1.   Denna avdelning omfattar

Vid tillämpningen av denna avdelning omfattar termen jordbruksprodukter jordbruksprodukter, inklusive livsmedel och fiskeri- och vattenbruksprodukter, som förtecknas i kapitlen 1–23 i Kombinerade nomenklaturen i del två i bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87, samt de jordbruksprodukter som förtecknas under de nummer enligt Kombinerade nomenklaturen som fastställs i bilaga I till den här förordningen, med undantag för vin och spritdrycker.

2.   Registrering och skydd av geografiska beteckningar påverkar inte producenters skyldighet att efterleva andra unionsregler, särskilt de som avser utsläppande av produkter på marknaden, sanitära och fytosanitära regler, den samlade marknadsordningen, konkurrensreglerna och tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna.

3.   Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 (27) ska inte tillämpas på det system för geografiska beteckningar som fastställs i denna förordning.

1.   Produkter med geografiska beteckningar ska klassificeras i enlighet med Kombinerade nomenklaturen med två, fyra, sex eller, om en medlemsstat så beslutar, åtta siffror. Om en geografisk beteckning omfattar produkter från fler än en kategori ska varje post anges. Produktklassificering ska användas endast för registrerings-, statistik- och redovisningsändamål, särskilt för tullmyndigheterna. Klassificeringen får inte användas i syfte att fastställa jämförbara produkter för ändamål som rör skydd mot direkt och indirekt kommersiellt bruk enligt artikel 26.1 a.

2.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa den tekniska presentationen av och tillgången online till den klassificering som avses i punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   En producentgrupp, eller en erkänd producentgrupp om en sådan grupp finns, får besluta om hållbara metoder som ska följas inom produktionen av en produkt med en geografisk beteckning eller vid utförande av annan verksamhet som omfattas av en eller flera skyldigheter enligt produktspecifikationen. Syftet med sådana metoder ska vara att tillämpa hållbarhetsnormer som är strängare än de som fastställs i unionsrätten eller nationell rätt när det gäller miljömässig, social eller ekonomisk hållbarhet eller djurskydd.

2.   Vid tillämpning av punkt 1 avses med hållbar metod en metod som bidrar till ett eller flera sociala, miljömässiga eller ekonomiska mål, såsom

3.   Om producentgruppen, eller den erkända producentgruppen om en sådan grupp finns, beslutar att de hållbara metoder som avses i punkt 1 är obligatoriska för alla producenter av den berörda produkten, ska dessa metoder ingå i produktspecifikationen i enlighet med förfarandet för registrering eller ändring.

1.   En producentgrupp, eller en erkänd producentgrupp om en sådan grupp finns, får utarbeta och regelbundet uppdatera en hållbarhetsrapport som bygger på kontrollerbar information och som innehåller en beskrivning av befintliga hållbara metoder som tillämpas vid produktframställningen och av hur metoden för att erhålla produkten påverkar hållbarheten i fråga om miljömässiga, sociala eller ekonomiska åtaganden eller åtaganden som rör djurskydd samt den information som är nödvändig för att förstå hur hållbarhet påverkar produktens utveckling, prestanda och ställning.

2.   Kommissionen ska offentliggöra hållbarhetsrapporten.

1.   Ansökningar om registrering av geografiska beteckningar får endast lämnas in av en ansökande producentgrupp. En ansökande producentgrupp ska vara en sammanslutning, oberoende av juridisk form, som består av producenter som framställer samma produkt vars namn föreslås för registrering. Offentliga organ och andra berörda parter får bistå vid utarbetandet av ansökan och i det relaterade förfarandet.

2.   Vid tillämpning av denna avdelning får en myndighet som utsetts av en medlemsstat anses vara en ansökande producentgrupp, när det gäller geografiska beteckningar för en spritdryck, om det inte är möjligt för de berörda producenterna att bilda en grupp på grund av sitt antal, sitt geografiska läge eller sin organisatoriska karaktär. I ett sådant fall ska en sådan ansökan som avses i artikel 10.2 innehålla dessa skäl.

3.   Vid tillämpning av denna avdelning får en enskild producent anses vara en ansökande producentgrupp om det framgår att samtliga följande villkor är uppfyllda:

4.   När det gäller en geografisk beteckning som avser ett gränsöverskridande geografiskt område får flera ansökande producentgrupper från olika medlemsstater eller tredjeländer lämna in en gemensam ansökan om registrering av en geografisk beteckning. En sådan gemensam ansökan ska ställas till alla berörda medlemsstater.

1.   En ansökan om registrering av en geografisk beteckning som avser en produkt med ursprung i unionen ska ställas till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där produkten har sitt ursprung.

2.   Den ansökan som avses i punkt 1 ska innehålla

3.   Medlemsstaten ska granska ansökan om registrering för att kontrollera att den uppfyller registreringsvillkoren enligt respektive bestämmelser för vin, spritdrycker eller jordbruksprodukter, beroende på vad som är tillämpligt.

4.   Som ett led i den granskning som avses i punkt 3 i denna artikel ska den berörda medlemsstaten genomföra ett nationellt invändningsförfarande. Det nationella invändningsförfarandet ska säkerställa att ansökan om registrering med undantag för de handlingar som avses i artikel 12.1 b och c offentliggörs och att varje fysisk eller juridisk person som har ett berättigat intresse och som är etablerad eller bosatt i den medlemsstat där den berörda produkten har sitt ursprung får lämna in en invändning mot ansökan om registrering till den medlemsstaten inom minst en månad från offentliggörandet av ansökan.

5.   Den berörda medlemsstaten ska fastställa arrangemangen för invändningsförfarandet. Dessa arrangemang får omfatta kriterier för att en invändning ska kunna tas upp till prövning, en period för samråd mellan den ansökande producentgruppen och varje invändare samt inlämning av en rapport från den ansökande producentgruppen om resultatet av samråden, inklusive om eventuella ändringar som den ansökande producentgruppen har gjort i ansökan om registrering.

6.   Om den berörda medlemsstaten anser att förordningens krav är uppfyllda efter att ha granskat ansökan om registrering och bedömt resultaten av eventuella mottagna invändningar och eventuella ändringar i ansökan som överenskommits med den ansökande producentgruppen, får medlemsstaten fatta ett positivt beslut och lämna in en ansökan om registrering i unionsskedet enligt artikel 13.

7.   Den berörda medlemsstaten ska säkerställa att fysiska eller juridiska personer som har ett berättigat intresse ges tillfälle att överklaga. Den berörda medlemsstaten ska också säkerställa att ett positivt beslut och den tillhörande produktspecifikationen offentliggörs och att produktspecifikationen finns tillgänglig i elektronisk form.

8.   Vid en gemensam ansökan enligt artikel 9.4 ska ansökan ställas till alla berörda medlemsstater, och de tillhörande nationella förfarandena, inbegripet invändningsskedet, ska genomföras i alla dessa medlemsstater.

1.   En medlemsstat får på nationell nivå tillfälligt under en övergångsperiod bevilja skydd för ett namn, med verkan från och med den dag då ansökan om registrering i unionsskedet lämnades in till kommissionen.

2.   Sådant nationellt skydd ska upphöra att gälla antingen dagen för ikraftträdandet av en genomförandeakt som antas i enlighet med artikel 21 för att fatta beslut om ansökan om registrering eller den dag då ansökan om registrering dras tillbaka.

3.   Om namnet inte registreras enligt denna förordning ska den berörda medlemsstaten bära hela ansvaret för effekterna av ett sådant nationellt skydd under en övergångsperiod.

4.   Åtgärder som medlemsstaterna vidtar i enlighet med denna artikel ska endast ha verkan nationellt och ska inte påverka den inre marknaden eller internationell handel.

1.   Den dokumentation som åtföljer ansökan om registrering ska innehålla följande:

2.   Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa formatet för och presentationen online av den åtföljande dokumentation som föreskrivs i punkt 1 a, b och c i denna artikel i ansökan om registrering i unionsskedet enligt artikel 13 och föreskriva strykning eller anonymisering av personuppgifter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   För geografiska beteckningar som avser produkter som har sitt ursprung i unionen ska ansökan om registrering innehålla

2.   För geografiska beteckningar som avser produkter som har sitt ursprung utanför unionen ska ansökan om registrering i unionsskedet innehålla

3.   Den gemensamma ansökan om registrering som avses i artikel 9.4 ska, utöver det sammanfattande dokumentet, innehålla de relevanta handlingar som förtecknas i punkt 1 b–e eller punkt 2 c, d och e i den här artikeln från alla berörda medlemsstater eller tredjeländer.

4.   De handlingar som avses i denna artikel ska avfattas på ett av unionens officiella språk.

5.   Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa närmare bestämmelser om förfarandena och mallen för och presentationen av ansökningar om registrering i unionsskedet, även ansökningar som rör mer än ett nationellt territorium. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   En ansökan om registrering av en geografisk beteckning i unionsskedet ska lämnas in till kommissionen, genom ett digitalt system.

Efter att ha mottagit en begäran av en eller flera medlemsstater ska kommissionen anpassa det digitala systemet så att det lämpar sig att användas i den nationella delen av förfarandet för registrering av en geografisk beteckning genom en medlemsstat som så önskar.

2.   Om ansökan om registrering avser ett geografiskt område utanför unionen ska ansökan lämnas in till kommissionen, antingen direkt av en sökande, nämligen en producentgrupp eller en enskild producent, eller via myndigheterna i det berörda tredjelandet.

En enskild producent från ett tredjeland ska uppfylla villkoren i artikel 9.3. En producentgrupp från ett tredjeland ska vara en producentgrupp som arbetar med en produkt vars namn föreslås för registrering.

3.   En gemensam ansökan om registrering enligt artikel 9.4 ska lämnas in av antingen

4.   De namn för vilka ansökningar om registrering i unionsskedet har lämnats in ska offentliggöras av kommissionen genom det digitala system som avses i punkt 1.

1.   Kommissionen ska granska de ansökningar om registrering som har lämnats in i enlighet med artikel 14.1, 14.2 och 14.3. Den ska kontrollera att ansökningarna innehåller den information som krävs och att de inte innehåller uppenbara fel, med beaktande av resultatet av det nationella gransknings- och invändningsförfarandet i den berörda medlemsstaten.

2.   Granskningen får inte överstiga sex månader från och med den dag då ansökan mottas. Kommissionen får av sökanden begära all nödvändig ytterligare information eller alla nödvändiga ändringar av ansökan. Om kommissionen riktar en sådan begäran till sökanden får granskningsperioden inte överstiga fem månader från och med den dag då kommissionen mottog sökandens svar.

3.   Om kommissionen inte slutför den granskning som avses i punkt 2 inom de fastställda tidsfristerna, ska den skriftligen underrätta sökanden om anledningen till dröjsmålet och ange den tid som uppskattningsvis behövs för att slutföra granskningen, vilken inte får överstiga en månad.

4.   Om kommissionen anser att villkoren i artiklarna 9, 10, 12, 13, 28, 29, 30, 31, 46, 47, 48.1, 48.2 och 50 i den här förordningen, i artiklarna 93, 95 och 100.4 i förordning (EU) nr 1308/2013 samt i artiklarna 3.4, 23 och 34.4 i förordning (EU) 2019/787, beroende på vad som är tillämpligt, är uppfyllda, ska kommissionen offentliggöra det sammanfattande dokumentet och hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen i Europeiska unionens officiella tidning.

1.   Medlemsstaterna ska informera kommissionen om eventuella nationella administrativa eller rättsliga förfaranden som kan påverka registreringen av en geografisk beteckning negativt.

2.   Kommissionen ska undantas från skyldigheten att följa tidsfristerna för att utföra den granskning som avses i artikel 15.2 och att informera medlemsstaten om anledningen till dröjsmålet om den tar emot ett meddelande från den medlemsstaten rörande en ansökan om registrering i enlighet med artikel 10.6, i vilket

3.   Undantaget i punkt 2 ska gälla till dess att den berörda medlemsstaten har informerat kommissionen om att den ursprungliga ansökan har återupprättats eller om att medlemsstaten drar tillbaka sin begäran om avbrytande.

4.   Om en medlemsstats positiva beslut som avses i artikel 10.6 har ogiltigförklarats helt eller delvis genom ett slutligt avgörande av en nationell domstol, ska medlemsstaten överväga lämpliga åtgärder, såsom att dra tillbaka eller ändra ansökan om registrering i unionsskedet, beroende på vad som är nödvändigt.

1.   Inom tre månader från dagen för offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning av det sammanfattande dokumentet och hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen i enlighet med artikel 15.4, får myndigheterna i en medlemsstat eller ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person med ett berättigat intresse och som är etablerad eller bosatt i ett tredjeland lämna in en invändning till kommissionen.

2.   En fysisk eller juridisk person som har ett berättigat intresse och som är etablerad eller bosatt i en annan medlemsstat än den från vilken ansökan om registrering i unionsskedet lämnades in, får lämna in en invändning till den medlemsstat där personen är etablerad inom en tidsfrist som tillåter den medlemsstaten att granska invändningen och besluta om huruvida den ska lämnas in till kommissionen i enlighet med punkt 1. Medlemsstaterna får fastställa den tidsfristen i sin nationella rätt.

3.   En invändning ska ange att den motsätter sig registreringen av en geografisk beteckning. En invändning som inte innehåller denna angivelse ska vara ogiltig.

4.   Kommissionen ska utreda om invändningen kan tas upp till prövning. Om kommissionen anser att invändningen kan tas upp till prövning ska kommissionen inom fem månader från den dag för offentliggörande som avses i artikel 15.4 uppmana invändaren och sökanden att inleda lämpliga samråd, vilka ska pågå under en skälig tidsperiod på högst tre månader. Kommissionen ska till sökanden översända invändningen och alla handlingar som invändaren lämnat in. Kommissionen får när som helst under den tidsperioden på sökandens begäran förlänga tidsfristen för samråden en gång med högst tre månader.

5.   Invändaren och sökanden ska utan onödigt dröjsmål inleda lämpliga samråd. De ska ge varandra relevant information för att bedöma om ansökan om registrering uppfyller kraven i den här förordningen, förordning (EU) nr 1308/2013 eller förordning (EU) 2019/787, beroende på vad som är tillämpligt.

6.   Den sökande ska inom en månad från avslutandet av att de samråd som avses i punkt 4 underrätta kommissionen om resultatet av samrådet, inklusive all information som utbytts, om huruvida en överenskommelse nåtts med en eller alla invändare och om eventuella resulterande ändringar i ansökan. Invändaren får också underrätta kommissionen om sin ståndpunkt när samråden avslutas.

7.   Om det till följd av de samråd som avses i punkt 4 i denna artikel görs ändringar av de uppgifter som har offentliggjorts i enlighet med artikel 15.4 ska kommissionen göra en ny granskning av ansökan om registrering i dess ändrade lydelse. Om ändringarna i ansökan om registrering är väsentliga och om kommissionen anser att den ändrade ansökan uppfyller villkoren för registrering ska kommissionen återigen offentliggöra det sammanfattande dokumentet och hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen i enlighet med artikel 15.4.

8.   De handlingar som avses i denna artikel ska avfattas på ett av unionens officiella språk.

9.   Kommissionen ska slutföra sin bedömning av ansökan om registrering i unionsskedet, med hänsyn till varje eventuell begäran om övergångsperioder, resultatet av invändningsförfarandet samt eventuella frågor som därefter uppkommit med anledning av dess granskning av detta förfarande och som kan leda till en ändring av det sammanfattande dokumentet.

10.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 för att komplettera denna förordning genom att fastställa detaljerade förfaranden och tidsfrister för invändningsförfarandet.

11.   Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa formatet för och presentationen av invändningar och föreskriva strykning eller anonymisering av personuppgifter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   Inom tre månader från dagen för offentliggörande av det sammanfattande dokumentet och hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen i enlighet med artikel 15.4, får myndigheterna i en medlemsstat eller ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person som är etablerad eller bosatt i ett tredjeland lämna in ett meddelande med synpunkter till kommissionen.

2.   Ett meddelande med synpunkter ska peka ut alla felaktigheter eller innehålla ytterligare information i samband med ansökan om registrering, inbegripet eventuellt åsidosättande av annan unionsrätt. Ett meddelande med synpunkter ska inte ge några rättigheter till de myndigheter eller personer som avses i punkt 1 eller utlösa ett invändningsförfarande.

3.   Om de uppgifter som offentliggjorts i enlighet med artikel 15.4 har ändrats väsentligt efter det att ett meddelande med synpunkter har lämnats in, ska kommissionen återigen offentliggöra det sammanfattande dokumentet och hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen i enlighet med den punkten.

4.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa formatet för och presentationen av meddelanden av synpunkter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   En invändning som lämnas in i enlighet med artikel 17 ska endast kunna tas upp till prövning om invändaren visar att

2.   Huruvida invändningen kan tas upp till prövning ska bedömas av kommissionen med avseende på unionens territorium.

1.   För produkter som har sitt ursprung i en medlemsstat eller ett tredjeland och vars beteckning består av eller innehåller ett namn som strider mot artikel 26.1 får kommissionen genom genomförandeakter bevilja en övergångsperiod på upp till fem år för att göra det möjligt att fortsätta att använda den beteckning med vilken produkterna salufördes, under förutsättning att det av en invändning som kan tas upp till prövning enligt artikel 10.4 eller artikel 17 mot ansökan om registrering av den geografiska beteckning vars skydd sådan användning strider mot, visar att

2.   De genomförandeakter som avses i punkt 1 i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2, med undantag för om en invändning som kan tas upp till prövning har lämnats in i enlighet med artikel 10.4, i vilket fall de ska antas utan tillämpning av det granskningsförfarandet.

3.   Kommissionen får genom genomförandeakter förlänga den övergångsperiod som beviljas enligt punkt 1 upp till en sammanlagd period på 15 år eller direkt bevilja en övergångsperiod på upp till 15 år, förutsatt att det också visas att

4.   De genomförandeakter som avses i punkt 3 i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2, med undantag för om en invändning som kan tas upp till prövning har lämnats in i enlighet med artikel 10.4, i vilket fall de ska antas utan tillämpning av det granskningsförfarandet.

5.   När en beteckning som avses i punkterna 1 och 3 används ska en tydlig och väl synlig uppgift om ursprungslandet finnas med i märkningen och, i tillämpliga fall, i produktspecifikationen vid saluföring på en webbplats för onlineförsäljning.

6.   Med avseende på ansökningar om registrering av geografiska beteckningar och unionsändringar får en medlemsstat, för att lösa tillfälliga svårigheter när det gäller det långsiktiga målet att säkerställa att samtliga aktörer för en produkt med en geografisk beteckning i det berörda området uppfyller kraven i den tillhörande produktspecifikationen bevilja en övergångsperiod för efterlevnad på upp till tio år med verkan från och med den dag då ansökan lämnas in till kommissionen, förutsatt att de berörda aktörerna lagligen har salufört produkten i fråga och kontinuerligt använt de berörda namnen under minst fem år innan det att ansökan lämnades in till medlemsstatens myndigheter och har påpekat detta i det nationella invändningsförfarande som avses i artikel 10.4.

7.   Om tiden mellan ansökan om registrering i unionsskedet och registreringen av det berörda namnet överstiger fem år får medlemsstaten förlänga övergångsperioden med upp till fem år. Beslutet att förlänga övergångsperioden ska utan dröjsmål meddelas kommissionen, som ska offentliggöra det i Europeiska unionens officiella tidning.

8.   Punkt 6 ska gälla i tillämpliga delar för en geografisk beteckning som avser ett geografiskt område i ett tredjeland, med undantag för det nationella invändningsförfarandet.

1.   Om kommissionen på grundval av den information kommissionen har tillgång till från den granskning som utförts i enlighet med artikel 15 anser att något av de villkor som avses i den artikeln inte är uppfyllt ska den genom genomförandeakter avslå ansökan om registrering. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

2.   I avsaknad av en invändning som kan tas upp till prövning ska kommissionen, och utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 88.2, genom genomförandeakter registrera den geografiska beteckningen. Kommissionen får beakta de meddelanden med synpunkter som tagits emot i enlighet med artikel 18.

3.   Om kommissionen tar emot en invändning som kan tas upp till prövning ska den, efter det förfarande som avses i artikel 17, och med hänsyn tagen till resultatet av dessa:

4.   Genomförandeakterna om registrering av en geografisk beteckning ska innehålla bestämmelser om eventuella villkor som gäller för registreringen och om ett förnyat offentliggörande för information i det sammanfattande dokument som offentliggjorts i enlighet med artikel 15.4 och som ändrats efter invändningsförfarandet vid andra ändringar än dem som avses i artiklarna 17.7 och 18.3.

5.   Kommissionens genomförandeförordningar om registrering och kommissionens genomförandebeslut om avslag ska offentliggöras i L-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

1.   Kommissionen ska genom genomförandeakter och utan att tillämpa det förfarande som avses i artikel 88.2 inrätta och upprätthålla ett allmänt tillgängligt unionsregister över geografiska beteckningar. Registret ska bestå av tre delar om geografiska beteckningar för vin, spritdrycker respektive jordbruksprodukter. Akter som förs in i det registret efter den 13 maj 2024 ska vara i ett maskinläsbart format enligt definitionen i artikel 2.13 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 (28).

2.   EUIPO ska upprätthålla och hålla unionsregistret uppdaterat med avseende på registreringar, ändringar och avregistreringar av geografiska beteckningar.

3.   Varje geografisk beteckning för vin och jordbruksprodukter ska i unionens register över geografiska beteckningar anges som en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning, beroende på vad som är tillämpligt, och varje geografisk beteckning för spritdrycker ska anges som en geografisk beteckning.

4.   Geografiska beteckningar för produkter från tredjeländer som är skyddade inom unionen i enlighet med ett internationellt avtal i vilket unionen är avtalsslutande part får föras in i unionens register över geografiska beteckningar. I sådana fall ska kommissionen genom genomförandeakter registrera sådana geografiska beteckningar. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

Namn på vin och jordbruksprodukter ska föras in i unionens register över geografiska beteckningar som skyddade geografiska beteckningar, utom i de fall då det i sådana avtal som avses i första stycket uttryckligen anges att det är fråga om skyddade ursprungsbeteckningar.

5.   Varje geografisk beteckning ska föras in i unionens register över geografiska beteckningar på originalspråket. Om originalspråket inte skrivs med latinska bokstäver ska den geografiska beteckningen transkriberas eller translittereras till latinska bokstäver och båda versionerna av den geografiska beteckningen ska föras in i unionens register över geografiska beteckningar och ha lika giltighet.

6.   Kommissionen ska offentliggöra och regelbundet uppdatera förteckningen över de internationella avtal som avses i punkt 4 och förteckningen över geografiska beteckningar som skyddas av dessa avtal.

7.   Kommissionen ska i digital form eller pappersform bevara dokumentation om registreringen av en geografisk beteckning. Vid avregistrering ska kommissionen spara dokumentationen i tio år därefter.

8.   Kommissionen ska genom genomförandeakter specificera innehållet och presentationen i unionens register över geografiska beteckningar. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   Vem som helst ska enkelt och gratis kunna ladda ned ett officiellt utdrag ur unionens register över geografiska beteckningar som styrker registreringen av en geografisk beteckning och innehåller andra relevanta uppgifter, inklusive datumet för ansökan om registrering av den geografiska beteckningen eller andra prioritetsdatum. Det officiella registerutdrag som införts i det registret efter den 13 maj 2024 ska vara i ett maskinläsbart format enligt definitionen i artikel 2.13 i direktiv (EU) 2019/1024. Detta officiella utdrag får användas som ett äkta certifikat i rättsliga, administrativa eller liknande förfaranden.

2.   Om en producentgrupp har erkänts av de nationella myndigheterna i enlighet med artikel 33 ska den gruppen identifieras som företrädare för producenterna av en produkt med en geografisk beteckning i unionens register över geografiska beteckningar och i det officiella utdrag som avses i punkt 1 i den här artikeln.

3.   Kommissionen får genom genomförandeakter specificera formatet för och presentationen online av utdrag ur unionens register över geografiska beteckningar och föreskriva om strykning eller anonymisering av personuppgifter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   En grupp av producenter av en produkt vars namn är en registrerad geografisk beteckning får ansöka om godkännande av en ändring av produktspecifikationen. Om det finns en erkänd producentgrupp ska den gruppen vara den enda som har rätt att ansöka.

2.   Ändringar av en produktspecifikation ska delas upp i följande två kategorier:

3.   En ändring ska anses vara en unionsändring om den innebär en ändring av det sammanfattande dokumentet eller dess motsvarighet och

De kriterier som avses i leden a, b och c ska kontrolleras av medlemsstaterna.

4.   Alla andra ändringar av en produktspecifikation för en registrerad geografisk beteckning som inte är unionsändringar i enlighet med punkt 3 ska anses vara standardändringar.

5.   En standardändring ska anses vara en tillfällig ändring när den gäller en tillfällig förändring av produktspecifikationen till följd av att de offentliga myndigheterna har infört obligatoriska sanitära och fytosanitära åtgärder eller en tillfällig ändring som är nödvändig på grund av en naturkatastrof eller svåra väderförhållanden eller väsentliga marknadsstörningar till följd av exceptionella omständigheter, inbegripet geopolitiska händelser som påverkar tillgången till råvaror, under förutsättning att naturkatastrofen, de svåra väderförhållandena eller de väsentliga marknadsstörningarna formellt har erkänts av de behöriga myndigheterna.

6.   Unionsändringar ska godkännas av kommissionen. Godkännandeförfarandet ska, i tillämpliga delar, följa förfarandet i artiklarna 9, 10 och 12–21.

7.   Ansökningar om unionsändringar som framställs utanför unionen ska innehålla bevis för att den begärda ändringen är förenlig med de lagar om skydd av geografiska beteckningar som gäller i det tredjelandet.

8.   Om en ansökan om en unionsändring av produktspecifikationen för en registrerad geografisk beteckning även innehåller standardändringar eller tillfälliga ändringar ska kommissionen endast granska unionsändringen. Eventuella standardändringar eller tillfälliga ändringar ska betraktas som inte inlämnade. Granskningen av sådana ansökningar ska inriktas på de föreslagna unionsändringarna. Vid behov får kommissionen eller den berörda medlemsstaten uppmana sökanden att ändra andra delar av produktspecifikationen.

9.   Standardändringar ska bedömas och godkännas av de medlemsstater eller tredjeländer på vars territorium den berörda produktens geografiska område är beläget och ska meddelas kommissionen. Kommissionen ska offentliggöra dessa ändringar.

10.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 för att komplettera den här förordningen genom att fastställa bestämmelser om unionsändringar av produktspecifikationer för geografiska beteckningar för vilka inget sammanfattande dokument har offentliggjorts, om tillåtlighet av ansökningar om unionsändringar, om förhållandet mellan unionsändringar och standardändringar samt om standardändringar, inbegripet offentliggörande.

11.   Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa närmare bestämmelser om förfarandena och mallen för och presentationen av en ansökan om en unionsändring, och om förfarandena och mallen för standardändringar och hur de ska meddelas till kommissionen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   Kommissionen får, på eget initiativ eller på vederbörligen motiverad begäran av en medlemsstat, ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person som har ett berättigat intresse och som är etablerad eller bosatt i ett tredjeland, genom genomförandeakter avregistrera en geografisk beteckning i följande fall:

2.   Kommissionen får också anta genomförandeakter om avregistrering på begäran av de producenter som framställer den produkt som saluförs med det registrerade namnet. Om det finns en erkänd producentgrupp ska den producentgruppen vara den enda som har rätt att framställa en sådan begäran.

3.   Registrering av namnet som en annan immateriell rättighet än en geografisk beteckning, i synnerhet som ett varumärke, ska vara förbjuden under ett år efter avregistreringen av en geografisk beteckning, såvida inte en sådan immateriell rättighet existerade, eller ett sådant varumärke hade registrerats, innan den geografiska beteckningen registrerades.

4.   Artiklarna 10, 13–17 och 21 ska i tillämpliga delar tillämpas på avregistreringsförfarandet.

Invändningar ska endast kunna tas upp till prövning om de visar att en berörd fysisk eller juridisk person fortsätter att förlita sig kommersiellt på det registrerade namnet.

5.   Innan kommissionen antar de genomförandeakter som avses i punkterna 1 och 2 ska den samråda med medlemsstatens myndigheter, myndigheterna i tredjelandet eller, om möjligt, med den producent i tredjelandet som ursprungligen ansökte om registrering av den berörda geografiska beteckningen, såvida inte avregistreringen begärs direkt av de ursprungliga sökandena. Samrådsperioden ska vara minst en månad.

6.   Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa närmare bestämmelser om förfarandena, mallen för och presentationen av begärandena om avregistrering.

7.   De genomförandeakter som avses i punkterna 1, 2 och 6 i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   Geografiska beteckningar som är införda i unionens register över geografiska beteckningar ska skyddas mot följande:

2.   Punkt 1 ska tillämpas på alla domännamn som är tillgängliga i unionen.

3.   Nationella bestämmelser om namn som används för jordbruksprodukter, vin och spritdrycker får inte leda till förväxling med registrerade geografiska beteckningar.

4.   Det skydd som avses i punkt 1 ska även tillämpas på

5.   De enheter som förtecknas i artikel 3.1 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 608/2013 (29) ska ha rätt att lämna in en ansökan till tullmyndigheterna om att hindra alla tredje parter från att inom ramen för näringsverksamhet föra in varor i unionen utan att övergå till fri omsättning där, om dessa varor, inbegripet emballage, kommer från tredjeländer och strider mot punkt 1 i den här artikeln.

6.   Geografiska beteckningar som är registrerade enligt denna förordning ska inte bli generiska i unionen.

7.   Om en geografisk beteckning är ett sammansatt namn som innehåller en term som anses vara generisk ska användning av den termen i princip inte anses utgöra en handling som avses i punkt 1 a eller b.

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 26 och 37.7 i denna förordning och artiklarna 7 och 17 i förordning (EU) nr 1169/2011 får den geografiska beteckning som betecknar en produkt som används som ingrediens i en bearbetad produkt användas i namnet på den bearbetade produkten, eller i märkningen av den bearbetade produkten eller i dess reklammaterial om

2.   Därutöver ska producenter av ett färdigförpackat livsmedel, enligt definitionen i artikel 2.2 e i förordning (EU) nr 1169/2011, som innehåller en produkt med en geografisk beteckning som ingrediens och som vill använda den geografiska beteckningen i det färdigförpackade livsmedlets namn, inbegripet i reklammaterial, lämna en skriftlig förhandsanmälan till den erkända producentgruppen, om det finns en sådan grupp för den geografiska beteckningen. Dessa producenter ska i anmälan inkludera den information som visar att de krav som förtecknas i punkt 1 i den här artikeln är uppfyllda och ska agera i enlighet med detta. Den erkända producentgruppen ska inom fyra månader skriftligen bekräfta mottagandet av den anmälan. Producenten av det färdigförpackade livsmedlet får börja använda den geografiska beteckningen i det färdigförpackade livsmedlets namn efter att ha mottagit denna bekräftelse eller efter utgången av denna tidsperiod, beroende på vilket som inträffar först. Den erkända producentgruppen får till detta erkännande bifoga icke-bindande information om användningen av den berörda geografiska beteckningen.

Medlemsstaterna får, i enlighet med fördragen, föreskriva ytterligare förfaranderegler för producenter av färdigförpackade livsmedel som är etablerade på deras territorium.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får den erkända producentgruppen och producenten av det färdigförpackade livsmedlet ingå ett avtal om de specifika tekniska och visuella aspekterna av hur den geografiska beteckningen för ingrediensen presenteras i det färdigförpackade livsmedlets namn i märkningen, någon annanstans än i ingrediensförteckningen eller i reklammaterial.

4.   Denna artikel ska inte tillämpas på spritdrycker.

5.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 för att komplettera denna förordning genom att fastställa ytterligare bestämmelser om användningen av jämförbara produkter som ingredienser och kriterierna för att tillskriva de bearbetade produkter som avses i punkt 1 i den här artikeln kännetecknande egenskaper.

1.   Generiska termer får inte registreras som geografiska beteckningar.

2.   För att fastställa huruvida en term har blivit generisk ska hänsyn tas till alla relevanta faktorer, särskilt följande:

1.   En geografisk beteckning för vilken en ansökan lämnats in efter det att en ansökan om en helt eller delvis homonym geografisk beteckning har lämnats in, eller om denna beteckning skyddats i unionen, får inte registreras såvida inte skillnaderna mellan villkoren för lokal och sedan länge etablerad användning och presentation av de två helt eller delvist homonyma beteckningarna vid praktisk tillämpning är tillräckligt stora, med hänsyn till behovet av att säkerställa rättvis behandling av de berörda producenterna och att konsumenterna inte vilseleds i fråga om produkternas verkliga identitet eller geografiska ursprung.

2.   En helt eller delvis homonym geografisk beteckning som felaktigt får konsumenten att tro att produkter kommer från ett annat område får inte registreras även om namnet på det område, den region eller den plats där de berörda produkterna har sitt verkliga ursprung är korrekt.

3.   I denna artikel avser en helt eller delvis homonym geografisk beteckning för vilken en ansökan har lämnats in eller som skyddats i unionen

4.   Kommissionen ska genom en genomförandeakt stryka alla geografiska beteckningar som registrerats i strid med punkt 1 eller 2 från unionsregistret. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   En ansökan om registrering av ett varumärke vars användning skulle strida mot artikel 26 ska avslås om ansökan om registrering av varumärket lämnas in efter den dag då ansökan om registrering av den geografiska beteckningen lämnades in till kommissionen.

2.   EU-varumärken som registrerats i strid med punkt 1 ska förklaras ogiltiga av EUIPO och nationella varumärken som registrerats i strid med punkt 1 ska förklaras ogiltiga av de behöriga nationella myndigheterna.

3.   Ett varumärke vars användning strider mot artikel 26, men för vilket det lämnats in en ansökan, gjorts en registrering eller för vilket rätten, i enlighet med relevant lagstiftning, förvärvats genom användning i god tro inom unionens territorium före den dag då ansökan om registrering av den geografiska beteckningen lämnades in till kommissionen, får fortsätta att användas eller förnyas trots att den geografiska beteckningen registreras, på villkor att det inte finns skäl att ogiltigförklara eller upphäva varumärket enligt direktiv (EU) 2015/2436 eller förordning (EU) 2017/1001. I sådana fall ska användningen av den geografiska beteckningen, när denna väl registrerats, och av det berörda varumärket vara tillåten.

4.   Vid tillämpning av punkterna 1 och 3 ska, om geografiska beteckningar har registrerats i unionen utan att en ansökan om registrering lämnats in i unionsskedet, dagen för inlämning till kommissionen av ansökan om registrering av den geografiska beteckningen vara dagen för den första skyddsdagen.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU) nr 1169/2011 får sådana garanti- eller kontrollmärken som avses i artikel 28.4 i direktiv (EU) 2015/2436 och sådana kollektivmärken som avses i artikel 29.3 i samma direktiv samt kollektivmärken som avses i kapitel VIII i förordning (EU) 2017/1001 användas på etiketter tillsammans med den geografiska beteckningen.

1.   En producentgrupp ska vara en sammanslutning av producenter av samma produkt eller produkter, oberoende av dess juridiska form. Den ska uppfylla följande krav:

Ansökande producentgrupper ska uppfylla dessa kriterier senast den dag då den berörda geografiska beteckningen registreras.

En producent av en produkt med en geografisk beteckning ska ha rätt att ansluta sig till en producentgrupp. Medlemsstaterna får begränsa medlemskapet till vissa producentkategorier, med beaktande av arten av den produkt som den berörda producentgruppen omfattar.

2.   Medlemsstaterna får besluta att aktörer, företrädare för ekonomisk verksamhet som är kopplad till något av leden i leveranskedjan för produkter som betecknats som en geografisk beteckning och de berörda parter som avses i artikel 157 i förordning (EU) nr 1308/2013 får vara medlemmar i en producentgrupp, om de har ett särskilt intresse av de produkter som omfattas av producentgruppen. Dessa medlemmar får inte kontrollera producentgruppen.

3.   Medlemsstaterna får föreskriva ytterligare regler, särskilt när det gäller producentgruppernas organisation, stadgar, funktionssätt och typ av medlemskap samt ekonomiska bidrag till producentgrupperna.

4.   En sammanslutning av producentgrupper får särskilt utöva följande uppgifter:

5.   Medlemsstaterna får inom sitt territorium bistå producenter vid bildandet av producentgrupper och deras funktion.

6.   Om det inte finns någon producentgrupp för en produkt med en geografisk beteckning får medlemsstaterna utföra de uppgifter som avses i punkt 4 b, e och f. Medlemsstaterna ska samverka med producenterna och bistå dem i syfte att inrätta en producentgrupp.

7.   Medlemsstaterna får upprätta ett offentligt register över producentgrupper för produkter med geografiska beteckningar som har sitt ursprung på deras territorium, inbegripet de myndigheter som avses i artikel 9.2 och producenter som avses i artikel 9.3. Registret ska åtminstone innehålla namn, juridisk form och adress för varje producentgrupp och alla geografiska beteckningar som omfattas av den berörda producentgruppen.

1.   Utöver artikel 32 får medlemsstaterna tillämpa ett system för erkännande av producentgrupper. Erkännandesystemet får tillämpas på alla producentgrupper vars medlemmar producerar en produkt med en geografisk beteckning eller producentgrupper som producerar specificerade produktkategorier med geografiska beteckningar. En producentgrupp får endast erkännas på begäran. Inom ramen för erkännandesystemet ska de myndigheter som avses i artikel 9.2 och de producenter som avses i artikel 9.3 anses vara erkända producentgrupper.

2.   Medlemsstater som tillämpar det system som avses i punkt 1 ska fastställa följande kriterier för att en producentgrupp ska erkännas:

Medlemsstaterna får föreskriva ytterligare kriterier, såsom

Om en producentgrupp inte längre uppfyller erkännandekriterierna ska erkännandet tillfälligt upphävas eller dras tillbaka.

3.   Om en producentgrupp erkänns enligt det system som avses i punkt 1 i denna artikel ska den erkända producentgruppen vara den enda som har rätt att

4.   Medlemsstaterna får också föreskriva att den erkända producentgruppen är den enda producentgrupp som har rätt att utföra de uppgifter

5.   En producentgrupp som är etablerad i en medlemsstat som inte tillämpar ett sådant system som avses i punkt 1 i den här artikeln ska kunna utföra de uppgifter som avses i artikel 32.4 b, c, e och f i en medlemsstat som tillämpar ett sådant system.

6.   Om en geografisk beteckning betecknar ett geografiskt område som skär över nationella gränser ska myndigheterna i de berörda medlemsstaterna eller, i förekommande fall, i Förenade kungariket med avseende på Nordirland, samarbeta för att utse en enda erkänd producentgrupp. Om de berörda medlemsstaterna eller, i förekommande fall, i Förenade kungariket med avseende på Nordirland, inte lyckas nå en överenskommelse, eller om en av de berörda medlemsstaterna inte tillämpar det system som avses i punkt 1, ska ingen producentgrupp erkännas för den geografiska beteckningen.

7.   Medlemsstaterna får besluta att producentgrupper som erkänts enligt nationell rätt före den 13 maj 2024 ska erkännas i enlighet med punkt 1.

Om en sådan erkänd producentgrupp inte uppfyller kriterierna i punkt 2 ska den anpassa sig till de relevanta reglerna senast den 14 maj 2026. Om efterlevnad inte uppnås senast den dagen ska den berörda medlemsstaten antingen förlänga tidsfristen en gång med högst ett år eller återkalla erkännandet.

8.   Om en medlemsstat tillämpar det system med erkända producentgrupper som avses i punkt 1 ska den via ett digitalt system underrätta kommissionen om den erkända producentgruppens namn och adress för varje registrerad geografisk beteckning och uppdatera denna information när en ändring sker. Kommissionen ska offentliggöra den informationen och uppdatera unionens register över geografiska beteckningar i enlighet med detta.

1.   En sammanslutning av producentgrupper får inrättas på initiativ av berörda producentgrupper.

2.   En sammanslutning av producentgrupper får särskilt utöva följande uppgifter:

1.   Registreringsenheter för nationella toppdomäner som är etablerade i unionen ska säkerställa att registrerade geografiska beteckningar i förfaranden för alternativ tvistlösning som rör domännamn erkänns som en rättighet som kan åberopas i dessa förfaranden.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 för att komplettera denna förordning genom att fastställa bestämmelser om att anförtro EUIPO inrättandet och förvaltningen av ett informations- och meddelandesystem för domännamn vilket ger sökanden, efter inlämning av en ansökan om en geografisk beteckning, information om huruvida den geografiska beteckningen kan användas som ett domännamn och, på frivillig basis, om registrering av ett domännamn som är identiskt med sökandens geografiska beteckning. Registreringsenheter för nationella toppdomäner som är etablerade i unionen får på frivillig basis förse EUIPO med relevant information och relevanta data.

3.   Senast den 14 november 2025 ska kommissionen genomföra en utvärdering av behovet och genomförbarheten av det informations- och meddelandessystem som avses i punkt 2, med beaktande av hur det frivilliga tillhandahållande av information och data som avses i den punkten fungerar, och lägga fram en rapport med de viktigaste resultaten för Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska när så är lämpligt åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

1.   Beteckningar, förkortningar och symboler som hänvisar till geografiska beteckningar får inte användas annat än i samband med produkter som framställts i enlighet med den relevanta produktspecifikationen. De får också användas för informations- och utbildningsändamål, förutsatt att sådan användning sannolikt inte kommer att vilseleda konsumenten.

2.   Följande unionssymboler för angivande och marknadsföring av geografiska beteckningar ska fastställas:

3.   För jordbruksprodukter och spritdrycker som har sitt ursprung i unionen och som saluförs med en geografisk beteckning ska den unionssymbol som är kopplad till den finnas med i märkningen och reklammaterialet. Vad gäller märkningen ska den geografiska beteckningen finnas i samma synfält som unionssymbolen.

Märkningskraven i artikel 13.1 i förordning (EU) nr 1169/2011 för presentationen av obligatoriska uppgifter ska gälla för den geografiska beteckningen.

4.   Genom undantag från punkt 3 första stycket får unionssymboler utelämnas för spritdrycker.

5.   För jordbruksprodukter med en geografisk beteckning ska producentens eller aktörens namn anges i märkningen i samma synfält som den geografiska beteckningen. I det fallet ska aktörens namn förstås som namnet på den aktör som ansvarar för det produktionssteg där den produkt som ska omfattas av den geografiska beteckningen erhålls eller som ansvarar för en väsentlig bearbetning av produkten.

När det gäller spritdrycker med en geografisk beteckning ska producentens namn anges i märkningen i samma synfält som den geografiska beteckningen.

Om förpackningen eller behållarna har en yta som inte överstiger den största yta som beskrivs i artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1169/2011 ska uppgiften om producentens eller aktörens namn vara frivillig.

Jordbruksprodukter och spritdrycker som saluförs med en geografisk beteckning och som märkts före den 14 maj 2026 får fortsätta att släppas ut på marknaden utan att uppfylla skyldigheten att ange producentens eller aktörens namn i samma synfält som den geografiska beteckningen, till dess att lagren har tömts.

6.   För jordbruksprodukter eller spritdrycker med en geografisk beteckning gäller att beteckningen skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning får finnas med i märkningen och reklammaterialet för jordbruksprodukter och beteckningen geografisk beteckning får finnas med i märkningen och reklammaterialet för spritdrycker.

Förkortningarna ”SUB” och ”SGB”, vilka motsvarar beteckningarna skyddad ursprungsbeteckning respektive skyddad geografisk beteckning, får finnas med i märkningen och reklammaterialet för jordbruksprodukter med en geografisk beteckning.

7.   Beteckningar och förkortningar får användas i märkningen och reklammaterialet för bearbetade produkter om den geografiska beteckningen syftar på en ingrediens i dem. I så fall ska beteckningen eller förkortningen placeras bredvid namnet på den ingrediens som tydligt identifieras som en ingrediens. Unionssymbolen får inte placeras i förening med livsmedlets beteckning i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) nr 1169/2011.

8.   Unionssymboler som anger den skyddade ursprungsbeteckningen eller den skyddade geografiska beteckningen, unionsbeteckningen skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning eller geografisk beteckning samt förkortningen ”SUB” eller ”SGB”, beroende på vad som är tillämpligt, får inte finnas med i märkningen förrän efter det att rättsakten om registrering av den geografiska beteckningen har offentliggjorts.

9.   Följande får också finnas med i märkningen:

10.   Unionssymboler med koppling till geografiska beteckningar som är införda i unionens register över geografiska beteckningar och som avser produkter med ursprung i tredjeländer får förekomma i produktens märkning och reklammaterial, och i så fall ska symbolerna användas i enlighet med punkt 3.

11.   Kommissionen ska genom genomförandeakter specificera tekniska egenskaper för unionssymboler för geografiska beteckningar samt tekniska bestämmelser om deras användning och användningen av beteckningarna och förkortningarna på produkter som saluförs med en registrerad geografisk beteckning, inbegripet språkversioner. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   Detta kapitel är tillämpligt på vin, spritdrycker och jordbruksprodukter.

Punkt 2 första stycket a, punkt 3 samt, när det gäller kontrollen av överensstämmelse med produktspecifikationen, punkt 4 i denna artikel, samt artiklarna 39, 40, 41 och 44 är dock endast tillämpliga på spritdrycker och jordbruksprodukter.

2.   Vid tillämpning av detta kapitel innebär kontroll

Vid tillämpningen av detta kapitel omfattar tillsyn alla åtgärder som syftar till att säkerställa efterlevnad av avdelning II kapitel 3 i denna förordning.

3.   Behöriga myndigheter, organ med delegerade uppgifter och fysiska personer till vilka vissa uppgifter som ingår i den offentliga kontrollen har delegerats ska uppfylla kraven i förordning (EU) 2017/625.

4.   Utan hinder av artikel 116.1 i förordning (EU) 2017/625 ska kommissionen utföra de kontroller, inbegripet revisioner, av geografiska beteckningar som föreskrivs i avdelning VI kapitel I i förordning (EU) 2017/625, på grundval av en riskanalys, utifrån den relativa volymen av geografiska beteckningar i medlemsstaten, antalet kontroller som utförts eller oriktigheter i samband med verifieringen av efterlevnaden eller användningen av de geografiska beteckningar som anges i medlemsstatens årliga rapport som utarbetats i enlighet med artikel 113 i förordning (EU) 2017/625. Artiklarna 116.2, 118 och 120–124 i förordning (EU) 2017/625 ska inte gälla för kontroller, inbegripet revisioner, av geografiska beteckningar.

1.   Vid tillämpning av detta kapitel ska varje aktör som vill delta i en verksamhet som omfattas av produktspecifikationen för en produkt med en geografisk beteckning anmäla detta till de behöriga myndigheter, organ med delegerade uppgifter eller fysiska personer som avses i punkt 3 a och b. Medlemsstaterna ska upprätta och kontinuerligt uppdatera en förteckning över aktörer som bedriver verksamhet som omfattas av en eller flera skyldigheter enligt produktspecifikationen för en produkt med en geografisk beteckning som är införd i unionens register över geografiska beteckningar med ursprung inom deras territorium.

2.   Producenterna ansvarar för egenkontroller som säkerställer att produkter med geografiska beteckningar överensstämmer med produktspecifikationen innan de släpps ut på marknaden.

3.   Utöver de egenkontroller som avses i punkt 2 ska även kontroll av överensstämmelse med produktspecifikationen genomföras innan en produkt med en geografisk beteckning och med ursprung inom unionen släpps ut på marknaden; denna kontroll ska genomföras av

4.   När det gäller geografiska beteckningar som avser produkter som har sitt ursprung i ett tredjeland ska kontrollen av att produkterna överensstämmer med produktspecifikationen innan produkterna i fråga släpps ut på marknaden genomföras av

5.   Om en verksamhet som omfattas av produktspecifikationen utförs av en eller flera aktörer i ett annat land än ursprungslandet för den geografiska beteckningen ska bestämmelser om dessa aktörers kontroll av överensstämmelse fastställas i produktspecifikationen. Om den relevanta verksamheten äger rum i unionen ska aktörerna anmäla den till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där verksamheten äger rum och omfattas av kontroll.

6.   Om en medlemsstat tillämpar artikel 9.2 ska kontrollen av överensstämmelse med produktspecifikationen säkerställas av en annan myndighet än den som anses vara en producentgrupp enligt den punkten.

7.   Kostnaderna för kontrollen av överensstämmelsen med produktspecifikationerna får bäras av de aktörer som omfattas av kontrollen. Medlemsstaterna får ta ut avgifter för att, helt eller delvis, täcka kostnaderna för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet.

8.   Kommissionen ska anta genomförandeakter med avseende på

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   Medlemsstaterna ska offentliggöra namn på och adresser till de behöriga myndigheter, organ med delegerade uppgifter och fysiska personer som avses i artikel 39.3 för varje produkt med en geografisk beteckning och ska hålla de uppgifterna uppdaterade.

2.   Kommissionen ska offentliggöra namn på och adress till de behöriga myndigheter och produktcertifieringsorgan som avses i artikel 39.4 och ska regelbundet uppdatera de uppgifterna.

3.   Kommissionen får inrätta en digital portal där namnen på och adresserna till de behöriga myndigheter, organ med delegerade uppgifter, produktcertifieringsorgan och fysiska personer som avses i punkterna 1 och 2 offentliggörs.

1.   De organ med delegerade uppgifter som avses i artikel 39.3 b och de produktcertifieringsorgan som avses i artikel 39.4 b ska uppfylla och vara ackrediterade i enlighet med någon av följande standarder, beroende på vad som är relevant för de delegerade uppgifterna:

2.   Ackreditering som avses i punkt 1 ska utföras av ett nationellt ackrediteringsorgan som erkänts i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008 och som har undertecknat ett multilateralt avtal inom ramen för den europeiska samarbetsorganisationen för ackreditering som omfattar de standarder som avses i punkt 1, eller av ett ackrediteringsorgan utanför unionen som har undertecknat International Accreditation Forum:s avtal för ömsesidigt erkännande eller International Laboratory Accreditation Cooperation:s avtal om ömsesidigt erkännande som omfattar de standarder som avses i punkt 1.

1.   Medlemsstaterna ska utse en eller flera behöriga myndigheter som ansvarar för att kontrollera, och utöva tillsyn avseende, användningen av geografiska beteckningar efter det att en produkt med en geografisk beteckning har släppts ut på marknaden, vilket inbegriper lagring, transitering, distribution eller utbjudande till försäljning, inbegripet inom e-handel. Dessa myndigheter får vara desamma som de behöriga myndigheter som avses i artikel 39.3 a i den här förordningen och artikel 116a.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

2.   De myndigheter som avses i punkt 1 ska regelbundet och med lämplig frekvens på grundval av riskanalys och anmälningar som mottagits, inbegripet från producentgrupper, agera för att säkerställa överensstämmelse med produktspecifikationen eller med det sammanfattande dokumentet eller en handling som är likvärdig med det sammanfattande dokumentet för den berörda geografiska beteckningen, inbegripet i presentationer och märkning online.

3.   Medlemsstaterna ska vidta lämpliga administrativa och rättsliga åtgärder för att förhindra eller stoppa användning av namn på produkter eller tjänster, inbegripet genom onlinegränssnitt, som framställs, tillhandahålls eller saluförs på deras territorium, eller som är avsedda för export till tredjeländer, och som strider mot artiklarna 26 och 27.

4.   Medlemsstaterna ska vidta lämpliga administrativa och rättsliga åtgärder för att från sitt territorium blockera tillgång till domännamn som strider mot artikel 26.3.

5.   Den eller de myndigheter som utsetts i enlighet med punkt 1 ska underlätta informationsutbytet mellan berörda avdelningar, byråer och organ, bland annat polisen, byråer för bekämpning av förfalskning, tullmyndigheter, immaterialrättsmyndigheter, myndigheter med ansvar för livsmedelslagstiftning och inspektörer inom detaljhandeln, i syfte att säkerställa effektiv tillsyn.

1.   All information i samband med reklam för samt främjande och försäljning av produkter vilka personer etablerade i unionen har tillgång till och som strider mot skyddet av geografiska beteckningar enligt artiklarna 26 och 27 i denna förordning ska anses vara olagligt innehåll enligt definitionen i artikel 3 h i förordning (EU) 2022/2065.

2.   De relevanta nationella rättsliga eller administrativa myndigheterna i medlemsstaterna får, i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2022/2065, utfärda ett föreläggande att agera mot olagligt innehåll som avses i punkt 1 i den här artikeln.

3.   I enlighet med artikel 16 i förordning (EU) 2022/2065 får varje individ eller enhet anmäla förekomster av specifikt innehåll som strider mot artiklarna 26 och 27 i den här förordningen till leverantörer av värdtjänster.

1.   Medlemsstaterna ska bistå varandra vid genomförandet av den kontroll och tillsyn som föreskrivs i detta kapitel i enlighet med avdelning IV i förordning (EU) 2017/625.

2.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa närmare bestämmelser om vad för slags information som ska utbytas mellan medlemsstaterna samt metoderna för det informationsutbyte som genomförs vid kontroll och tillsyn enligt detta kapitel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   En aktör vars produkt har genomgått en kontroll av överensstämmelse enligt artikel 39 i denna förordning och artikel 116a i förordning (EU) nr 1308/2013 och konstaterats överensstämma med produktspecifikationen för en geografisk beteckning som skyddas i enlighet med denna förordning, ska, på begäran och beroende på det system som tillämpas i den berörda medlemsstaten, ha rätt till antingen

2.   Det intyg om överensstämmelse med produktspecifikationen som avses i punkt 1 a respektive b ska på begäran göras tillgängligt för tillsynsmyndigheter, tullmyndigheter eller andra myndigheter i unionen som arbetar med att kontrollera användningen av geografiska beteckningar för varor som deklareras för fri omsättning eller släpps ut på den inre marknaden. Aktören får göra intyget eller förteckningen tillgängligt för allmänheten eller för varje person som begär sådant bevis för överensstämmelse i samband med affärsverksamhet. Det intyget och den förteckningen ska uppdateras regelbundet, på grundval av en riskbedömning.

3.   En aktör som inte längre omfattas av intyget om överensstämmelse eller som har strukits från förteckningen ska inte tillåtas att fortsätta att visa eller använda intyget om överensstämmelse eller förteckningen.

4.   Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa närmare bestämmelser om utformningen av och innehållet i intyget om överensstämmelse och förteckningen, de sätt på vilka de ska göras tillgängliga av aktörerna eller näringsidkarna för kontroll eller i samband med affärsverksamhet och under vilka omständigheter, och på vilka sätt, ett motsvarande intyg krävs när det gäller produkter med ursprung i tredjeländer. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   En ursprungsbeteckning för en jordbruksprodukt är ett namn som identifierar en produkt

2.   En geografisk beteckning för en jordbruksprodukt är ett namn som identifierar en produkt

3.   Utan hinder av punkt 1 ska vissa namn registreras som ursprungsbeteckningar trots att råvarorna till produkterna kommer från ett vidare eller annat geografiskt område än det avgränsade geografiska området, under förutsättning att

Med avseende på tillämpningen av denna punkt får endast levande djur, kött och mjölk betraktas som råvaror.

1.   När det gäller produkter av animaliskt ursprung, vars namn är registrerat som en ursprungsbeteckning, ska fodret uteslutande härröra från det avgränsade geografiska området.

2.   I den mån det inte är praktiskt möjligt att skaffa foder som uteslutande har sitt ursprung i det avgränsade geografiska området, får foder med ursprung utanför det området tillsättas förutsatt att den kvalitet och de egenskaper hos produkten som huvudsakligen beror på det geografiska området inte påverkas. Mängden foder med ursprung utanför det avgränsade geografiska området får inte överstiga 50 % av torrsubstansen utslaget på ett helt år.

3.   En tillfällig ändring, som avses i artikel 24.5, får avvika från punkt 2 i denna artikel till dess att möjligheten att anskaffa foder från det avgränsade geografiska området kan återupprättas, förutsatt att det samband som avses i artikel 49.1 f i inte upphävs helt.

4.   Eventuella begränsningar av råvarornas ursprung som anges i produktspecifikationen för en produkt vars namn är registrerat som en geografisk beteckning ska motiveras med hänsyn till det samband som avses i artikel 49.1 f ii.

5.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 för att komplettera denna förordning genom att fastställa undantag och villkor avseende slakt av levande djur och råvarornas ursprung. Dessa undantag och villkor ska baseras på objektiva kriterier och ta hänsyn till djurskydd, kvalitet eller användning av råvaror och erkänd sakkunskap eller naturliga faktorer, inbegripet begränsningar som påverkar jordbruksproduktionen i vissa områden.

1.   Ett namn får inte registreras som en geografisk beteckning om det står i konflikt med benämningen på en växtsort eller djurras och riskerar att vilseleda konsumenten om den verkliga identiteten eller det verkliga ursprunget hos produkten med den geografiska beteckningen eller leda till en förväxling mellan produkter med den geografiska beteckningen och växtsorten eller djurrasen i fråga.

2.   De villkor som avses i punkt 1 ska bedömas i förhållande till den faktiska användningen av de namn som står i konflikt med varandra, inbegripet användningen av benämningen på växtsorten eller djurrasen utanför ursprungsområdet och användningen av benämningen på en växtsort.

3.   Denna förordning ska inte förhindra utsläppande på marknaden av en produkt som inte överensstämmer med produktspecifikationen för en registrerad geografisk beteckning och vars märkning innehåller namnet eller en del av namnet på den geografiska beteckningen, vilket innehåller eller består av benämningen på en växtsort eller en djurras, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

4.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 för att komplettera denna förordning genom att fastställa bestämmelser om fastställande av användningen av benämningar på växtsorter och djurraser.

1.   Produktspecifikationen ska åtminstone innehålla följande:

2.   Produktspecifikationen får också innehålla följande:

3.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 för att komplettera denna förordning med bestämmelser om begränsning av de uppgifter som ingår i den produktspecifikation som avses i punkt 1 i den här artikeln, i de fall en sådan begränsning är nödvändig för att undvika alltför omfattande registreringsansökningar.

4.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa bestämmelser om mallen för produktspecifikationen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   Det sammanfattande dokumentet ska innehålla följande:

2.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa formatet för och presentationen online av det sammanfattande dokument som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel och föreskriva strykning eller anonymisering av personuppgifter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   Ett system för garanterade traditionella specialiteter (GTS) inrättas för att skydda traditionella produktionsmetoder och recept genom att hjälpa

2.   Registrering och skydd av garanterade traditionella specialiteter påverkar inte skyldigheten för producenter att efterleva andra unionsregler, särskilt de som avser utsläppande av produkter på marknaden, den samlade marknadsordningen och märkning av livsmedel.

3.   Direktiv (EU) 2015/1535 ska inte tillämpas på det system för garanterade traditionella specialiteter som fastställs i denna förordning.

1.   Ett namn ska kunna komma i fråga för registrering som garanterad traditionell specialitet på villkor att det beskriver en produkt som

2.   För att ett namn ska kunna registreras som garanterad traditionell specialitet ska det

3.   Om det vid invändningsförfarandet enligt artikel 61 kan påvisas att namnet också används i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland får det, för att särskilja jämförbara produkter eller produkter som har identiska eller liknande namn, fastställas i det beslut om registrering som antas i enlighet med artikel 64.3 b att namnet på den garanterade traditionella specialiteten ska åtföljas av uppgiften ”tillverkad i enlighet med traditionen i” omedelbart åtföljt av landets eller regionens namn.

4.   Ett namn får inte registreras om det endast är fråga om allmänna påståenden om en grupp produkter eller påståenden som omfattas av särskild unionslagstiftning.

5.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 för att komplettera denna förordning genom att fastställa ytterligare bestämmelser för klargörande av de kriterier som måste uppfyllas enligt den här artikeln.

1.   Produktspecifikationen ska åtminstone innehålla följande:

Produktspecifikationen får också innehålla märkningskrav.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 för att komplettera denna förordning med bestämmelser om begränsning av de uppgifter som ingår i produktspecifikationen, i de fall en sådan begränsning är nödvändig för att undvika alltför omfattande registreringsansökningar.

3.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa bestämmelser om mallen för produktspecifikationen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   En producentgrupp ska vara en sammanslutning, som, oberoende av dess juridiska form, består av producenter som framställer samma produkt eller produkter. Den ska upprättas på initiativ av producenterna med hänsyn till den berörda produktens eller de berörda produkternas beskaffenhet. En producentgrupp ska verka på ett öppet och icke-diskriminerande sätt. Den ska också vara demokratiskt organiserad, kontrollerad och granskad av medlemmarna.

2.   Medlemsstaterna får besluta att aktörer, företrädare för ekonomisk verksamhet som är kopplad till något av leden i leveranskedjan för produkter som betecknats som en garanterad traditionell specialitet och de berörda parter som avses i artikel 157 i förordning (EU) nr 1308/2013 får vara medlemmar i en producentgrupp, om de har ett särskilt intresse av de produkter som omfattas av producentgruppen. Dessa medlemmar får inte kontrollera producentgruppen.

3.   En producentgrupp får särskilt utöva följande uppgifter:

1.   Ansökningar om registrering av en garanterad traditionell specialitet får endast lämnas in av en ansökande producentgrupp. En ansökande producentgrupp ska vara en sammanslutning, oberoende av juridisk form, som består av producenter av samma produkt vars namn föreslås för registrering eller av en enda producent om den berörda personen är den enda producent som är beredd att lämna in en ansökan. Flera ansökande producentgrupper från olika medlemsstater eller tredjeländer får lämna in en gemensam ansökan om registrering. Offentliga organ och andra berörda parter får bistå vid utarbetandet av ansökan och i det relaterade förfarandet.

2.   En ansökan om registrering av ett namn som en garanterad traditionell specialitet ska innehålla följande:

3.   Om ansökan utarbetas av en producentgrupp som är etablerad i en medlemsstat ska ansökan ställas till myndigheterna i den medlemsstaten. Medlemsstaten ska granska ansökan för att granska om den uppfyller de kriterier som måste uppfyllas enligt artikel 53. Som ett led i den granskningen ska medlemsstaten genomföra ett nationellt invändningsförfarande. Om medlemsstaten anser att kraven i detta kapitel är uppfyllda får medlemsstaten fatta ett positivt beslut och lämna in en ansökan om registrering i unionsskedet enligt artikel 58.

4.   Medlemsstaten ska säkerställa att alla fysiska eller juridiska personer som har ett berättigat intresse ges tillfälle att bestrida dess beslut. Medlemsstaten ska också säkerställa att ett positivt beslut och den tillhörande produktspecifikationen offentliggörs och att produktspecifikationen finns tillgänglig i elektronisk form.

1.   En ansökan om registrering i unionsskedet av en garanterad traditionell specialitet ska innehålla den produktspecifikation som föreskrivs i artikel 54 och:

2.   De dokument som avses i punkt 1 ska avfattas på ett av unionens officiella språk.

3.   En gemensam ansökan ska innehålla den produktspecifikation som föreskrivs i artikel 54 och, i förekommande fall, den förklaring som avses i punkt 1 b i den här artikeln från alla berörda medlemsstater eller tredjeländer. De tillhörande nationella förfarandena, inbegripet invändningsskedet, ska genomföras i alla berörda medlemsstater.

4.   Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa närmare bestämmelser om förfarandena och mallen för och presentationen av ansökningar om registrering, även ansökningar om registrering av en garanterad traditionell specialitet som rör mer än ett nationellt territorium. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   En ansökan om registrering av en garanterad traditionell specialitet i unionsskedet ska lämnas in till kommissionen elektroniskt, genom ett digitalt system. På begäran av minst en medlemsstat ska kommissionen anpassa det digitala systemet så att det lämpar sig att användas i den nationella delen av förfarandet för registrering av en traditionell specialitet garanterad av en medlemsstat som så önskar.

2.   Om ansökan om registrering utarbetas av en sökande som är etablerad i ett tredjeland ska ansökan lämnas in till kommissionen, antingen direkt av en sökande, nämligen en producentgrupp eller en enskild producent, eller via myndigheterna i det berörda tredjelandet.

3.   En gemensam ansökan om registrering enligt artikel 56.1 ska lämnas in av

4.   De namn för vilka ansökningar om registrering i unionsskedet har lämnats in ska offentliggöras av kommissionen genom det digitala system som avses i punkt 1.

1.   Kommissionen ska granska varje ansökan som den tar emot i enlighet med artikel 58.1, 58.2 och 58.3 för att kontrollera att den innehåller den information som krävs och att den inte innehåller några uppenbara fel, med beaktande av resultatet av gransknings- och invändningsförfarandet i den berörda medlemsstaten. I en sådan granskning ska resultatet av det nationella skedet i det förfarande som genomförs av den berörda medlemsstaten beaktas.

2.   Granskningen får inte överstiga sex månader från och med den dag då ansökan mottas. Kommissionen får av sökanden begära all nödvändig ytterligare information eller alla nödvändiga ändringar. Om kommissionen riktar en sådan begäran till sökanden får granskningsperioden inte överstiga fem månader från och med den dag då kommissionen mottog sökandens svar.

3.   Om kommissionen inte slutför den granskning som avses i punkt 2 inom de fastställda tidsfristerna, ska den skriftligen underrätta sökanden om anledningen till dröjsmålet och ange den tid som uppskattningsvis behövs för att slutföra granskningen, vilken inte får överstiga en månad.

4.   Om kommissionen, på grundval av den granskning som genomförs i enlighet med punkt 1 i denna artikel, anser att villkoren i artiklarna 53, 54, 56 och 57 är uppfyllda ska den offentliggöra produktspecifikationen i Europeiska unionens officiella tidning.

1.   Medlemsstaterna ska hålla kommissionen informerad om eventuella nationella administrativa eller rättsliga förfaranden som kan påverka registreringen av en garanterad traditionell specialitet.

2.   Kommissionen ska undantas från skyldigheten att följa tidsfristerna för att utföra den granskning som avses i artikel 59.2 och att informera medlemsstaten om anledningen till dröjsmålet om den tar emot ett meddelande från en medlemsstat rörande en ansökan om registrering i enlighet med artikel 56, i vilket

3.   Undantaget ska gälla till dess att medlemsstaten har informerat kommissionen om att den ursprungliga ansökan har återupprättats eller om att medlemsstaten drar tillbaka sin begäran om avbrytande.

4.   Om en medlemsstats positiva beslut enligt artikel 56.3 har ogiltigförklarats helt eller delvis genom ett slutligt avgörande av en nationell domstol, ska medlemsstaten överväga lämpliga åtgärder, såsom att dra tillbaka eller ändra ansökan om registrering i unionsskedet, beroende på vad som är nödvändigt.

1.   Inom tre månader från dagen för offentliggörande av en produktspecifikation i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med artikel 59.4 får myndigheterna i en medlemsstat eller ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person med ett berättigat intresse som är etablerad eller bosatt i ett tredjeland lämna in en invändning till kommissionen.

2.   En fysisk eller juridisk person som har ett berättigat intresse och som är etablerad eller bosatt i en annan medlemsstat än den från vilken ansökan om registrering i unionsskedet lämnades in, får lämna in en invändning till den medlemsstat där personen är etablerad eller bosatt inom en tidsfrist som tillåter den medlemsstaten att granska invändningen och besluta om huruvida den ska lämnas in till kommissionen i enlighet med punkt 1. Medlemsstaterna får fastställa den tidsfristen i sin nationella lagstiftning.

3.   En invändning ska ange att den motsätter sig registreringen av en garanterad traditionell specialitet. En invändning som inte innehåller denna angivelse ska vara ogiltig.

4.   Kommissionen ska kontrollera om invändningen kan tas upp till prövning. Om kommissionen anser att invändningen kan tas upp till prövning ska kommissionen inom fem månader från den dag för offentliggörande som avses i artikel 59.4 av produktspecifikationen i Europeiska unionens officiella tidning uppmana invändaren och den sökande att inleda lämpliga samråd, vilka ska pågå under en skälig tidsperiod på högst tre månader. Kommissionen ska till sökanden översända invändningen och alla handlingar som invändaren lämnat in. Kommissionen får när som helst under den tidsperioden på sökandens begäran förlänga tidsfristen för samråden en gång, med högst tre månader.

5.   Invändaren och sökanden ska utan onödigt dröjsmål inleda samråd. De ska ge varandra relevant information för att bedöma om ansökan om registrering uppfyller villkoren i detta kapitel.

6.   Den sökande ska inom en månad från avslutandet av de samråd som avses i punkt 4 underrätta kommissionen om resultatet av samråden, inklusive all information som utbytts, om huruvida en överenskommelse nåtts med en eller alla invändare och om eventuella resulterande ändringar i ansökan. Invändaren får också underrätta kommissionen om sin ståndpunkt när samråden avslutas.

7.   Om det till följd av samråden görs ändringar i den produktspecifikation som har offentliggjorts i enlighet med artikel 59.4, ska kommissionen göra en ny granskning av ansökan om registrering i dess ändrade lydelse. Om ändringarna i ansökan är väsentliga och om kommissionen anser att den ändrade ansökan uppfyller villkoren för registrering, ska kommissionen återigen offentliggöra produktspecifikationen i enlighet med den punkten.

8.   De handlingar som avses i denna artikel ska avfattas på ett av unionens officiella språk.

9.   Kommissionen ska slutföra sin bedömning av ansökan om registrering i unionsskedet, med beaktande av en eventuell begäran om övergångsperioder, resultatet av invändningsförfarandet samt eventuella frågor som uppkommit till följd av granskningen och som kan leda till en ändring av produktspecifikationen.

10.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 för att komplettera denna förordning genom att fastställa detaljerade förfaranden och tidsfrister för invändningsförfarandet.

11.   Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa formatet för och presentationen av invändningar och föreskriva strykning eller anonymisering av personuppgifter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   En invändning som lämnas in i enlighet med artikel 61 ska endast kunna tas upp till prövning om invändaren visar att

2.   Huruvida invändningen kan tas upp till prövning ska bedömas med avseende på unionens territorium.

1.   För produkter med beteckningar som består av eller innehåller ett namn som strider mot artikel 68 får kommissionen genom genomförandeakter bevilja en övergångsperiod på upp till fem år för att möjliggöra fortsatt användning av den beteckning med vilken produkterna salufördes, under förutsättning att det lämnats in en invändning som kan tas upp till prövning i enlighet med artikel 56.3 eller 61 mot ansökan om registrering av den garanterade traditionella specialitet vars skydd sådan användning strider mot, som visar att beteckningen använts lagligen på den inre marknaden under minst fem år före det offentliggörande av produktspecifikationen som avses i artikel 59.4.

2.   De genomförandeakter som avses i punkt 1 i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2, med undantag för om en invändning som kan tas upp till prövning har lämnats in i enlighet med artikel 56.3 vilka ska antas utan tillämpning av det granskningsförfarandet.

1.   Om kommissionen på grundval av den information kommissionen har tillgång till från den granskning som utförts i enlighet med artikel 59 anser att något av de villkor som avses i den artikeln inte är uppfyllda, ska den genom genomförandeakter avslå ansökan om registrering. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

2.   I avsaknad av en invändning som kan tas upp till prövning ska kommissionen, utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 88.2, genom genomförandeakter registrera den garanterade traditionella specialiteten.

3.   Om kommissionen tar emot en invändning som kan tas upp till prövning ska den, efter det förfarande som avses i artikel 61, och med beaktande av resultatet av detta, göra något av följande:

4.   Genomförandeakterna om registrering av en garanterad traditionell specialitet ska innehålla bestämmelser om eventuella villkor som gäller för registreringen och om ett förnyat offentliggörande för information i den produktspecifikation som offentliggjorts i enlighet med artikel 59.4 och som ändrats efter invändningsförfarandet vid andra ändringar än dem som avses i artikel 61.7.

5.   Kommissionens genomförandeförordningar om registrering och kommissionens genomförandebeslut om avslag ska offentliggöras i L-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

1.   Kommissionen ska, utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 88.2, genom genomförandeakter inrätta och upprätthålla ett allmänt tillgängligt unionsregister över garanterade traditionella specialiteter. Akter som förs in i det registret efter den 13 maj 2024 ska vara i ett maskinläsbart format enligt definitionen i artikel 2.13 i direktiv (EU) 2019/1024.

2.   Kommissionen ska i digital form eller pappersform bevara dokumentation om registreringen av en garanterad traditionell specialitet. Vid avregistrering ska kommissionen bevara dokumentationen i tio år därefter.

3.   Kommissionen ska genom genomförandeakter specificera närmare bestämmelser om innehållet i och presentationen av unionens register över garanterade traditionella specialiteter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   En grupp av producenter av en produkt vars namn är en registrerad garanterad traditionell specialitet får ansöka om godkännande av en ändring av produktspecifikationen. Ansökan ska innehålla en beskrivning av och skälen till de ändringar som begärs.

2.   Förfarandet för ändring av en produktspecifikation ska i tillämpliga delar följa förfarandet i artiklarna 56–64.

3.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 för att komplettera denna förordning genom att fastställa bestämmelserna om förfarandet för att ändra en produktspecifikation.

4.   Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa närmare bestämmelser om förfarandena och mallen för och presentationen av en ansökan om ändring av en produktspecifikation. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   Kommissionen får, på eget initiativ eller på vederbörligen motiverad begäran av en medlemsstat, ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person som har ett berättigat intresse och som är etablerad eller bosatt i ett tredjeland, genom genomförandeakter avregistrera en garanterad traditionell specialitet i följande fall:

2.   Kommissionen får också genom genomförandeakter göra en avregistrering på begäran av de producenter som framställer den produkt som saluförs med det registrerade namnet.

3.   Artiklarna 56–62 och 64 ska i tillämpliga delar tillämpas på avregistreringsförfarandet.

Invändningar ska endast kunna tas upp till prövning om de visar att en berörd fysisk eller juridisk person fortsätter att förlita sig kommersiellt på det registrerade namnet.

4.   Innan kommissionen antar de genomförandeakter som avses i punkterna 1 och 2 ska den samråda med den berörda medlemsstatens myndigheter, myndigheterna i det berörda tredjelandet eller, om möjligt, med den producent i tredjelandet som ursprungligen ansökte om registrering av den garanterade traditionella specialiteten, såvida inte avregistreringen begärs direkt av de ursprungliga sökandena. Samrådsperioden ska vara minst en månad.

5.   Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa närmare bestämmelser om förfarandena och mallen för och presentationen av begäranden om avregistrering av en garanterad traditionell specialitet.

6.   De genomförandeakter som avses i punkterna 1, 2 och 5 i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   De registrerade garanterade traditionella specialiteterna ska vara skyddade mot varje form av missbruk, imitation eller anspelning, även om det skyddade namnet har översatts, inbegripet när det gäller produkter som används som ingredienser, och mot varje annat förfarande som kan vilseleda konsumenten.

2.   De namn som används för jordbruksprodukter och livsmedel på nationell nivå ska inte kunna förväxlas med registrerade garanterade traditionella specialiteter.

3.   Det skydd som avses i punkt 1 ska även gälla produkter som säljs genom distansförsäljning, t.ex. e-handel.

4.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa förfarandekrav för skyddet av garanterade traditionella specialiteter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

5.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 för att komplettera denna förordning med ytterligare bestämmelser om användningen av garanterade traditionella specialiteter i namnet på bearbetade produkter med avseende på användningen av jämförbara ingredienser och kriterierna för att tillskriva de bearbetade produkterna kännetecknande egenskaper.

1.   En unionssymbol ska fastställas för produkter som betecknas som garanterade traditionella specialiteter. Beteckningen garanterad traditionell specialitet, förkortningen ”GTS” och unionssymbolen för garanterad traditionell specialitet får endast användas i samband med produkter som har producerats i överensstämmelse med produktspecifikationen i fråga. De får också användas för informations- och utbildningsändamål, förutsatt att sådan användning sannolikt inte kommer att vilseleda konsumenten. Beteckningen garanterad traditionell specialitet eller den motsvarande förkortningen ”GTS” får finnas med i märkningen.

2.   För produkter som har sitt ursprung i unionen och som saluförs som garanterade traditionella specialiteter som registrerats i enlighet med denna förordning ska den unionssymbol som avses i punkt 2 finnas med i märkningen och reklammaterialet tillsammans med det registrerade namnet inom samma synfält. Märkningskraven i artikel 13.1 i förordning (EU) nr 1169/2011 för presentationen av obligatoriska uppgifter ska gälla för den registrerade garanterade traditionella specialiteten.

3.   Unionssymbolen får användas i märkningen av garanterade traditionella specialiteter som produceras utanför unionen.

4.   Kommissionen ska genom genomförandeakter specificera tekniska egenskaper för unionssymbolen samt tekniska bestämmelser om deras användning och användningen av beteckningen och förkortningen på produkter som saluförs med en garanterad traditionell specialitet, inbegripet språkversioner. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   Ett namn som har registrerats som en garanterad traditionell specialitet får användas av aktörer som saluför en produkt som överensstämmer med produktspecifikationen i fråga.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att aktörer omfattas av den kontroll av överensstämmelse med produktspecifikationen som fastställs i enlighet med artikel 72.

1.   Kontroll av garanterade traditionella specialiteter betyder

2.   Vid tillämpningen av detta kapitel ska tillsyn omfatta alla åtgärder som syftar till att säkerställa efterlevnad av artiklarna 68, 69 och 70 i denna förordning.

3.   Behöriga myndigheter, organ med delegerade uppgifter och fysiska personer till vilka vissa uppgifter som ingår i den offentliga kontrollen har delegerats ska uppfylla respektive krav i förordning (EU) 2017/625.

4.   Varje aktör som vill delta i en verksamhet som omfattas av en eller flera av de skyldigheter som anges i produktspecifikationen för en produkt som omfattas av en garanterad traditionell specialitet ska anmäla detta till de behöriga myndigheter, organ med delegerade uppgifter eller fysiska personer som avses i punkt 6 a och b.

Medlemsstaterna ska upprätta och hålla uppdaterad en förteckning över aktörer som bedriver verksamhet som omfattas av en eller flera av de skyldigheter som anges i produktspecifikationen för en produkt som omfattas av en garanterad traditionell specialitet vilken är införd i unionens register över garanterade traditionella specialiteter på deras territorium.

5.   Producenterna ska ansvara för egenkontroller som säkerställer att produkter som betecknas som garanterade traditionella specialiteter överensstämmer med produktspecifikationen innan de släpps ut på marknaden.

6.   Utöver de egenkontroller som avses i punkt 5 ska även kontroll av överensstämmelse med produktspecifikationen genomföras innan en produkt som betecknas som garanterad traditionell specialitet och med ursprung inom unionen släpps ut på marknaden; denna kontroll ska genomföras av

7.   När det gäller garanterade traditionella specialiteter som avser produkter som har sitt ursprung i ett tredjeland ska kontrollen av att produkterna överensstämmer med produktspecifikationen innan produkterna släpps ut på marknaden genomföras av

Kostnaderna för kontrollen av överensstämmelsen med produktspecifikationen får bäras av de aktörer som omfattas av kontrollen. Medlemsstaterna får ta ut en avgift för att täcka sina kostnader för kontrollen av överensstämmelsen med produktspecifikationen.

8.   Medlemsstaterna ska offentliggöra namn på och adresser till de behöriga myndigheter, organ med delegerade uppgifter och fysiska personer som avses i punkt 6 för varje produkt som betecknas som en garanterad traditionell specialitet och hålla de uppgifterna uppdaterade.

9.   Kommissionen ska offentliggöra namn på och adresser till de behöriga myndigheter och produktcertifieringsorgan som avses i punkt 7 och regelbundet uppdatera de uppgifterna.

10.   Kommissionen får inrätta en digital portal där namn på och adress till de behöriga myndigheter, organ med delegerade uppgifter, produktcertifieringsorgan och fysiska personer som avses i punkterna 6 och 7 offentliggörs.

11.   Kommissionen ska anta genomförandeakter med avseende på den information tredjeländerna ska översända till kommissionen, inbegripet namn på och adresser till de behöriga myndigheterna och produktcertifieringsorganen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

12.   Kommissionen får, utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 88.2, genom genomförandeakter fastställa på vilket sätt namn på och adress till de behöriga myndigheter och organ med delegerade uppgifter som avses i den här artikeln ska offentliggöras.

1.   De organ med delegerade uppgifter som avses i artikel 72.6 b och de produktcertifieringsorgan som avses i artikel 72.7 b ska uppfylla och vara ackrediterade i enlighet med någon av följande standarder, beroende på vad som är relevant för de delegerade uppgifterna:

2.   Ackreditering enligt punkt 1 ska utföras av ett nationellt ackrediteringsorgan som erkänts i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008 och som har undertecknat ett multilateralt avtal inom ramen för den europeiska samarbetsorganisationen för ackreditering som omfattar de standarder som avses i punkt 1, eller av ett ackrediteringsorgan utanför unionen som har undertecknat International Accreditation Forum:s avtal om ömsesidigt erkännande eller International Laboratory Accreditation Cooperation:s avtal om ömsesidigt erkännande som omfattar de standarder som avses i punkt 1.

1.   Medlemsstaterna ska utse en eller flera behöriga myndigheter som ansvarar för att kontrollera, och utöva tillsyn avseende, användningen av garanterade traditionella specialiteter efter det att produkter som betecknats som garanterade traditionella specialiteter har släppts ut på marknaden, vilket inbegriper lagring, transitering, distribution eller utbjudande till försäljning, inbegripet inom e-handel. Dessa myndigheter får vara desamma som de behöriga myndigheter som avses i artikel 72.6 a. Kontrollen av användningen av garanterade traditionella specialiteter ska göras på grundval av en riskanalys.

2.   De myndigheter som avses i punkt 1 ska säkerställa överensstämmelse med produktspecifikationen för den berörda garanterade traditionella specialiteten.

3.   Medlemsstaterna ska vidta lämpliga administrativa och rättsliga åtgärder för att förhindra eller stoppa användning av namn på produkter eller tjänster som framställs, tillhandahålls eller saluförs på deras territorium, eller som är avsedda för export till tredjeländer, och som strider mot det skydd av garanterade traditionella specialiteter som föreskrivs i artikel 68.

4.   Den eller de myndigheter som utsetts i enlighet med punkt 1 ska underlätta informationsutbytet mellan berörda avdelningar, byråer och organ, bland annat polisen, byråer för bekämpning av förfalskning, tullmyndigheter, immaterialrättsmyndigheter, myndigheter med ansvar för livsmedelslagstiftning och inspektörer inom detaljhandeln, i syfte att säkerställa effektiv tillsyn.

1.   All information i samband med reklam för samt främjande och försäljning av produkter som personer etablerade i unionen har tillgång till och som strider mot skyddet av garanterade traditionella specialiteter enligt artikel 68 i denna förordning ska anses vara olagligt innehåll enligt definitionen i artikel 3 h i förordning (EU) 2022/2065.

2.   De relevanta nationella rättsliga eller administrativa myndigheterna i medlemsstaterna får i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2022/2065 utfärda ett föreläggande att agera mot olagligt innehåll som avses i punkt 1 i den här artikeln.

1.   Medlemsstaterna ska bistå varandra vid genomförandet av den kontroll och tillsyn som föreskrivs i detta kapitel i enlighet med avdelning IV i förordning (EU) 2017/625.

2.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa närmare bestämmelser om vad för slags information som ska utbytas mellan medlemsstaterna samt metoderna för informationsutbyte som genomförs vid kontroll och tillsyn enligt detta kapitel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   En aktör vars produkt, efter den kontroll av överensstämmelse som avses i artikel 72, befinns överensstämma med produktspecifikationen för en garanterad traditionell specialitet som skyddas i enlighet med denna förordning ska, på begäran och beroende på det system som tillämpas i den berörda medlemsstaten, ha rätt till antingen

2.   Det intyg om överensstämmelse och den förteckning som avses i punkt 1 a respektive 1 b ska uppdateras regelbundet på grundval av en riskbedömning.

3.   En aktör som inte längre omfattas av intyget om överensstämmelse eller som har strukits från förteckningen får inte fortsätta att visa eller använda intyget om överensstämmelse eller förteckningen.

4.   Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa närmare bestämmelser om utformningen av och innehållet i intyget om överensstämmelse och förteckningen, samt under vilka omständigheter, och på vilka sätt, de ska göras tillgängliga av aktörerna eller näringsidkarna för kontroll eller i samband med affärsverksamhet, inbegripet när det gäller ett motsvarande intyg när det gäller produkter med ursprung i tredjeländer. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   Medlemsstaterna får behålla nationella regler om frivilliga kvalitetsbegrepp och ordningar för dessa som inte omfattas av denna förordning, förutsatt att dessa regler är förenliga med unionsrätten.

2.   Kommissionen får inrätta och stödja ett digitalt system för införande av de begrepp och ordningar som avses i punkt 1 i syfte att öka kunskapen om produkterna och ordningarna i unionen. Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa tekniska detaljer som krävs för anmälan av frivilliga kvalitetsbegrepp. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

1.   Frivilliga kvalitetsbegrepp ska uppfylla följande kriterier:

2.   Frivilliga kvalitetsbegrepp som beskriver tekniska produktegenskaper i syfte att uppfylla obligatoriska saluföringsstandarder och som inte är avsedda att upplysa konsumenterna om dessa produktegenskaper ska inte omfattas av detta kapitel.

3.   Frivilliga kvalitetsbegrepp ska inte inbegripa frivilliga förbehållna begrepp som ligger till grund för och kompletterar särskilda saluföringsstandarder som fastställts för en viss sektor eller produktkategori.

4.   För att beakta vissa sektorers särdrag och konsumenternas förväntningar ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 för att komplettera denna förordning genom att fastställa närmare bestämmelser om de kriterier som avses i punkt 1 i den här artikeln.

5.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa bestämmelser om utformning, förfaranden eller andra tekniska detaljer som krävs för tillämpningen av detta kapitel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

6.   Vid antagandet av delegerade akter och genomförandeakter i enlighet med punkterna 4 och 5 ska kommissionen ta hänsyn till relevanta internationella standarder.

1.   Termen produkt från bergsområde ska vara ett frivilligt kvalitetsbegrepp. Den ska reserveras som sammansatt beteckning. Den får endast användas för att beskriva produkter som är avsedda som livsmedel och som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget och

2.   I denna artikel avses med bergsområden inom unionen de områden som avgränsas enligt artikel 32.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (30).

För produkter från tredjeländer ska bergsområden omfatta områden som officiellt betecknas som bergsområden av det berörda tredjelandet eller som uppfyller kriterier som motsvarar de som anges i artikel 32.2 i förordning (EU) nr 1305/2013.

3.   I vederbörligen motiverade fall och för att ta hänsyn till naturliga begränsningar för jordbruksproduktionen i bergsområden ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 för att komplettera denna förordning genom att fastställa undantag från de villkor som avses i punkt 1 i den här artikeln, framför allt på vilka villkor råvaror eller foder utifrån får föras in i bergsområden och på vilka villkor bearbetningen av produkter får äga rum utanför bergsområdena i ett geografiskt område som ska avgränsas samt avgränsningen av detta geografiska område.

4.   För att ta hänsyn till naturliga begränsningar för jordbruksproduktionen i bergsområden ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 för att komplettera denna förordning för att fastställa produktionsmetoder och andra relevanta kriterier för tillämpningen av det frivilliga kvalitetsbegrepp som avses i punkt 1 i den här artikeln.

1.   Ett frivilligt kvalitetsbegrepp får endast användas för att beskriva produkter som uppfyller relevanta användningsvillkor.

2.   Bestämmelserna i detta kapitel ska inte påverka tillämpningen av unionens regler eller nationella regler avseende immateriell äganderätt, särskilt reglerna avseende ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och varumärken samt de rättigheter som beviljas enligt dessa regler.

3.   Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa regler för användningen av frivilliga kvalitetsbegrepp. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.2.

4.   Medlemsstaterna ska genomföra riskanalysbaserade kontroller för att säkerställa att kraven i detta kapitel efterlevs och besluta om lämpliga administrativa sanktioner vid överträdelser.