäde), inbegripet vanligt vete och spelt, durumvete, råg, korn, havre, majs, ris och övrig spannmål till mognad.
— Trindsäd och proteingrödor till mognad (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd).
— Potatis (även tidig potatis och utsädespotatis).
— Sockerbetor (exklusive utsäde).
— Oljeväxter inkl. raps, rybs, solrosor, sojabönor, oljelin och andra oljeväxter.
— Färska grönsaker, meloner och jordgubbar.
— Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor).
— Grödor som skördas som grönfoder.
— Betesmark och slåtteräng, exklusive naturlig betesmark.
— Frukt- och bärodlingar.
— Citrusodlingar.
— Olivodlingar.
— Vinodlingar.
Variabler som gäller husdjur:
— Mjölkkor.
— Övriga kor.
— Andra nötkreatur.
— Avelssuggor.
— Övriga grisar.
— Får.
— Getter.
— Fjäderfä.
Precisionskategorier för urvalsundersökningar som genomförs som ett led i undersökningen om jordbrukets struktur 2010 och undersökningen om produktionsmetoder inom jordbruket
Variabler som gäller grödor:
— Spannmål till mognad (inklusive utsäde), inbegripet vanligt vete och spelt, durumvete, råg, korn, havre, majs, ris och övrig spannmål till mognad.
— Potatis (även tidig potatis och utsädespotatis) och sockerbetor (exklusive utsäde).
— Oljeväxter inkl. raps, rybs, solrosor, sojabönor, oljelin och andra oljeväxter.
— Fleråriga grödor på friland inkl. frukt-, bär-, citrus- och olivodlingar, vinodlingar och plantskolor samt övriga fleråriga grödor.
— Färska grönsaker, meloner, jordgubbar, blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor).
— Slåtter- och betesvall samt betesmark och slåtteräng.
Variabler som gäller husdjur:
— Nötkreatur (alla åldrar).
— Får och getter (alla åldrar).
— Grisar.
— Fjäderfä.
Precisionstabell för Nuts 2-regioner med minst 10 000 jordbruksföretag
Precisionskategorier |
Undersökningar om jordbrukets struktur 2013 och 2016 |
Undersökning om produktionsmetoderna inom jordbruket |
||
Variabelns prevalens i Nuts 2-regionen |
Relativt medelfel |
Variabelns prevalens i Nuts 2-regionen |
Relativt medelfel |
|
Variabler rörande jordbruksföretagets grödor |
7,5 % eller mer av den utnyttjade jordbruksmarken |
< 5 % |
10 % eller mer av den utnyttjade jordbruksmarken |
< 10 % |
Variabler rörande jordbruksföretagets husdjur |
7,5 % eller mer av djurenheterna och mer än 5 % av den nationella andelen av varje kategori |
< 5 % |
10 % eller mer av djurenheterna och mer än 5 % av den nationella andelen av varje kategori |
< 10 % |
Precisionstabell för Nuts 2-regioner med färre än 10 000 jordbruksföretag
Precisionskategorier |
Undersökningar om jordbrukets struktur 2013 och 2016 |
Undersökning om produktionsmetoderna inom jordbruket |
||
Variabelns prevalens i ansluten Nuts 1-region med minst 1 000 företag |
Relativt medelfel |
Variabelns prevalens i ansluten Nuts 1-region med minst 1 000 företag |
Relativt medelfel |
|
Variabler rörande jordbruksföretagets grödor |
7,5 % eller mer av den utnyttjade jordbruksmarken |
< 5 % |
10 % eller mer av den utnyttjade jordbruksmarken |
< 10 % |
Variabler rörande jordbruksföretagets husdjur |
7,5 % eller mer av djurenheterna och mer än 5 % av den nationella andelen av varje kategori |
< 5 % |
10 % eller mer av djurenheterna och mer än 5 % av den nationella andelen av varje kategori |
< 10 % |
BILAGA V
Förteckning över variabler för undersökningen om produktionsmetoder inom jordbruket
Variabel |
Enheter/kategorier |
||||
Jordbearbetnings- metoder |
Konventionell jordbearbetning (vändskiveplog eller tallriksplog) |
ha |
|||
Skonsam jordbearbetning (ytlig jordbearbetning) |
ha |
||||
Ingen jordbearbetning (direktsådd) |
ha |
||||
Markvård |
Marktäckning under vinterhalvåret: |
Normala vintergrödor |
ha |
||
Täckgröda eller fånggröda |
ha |
||||
Växtrester |
ha |
||||
Bar mark |
ha |
||||
Växtföljd: |
Andel åkerareal som inte ingår i den planerade växtföljden |
Åkerareal %-intervall (1) |
|||
Inslag i landskapet |
Linjära element som lantbrukare har skött under de senaste tre åren, varav: |
Häckar |
Ja/Nej |
||
Alléer |
Ja/Nej |
||||
Stenmurar |
Ja/Nej |
||||
Linjära element som upprättats under de senaste tre åren, varav: |
Häckar |
Ja/Nej |
|||
Alléer |
Ja/Nej |
||||
Stenmurar |
Ja/Nej |
||||
Betesmark |
Bete på jordbruksföretaget: |
Betesareal under det senaste året |
ha |
||
Tid som djuren varit ute på bete |
Månader per år |
||||
Bete på allmänningar: |
Totalt antal djur som betar på allmänningar |
Antal djur |
|||
Tid som djuren gått på bete på allmänningar |
Månader per år |
||||
Djurstallar och hönshus |
Boskap: |
Stallar för uppbundna djur – med fastgödsel och urin |
Antal platser |
||
Stallar – med flytgödsel |
Antal platser |
||||
Lösdrift – med fastgödsel och urin |
Antal platser |
||||
Lösdrift – med flytgödsel |
Antal platser |
||||
Övrigt |
Antal platser |
||||
Grisar: |
Delvis på spaltgolv |
Antal platser |
|||
Helt och hållet på spaltgolv |
Antal platser |
||||
På ströbädd (djupströ – lösdrift) |
Antal platser |
||||
Övrigt |
Antal platser |
||||
Värphöns: |
På ströbädd (djupströ – lösdrift) |
Antal platser |
|||
I bur (alla typer) |
Antal platser |
||||
I bur med gödselmatta |
Antal platser |
||||
I bur med gödselkällare |
Antal platser |
||||
I trappstegsbur med tvärkulvert |
Antal platser |
||||
Övrigt |
Antal platser |
||||
Gödslingsmetod |
Utnyttjad jordbruksmark på vilken fast stallgödsel används |
Totalt |
%-intervall av utnyttjad jordbruksmark (2) |
||
Med omedelbar nedbrukning |
%-intervall av utnyttjad jordbruksmark (2) |
||||
Utnyttjad jordbruksmark om vilken flytgödsel används |
Totalt |
%-intervall av utnyttjad jordbruksmark (2) |
|||
Med omedelbar nedbrukning eller nedmyllning |
%-intervall av utnyttjad jordbruksmark (2) |
||||
Andel av den samlade gödselframställningen som exporteras från företaget |
%-intervall (3) |
||||
Gödsellagring och gödselhantering |
Lagringsmöjligheter för: |
Fastgödsel |
Ja/Nej |
||
Urin |
Ja/Nej |
||||
Flytgödsel |
Flytgödseltank |
Ja/Nej |
|||
Gödselbassäng |
Ja/Nej |
||||
Är lagringsmöjligheterna övertäckta? |
Fastgödsel |
Ja/Nej |
|||
Urin |
Ja/Nej |
||||
Flytgödsel |
Ja/Nej |
||||
Bevattning |
Bevattnad areal: |
Bevattnad areal i genomsnitt under de senaste tre åren |
ha |
||
Total areal för grödor som bevattnats minst en gång under de senaste 12 månaderna: |
Totalt |
ha |
|||
Spannmål till mognad (inklusive utsäde) (utom majs och ris) |
ha |
||||
Majs (inkl. fodermajs) |
ha |
||||
Ris |
ha |
||||
Trindsäd och proteingrödor till mognad (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd) |
ha |
||||
Potatis (även tidig potatis och utsädespotatis) |
ha |
||||
Sockerbetor (exklusive utsäde) |
ha |
||||
Raps och rybs |
ha |
||||
Solrosor |
ha |
||||
Textilväxter (lin, hampa och andra textilväxter) |
ha |
||||
Färska grönsaker, meloner och jordgubbar – på friland |
ha |
||||
Slåtter- och betesvall samt betesmark och slåtteräng |
ha |
||||
Övriga grödor på åkermark |
ha |
||||
Frukt- och bärodlingar |
ha |
||||
Citrusodlingar |
ha |
||||
Olivodlingar |
ha |
||||
Vinodlingar |
ha |
||||
Bevattningsmetoder: |
Ytbevattning (översvämning, fåror) |
Ja/Nej |
|||
Bevattning med sprinklers |
Ja/Nej |
||||
Droppbevattning |
Ja/Nej |
||||
Källa till vatten som används för bevattning på jordbruksföretaget: |
Grundvatten på jordbruksföretaget |
Ja/Nej |
|||
Ytvatten på jordbruksföretaget (gölar eller dammar) |
Ja/Nej |
||||
Ytvatten från sjöar eller vattendrag utanför jordbruksföretaget |
Ja/Nej |
||||
Vatten från gemensamma vattenförsörjningssystem från källor utanför jordbruksföretaget |
Ja/Nej |
||||
Andra källor |
Ja/Nej |
||||
(2) Procentintervall av utnyttjad jordbruksmark (UJA): (0), (> 0–< 25), (≥ 25–< 50), (≥ 50–< 75), (≥ 75). (3) Procentintervall: (0), (> 0–< 25), (≥ 25–< 50), (≥ 50–< 75), (≥ 75). |
( 1 ) Europaparlamentets yttrande av den 21 maj 2008 (ännu ej offentliggjt i EUT) och rådets beslut av den 20 oktober 2008.
( 2 ) EGT L 56, 2.3.1988, s. 1.
( 3 ) EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.
( 4 ) Med titeln ”Utarbetande av miljöindikatorer för jordbruket för övervakning av integrationen av miljöhänsyn i den gemensamma jordbrukspolitiken”.
( 5 ) EGT L 52, 22.2.1997, s. 1.
( 6 ) EGT L 151, 15.6.1990, s. 1.
( 7 ) EGT L 293, 24.10.1990, s. 1.
( 8 ) EUT L 154, 21.6.2003, s. 1.
( 9 ) EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.
( 10 ) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
( 11 ) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
( 12 ) EGT L 179, 7.8.1972, s. 1.
( 13 ) Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EUT L 270, 21.10.2003, s. 1).
( 14 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter (EGT L 204, 11.8.2000, s. 1).
( 15 ) Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EGT L 189, 20.7.2007, s. 1).
( 16 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
( 17 ) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
( 18 ) Rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden (EGT L 160, 26.6.1999, s. 80).
( 19 ) EUT L 220, 17.8.1985, s. 1.