(1)

Den nationella säkerheten omfattas visserligen av medlemsstaternas exklusiva behörighet, men det krävs ändå samarbete och samordning på unionsnivå för att värna den. Unionens mål att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa enligt artikel 67.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör uppnås bland annat genom åtgärder för förebyggande och bekämpning av brottslighet och genom åtgärder för samordning och samarbete mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och andra nationella myndigheter, inbegripet samordning och samarbete med berörda unionsbyråer och andra berörda unionsorgan samt berörda tredjeländer och internationella organisationer, och med hjälp av den privata sektorn och det civila samhället.

(2)

För perioden 2015–2020 fastställde kommissionen, Europeiska unionens råd och Europaparlamentet gemensamma prioriteringar, vilka anges i den europeiska säkerhetsagendan av den 15 april 2015 och bekräftades av rådet i den förnyade strategin för inre säkerhet från juni 2015 och av Europaparlamentet i dess resolution från juli 2015, nämligen att förebygga och bekämpa terrorism och radikalisering, grov och organiserad brottslighet och it-brottslighet. De gemensamma prioriteringarna har bekräftats på nytt för perioden 2020–2025 i meddelandet av den 24 juli 2020 från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala Kommittén och Regionkommittén med titeln EU:s strategi för en säkerhetsunion.

(3)

I Romförklaringen, som undertecknades den 25 mars 2017, bekräftade ledarna för 27 medlemsstater, Europeiska rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen sitt åtagande att verka för ett tryggt och säkert Europa och att bygga en union där alla medborgare känner sig trygga och kan röra sig fritt, där våra yttre gränser är säkra och där migrationspolitiken är effektiv, ansvarsfull och hållbar och respekterar internationella normer samt ett Europa som är fast beslutet att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet.

(4)

Vid Europeiska rådets möte den 15 december 2016 efterlystes fortsatta resultat i fråga om interoperabiliteten mellan informationssystem och databaser. Vid Europeiska rådets möte den 23 juni 2017 underströks behovet av att förbättra interoperabiliteten mellan databaser, och den 12 december 2017 lade kommissionen fram ett förslag till förordning om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem (polissamarbete och rättsligt samarbete, asyl och migration).

(5)

För att bevara Schengenregelverket och bidra till att säkerställa en hög säkerhetsnivå i unionen, är medlemsstaterna sedan den 6 april 2017 skyldiga att mot relevanta databaser genomföra systematiska kontroller av unionsmedborgare som passerar unionens yttre gränser. Kommissionen har också utfärdat en rekommendation till medlemsstaterna om att bättre utnyttja poliskontroller och gränsöverskridande samarbete. Solidaritet mellan medlemsstaterna, tydlighet kring arbetsfördelningen, respekt för de grundläggande rättigheterna och friheterna och för rättsstatsprincipen samt särskild uppmärksamhet på det globala perspektivet och den nödvändiga överensstämmelsen med säkerhetens yttre dimension bör vara centrala vägledande principer för unionens och medlemsstaternas åtgärder för att utveckla en effektiv och verklig säkerhetsunion.

(6)

För att uppnå detta mål bör åtgärder vidtas på unionsnivå till skydd för människor, offentliga platser och kritisk infrastruktur mot alltmer gränsöverskridande hot och till stöd för det arbete som utförs av medlemsstaternas behöriga myndigheter. Bland annat terrorism, grov och organiserad brottslighet, rörlig brottslighet, olaglig handel med vapen och narkotika, korruption, penningtvätt, it-brottslighet, sexuellt utnyttjande, inbegripet sexuellt utnyttjande av barn, hybridhot samt kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och människohandel utgör alltjämt en utmaning för unionens inre säkerhet. Den inre säkerheten är en gemensam uppgift till vilken unionens institutioner, berörda unionsbyråer och medlemsstaterna bör lämna gemensamma bidrag.

(7)

För att bidra till utvecklingen och genomförandet av en effektiv och verklig säkerhetsunion, som syftar till att säkerställa en hög nivå av inre säkerhet i hela unionen, bör en Fond för inre säkerhet (fonden) inrättas och förvaltas i syfte att ge medlemsstaterna tillräckligt ekonomiskt stöd från unionen.

(8)

Finansiering ur unionens budget bör koncentreras till åtgärder för vilka unionens interventioner kan tillföra ett större mervärde jämfört med åtgärder som medlemsstaterna vidtar på egen hand. I enlighet med artiklarna 84 och 87.2 i EUF-fördraget bör fonden stödja åtgärder för att uppmuntra och stödja medlemsstaternas åtgärder när det gäller förebyggande av brottslighet, gemensam utbildning av personal och polissamarbete samt rättsligt samarbete mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och unionens byråer, särskilt när det gäller informationsutbyte, ökat operativt samarbete och stöd till nödvändiga insatser för att stärka förmågan att bekämpa och förebygga terrorism och grov och organiserad brottslighet. Fonden bör också stödja utbildning av relevant personal och experter i överensstämmelse med de allmänna principerna för det europeiska utbildningsprogrammet för tjänstemän inom brottsbekämpning. Fondens medel bör inte stödja driftskostnader och verksamhet med anknytning till medlemsstaternas väsentliga uppgifter avseende upprätthållandet av lag och ordning och skyddet av den inre och nationella säkerheten enligt artikel 72 i EUF-fördraget.

(9)

Fonden bör genomföras i fullständig överensstämmelse med de värden som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) och unionens internationella åtaganden avseende mänskliga rättigheter. Fonden bör särskilt genomföras med fullständig respekt för de grundläggande rättigheterna, såsom rätten till människans värdighet, rätten till liv, förbudet mot tortyr och omänsklig eller förnedrande bestraffning och behandling, rätten till skydd av personuppgifter, barnets rättigheter och rätten till ett effektivt rättsmedel samt med fullständig respekt för principen om icke-diskriminering.

(10)

I enlighet med artikel 3 i EU-fördraget bör fonden stödja verksamhet som säkerställer att barn skyddas mot våld, utnyttjande, exploatering och vanvård. Fonden bör även stödja skyddsåtgärder och bistånd till barn som är vittnen och brottsoffer, särskilt till ensamkommande barn eller barn som av andra anledningar behöver en förmyndare.

(11)

I enlighet med de gemensamma prioriteringar som fastställts på unionsnivå för att säkerställa en hög säkerhetsnivå i unionen bör fonden stödja åtgärder som syftar till att hantera de främsta säkerhetshoten och särskilt att förebygga och bekämpa terrorism och radikalisering, grov och organiserad brottslighet och it-brottslighet, samt stödja och skydda brottsoffer. Fonden bör säkerställa att unionen och dess medlemsstater även är väl utrustade att ta itu med nya och framväxande hot, exempelvis olaglig handel, även på nätet, hybridhot och kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot, för att inrätta en verklig säkerhetsunion. Detta arbete bör bedrivas genom ekonomiskt stöd till bättre informationsutbyte, ökat operativt samarbete och förbättrad nationell och kollektiv kapacitet.

(12)

Det ekonomiska stöd som tillhandahålls genom fonden bör i synnerhet stödja utbyte av information, polissamarbete, straffrättsligt samarbete, och förebyggande arbete mot grov och organiserad brottslighet, olaglig vapenhandel, korruption, penningtvätt, narkotikahandel, miljöbrott, terrorism, människohandel, utnyttjande av flyktingar och irreguljära migranter, allvarlig arbetskraftsexploatering, sexuell exploatering och sexuella övergrepp, inbegripet sexuell exploatering av och sexuella övergrepp mot barn och kvinnor, spridning av bilder på barn som utsätts för övergrepp och av barnpornografi samt it-brottslighet. Fonden bör också stödja skyddet av personer, offentliga platser och kritisk infrastruktur mot säkerhetsrelaterade incidenter och bör stödja beredskapen inför och effektiv hantering av säkerhetsrelaterade risker och kriser, inbegripet genom gemensam utbildning, utveckling av gemensam politik, såsom strategier, policycykler, program och handlingsplaner, samt lagstiftning och praktiskt samarbete.

(13)

Fonden bör tillhandahålla ekonomiskt stöd för att hantera de utmaningar som uppstår till följd av de senaste årens kraftiga ökning av vissa typer av brott som begåtts via internet, till exempel betalningsbedrägerier, sexuellt utnyttjande av barn och olaglig handel med vapen.

(14)

Fonden bör bygga vidare på sina föregångares resultat och investeringar: programmet Förebyggande och bekämpande av brott och programmet Förebyggande, beredskap och konsekvenshantering när det gäller terrorism och andra säkerhetsrelaterade risker för perioden 2007–2013 och instrumentet för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering som en del av Fonden för inre säkerhet för perioden 2014–2020, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 (3). Fondens tillämpningsområde bör också göra det möjligt att ta hänsyn till den senaste utvecklingen.

(15)

Det finns ett behov av att maximera effekterna av unionens finansiering genom att mobilisera, sammanföra och öka offentliga och privata finansiella medel. Fonden bör främja och uppmuntra ett aktivt och meningsfullt deltagande av civilsamhället, inbegripet icke-statliga organisationer, samt av europeisk industri, i utvecklingen och genomförandet av säkerhetspolitiken, i förekommande fall med deltagande av andra berörda aktörer, unionsorgan, unionsbyråer samt internationella organisationer med avseende på fondens mål. Det bör dock säkerställas att stöd från fonden inte används för att delegera lagstadgade eller offentliga uppgifter till privata aktörer.

(16)

Den gränsöverskridande karaktären av terrorism och grov och organiserad brottslighet kräver samordnade insatser och samarbete i och mellan medlemsstaterna och med unionens behöriga organ och byråer. Alla behöriga myndigheter i medlemsstaterna, inbegripet specialiserade brottsbekämpande myndigheter, kan förfoga över information som är värdefull för att effektivt bekämpa terrorism och grov och organiserad brottslighet. För att påskynda utbytet av information och förbättra den delade informationens kvalitet är det av avgörande betydelse att bygga ömsesidigt förtroende. Nya metoder för samarbete och informationsutbyte, inbegripet när det gäller hotanalys, bör utforskas och undersökas, med beaktande av befintliga regelverk inom och utanför unionens ramverk, till exempel EU:s underrättelse- och lägescentral, Europols europeiska centrum mot terrorism, EU:s samordnare för kampen mot terrorism och gruppen för kamp mot terrorism. Fonden bör stödja medlemsstaternas behöriga myndigheter med ansvar för förebyggande, upptäckt och utredning av brott som avses i artikel 87 i EUF-fördraget i den mån som deras verksamhet omfattas av fondens tillämpningsområde. All finansierad verksamhet bör fullt ut respektera de olika behöriga myndigheternas och de europeiska strukturernas rättsliga status samt de erforderliga principerna om ägarskap av information.

(17)

För att dra nytta av kunskapen och expertisen hos decentraliserade byråer med befogenheter på områdena brottsbekämpande samarbete och utbildning, kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, grundläggande rättigheter, rättsliga frågor och storskaliga it-system, bör kommissionen involvera berörda decentraliserade byråer i arbetet i den kommitté för fonderna för inrikes frågor som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1148 (4), i synnerhet i början och efter halva tiden av programperioden. När så är lämpligt bör kommissionen också kunna involvera de berörda decentraliserade byråerna i övervakningen och utvärderingen, särskilt för att säkerställa att de åtgärder som stöds av fonden överensstämmer med relevant unionsregelverk och överenskomna unionsprioriteringar.

(18)

Inom den övergripande ram som utgörs av unionens narkotikastrategi, enligt vilken ett balanserat förhållningssätt förespråkas för att samtidigt minska både tillgång och efterfrågan, bör det ekonomiska bistånd som tillhandahålls inom ramen för fonden stödja åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa narkotikahandel, genom minskning av tillgång och efterfrågan, särskilt åtgärder med inriktning mot produktion, framställning, utvinning, försäljning, transport, import eller export av olaglig narkotika, samt innehav och förvärv i syfte att bedriva narkotikahandel. Fonden bör även omfatta de förebyggande aspekterna av narkotikapolitiken. För att uppnå ytterligare synergier och samstämmighet på narkotikaområdet bör de delar av målen som rör narkotika, som under perioden 2014–2020 omfattades av programmet Rättsliga frågor, ingå i fonden.

(19)

För att säkerställa att fonden på ett ändamålsenligt sätt bidrar till ökad inre säkerhet i hela unionen och därmed bidrar till utvecklingen av en verklig säkerhetsunion, bör fonden användas på ett sätt som skapar största möjliga unionsmervärde för medlemsstaternas åtgärder.

(20)

Fonden bör stödja investeringar i utrustning, transportmedel och faciliteter endast när sådana investeringar har ett tydligt mervärde för unionen och endast i den utsträckning dessa investeringar krävs för att uppnå fondens mål. Sådana investeringar kan exempelvis inkludera utrustning som behövs för kriminalteknik, hemlig övervakning, sprängämnes- och narkotikaspårning och andra särskilda ändamål inom ramen för fondens mål. Fonden bör inte finansiera investeringar av enbart nationell relevans eller investeringar som är nödvändiga för de behöriga myndigheternas dagliga arbete, såsom uniformer, bilar, bussar, motorcyklar, polisstationer, icke-specialiserade utbildningscentrum och kontorsutrustning.

(21)

När brister eller risker konstaterats, särskilt efter en Schengenutvärdering, bör den berörda medlemsstaten, för att gynna solidariteten inom unionen och i en anda av delat ansvar för säkerheten i unionen, på ett adekvat sätt ta itu med dessa brister genom utnyttjande av medel inom ramen för sitt program för genomförande av de rekommendationer som antagits enligt rådets förordning (EU) nr 1053/2013 (5).

(22)

För att bidra till att fondens politiska mål uppnås bör medlemsstaterna säkerställa att prioriteringarna i deras program avser fondens samtliga specifika mål, att prioriteringarna väljs ut i enlighet med de genomförandeåtgärder som anges i bilaga II och att fördelningen av medel mellan målen står i proportion till utmaningar och behov, och säkerställer att det politiska målet kan uppnås.

(23)

I linje med effektivitetsprincipen bör synergier och konsekvens med andra unionsfonder eftersträvas, och överlappningar mellan åtgärder bör undvikas.

(24)

För att nå de politiska målen på ett så effektivt sätt som möjligt, utnyttja stordriftsfördelar och undvika överlappning mellan åtgärder bör fonden överensstämma med och komplettera andra av unionens finansieringsprogram på säkerhetsområdet. Framför allt bör synergier säkerställas med Asyl-, migrations- och integrationsfonden och Fonden för integrerad gränsförvaltning, som består av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, inrättat genom förordning (EU) 2021/1148, och instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1077 (6), samt med övriga sammanhållningspolitiska fonder som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (7),

och med säkerhetsforskningsdelen inom programmet Horisont Europa, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (8), programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/692 (9), programmet för rättsliga frågor, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/693 (10), programmet för ett digitalt Europa, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 (11), och InvestEU-programmet, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 (12). Synergier bör eftersträvas särskilt i fråga om säkerhet för infrastruktur och offentliga platser, it-säkerhet, skydd av brottsoffer och förebyggande av radikalisering.

(25)

För att stärka komplementariteten mellan fonden och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, bör multifunktionell utrustning och IKT-system vars huvudsakliga användning är förenlig med denna förordning även kunna användas för att uppnå målen för instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

(26)

De åtgärder som stöds genom fonden i och i förhållande till tredjeländer bör genomföras i synergi och samstämmighet med och bör komplettera andra åtgärder utanför unionen som stöds genom unionens instrument. Vid genomförandet av sådana åtgärder bör i synnerhet fullständig samstämmighet eftersträvas med principerna och de allmänna målen för unionens yttre åtgärder, dess utrikespolitik och dess utvecklingsbiståndspolitik med avseende på landet eller regionen i fråga. Vad gäller fondens yttre dimension bör fonden stärka samarbetet med tredjeländer på områden som rör unionens inre säkerhet. I detta sammanhang bör finansiering från en tematisk del användas för att stödja åtgärder i eller i förhållande till tredjeländer, inom ramen för fondens mål, i synnerhet för att bidra till att bekämpa och förebygga brott, inbegripet narkotikahandel och människohandel, och för att bidra till att bekämpa gränsöverskridande kriminella smugglingsnätverk.

(27)

Vid genomförandet av den tematiska delen bör kommissionen säkerställa att finansieringen hanterar utmaningarna och behoven i samband med att uppfylla fondens mål.

(28)

Finansiering ur unionens budget bör koncentreras till åtgärder för vilka unionens insatser kan tillföra ett mervärde jämfört med åtgärder som medlemsstaterna vidtar på egen hand. Säkerhet har en utpräglat gränsöverskridande dimension, och därför krävs ett starkt och samordnat svar från unionens sida. Det ekonomiska stöd som tillhandahålls inom ramen för denna förordning bör i synnerhet bidra till att stärka den nationella kapaciteten och unionens kapacitet på säkerhetsområdet.

(29)

Om en medlemsstat har underlåtit att på säkerhetsområdet fullgöra sina skyldigheter enligt fördragen, om det finns en tydlig risk för att den medlemsstaten allvarligt åsidosätter unionens värden i samband med tillämpningen av säkerhetslagstiftningen eller om brister har konstaterats på det relevanta området i en utvärderingsrapport inom ramen för Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism som fastställs i förordning (EU) nr 1053/2013, kan det anses att medlemsstaten inte följer relevant unionsregelverk i fråga om användningen av driftsstöd inom ramen för fonden.

(30)

Fonden bör ta itu med behovet av ökad flexibilitet och förenkling samtidigt som kraven på förutsägbarhet upprätthålls, och säkerställa en rättvis och transparent fördelning av medel så att de mål som fastställs i denna förordning kan uppnås. Genomförandet av fonden bör följa principerna om effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, samstämmighet, mervärde för unionen och kvalitet på utgifterna. Vidare bör fonden genomföras på ett så användarvänligt sätt som möjligt.

(31)

För att optimera mervärdet av investeringar som finansieras helt eller delvis genom unionens budget bör synergier eftersträvas framför allt mellan fonden och andra unionsprogram, inklusive program inom ramen för delad förvaltning. För att maximera dessa synergier bör viktiga möjliggörande mekanismer säkerställas, inbegripet kumulativ finansiering för en åtgärd från fonden och från ett annat unionsprogram. Sådan kumulativ finansiering bör inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för den åtgärden. För detta ändamål bör det i denna förordning fastställas lämpliga regler, i synnerhet om möjligheten att deklarera samma kostnader eller utgifter proportionellt både inom ramen för fonden och ett annat unionsprogram.

(32)

När mottagarna av unionsfinansiering främjar åtgärder som stöds genom fonden bör de tillhandahålla information på målgruppens språk. För att säkerställa unionsfinansieringens synlighet bör mottagarna av den finansieringen hänvisa till dess ursprung när de informerar om åtgärden. Mottagarna bör i detta syfte säkerställa att unionens emblem finns med på – och unionens ekonomiska stöd uttryckligen nämns i – allt kommunikationsmaterial som riktar sig till medierna och allmänheten.

(33)

Det bör vara möjligt för kommissionen att använda finansiella medel inom ramen för fonden för att främja bästa praxis och utbyte av information avseende genomförandet av fonden.

(34)

Kommissionen bör offentliggöra information om det stöd som tillhandahållits från den tematiska delen genom direkt eller indirekt förvaltning i god tid och uppdatera denna information vid behov. Det bör vara möjligt att sortera uppgifterna per specifikt mål, stödmottagarens namn, det belopp för vilket ett rättsligt åtagande görs och åtgärdens art och ändamål.

(35)

I denna förordning bör de initiala beloppen för medlemsstaternas program fastställas, beräknade på grundval av de kriterier som fastställs i bilaga I.

(36)

De initiala beloppen för medlemsstaternas program bör ligga till grund för medlemsstaternas långsiktiga investeringar i säkerhet. För att ta hänsyn till förändringar av interna och externa säkerhetshot eller av utgångsläget bör ett tilläggsbelopp tilldelas medlemsstaterna efter halva programperioden, som bör baseras på statistiska uppgifter i enlighet med bilaga I, med hänsyn till deras programs genomförandegrad.

(37)

Eftersom utmaningarna på säkerhetsområdet ständigt förändras, finns det ett behov av att anpassa tilldelningen av medel till förändringarna i de interna och externa säkerhetshoten och ett behov att kanalisera finansiering till de prioriteringar som ger det största mervärdet för unionen. För att ta itu med akuta behov och förändringar i strategier och unionens prioriteringar samt för att kanalisera finansieringen till åtgärder med ett högt mervärde för unionen, bör en del av finansieringen regelbundet, genom en tematisk del, anslås till särskilda åtgärder, unionsåtgärder och bistånd i nödsituationer.

(38)

Medlemsstaterna bör uppmuntras att använda en del av sitt programanslag till att finansiera de åtgärder som förtecknas i bilaga IV genom att de beviljas ett större bidrag från unionen, framför allt eftersom de ger ett betydande mervärde för unionen eller är av stor vikt för unionen.

(39)

En del av fondens tillgängliga medel kan anslås till medlemsstaternas program för genomförande av särskilda åtgärder som kräver samarbete mellan medlemsstaterna, eller till genomförande av särskilda åtgärder i situationer där ny händelseutveckling i unionen kräver att en eller flera medlemsstater får tillgång till tilläggsfinansiering. Kommissionen bör fastställa dessa särskilda åtgärder i sina arbetsprogram.

(40)

Fonden bör bidra till att täcka driftskostnader som rör inre säkerhet för att göra det möjligt för medlemsstaterna att upprätthålla kapacitet som är avgörande för unionen som helhet. Detta stöd bör bestå av fullständig ersättning för specifika kostnader kopplade till fondens mål och bör utgöra en integrerad del av medlemsstaternas program.

(41)

För att komplettera genomförandet av fondens politiska mål på nationell nivå genom medlemsstaternas program bör fonden också stödja åtgärder på unionsnivå. Sådana åtgärder bör ha övergripande strategiska syften inom fondens tillämpningsområde avseende politisk analys och innovation, gränsöverskridande ömsesidigt lärande och partnerskap samt testning av nya initiativ och åtgärder i hela unionen, eller i vissa medlemsstater. Fonden bör stödja medlemsstaternas insatser, även på lokal nivå, för att utbyta bästa praxis och främja gemensam utbildning, inbegripet medvetandehöjande åtgärder för brottsbekämpande personal vad gäller radikalisering, och alla former av diskriminering, som kan leda till våld, såsom antisemitism, antiziganism och andra typer av rasism. Specialiserade utbytesprogram för junior brottsbekämpande personal skulle kunna finansieras i detta syfte.

(42)

För att stärka unionens kapacitet att omedelbart hantera säkerhetsrelaterade incidenter eller nya framväxande hot mot unionen bör det vara möjligt att tillhandahålla bistånd i nödsituationer i enlighet med den ram som fastställs i denna förordning. Sådant bistånd bör inte ges för att stödja rena beredskapsåtgärder eller långsiktiga åtgärder eller för att hantera situationer där det akuta behovet att agera är ett resultat av de behöriga myndigheternas bristfälliga planering och respons.

(43)

För att säkerställa tillräckligt flexibla åtgärder och tillgodose framväxande behov bör det vara möjligt att förse decentraliserade byråer med lämpliga kompletterande ekonomiska medel så att de kan utföra vissa uppgifter i en nödsituation. I fall där den arbetsuppgift som ska utföras är så brådskande att en justering av deras budgetar inte kunnat slutföras i tid bör de decentraliserade byråerna vara berättigade till bistånd i nödsituationer, inbegripet i form av bidrag, i enlighet med de prioriteringar och initiativ som på unionsnivå fastställts av unionens institutioner.

(44)

Mot bakgrund av unionsåtgärdernas gränsöverskridande karaktär och i syfte att främja samordnade åtgärder för att uppfylla målet om att säkerställa högsta säkerhetsnivå i unionen, bör decentraliserade byråer undantagsvis godkännas som mottagare av unionsåtgärder, inbegripet i form av bidrag, när de bidrar till genomförandet av unionsåtgärder som omfattas av de berörda decentraliserade byråernas behörighet och om de åtgärderna inte täcks av unionens bidrag till dessa decentraliserade byråers budget som tilldelats genom den årliga budgeten. För att säkerställa mervärde för unionen bör sådant stöd vara förenligt med de prioriteringar och initiativ som fastställs av unionsinstitutioner på unionsnivå.

(45)

Fondens politiska mål bör också eftersträvas med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom InvestEU-programmet, inrättat genom förordning (EU) 2021/523. Sådant ekonomiskt stöd bör användas till att hantera marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer på ett proportionellt sätt, och åtgärderna bör inte överlappa eller tränga ut privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Åtgärderna bör ha ett tydligt mervärde för unionen.

(46)

Blandfinansieringsinsatser är frivilliga till sin karaktär och är åtgärder som stöds genom unionens budget som kombinerar icke-återbetalningspliktiga former av stöd, återbetalningspliktiga former av stöd, eller både och, från unionens budget med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för investerings- eller utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, liksom stöd från kommersiella finansinstitut och investerare.

(47)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för fonden, vilken ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt 18 i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (13), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(48)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (14) (budgetförordningen) är tillämplig på fonden. I budgetförordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt förvaltning, finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd och ersättning till externa experter.

(49)

För att åtgärder ska kunna genomföras genom delad förvaltning bör fonden ingå som en del av ett enhetligt ramverk som består av denna förordning, budgetförordningen och förordning (EU) 2021/1060.

(50)

Genom förordning (EU) 2021/1060 inrättas en ram för åtgärder inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden, Fonden för en rättvis omställning, Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och där anges i synnerhet regler för programplanering, övervakning, utvärdering, förvaltning och kontroll av unionsfonder som genomförs inom ramen för delad förvaltning. Dessutom är det nödvändigt att specificera målen för fonden i den här förordningen, och att fastställa särskilda bestämmelser om åtgärder som kan finansieras enligt fonden.

(51)

Ett förfinansieringssystem för fonden föreskrivs i förordning (EU) 2021/1060, och en särskild förfinansieringsgrad fastställs i den här förordningen. För att säkerställa att det är möjligt att reagera snabbt i nödsituationer är det lämpligt att dessutom fastställa en särskild förfinansieringsgrad för bistånd i nödsituationer. Förfinansieringssystemet bör säkerställa att medlemsstaterna har tillräckliga medel för att ge stödmottagarna stöd från början av genomförandet av deras program.

(52)

Valet av finansieringstyper och genomförandemetoder inom ramen för denna förordning bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas specifika mål och åstadkomma resultat, med särskild hänsyn till kostnader för kontroller, administrativa bördor och risken för bristande efterlevnad. Vid detta val bör användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader samt finansiering som inte är kopplad till kostnaderna, enligt vad som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen, övervägas.

(53)

För att i största möjliga utsträckning utnyttja modellen för samordnad granskning (single audit) är det lämpligt att fastställa specifika bestämmelser för kontroll och revision av projekt i vilka internationella organisationer, vilkas interna kontrollsystem har bedömts positivt av kommissionen, är stödmottagare. För sådana projekt bör de förvaltande myndigheterna kunna begränsa sina förvaltningskontroller, förutsatt att stödmottagaren i god tid tillhandahåller alla nödvändiga data och all nödvändig information om projektets framsteg och de underliggande utgifternas stödberättigande. Om ett projekt som genomförs av en sådan internationell organisation har valts ut för revision, bör revisionsmyndigheten dessutom kunna utföra sitt arbete i linje med principerna i den internationella standarden för näraliggande tjänster 4400, Uppdrag att utföra granskning enligt särskild överenskommelse rörande finansiell information.

(54)

I enlighet med artikel 193.2 i budgetförordningen får bidrag tilldelas för redan inledda åtgärder, om sökanden kan visa att det var nödvändigt att inleda åtgärden innan bidragsöverenskommelsen undertecknades. Kostnader som hänför sig till tiden före den dag då bidragsansökan lämnades in är emellertid inte berättigande till unionsfinansiering, utom i vederbörligen motiverade undantagsfall. För att undvika avbrott i unionsstödet som kan inverka negativt på unionens intressen, bör det vara möjligt att under en begränsad tidsperiod i början av den fleråriga budgetramen 2021–2027 betrakta kostnader som berättigande till unionsfinansiering från och med den 1 januari 2021 om de ådragits med avseende på åtgärder som stöds enligt den här förordningen inom ramen för direkt förvaltning och som redan har inletts, även om dessa kostnader ådrogs innan bidragsansökan eller begäran om bistånd lämnades in.

(55)

I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (15) samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 (16), (Euratom, EG) nr 2185/96 (17) och (EU) 2017/1939 (18) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, avseende krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, när så är lämpligt, avseende påförande av administrativa sanktioner.

I enlighet med förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013 har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 har Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) befogenhet att utreda och lagföra brott som skadar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (19). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – Eppo de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Medlemsstaterna bör samarbeta fullt ut och ge unionens institutioner, organ och byråer allt det stöd som behövs för att skydda unionens ekonomiska intressen.

(56)

Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och anger särskilt bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av ansvaret hos aktörer i budgetförvaltningen. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget innefattar även en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten.

(57)

Enligt rådets beslut 2013/755/EU (20) är personer och enheter i utomeuropeiska länder eller territorier berättigade till finansiering i enlighet med de bestämmelser och mål som gäller för fonden och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(58)

Enligt artikel 349 i EUF-fördraget och i linje med kommissionens meddelande av den 24 oktober 2017 med titeln Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden, som godkändes av rådet i dess slutsatser av den 12 april 2018, bör de berörda medlemsstaterna säkerställa att deras program beaktar de särskilda utmaningar som de yttersta randområdena ställs inför. Fonden bör stödja dessa medlemsstater med tillräckliga medel för att hjälpa de yttersta randområdena när så är lämpligt.

(59)

Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (21) bör fonden utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav, samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, och överreglering undviks. Dessa krav bör när så är lämpligt innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för utvärdering av fondens faktiska konsekvenser. För att mäta fondens resultat bör indikatorer och relaterade mål fastställas för vart och ett av fondens specifika mål. Indikatorerna bör vara både kvalitativa och kvantitativa.

(60)

Genom indikatorer och finansiell rapportering bör kommissionen och medlemsstaterna övervaka fondens genomförande i enlighet med de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) 2021/1060 och den här förordningen. Från och med 2023 bör medlemsstaterna till kommissionen lämna årliga prestationsrapporter som omfattar det senaste räkenskapsåret. Dessa rapporter bör innehålla information om de framsteg som gjorts med genomförandet av medlemsstaternas program. Medlemsstaterna bör även lämna in sammanfattningar av dessa rapporter till kommissionen. Kommissionen bör översätta dessa sammanfattningar till alla unionens officiella språk och offentliggöra dem på sin webbplats tillsammans med länkar till medlemsstaternas webbplatser som avses i förordning (EU) 2021/1060.

(61)

För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringarna i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet, som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (22), och åtagandet avseende Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, bör åtgärderna inom ramen för denna förordning bidra till uppnåendet av det övergripande målet att 30 % av alla utgifter i den fleråriga budgetramen ska användas för integreringen av klimatmål och till ambitionen att 7,5 % av budgeten ska användas för utgifterna för biologisk mångfald 2024 och 10 % 2026 och 2027, med samtidigt beaktande av de befintliga överlappningarna mellan klimatmålen och målen för biologisk mångfald. Fonden bör stödja verksamhet som respekterar unionens normer och prioriteringar för klimatet och miljön och inte orsakar någon betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (23).

(62)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 (24) och alla akter som gäller för programperioden 2014–2020 bör fortsätta att gälla för program och projekt som stöds genom instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering som en del av fonden för inre säkerhet under programperioden 2014–2020. Eftersom genomförandet av förordning (EU) nr 514/2014 överlappar den programperiod som den här förordningen avser, och för att säkerställa kontinuitet i genomförandet av vissa projekt som godkänts enligt den förordningen, bör bestämmelser om etappindelning av projekt fastställas. Varje enskild etapp i projektet bör genomföras i enlighet med reglerna för den programperiod under vilken projektet finansieras.

(63)

Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(64)

I syfte att komplettera och ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på den förteckning över åtgärder som berättigar till en högre medfinansieringsgrad som anges i bilaga IV, driftsstöd enligt bilaga VII och vidareutveckling av övervaknings- och utvärderingsramen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(65)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (25). Granskningsförfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter som fastställer gemensamma skyldigheter för medlemsstaterna, särskilt skyldigheter som gäller tillhandahållandet av information till kommissionen, och det rådgivande förfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter som avser de detaljerade arrangemangen för tillhandahållandet av information till kommissionen inom ramen för programplanering och rapportering, eftersom de är rent tekniska till sin natur. Kommissionen bör anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter avseende antagandet av beslut om att tilldela bistånd i nödsituationer som föreskrivs i den här förordningen om det, i vederbörligen motiverade fall som rör arten hos och syftet med sådant bistånd, är nödvändigt av tvingande skäl till skyndsamhet.

(66)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

(67)

I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, har Irland meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.

(68)

Det är lämpligt att anpassa tillämpningsperioden för denna förordning till tillämpningsperioden för rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (26).

(69)

För att säkerställa kontinuitet i tillhandahållandet av stöd inom det relevanta politikområdet och göra det möjligt att påbörja genomförandet från och med början av den fleråriga budgetramen 2021–2027, bör denna förordning skyndsamt träda i kraft och bör tillämpas med retroaktiv verkan från och med den 1 januari 2021.