Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32019R2175

    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2175 av den 18 december 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument, förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och förordning (EU) 2015/847 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel (Text av betydelse för EES) (Text av betydelse för EES)

    PE/75/2019/REV/1

    EUT L 334, 27.12.2019, p. 1–145 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    Legal status of the document In force: This act has been changed. Current consolidated version: 27/12/2019

    ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/2175/oj

    27.12.2019   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    L 334/1


    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/2175

    av den 18 december 2019

    om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument, förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och förordning (EU) 2015/847 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel

    (Text av betydelse för EES)

    EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

    med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

    med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

    efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

    med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),

    med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

    i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

    av följande skäl:

    (1)

    Efter finanskrisen och till följd av rekommendationerna från den expertgrupp på hög nivå som leddes av Jacques de Larosière har unionen gjort betydande framsteg i arbetet för att inte bara skärpa, utan i större utsträckning harmonisera, reglerna för de finansiella marknaderna i form av ett enhetligt regelverk. Unionen har även upprättat det europeiska systemet för finansiell tillsyn – ett tvåpelarsystem med både mikrotillsyn, som samordnas av de europeiska tillsynsmyndigheterna, och makrotillsyn, genom inrättandet av Europeiska systemrisknämnden (ESRB). De tre europeiska tillsynsmyndigheterna – dvs. den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) (EBA), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (4), den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) (Eiopa), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (5) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (6) (nedan tillsammans kallade inrättandeförordningarna) – inledde sin verksamhet i januari 2011. De europeiska tillsynsmyndigheternas övergripande mål är att på ett hållbart sätt öka stabiliteten och effektiviteten i det finansiella systemet inom hela unionen samt att stärka konsument- och investerarskyddet.

    (2)

    De europeiska tillsynsmyndigheterna har på ett avgörande sätt bidragit till att harmonisera reglerna på de finansiella marknaderna i unionen genom att lämna underlag för kommissionens initiativ till förordningar och direktiv som därefter antas av Europaparlamentet och rådet. De europeiska tillsynsmyndigheterna har även överlämnat förslag till närmare tekniska regler till kommissionen som därefter har antagits som delegerade akter och genomförandeakter.

    (3)

    De europeiska tillsynsmyndigheterna har dessutom bidragit till ökad konvergens i den finansiella tillsynen och i tillsynspraxis inom unionen genom att utfärda riktlinjer som riktar sig till behöriga myndigheter eller finansiella institut eller finansmarknadsaktörer och genom att samordna översyner av tillsynspraxis.

    (4)

    Ytterligare befogenheter som tilldelas de europeiska tillsynsmyndigheterna för att de ska kunna uppnå dessa mål förutsätter dessutom en lämplig styrningsstruktur, effektivt utnyttjande av resurser och tillräcklig finansiering. Om de europeiska tillsynsmyndigheterna inte har tillräcklig finansiering eller inte styrs på ett effektivt sätt räcker det inte att bara utöka deras befogenheter för att de ska kunna uppnå sina mål.

    (5)

    De europeiska tillsynsmyndigheterna bör när de utför sina uppgifter och utövar sina befogenheter agera i enlighet med den proportionalitetsprincip som fastställs i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) samt med riktlinjerna för bättre lagstiftning. Innehållet i och formen för de europeiska tillsynsmyndigheternas verksamhet och åtgärder, inbegripet instrument såsom riktlinjer, rekommendationer, yttranden eller frågor och svar, bör alltid ha sin grund i och hålla sig inom ramarna för lagstiftningsakterna som avses i artikel 1.2 i inrättandeförordningarna eller vara inom deras befogenheter. De europeiska tillsynsmyndigheterna bör inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen för denna förordning och de bör agera i proportion till arten, omfattningen och komplexiteten av de inneboende riskerna hos den finansiella verksamhet som bedrivs av de finansiella institut eller företag som berörs.

    (6)

    I sitt meddelande av den 8 juni 2017 om halvtidsutvärderingen av handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen framhöll kommissionen att en effektivare och mer enhetlig tillsyn av finansiella marknader och tjänster är avgörande för att undanröja regelarbitrage mellan medlemsstaterna när de utövar tillsyn, för att snabba på marknadsintegrationen och för att realisera de möjligheter som en inre marknad kan erbjuda finansiella enheter och investerare.

    (7)

    Det är därför särskilt angeläget att ytterligare framsteg mot konvergens i tillsynen görs så att kapitalmarknadsunionen kan fullbordas. Tio år efter det att den finansiella krisen bröt ut och ett nytt tillsynssystem inrättades står det klart att utvecklingen inom finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen i allt större utsträckning kommer att påverkas av två viktiga faktorer: hållbar finansiering och tekniska innovationer. Båda har potential att förändra finansiella tjänster och vårt system för finansiell tillsyn bör vara rustat för att hantera dem. Det är därför av mycket viktigt att det finansiella systemet bidrar fullt ut till att hantera kritiska hållbarhetsutmaningar. Detta förutsätter att de europeiska tillsynsmyndigheterna aktivt bidrar till att skapa lämplig reglerings- och tillsynsram.

    (8)

    De europeiska tillsynsmyndigheterna bör ha en framträdande roll i identifiering och rapportering av risker som miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsrelaterade faktorer utgör för den finansiella stabiliteten och i arbetet för att få aktiviteten på de finansiella marknaderna att i högre grad överensstämma med hållbarhetsmålen. De europeiska tillsynsmyndigheterna bör utfärda riktlinjer för hur hållbarhetshänsyn i praktiken kan integreras i unionens relevanta finanslagstiftning och verka för en enhetlig tillämpning av dessa bestämmelser när de väl har antagits. När de tar initiativ till och samordnar unionsomfattande stresstester för att bedöma finansiella instituts motståndskraft mot en negativ marknadsutveckling bör de europeiska tillsynsmyndigheterna vederbörligen beakta de risker som miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsrelaterade faktorer kan innebära för dessa institut.

    (9)

    Tekniska innovationer har fått ett allt större inflytande på den finansiella sektorn, vilket har lett till att behöriga myndigheter tagit olika initiativ för att hantera den tekniska utvecklingen. För att fortsätta främja ökad konvergens i tillsynen och utbyta bästa praxis dels mellan relevanta myndigheter, dels mellan relevanta myndigheter och finansiella institut eller finansmarknadsaktörer, bör de europeiska tillsynsmyndigheternas övervakningsfunktion och tillsynssamordning stärkas.

    (10)

    Tekniska framsteg på de finansiella marknaderna kan bidra till finansiell inkludering, ge tillgång till finansiering, stärka marknadernas integritet och effektivitet samt även minska hindren för tillträde till dessa marknader. Om det är relevant för tillämpliga materiella regler bör utbildningen av behöriga myndigheter även omfatta tekniska innovationer. Detta bör bidra till att förhindra att medlemsstaterna utvecklar olika sätt att hantera dessa frågor.

    (11)

    EBA bör, inom sitt sakkunskapsområde, övervaka faktorer som hindrar eller påverkar konsolidering av tillsynen och kan avge yttranden eller rekommendationer i syfte att identifiera lämpliga sätt att åtgärda sådana hinder eller sådan påverkan.

    (12)

    Frågor och svar är ett viktigt konvergensverktyg som främjar gemensamma metoder och gemensam praxis i tillsynen genom att ge vägledning om tillämpningen av unionsrättsakter inom de europeiska tillsynsmyndigheternas behörighetsområde.

    (13)

    Det blir allt viktigare att främja en konsekvent, systematisk och verkningsfull övervakning och bedömning av risker avseende penningtvätt och finansiering av terrorism i unionens finansiella system. Att förhindra och bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism är ett gemensamt ansvar som delas mellan medlemsstaterna och unionens institutioner och organ inom deras respektive mandat. De bör inrätta mekanismer för bättre samarbete, samordning och ömsesidigt bistånd där de verktyg och åtgärder som finns att tillgå enligt nuvarande regelverk och institutionella ramar utnyttjas fullt ut.

    (14)

    Med tanke på konsekvenserna för den finansiella stabiliteten om finanssektorn missbrukas för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och eftersom det är inom banksektorn som det är mest sannolikt att riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism får systemeffekter, och med utgångspunkt i de erfarenheter som gjorts av EBA, som är en myndighet där de nationella behöriga myndigheterna i alla medlemsstater är företrädda, när det gäller att skydda banksektorn från sådant missbruk, bör EBA ha en ledande samordnings- och övervakningsroll på unionsnivå för att hindra att det finansiella systemet används för sådana syften. Det är därför nödvändigt att utöka EBA:s nuvarande befogenheter och ge myndigheten befogenhet att vidta åtgärder inom tillämpningsområdet för förordningarna (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010, i den mån som denna befogenhet avser förhindrande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, när det gäller finanssektorsaktörer och behöriga myndigheter som utövar tillsyn över dem, som omfattas av dessa förordningar. En centralisering av detta mandat för hela finanssektorn till EBA skulle dessutom optimera utnyttjandet av myndighetens expertis och resurser, utan att påverka de väsentliga skyldigheter som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (7).

    (15)

    För att kunna fullgöra sina uppgifter på ett verkningsfullt sätt bör EBA fullt ut utnyttja sina befogenheter och verktyg enligt förordning (EU) nr 1093/2010 samtidigt som proportionalitetsprincipen respekteras. För detta ändamål bör EBA utarbeta standarder för reglering och tillsyn, i synnerhet genom att utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder, förslag till tekniska genomförandestandarder, riktlinjer och rekommendationer samt avge yttranden för att förebygga och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism via finanssektorn och främja en enhetlig tillämpning av dem i enlighet med det mandat som ges i de relevanta lagstiftningsakter som avses i artiklarna 1.2 och 16 i inrättandeförordningarna. De åtgärder som EBA vidtar för att främja integritet, transparens och säkerhet i det finansiella systemet och för att förhindra och bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism bör inte gå utöver vad som behövs för att uppnå målen i den här förordningen och i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i inrättandeförordningarna, och vederbörlig hänsyn bör tas till riskernas art, omfattning och komplexitet, liksom affärspraxis, affärsmodeller, hur stora aktörerna i den finansiella sektorn är samt marknadens storlek.

    (16)

    Det är viktigt att EBA i sin nya roll samlar in all relevant information om brister avseende penningtvätt och finansiering av terrorism som upptäcks av relevanta unionsmyndigheter och nationella myndigheter, utan att det påverkar de uppgifter som myndigheterna tilldelas enligt direktiv (EU) 2015/849 och utan att det ger upphov till onödigt dubbelarbete. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (8), bör EBA lagra sådan information i en central databas och främja samarbete mellan myndigheter genom att säkerställa att relevant information sprids på lämpligt sätt. EBA bör därför ha i uppdrag att utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder avseende informationsinsamling. EBA får även, när så är lämpligt överlämna bevisning som den förfogar över och som kan leda till rättsliga förfaranden, till den berörda medlemsstatens nationella rättsliga myndigheter och, i den mån uppgifterna rör medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten enligt rådets förordning (EU) 2017/1939 (9), till Europeiska åklagarmyndigheten, för dessa uttryckligen tilldelade uppgifter.

    (17)

    EBA bör inte samla in information om konkreta misstänkta transaktioner som finanssektorsaktörer är skyldiga att rapportera till EU:s finansunderrättelseenheter i sina medlemsstater enligt direktiv (EU) 2015/849. Svagheter bör betraktas som väsentliga om de utgör en överträdelse eller en potentiell överträdelse från en finanssektorsaktörs sida, eller utgör olämplig eller ineffektiv tillämpning från en finanssektorsaktörs sida, eller olämplig eller ineffektiv tillämpning från en finanssektorsaktörs sida av sina interna riktlinjer och förfaranden som syftar till att säkerställa efterlevnaden av rättsliga bestämmelser om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. En överträdelse anses ha inträffat när en finanssektorsaktör underlåter att uppfylla kraven i någon av unionsakterna och i nationell rätt som införlivar sådana krav, enligt vad som avses i artikel 1.2 i inrättandeförordningarna, i den mån som dessa akter bidrar till att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. En potentiell överträdelse föreligger om den behöriga myndigheten har rimliga skäl att misstänka att en överträdelse har ägt rum, men i detta skede inte är i stånd att fastställa att den har ägt rum. På grund av den information som erhållits i detta skede, till exempel information från inspektioner på plats eller från externa förfaranden, är det emellertid mycket troligt att en överträdelse har ägt rum. Olämplig eller ineffektiv tillämpning av rättsliga bestämmelser inträffar när en finanssektorsaktör underlåter att genomföra kraven i dessa rättsakter på ett tillfredsställande sätt. Olämplig eller ineffektiv tillämpning av en finanssektorsaktörs interna riktlinjer och förfaranden som syftar till att säkerställa efterlevnaden av dessa akter bör betraktas som en svaghet som avsevärt ökar risken för att överträdelser har ägt rum eller kan äga rum.

    (18)

    Vid bedömning av sårbarheter och risker för penningtvätt och finansiering av terrorism i finanssektorn bör EBA också beakta följderna för penningtvätt och finansiering av terrorism från alla förbrott, inbegripet skattebrott i tillämpliga fall.

    (19)

    På begäran bör EBA ge bistånd till behöriga myndigheter inom ramen för utövandet av deras tillsynsuppgifter. EBA bör även noggrant samordna sitt arbete och, om så är lämpligt, utbyta information med behöriga myndigheter, bland annat Europeiska centralbanken i egenskap av tillsynsansvarigt organ, och med myndigheter som anförtrotts att utöva tillsyn över de ansvariga enheter som avses i artikel 2.1.1 och 2.1.2 i direktiv (EU) 2015/849, för att säkerställa effektivitet och undvika alla former av överlappande eller inkonsekventa åtgärder för att förebygga och bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.

    (20)

    EBA bör genomföra inbördes utvärderingar av behöriga myndigheter samt riskbedömningar av lämpligheten i behöriga myndigheters strategier och resurser vad avser de viktigaste framväxande risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som identifierats i den överstatliga riskbedömningen. När EBA utför sådana inbördes utvärderingar i enlighet med artikel 30 i förordning (EU) nr 1093/2010, bör EBA ta hänsyn såväl till relevanta utvärderingar, bedömningar eller rapporter från internationella organisationer och mellanstatliga organ med befogenhet när det gäller att förhindra och bekämpa penningtvätt eller finansiering av terrorism som till kommissionens tvåårsrapport enligt artikel 6 i direktiv (EU) 2015/849 och till den nationella riskbedömning som den berörda medlemsstaten utarbetat enligt artikel 7 i det direktivet.

    (21)

    Vidare bör EBA även ha en ledande roll när det gäller att bidra till att underlätta samarbete mellan behöriga myndigheter i unionen och relevanta myndigheter i tredjeländer i dessa frågor i syfte att bättre kunna samordna åtgärder på unionsnivå i samband med väsentliga fall av penningtvätt och finansiering av terrorism med gränsöverskridande tredjelandsaspekter. Denna roll bör inte inverka på de normala kontakterna mellan behöriga myndigheter och myndigheterna i tredjeland.

    (22)

    För att effektivisera efterlevnadskontrollen i fråga om penningtvätt och finansiering av terrorism, och för att säkerställa en bättre samordning av de nationella behöriga myndigheternas åtgärder mot överträdelser av direkt tillämplig unionsrätt eller nationella införlivandeåtgärder, bör EBA ha befogenhet att analysera den insamlade informationen och, om nödvändigt, utreda påstådda väsentliga överträdelser av unionsrätten, eller underlåtenhet att tillämpa den, som kommit till EBA:s kännedom och, om det finns indikationer på väsentliga överträdelser, begära att behöriga myndigheter ska undersöka potentiella överträdelser av relevanta regler och överväga beslut om sanktioner för finanssektorsaktörer som ålägger dessa att uppfylla sina rättsliga skyldigheter. Den befogenheten bör endast användas när EBA har indikationer på väsentliga överträdelser.

    (23)

    Vid tillämpning av förfarandet för överträdelse av unionsrätten som föreskrivs i artikel 17 i inrättandeförordningarna och för att säkerställa en korrekt tillämpning av unionsrätten bör de europeiska tillsynsmyndigheterna lättare och snabbare få tillgång till uppgifter. De bör därför genom en vederbörligen motiverad begäran kunna begära uppgifter direkt från andra behöriga myndigheter när en begäran om information från den berörda behöriga myndigheten har visat sig vara eller anses vara otillräcklig för att erhålla den information som anses nödvändig för att utreda en påstådd överträdelse av unionsrätten eller underlåtenhet att tillämpa den.

    (24)

    För att uppnå en harmoniserad tillsyn över den finansiella sektorn krävs att behöriga myndigheter har samma tillvägagångssätt. De behöriga myndigheternas verksamhet är därför föremål för inbördes utvärderingar. De europeiska tillsynsmyndigheterna bör även säkerställa att metoder tillämpas på samma sätt. Sådana inbördes utvärderingar bör inte endast inriktas på konvergens i tillsynspraxis utan också på behöriga myndigheters förmåga att uppnå tillsynsresultat av hög kvalitet och på dessa behöriga myndigheters oberoende. De huvudsakliga resultaten av sådana inbördes utvärderingar bör offentliggöras för att uppmuntra regelefterlevnad och öka transparensen, utom om ett sådant offentliggörande skulle innebära risker för den finansiella stabiliteten.

    (25)

    Med tanke på hur viktigt det är att säkerställa att unionens tillsynsregler för förhindrande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism tillämpas ändamålsenligt är det av största vikt att tillsynspraxis omfattas av inbördes utvärderingar, så att en objektiv och transparent bild av denna praxis framträder. EBA bör också bedöma de behöriga myndigheternas strategier, kapacitet och resurser för att hantera framväxande risker avseende penningtvätt och finansiering av terrorism.

    (26)

    För att kunna utföra sina uppgifter och utöva sina befogenheter för förhindrande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism bör det vara möjligt för EBA, efter att ha fattat ett beslut riktat till den behöriga myndigheten, att kunna fatta enskilda beslut riktade till finanssektorsaktörer inom ramen för förfarandet vid överträdelser av unionsrätten och förfarandet för bindande medling även när de materiella reglerna inte är direkt tillämpliga på sådana aktörer. När de materiella reglerna fastställs i direktiv bör EBA tillämpa nationell rätt i den mån den införlivar dessa direktiv. Om den tillämpliga unionsrätten utgörs av förordningar som på dagen för ikraftträdandet av denna förordning uttryckligen ger medlemsstaterna rätt att utnyttja olika alternativ, bör EBA tillämpa nationell rätt i den mån dessa alternativ har utnyttjats.

    (27)

    När denna förordning bemyndigar EBA att tillämpa nationell rätt som införlivar direktiven kan denna nationella rätt tillämpas av EBA endast i den mån det är nödvändigt för att utföra de uppgifter som EBA tilldelas genom unionsrätten. EBA bör därför tillämpa alla relevanta unionsregler, och när sådana regler fastställs i direktiv bör myndigheten tillämpa den nationella rätten som införlivar dessa direktiv i den utsträckning som krävs enligt unionsrätten, i syfte att åstadkomma en enhetlig tillämpning av rätten i hela unionen samtidigt som relevant nationell rätt respekteras.

    (28)

    Om ett beslut av EBA grundar sig på eller har ett samband med befogenheterna för förhindrande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och det rör finanssektorsaktörer eller behöriga myndigheter inom Eiopas eller Esmas område, bör EBA kunna fatta det beslutet i samförstånd med Eiopa eller Esma i respektive fall. Eiopa och Esma bör, när de ger sina synpunkter, i varje enskilt fall beakta hur brådskande det aktuella beslutet är och överväga att använda påskyndade beslutsförfaranden i linje med sina respektive internstyrningsregler.

    (29)

    De europeiska tillsynsmyndigheterna bör ha infört särskilda rapporteringskanaler för att ta emot och hantera information från en fysisk eller juridisk person som rapporterar om faktiska eller potentiella överträdelser, lagmissbruk eller underlåtenhet att tillämpa unionsrätten. De europeiska tillsynsmyndigheterna bör säkerställa att det är möjligt att lämna den informationen anonymt eller konfidentiellt och säkert. Den rapporterande personen bör vara skyddad mot repressalier. De europeiska tillsynsmyndigheterna bör lämna återkoppling till den rapporterande personen.

    (30)

    För att uppnå en harmoniserad tillsyn över den finansiella sektorn krävs vidare att tvister mellan behöriga myndigheter i olika medlemsstater i gränsöverskridande situationer kan lösas på ett effektivt sätt. De befintliga tvistlösningsreglerna är inte helt tillfredsställande. De bör därför anpassas så att de blir lättare att tillämpa.

    (31)

    En viktig del av de europeiska tillsynsmyndigheternas arbete med konvergens i tillsynspraxis är att främja en gemensam tillsynskultur i unionen. Myndigheten får därför regelbundet fastställa upp till två prioriteringar som är av relevans för hela unionen. De behöriga myndigheterna bör beakta dessa prioriteringar när de utarbetar sina arbetsprogram. Tillsynsstyrelsen för varje europeisk tillsynsmyndighet bör diskutera de behöriga myndigheternas relevanta verksamhet som ska utföras påföljande år och dra slutsatser med utgångspunkt i detta.

    (32)

    Kommittéernas för inbördes utvärdering bör möjliggöra ingående analyser baserade på de granskade myndigheternas självutvärderingar, följda av en bedömning av kommittén för inbördes utvärdering. Medlemmar av en behörig myndighet under granskning bör inte delta i utvärderingen i den mån den rör den berörda myndigheten i fråga.

    (33)

    Erfarenheterna från de europeiska tillsynsmyndigheternas praktiska arbete har visat på fördelarna med stärkt samordning inom vissa områden via tillfälliga grupper eller plattformar. Denna förordning bör utgöra rättslig grund för och stärka sådana arrangemang genom ett nytt verktyg, nämligen inrättandet av samordningsgrupper. Samordningsgrupperna bör främja enhetlighet i de behöriga myndigheternas tillsynspraxis, särskilt genom utbyte av information och erfarenheter. Det bör vara obligatoriskt för alla behöriga myndigheter att delta i dessa samordningsgrupper och de behöriga myndigheterna bör ge nödvändig information till samordningsgrupperna. Det bör övervägas att inrätta samordningsgrupper närhelst de behöriga myndigheterna upptäcker ett samordningsbehov mot bakgrund av en viss marknadsutveckling. Sådana samordningsgrupper får inrättas inom alla områden som omfattas av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i inrättandeförordningarna.

    (34)

    För ordnade och väl fungerande internationella finansiella marknader krävs det övervakning av beslut om tredjeländers likvärdighet som har antagits av kommissionen. Varje europeisk tillsynsmyndighet bör övervaka utvecklingen inom reglering och tillsyn samt hur efterlevnaden kontrolleras i dessa tredjeländer. Den bör göra detta för att kontrollera huruvida kriterierna för dessa beslut och eventuella villkor i besluten fortfarande uppfylls. Varje europeisk tillsynsmyndighet bör överlämna en konfidentiell rapport om sin övervakning till kommissionen en gång om året. Varje europeisk tillsynsmyndighet bör i detta sammanhang även, när så är möjligt, upprätta administrativa arrangemang med tredjeländers behöriga myndigheter för att få information för kontrolländamål och för samordning av tillsynen. Denna skärpta tillsynsordning bör säkerställa att tredjeländers likvärdighet blir mer transparent, mer förutsägbar för de berörda tredjeländerna och mer enhetlig inom alla sektorer.

    (35)

    ESRB:s företrädare i tillsynsstyrelsen bör lägga fram ESRB:s styrelses gemensamma syn med särskild inriktning på den finansiella stabiliteten.

    (36)

    För att säkerställa att lämplig expertis ligger till grund för beslut om åtgärder avseende förhindrande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism måste en permanent intern kommitté inrättas i EBA. Den kommittén bör bestå av företrädare på hög nivå, från myndigheter och organ som ansvarar för att kontrollera efterlevnaden av lagstiftningen om förhindrande och bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism, med sakkunskaper och beslutsbefogenheter när det gäller att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. I den kommittén bör även ingå företrädare på hög nivå från de europeiska tillsynsmyndigheterna med sakkunskap om olika affärsmodeller och deras respektive sektorsspecifika aspekter. Den kommittén bör granska och bereda EBA:s beslut. För att undvika dubbelarbete ska denna nya kommitté ersätta den befintliga underkommitté för bekämpning av penningtvätt som inrättats under de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté. Det bör vara möjligt för de europeiska tillsynsmyndigheterna att lämna skriftliga synpunkter på alla den interna kommitténs utkast till beslut, som EBA:s tillsynsstyrelse vederbörligen bör beakta innan den fattar sitt slutliga beslut.

    (37)

    I överensstämmelse med målet om att skapa ett mer enhetligt och fungerande tillsynssystem i unionen för att förhindra och bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism bör kommissionen, efter samråd med alla berörda myndigheter och intressenter, göra en heltäckande bedömning av hur de särskilda uppgifter som rör förhindrande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och som tilldelats EBA enligt denna förordning utförs, hur de fungerar och hur ändamålsenliga de är. I synnerhet bör bedömningen – i möjligaste mån – återspegla erfarenheter som gjorts i situationer där EBA begär att en behörig myndighet ska: utreda finanssektorsaktörers eventuella överträdelser av nationell rätt i den utsträckning denna rätt har införlivat direktiven eller utnyttjar alternativ som beviljats medlemsstaterna enligt unionsrätten; överväga att införa sanktioner för den berörda finanssektorsaktören för sådana överträdelser; eller överväga att anta ett individuellt beslut riktat till den finanssektorsaktören med krav på att aktören vidtar alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter enligt nationell rätt i den utsträckning som denna lagstiftning införlivar direktiven eller utnyttjar alternativ som beviljats medlemsstaterna enligt unionsrätten. Den bör på samma sätt återspegla sådana erfarenheter när EBA tillämpar nationell rätt i den utsträckning som denna rätt införlivar direktiven eller utnyttjar alternativ som beviljats medlemsstaterna enligt unionsrätten. Kommissionen bör senast den 11 januari 2022 förelägga Europaparlamentet och rådet denna bedömning som en del av den rapport som avses i artikel 65 i direktiv (EU) 2015/849 och, om lämpligt, tillsammans med lagstiftningsförslag. Fram till dess att denna bedömning har lagts fram bör de befogenheter, som tilldelas EBA i artiklarna 9b, 17.6 och 19.4 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, betraktas som en provisorisk lösning, i den mån de tillåter EBA att rikta begäranden till behöriga myndigheter om eventuella överträdelser av nationell rätt eller tillåter EBA att tillämpa nationell rätt.

    (38)

    För att konfidentialiteten i de europeiska tillsynsmyndigheternas arbete ska upprätthållas bör kravet på tystnadsplikt även omfatta alla personer som direkt eller indirekt, permanent eller tillfälligt, tillhandahåller tjänster som har anknytning till den berörda europeiska tillsynsmyndighetens uppdrag.

    (39)

    Inrättande förordningarna samt de sektorsspecifika lagstiftningsakterna kräver att de europeiska tillsynsmyndigheterna försöker upprätta effektiva administrativa arrangemang, däribland informationsutbyte, med tredjeländers tillsynsmyndigheter. Behovet av effektivt samarbete och informationsutbyte bör bli ännu större när vissa av de europeiska tillsynsmyndigheterna, enligt denna ändringsförordning, får ett utökat och mer övergripande ansvar för tillsynen över tredjeländers enheter och deras verksamhet. Om de europeiska tillsynsmyndigheterna i det sammanhanget behandlar personuppgifter, till exempel genom att skicka dem till länder utanför unionen, måste de uppfylla kraven i förordning (EU) 2018/1725. Om det inte finns ett beslut om adekvat skyddsnivå eller lämpliga skyddsåtgärder, till exempel inom ramen för sådana administrativa överenskommelser som avses i artikel 48.3 b i förordning (EU) 2018/1725, får de europeiska tillsynsmyndigheterna utbyta personuppgifter med myndigheter i tredjeländer med stöd av det undantag för situationer där det föreligger ett sådant allmänintresse som anges i artikel 50.1 d i den förordningen och som särskilt gäller internationellt informationsutbyte mellan finansiella tillsynsmyndigheter.

    (40)

    I inrättandeförordningarna föreskrivs att de europeiska tillsynsmyndigheterna, i samarbete med ESRB, bör ta initiativ till och samordna unionsomfattande stresstester för att bedöma finansiella instituts eller finansmarknadsaktörers motståndskraft mot en negativ marknadsutveckling. De bör även säkerställa att en enhetlig metod i möjligaste mån tillämpas på nationell nivå för sådana tester. Det bör när det gäller alla europeiska tillsynsmyndigheter även förtydligas att behöriga myndigheters tystnadsplikt inte bör hindra dem från att överföra resultat av stresstester till de europeiska tillsynsmyndigheterna för offentliggörande.

    (41)

    För att säkerställa en hög grad av konvergens inom tillsyn och godkännande av interna modeller i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (10) bör Eiopa på begäran kunna bistå de behöriga myndigheterna i beslutet om godkännande av interna modeller.

    (42)

    För att de europeiska tillsynsmyndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter avseende konsumentskydd bör de, i tillämpliga fall, ha rätt att samordna behöriga myndigheters så kallade anonyma kundbesöksundersökningar.

    (43)

    De europeiska tillsynsmyndigheterna bör ha tillräckligt med resurser och personal för att inom ramen för sina olika befogenheter enligt denna förordning på ett effektivt sätt kunna bidra till en konsekvent, effektiv och ändamålsenlig finansiell tillsyn. Ytterligare befogenheter och arbetsuppgifter som tilldelas de europeiska tillsynsmyndigheterna bör åtföljas av tillräckliga personalresurser och finansiella resurser.

    (44)

    Beroende på hur omfattningen av den direkta tillsynen utvecklar sig kan det krävas att finansiella institut och finansmarknadsaktörer som står under de europeiska tillsynsmyndigheternas direkta tillsyn måste ge ytterligare bidrag på grundval av den relevanta europeiska tillsynsmyndighetens uppskattade utgifter.

    (45)

    Bristande överensstämmelser i handelsuppgifters kvalitet, format, tillförlitlighet och kostnad inverkar negativt på transparensen, investerarskyddet och marknadens effektivitet. För att förbättra övervakning och rekonstruktion av handelsuppgifter, sådana uppgifters enhetlighet och kvalitet och deras tillgång och tillgänglighet till en rimlig kostnad i hela unionen för de berörda handelsplatserna infördes genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (11) en ny rättslig ram för datarapporteringstjänster, inbegripet auktorisation och tillsyn av leverantörer av datarapporteringstjänster.

    (46)

    Kvaliteten på handelsuppgifter och på behandling och tillhandahållande av sådana uppgifter, inklusive behandling och tillhandahållande över gränserna, är av yttersta vikt för att uppnå huvudmålet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 (12), nämligen att stärka de finansiella marknadernas transparens. Tillhandahållandet av tjänster rörande grundläggande uppgifter är således avgörande för att användare ska kunna få en överblick över handelsverksamheten på unionens finansiella marknader och för att de behöriga myndigheterna ska få korrekt och heltäckande information om relevanta transaktioner.

    (47)

    Uppgifter om handel är vidare ett allt viktigare verktyg för en effektiv efterlevnadskontroll av kraven i förordning (EU) nr 600/2014. Med hänsyn till de gränsöverskridande aspekterna på datahantering, datakvalitet och behovet av stordriftsfördelar och i syfte att undvika de negativa effekterna av potentiella skillnader på både datakvalitet och den verksamhet som utförs av leverantörer av datarapporteringstjänster är det lämpligt och motiverat att överföra auktorisations- och tillsynsbefogenheter i fråga om leverantörer av datarapporteringstjänster från behöriga myndigheter till Esma, utom för de som omfattas av ett undantag, och att ange dessa befogenheter i förordning (EU) nr 600/2014, vilket samtidigt möjliggör konsolidering av fördelarna av att sammanföra datarelaterad kompetens i Esma.

    (48)

    Icke-professionella investerare bör få tillräcklig information om potentiella risker när de beslutar att investera i ett finansiellt instrument. Unionens rättsliga ramar syftar till att minska risken för vilseledande försäljning där icke-professionella investerare köper finansiella produkter som inte motsvarar deras behov eller förväntningar. För detta ändamål stärks i direktiv 2014/65/EU och förordning (EU) nr 600/2014 organisations- och affärsuppförandekraven, så att värdepappersföretagen agerar i sina kunders bästa intresse. Bland dessa krav ingår utökad riskinformation till kunder, bättre bedömning av rekommenderade produkters lämplighet och en skyldighet att distribuera finansiella instrument till den identifierade målmarknaden, med beaktande av faktorer som emittenters solvens. Esma bör fullt ut använda sin befogenhet att säkerställa konvergens i tillsynen och stödja de nationella myndigheterna i arbetet för att uppnå en hög nivå på investerarskyddet och en ändamålsenlig övervakning av finansiella produkters risker.

    (49)

    Det är viktigt att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv inlämning, sammanställning och analys av uppgifter och ett ändamålsenligt och effektivt offentliggörande av uppgifter för att kunna göra beräkningar för att fastställa kraven i regelverken för transparens före och efter handel samt för handelsskyldigheter, samt för att få referensuppgifter i enlighet med förordning (EU) nr 600/2014 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 (13). Utöver de behöriga myndigheterna bör Esma således också få befogenhet att direkt samla in uppgifter från marknadsaktörer när det gäller uppfyllandet av kraven på transparens före och efter handel, och att auktorisera och övervaka leverantörer av datarapporteringstjänster.

    (50)

    Genom att ge Esma denna befogenhet möjliggörs en central auktorisation och övervakning som innebär att man lämnar den nuvarande situationen där flera handelsplatser, systematiska internhandlare, godkända publiceringsarrangemang (APA) och tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation (CTP) måste lämna uppgifter till flera olika behöriga myndigheter och där uppgifterna först därefter lämnas till Esma. Ett centralt förvaltat system bör vara mycket fördelaktigt för marknadsaktörer när det gäller större datatransparens, investerarskydd och marknadseffektivitet.

    (51)

    Tilldelning av datainsamlings-, auktorisations- och övervakningsbefogenheter från de behöriga myndigheterna till Esma är också centralt för andra uppgifter som Esma utför enligt förordning (EU) nr 600/2014, som marknadsövervakning och Esmas befogenheter att tillfälligt ingripa.

    (52)

    För att kunna utöva sina tillsynsbefogenheter i fråga om databehandling och tillhandahållande av uppgifter på ett ändamålsenligt sätt bör Esma ha möjlighet att utföra utredningar och kontroller på plats. Esma bör kunna påföra sanktionsavgifter eller viten för att tvinga leverantörer av datarapporteringstjänster att upphöra med en överträdelse, att lämna fullständiga och riktiga uppgifter som begärts av Esma eller att underkasta sig en utredning eller kontroll på plats, och Esma bör också kunna påföra administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder när man konstaterar att en person uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt förordning (EU) nr 600/2014.

    (53)

    Finansiella produkter som använder kritiska referensvärden är tillgängliga i samtliga medlemsstater. Sådana referensvärden är därför väsentliga för de finansiella marknadernas funktion och den finansiella stabiliteten i unionen. Tillsynen över ett kritiskt referensvärde bör följaktligen bygga på en övergripande bild av de potentiella effekterna, inte enbart i den medlemsstat där administratören är belägen och de medlemsstater där dess rapportörer är belägna, utan i hela unionen. Esma bör således utöva tillsyn över vissa kritiska referensvärden på unionsnivå. För att undvika dubbelarbete bör tillsyn över administratörer av kritiska referensvärden, inklusive eventuella icke-kritiska referensvärden som de också administrerar, endast utövas av Esma.

    (54)

    Eftersom administratörer av och rapportörer till kritiska referensvärden omfattas av striktare krav än administratörer av och rapportörer till andra referensvärden bör fastställandet av referensvärden som kritiska utföras av kommissionen eller begäras av Esma och kodifieras av kommissionen. Eftersom de nationella behöriga myndigheterna har bäst tillgång till uppgifter och information om de referensvärden de utövar tillsyn över, bör de underrätta kommissionen eller Esma om de referensvärden som de anser uppfylla kriterierna för att vara kritiska

    (55)

    Förfarandet för att fastställa referensmedlemsstaten för sådana administratörer av referensvärden belägna i tredjeländer som ansöker om erkännande i unionen är besvärligt och tidskrävande för både sökande aktörer och nationella behöriga myndigheter. Sökande kan försöka påverka detta fastställande i hopp om tillsynsarbitrage. Sådana administratörer av referensvärden kan på ett strategiskt sett välja rättsliga företrädare i en medlemsstat där de bedömer att tillsynen är mindre strikt. Genom ett harmoniserat tillvägagångssätt där Esma utgör behörig myndighet för att erkänna administratörer av referensvärden från tredjeländer undviks dessa risker och även kostnaderna för att fastställa referensmedlemsstaten samt för efterföljande tillsyn. Genom Esmas roll som behörig myndighet för erkända administratörer av referensvärden från tredjeländer fastställs Esma som motparten i unionen för tillsynsorgan i tredjeländer, vilket gör det internationella samarbetet mer effektivt och ändamålsenligt.

    (56)

    Många administratörer av referensvärden, om inte majoriteten av dem, är banker eller finansiella tjänsteföretag som hanterar kundmedel. För att inte undergräva unionens kamp mot penningtvätt eller finansiering av terrorism bör en förutsättning för ingåendet av ett samarbetsavtal med en behörig myndighet inom ramen för en likvärdighetsordning vara att landet för den behöriga myndigheten inte finns med i förteckningen över jurisdiktioner med sådana strategiska brister i sina nationella ordningar för bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system.

    (57)

    Nästan samtliga referensvärden hänvisar till finansiella produkter som är tillgängliga i flera medlemsstater, om inte hela unionen. För att upptäcka risker relaterade till tillhandahållandet av referensvärden som kanske inte längre är tillförlitliga eller representativa för den marknad eller ekonomiska verklighet de avser att mäta bör de behöriga myndigheterna, däribland Esma, vid behov samarbeta med och biträda varandra.

    (58)

    Det bör föreskrivas en rimlig period för inrättande av de nödvändiga arrangemangen för de delegerade akterna och genomförandeakterna, för att ge de europeiska tillsynsmyndigheterna och andra berörda parter möjlighet att tillämpa de regler som anges i denna förordning.

    (59)

    Förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010, (EU) nr 600/2014, Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/1011 (14) och (EU) 2015/847 (15) bör därför ändras i enlighet med detta.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    Ändringar av förordning (EU) nr 1093/2010

    Förordning (EU) nr 1093/2010 ska ändras på följande sätt:

    1.

    Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska agera enligt de befogenheter som den tilldelas genom denna förordning och vara verksam inom tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG, direktiv 2008/48/EG (*1), direktiv 2009/110/EG, förordning (EU) nr 575/2013 (*2), direktiv 2013/36/EU (*3), direktiv 2014/49/EU (*4), direktiv 2014/92/EU (*5), direktiv (EU) 2015/2366 (*6) samt, i den mån dessa akter tillämpas på kredit- och finansiella institut och de behöriga myndigheter som övervakar dem, inom ramen för de tillämpliga delarna av direktiv 2002/65/EG, inbegripet alla direktiv, förordningar och beslut som grundas på dessa akter och alla framtida rättsligt bindande unionsakter genom vilka myndigheten tilldelas uppgifter. Myndigheten ska också agera i enlighet med rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (*7).

    Myndigheten ska också agera enligt de befogenheter som den tilldelas genom denna förordning och vara verksam inom tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (*8) och för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 (*9) i den mån det direktivet och den förordningen tillämpas på finanssektorsaktörer och de behöriga myndigheter som övervakar dem. Myndigheten ska endast för det ändamålet utföra de uppgifter som rättsligt bindande unionsakter tilldelar den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (*10), eller den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (*11). När myndigheten utför sådana uppgifter ska den samråda med dessa europeiska tillsynsmyndigheter och hålla dem underrättade om alla åtgärder som vidtas rörande en enhet som är ett finansinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1094/2010 eller en finansmarknadsaktör enligt definitionen i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    3.   Myndigheten ska agera inom verksamhetsområdet för kreditinstitut, finansiella konglomerat, värdepappersföretag, betalningsinstitut och e-penninginstitut när det gäller frågor som inte direkt omfattas av de lagstiftningsakter som avses i punkt 2, inbegripet ärenden som rör företagsstyrning, revision och finansrapportering, med beaktande av hållbara affärsmodeller och integrering av miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsfaktorer, förutsatt att det krävs sådana åtgärder för att säkerställa att dessa akter tillämpas på ett ändamålsenligt och enhetligt sätt.

    (*1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (EUT L 133, 22.5.2008, s. 66)."

    (*2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1)."

    (*3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338)."

    (*4)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (EUT L 173, 12.6.2014, s. 149)."

    (*5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (EUT L 257, 28.8.2014, s. 214)."

    (*6)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35)."

    (*7)  Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63)."

    (*8)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73)."

    (*9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 141, 5.6.2015, s. 1)."

    (*10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48)."

    (*11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).”"

    b)

    Punkt 5 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Första stycket ska ändras på följande sätt:

    Inledningen ska ersättas med följande:

    ”5.   Myndighetens syfte ska vara att skydda allmänintresset genom att bidra till det finansiella systemets stabilitet och effektivitet på kort, medellång och lång sikt, till förmån för unionens ekonomi, dess medborgare och företag. Myndigheten ska inom sina respektive behörighetsområden bidra till att”.

    Leden e och f ska ersättas med följande:

    ”e)

    säkerställa att tagandet av kreditrisker och andra risker regleras och övervakas på lämpligt sätt,

    f)

    stärka kundskyddet och konsumentskyddet,”.

    Följande led ska läggas till:

    ”g)

    stärka enhetligheten i tillsynspraxisen på den inre marknaden,

    h)

    förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism.”

    ii)

    Andra stycket ska ersättas med följande:

    ”I detta syfte ska myndigheten bidra till att säkerställa en konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillämpning av de akter som avses i punkt 2 i denna artikel, främja enhetlighet i tillsynen och avge yttranden i enlighet med artikel 16a till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.”

    iii)

    Fjärde stycket ska ersättas med följande:

    ”När myndigheten utför sina uppgifter, ska den handla självständigt, objektivt och på ett icke-diskriminerande och transparent sätt i hela unionens intresse, och den ska, när så är relevant, respektera principen om proportionalitet. Myndigheten ska vara ansvarig och handla med integritet och den ska säkerställa att alla berörda parter behandlas rättvist.”

    iv)

    Följande stycke ska läggas till:

    ”Innehållet i och formen för myndighetens verksamhet och åtgärder, i synnerhet riktlinjer, rekommendationer, yttranden, frågor och svar samt förslag till tillsynsstandarder och förslag till genomförandestandarder ska fullt ut respektera tillämpliga bestämmelser i denna förordning och i de lagstiftningsakter som avses i punkt 2. Myndighetens verksamhet och åtgärder ska i den mån den är tillåten och relevant enligt dessa bestämmelser, i enlighet med proportionalitetsprincipen, ta vederbörlig hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten hos de inneboende riskerna hos den verksamhet som bedrivs av ett finansiellt institut, ett företag, en annan enhet eller en finansiell verksamhet som påverkas av myndighetens verksamhet och åtgärder.”

    c)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”6.   Myndigheten ska inrätta en kommitté som ska vara en integrerad del av myndigheten och som ska fungera rådgivande för myndigheten när det gäller hur dess agerande och åtgärder, i fullständig överensstämmelse med tillämpliga regler, ska beakta särskilda skillnader som råder i sektorn avseende arten, omfattningen och komplexiteten hos risker, avseende affärsmodeller och affärspraxis samt avseende de finansiella institutens och marknadernas storlek, i den utsträckning sådana faktorer är relevanta för de regler som övervägs.”

    2.

    Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska ingå i ett europeiskt system för finansiell tillsyn (ESFS). ESFS huvudsakliga syfte ska vara att se till att de regler som gäller för den finansiella sektorn genomförs på ett sätt som bevarar den finansiella stabiliteten och som säkerställer förtroendet för det finansiella systemet som helhet samt ger effektivt och tillräckligt skydd för kunder till och konsumenter av finansiella tjänster.”

    b)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   Enligt principen om lojalt samarbete i artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska parterna inom ESFS samarbeta i en anda av förtroende och med fullständig ömsesidig respekt, i synnerhet genom att se till att lämpliga och tillförlitliga uppgifter utväxlas mellan dem och från myndigheten till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.”

    c)

    I punkt 5 ska följande stycke läggas till:

    ”Utan att det påverkar nationella befogenheter ska hänvisningar i denna förordning till tillsyn innefatta all relevant verksamhet som alla behöriga myndigheter ska utföra enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.”

    3.

    Artikel 3 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 3

    Myndigheternas ansvarighet

    1.   De myndigheter som avses i artikel 2.2 a–d ska vara ansvariga inför Europaparlamentet och rådet. Europeiska centralbanken ska vara ansvarig inför Europaparlamentet och rådet med avseende på utövandet av de tillsynsuppgifter som den tilldelas genom förordning (EU) nr 1024/2013, i enlighet med den förordningen.

    2.   I enlighet med artikel 226 i EUF-förordningen ska myndigheten fullt ut samarbeta med Europaparlamentet under en sådan eventuell undersökning enligt den artikeln.

    3.   Tillsynsstyrelsen ska anta en årsrapport om myndighetens verksamhet, inbegripet om utförandet av ordförandens uppgifter, och ska senast den 15 juni varje år överlämna denna rapport till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Rapporten ska offentliggöras.

    4.   På Europaparlamentets begäran ska ordföranden delta i en utfrågning inför Europaparlamentet om myndighetens prestationer. En utfrågning ska äga rum minst en gång om året. Ordföranden ska, på begäran, göra ett uttalande inför Europaparlamentet och besvara alla eventuella frågor från dess ledamöter.

    5.   Ordföranden ska, på begäran och minst 15 dagar före det uttalande som avses i punkt 4, skriftligen rapportera om myndighetens verksamhet till Europaparlamentet.

    6.   Förutom de uppgifter som avses i artiklarna 11–18, 20 och 33, ska rapporten även innehålla alla relevanta uppgifter som Europaparlamentet begär på ad hoc-basis.

    7.   Myndigheten ska svara muntligt eller skriftligt på frågor som Europaparlamentet eller rådet riktar till den, inom fem veckor från mottagandet.

    8.   På begäran ska ordföranden hålla konfidentiella muntliga diskussioner inom stängda dörrar med ordföranden, vice ordförandena och samordnarna för Europaparlamentets ansvariga utskott. Alla deltagare ska respektera kraven om tystnadsplikt.

    9.   Utan att det påverkar dess konfidentialitetsskyldigheter som härrör från deltagande i internationella fora ska myndigheten på begäran informera Europaparlamentet om sitt bidrag till en enhetlig, gemensam, konsekvent och effektiv representation av unionens intressen i sådana internationella fora.”

    4.

    Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Led 1 ska ersättas med följande:

    ”1.

    finansiellt institut: företag som omfattas av reglering och tillsyn enligt någon av de unionsrättsakter som avses i artikel 1.2.”

    b)

    Följande led ska införas:

    ”1a.

    finanssektorsaktör: en enhet som avses i artikel 2 i direktiv (EU) 2015/849 som är antingen ett finansiellt institut enligt definitionen i led 1 i den här artikeln eller i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1094/2010 eller en finansmarknadsaktör enligt definitionen i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1095/2010.”

    c)

    Led 2 ska ersättas med följande:

    ”2.

    behöriga myndigheter:

    i)

    behöriga myndigheter enligt definitionerna i artikel 4.1.40 i förordning (EU) nr 575/2013, inbegripet Europeiska centralbanken när det gäller frågor som rör de uppgifter som den ges genom förordning (EU) nr 1024/2013,

    ii)

    när det gäller direktiv 2002/65/EG, de myndigheter och organ som har behörighet att säkerställa att finansiella institut uppfyller kraven i det direktivet,

    iii)

    när det gäller direktiv (EU) 2015/849, de myndigheter och organ som utövar tillsyn över finanssektorsaktörer och som har ansvar för att säkerställa att dessa uppfyller kraven i det direktivet,

    iv)

    när det gäller system för garanti av insättningar, organ som förvaltar ett system för garanti av insättningar enligt direktiv 2014/49/EU, eller, om det är ett privat företag som står för verksamheten i ett system för garanti av insättningar, den offentliga myndighet som utövar tillsynen över de systemen, enligt det direktivet, och relevanta administrativa myndigheter enligt vad som anges i det direktivet,

    v)

    när det gäller Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (*12) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 (*13), de resolutionsmyndigheter som utsetts i enlighet med artikel 3 i direktiv 2014/59/EU, Gemensamma resolutionsnämnden, som inrättats genom förordning (EU) nr 806/2014 samt rådet och kommissionen vad gäller vidtagande av åtgärder enligt artikel 18 i förordning (EU) nr 806/2014, utom om de utför skönsmässiga bedömningar eller gör policyval,

    vi)

    behöriga myndigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/EU (*14), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/751 (*15), direktiv (EU) 2015/2366, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG (*16), och i och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 (*17),

    vii)

    organ och myndigheter enligt artikel 20 i direktiv 2008/48/EG.

    (*12)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190)."

    (*13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1)."

    (*14)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/ЕU av den 4 februari 2014 om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 60, 28.2.2014, s. 34)."

    (*15)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/751 av den 29 april 2015 om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner (EUT L 123, 19.5.2015, s. 1)."

    (*16)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG (EUT L 267, 10.10.2009, s. 7)."

    (*17)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 av den 14 mars 2012 om antagande av tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009 (EUT L 94, 30.3.2012, s. 22).”"

    5.

    Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Led a ska ersättas med följande:

    ”a)

    Att på grundval av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 bidra till upprättandet av gemensamma standarder och metoder av hög kvalitet för reglering och tillsyn, särskilt genom att utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder och tillsynsstandarder, riktlinjer, rekommendationer och andra åtgärder, inbegripet yttranden.”

    ii)

    Led aa ska ersättas med följande:

    ”aa)

    Att utarbeta och hålla uppdaterad en unionshandbok för tillsynen av finansiella institut i unionen som beskriver bästa tillsynspraxis samt metoder och processer av hög kvalitet och, bland annat, beaktar förändringar i affärspraxis och affärsmodeller och de finansiella institutens och marknadernas storlek.”

    iii)

    Följande led ska införas:

    ”ab)

    Att utarbeta och hålla uppdaterad en unionshandbok för resolution av finansiella institut i unionen som beskriver bästa praxis samt metoder och processer av hög kvalitet för resolution, med beaktande av Gemensamma resolutionsnämndens arbete och förändringar i affärspraxis och affärsmodeller och de finansiella institutens och marknadernas storlek.”

    iv)

    Led b ska ersättas med följande:

    ”b)

    Att bidra till en konsekvent tillämpning av rättsligt bindande unionsakter, särskilt genom att bidra till en gemensam tillsynskultur, säkerställa konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillämpning av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2, förebygga tillsynsarbitrage, främja och övervaka oberoende i tillsynsverksamheten, medla och lösa tvister mellan behöriga myndigheter, säkerställa en verkningsfull och enhetlig tillsyn av finansiella institut och inbördes överensstämmelse i tillsynskollegiernas verksamhet samt vidta åtgärder bland annat i krissituationer.”

    v)

    Leden e–h ska ersättas med följande:

    ”e)

    Att organisera och genomföra inbördes utvärderingar av behöriga myndigheter, och i detta sammanhang utfärda riktlinjer och rekommendationer samt fastställa bästa praxis för att uppnå mer enhetliga tillsynsresultat.

    f)

    Att övervaka och bedöma marknadens utveckling inom sitt behörighetsområde, om relevant även utveckling som rör trender för krediter, i synnerhet krediter till hushåll och små och medelstora företag, och trender för innovativa finansiella tjänster med vederbörligt beaktande av utvecklingen rörande miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsfaktorer.

    g)

    Att genomföra marknadsanalyser för att ge vägledning till utförandet av myndighetens arbetsuppgifter.

    h)

    Att, om det relevant, främja skyddet av insättare, konsumenter och investerare, särskilt i fråga om brister i ett gränsöverskridande sammanhang och med beaktande av relaterade risker.”

    vi)

    Följande led ska införas:

    ”ia)

    Att bidra till upprättandet av en gemensam strategi för finansiella uppgifter inom unionen.”

    vii)

    Följande led ska införas:

    ”ka)

    Att på sin webbplats offentliggöra, och regelbundet uppdatera, alla tekniska tillsynsstandarder, tekniska genomförandestandarder, riktlinjer, rekommendationer och frågor och svar för varje lagstiftningsakt som avses i artikel 1.2, inbegripet översikter som gäller läget för pågående arbete och planerad tidpunkt för antagande av förslag till tekniska tillsynsstandarder och förslag till tekniska genomförandestandarder.”

    viii)

    Följande led ska läggas till:

    ”l)

    Att bidra till att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, inbegripet genom att främja en konsekvent, effektiv och ändamålsenlig tillämpning av lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i den här förordningen, artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1094/2010 och artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1095/2010, vad gäller förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.”

    b)

    I punkt 1a ska led b ersättas med följande:

    ”b)

    med beaktande av det övergripande målet att säkerställa finansiella institutens säkerhet och sundhet, ta full hänsyn till olika typer av finansiella institut och finansiella instituts storlek och affärsmodeller, och”.

    c)

    I punkt 1a ska följande led läggas till:

    ”c)

    beakta tekniska innovationer, innovativa och hållbara affärsmodeller och integrering av miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsfaktorer.”

    d)

    Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Följande led ska införas:

    ”ca)

    utfärda rekommendationer som fastställs i artikel 29a,”.

    ii)

    Följande led ska införas:

    ”da)

    utfärda varningar i enlighet med artikel 9.3,”.

    iii)

    Led g ska ersättas med följande:

    ”g)

    avge yttranden till Europaparlamentet, rådet eller kommissionen i enlighet med artikel 16a,”.

    iv)

    Följande led ska införas:

    ”ga)

    utfärda svar på frågor som föreskrivs i artikel 16b,

    gb)

    vidta åtgärder i enlighet med artikel 9c,”.

    e)

    Punkt 2a ska ersättas med följande:

    ”3.   När myndigheten utför de uppgifter som avses i punkt 1 och utövar de befogenheter som avses i punkt 2 ska den agera med utgångspunkt i och inom ramarna för regelverket samt ta vederbörlig hänsyn till principerna om proportionalitet, när så är relevant, och bättre lagstiftning, inbegripet resultaten av analysen av kostnader och fördelar i enlighet med denna förordning.

    De öppna offentliga samråd som avses i artiklarna 10, 15, 16 och 16a ska genomföras så brett som möjligt för att säkerställa en metod som inkluderar alla berörda parter och ska ge berörda parter rimlig tid att svara. Myndigheten ska offentliggöra en sammanfattning av de berörda parternas synpunkter och en översikt över hur information och synpunkter som samlats in från samrådet användes i ett förslag till teknisk tillsynsstandard och i ett förslag till teknisk genomförandestandard.”

    6.

    Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Led a ska ersättas med följande:

    ”a)

    samla in uppgifter om, analysera och rapportera om konsumenttrender, såsom utvecklingen av kostnader och avgifter för finansiella tjänster och produkter till privatpersoner i medlemsstaterna,”.

    ii)

    Följande led ska införas:

    ”aa)

    göra djupgående tematiska granskningar av marknadsbeteenden och bygga upp en gemensam bild av praxis på marknaderna, i syfte att identifiera potentiella problem och att analysera deras effekter,

    ab)

    utveckla riskindikatorer för icke-professionella investerare för att utan onödigt dröjsmål upptäcka möjliga upphov till skada för konsumenterna,”.

    iii)

    Följande led ska läggas till:

    ”e)

    bidra till likvärdiga konkurrensvillkor på den inre marknaden, där konsumenter och andra användare av finansiella tjänster har rättvis tillgång till finansiella tjänster och produkter,

    f)

    främja den fortsatta utvecklingen när det gäller reglering och tillsyn, vilket skulle kunna underlätta en djupare harmonisering och integration på unionsnivå,

    g)

    samordna behöriga myndigheters anonyma kundbesöksundersökningar, i tillämpliga fall.”

    b)

    Punkt 2 ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska övervaka nya och befintliga former av finansiell verksamhet och får anta riktlinjer och rekommendationer för att främja säkra och sunda marknader och en enhetlig och effektiv reglerings- och tillsynspraxis.”

    c)

    Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:

    ”4.   Myndigheten ska inrätta en kommitté för konsumentskydd och finansiell innovation, som ska vara en integrerad del av myndigheten och omfatta alla relevanta behöriga myndigheter och myndigheter med ansvar för konsumentskydd i syfte att stärka konsumentskyddet, samordna regleringen och tillsynen av ny eller innovativ finansiell verksamhet och bistå med råd som myndigheten ska lägga fram för Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Myndigheten ska samarbeta nära med Europeiska dataskyddsstyrelsen inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (*18) för att undvika duplicering, inkonsekvenser och rättsosäkerhet på området för dataskydd. Myndigheten får också bjuda in nationella dataskyddsmyndigheter som observatörer i kommittén.

    5.   Myndigheten får tillfälligt förbjuda eller begränsa marknadsföring, distribution eller försäljning av vissa finansiella produkter, instrument eller verksamheter som kan orsaka avsevärd finansiell skada för kunder eller konsumenter eller som hotar finansmarknadernas funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system i de fall och på de villkor som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 eller, om så krävs i en krissituation, i enlighet med artikel 18 och på de villkor som anges där.

    Myndigheten ska se över det beslut som avses i första stycket med lämpliga mellanrum, dock minst en gång var sjätte månad. Efter minst två på varandra följande förlängningar och på grundval av lämplig analys för att bedöma effekten på kunden eller konsumenten får myndigheten besluta om en årlig förlängning av förbudet.

    En medlemsstat får begära att myndigheten omprövar sitt beslut. I sådana fall ska myndigheten i enlighet med det förfarande som anges i artikel 44.1 andra stycket besluta huruvida den vidhåller det beslutet.

    Myndigheten får också bedöma om det finns behov av förbud mot eller begränsningar av vissa former av finansiell verksamhet eller praxis och, om ett sådant behov föreligger, underrätta kommissionen och de behöriga myndigheterna för att underlätta antagandet av sådana förbud eller begränsningar.

    (*18)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).”"

    7.

    Följande artiklar ska införas:

    ”Artikel 9a

    Särskilda uppgifter som rör förhindrande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

    1.   Myndigheten ska inom sina respektive behörighetsområden spela en ledande, samordnande och övervakande roll för att främja integritet, transparens och säkerhet i det finansiella systemet genom att anta åtgärder för att förhindra och bekämpa att det systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism. I linje med proportionalitetsprincipen får dessa åtgärder inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i denna förordning och i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och ska vederbörligen beakta riskernas art, omfattning och komplexitet, samt finanssektorsaktörernas och marknadernas affärspraxis, affärsmodeller och storlek. Dessa åtgärder ska innefatta följande:

    a)

    Samla in information från behöriga myndigheter om svagheter som har upptäckts under pågående tillsyn och tillståndsförfaranden avseende finanssektorsaktörers processer och förfaranden, styrformer, duglighet och lämplighet, förvärv av kvalificerade innehav, affärsmodeller och verksamhet i syfte att förhindra och bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism samt om de åtgärder som behöriga myndigheter vidtagit som svar på dessa materiella svagheter som påverkar en eller flera krav i lagstiftningsakterna som avses i artikel 1.2 i den här förordningen, artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1094/2010 och artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1095/2010 samt nationell rätt som införlivar dem, med hänsyn till förhindrande och bekämpning av att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, nämligen

    i)

    en finanssektorsaktörs överträdelse eller en potentiell överträdelse av sådana krav,

    ii)

    en finanssektorsaktörs olämpliga eller ineffektiva tillämpning av sådana krav, eller

    iii)

    en finanssektorsaktörs olämpliga eller ineffektiva tillämpning av sina interna riktlinjer och förfaranden när det gäller uppfyllandet av sådana krav.

    Behöriga myndigheter ska utöver sina eventuella skyldigheter enligt artikel 35 i denna förordning tillhandahålla all sådan information till myndigheten och ska i god tid underrätta myndigheten om eventuella förändringar som rör denna information. Myndigheten ska ha ett nära samarbete med EU:s finansunderrättelseenheter (FIU) som avses i direktiv (EU) 2015/849, och respektera deras ställning och skyldigheter, och inte skapa onödigt dubbelarbete.

    De behöriga myndigheterna får, i enlighet med nationell rätt, dela eventuell ytterligare information som de anser vara relevant för att förhindra och motverka att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism i den centrala databas som avses i punkt 2.

    b)

    Noggrant samordna sitt arbete och, om så är lämpligt, utbyta information med behöriga myndigheter, bland annat Europeiska centralbanken vad gäller frågor som rör de uppgifter som den tilldelats genom förordning (EU) nr 1024/2013 och med myndigheter som anförtrotts det offentliga uppdraget att utöva tillsyn över de ansvariga enheter som avses i artikel 2.1.1 och 2.1.2 i direktiv (EU) 2015/849 samt med FIU, varvid FIU:s ställning och skyldigheter enligt direktiv (EU) 2015/849 respekteras.

    c)

    Utarbeta gemensamma riktlinjer och standarder för förhindrande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism inom finanssektorn och verka för att dessa genomförs konsekvent, i synnerhet genom att utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder och genomförandestandarder, i linje med de uppdrag som fastställs i de rättsakter som avses i artikel 1.2, riktlinjer, rekommendationer och andra åtgärder, bland annat yttranden, vilka ska vara grundade på de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.

    d)

    Bistå behöriga myndigheter, i enlighet med deras specifika önskemål.

    e)

    Övervaka marknadsutvecklingen och bedöma sårbarheter och risker i banksektorn med avseende på penningtvätt och finansiering av terrorism.

    Senast den 31 december 2020 ska myndigheten utarbeta ett förslag till tekniska tillsynsstandarder för fastställande av svagheter, som avses i första stycket a inbegripet motsvarande situationer där svagheter kan förekomma, svagheternas väsentlighet och det praktiska genomförandet av myndighetens informationsinsamling samt vilken typ av information som ska tillhandahållas enligt första stycket a. Vid utarbetandet av dessa tekniska standarder ska myndigheten beakta mängden av information som ska tillhandahållas och behovet av att undvika dubbelarbete. Den ska också fastställa arrangemang för att säkerställa effektivitet och sekretess.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i andra stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14.

    2.   Myndigheten ska upprätta och hålla uppdaterad en central databas med information som samlas in enligt punkt 1 a. Myndigheten ska säkerställa att den informationen analyseras och görs tillgänglig för behöriga myndigheter på grundval av behovsenlig behörighet och konfidentialitet. Myndigheten får, när så är lämpligt, till den berörda medlemsstatens nationella rättsliga myndigheter och behöriga myndigheter i enlighet med nationella processuella regler, överlämna bevisning som den förfogar över och som kan leda till rättsliga förfaranden. Myndigheten får, om så är lämpligt, överlämna bevisning till Europeiska åklagarmyndigheten om bevisningen gäller överträdelser över vilka Europeiska åklagarmyndigheten utövar eller kan utöva befogenheter i enlighet med rådets förordning (EU) 2017/1939 (*19).

    3.   De behöriga myndigheterna får rikta motiverade begäranden till myndigheten för att erhålla information om finanssektorsaktörer som är relevanta för deras tillsynsverksamhet för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Myndigheten ska bedöma dessa begäranden och inom rimlig tid och på grundval av principen om behovsenlig behörighet lämna den information som de behöriga myndigheterna begär. Om myndigheten inte lämnar den begärda informationen ska den underrätta den begärande behöriga myndigheten och förklara varför informationen inte lämnas. Myndigheten ska underrätta den behöriga myndigheten eller varje annan myndighet eller institution som ursprungligen lämnade den begärda informationen om den begärande behöriga myndighetens identitet, den berörda finanssektorsaktörens identitet, motivet till begäran om information och om informationen har lämnats ut. Dessutom ska myndigheten analysera informationen för att på eget initiativ dela sådan information med behöriga myndigheter som är relevant för deras tillsynsverksamhet när det gäller att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Om den delar sådan information ska den underrätta den behöriga myndighet som ursprungligen lämnade informationen. Den ska också genomföra analyser på aggregerad nivå för det yttrande den är skyldig att tillhandahålla i enlighet med artikel 6.5 i direktiv (EU) 2015/849.

    Senast den 31 december 2020 ska myndigheten utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder som specificerar hur informationen analyseras och görs tillgänglig för behöriga myndigheter på grundval av behovsenlig behörighet och konfidentialitet.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i andra stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14.

    4.   Myndigheten ska främja enhetlighet i de tillsynsprocesser som avses i direktiv (EU) 2015/849, inbegripet genom att genomföra regelbundna inbördes utvärderingar och utfärda därtill relaterade rapporter och uppföljningsåtgärder i enlighet med artikel 30 i denna förordning. Myndigheten bör, när den utför sådana översyner i enlighet med artikel 30 i denna förordning, ta hänsyn såväl till relevanta utvärderingar, bedömningar eller rapporter från internationella organisationer och mellanstatliga organ med befogenhet när det gäller att förhindra och bekämpa penningtvätt eller finansiering av terrorism som till kommissionens tvåårsrapport enligt artikel 6 i direktiv (EU) 2015/849 och den riskbedömning som medlemsstaten genomfört enligt artikel 7 i det direktivet.

    5.   Myndigheten ska, med de behöriga myndigheternas deltagande genomföra riskbedömningar av de behöriga myndigheternas strategier, förmåga och resurser för att ta itu med de största nya riskerna i fråga om penningtvätt och finansiering av terrorism på unionsnivå i enlighet med vad som fastställs i den överstatliga riskbedömningen. Den ska framför allt genomföra dessa riskbedömningar för att lämna det yttrande som den är skyldig att tillhandahålla enligt artikel 6.5 i direktiv (EU) 2015/849. Myndigheten ska genomföra riskbedömningarna på grundval av den information som den har tillgång till, inklusive inbördes utvärderingar i enlighet med artikel 30 i denna förordning, den analys den har genomfört på grundval av aggregerade uppgifter som samlats in till den centrala databasen enligt punkt 2 i den här artikeln, relevanta utvärderingar, bedömningar eller rapporter som utarbetats av internationella organisationer och mellanstatliga organ med befogenhet inom området förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism samt de nationella riskbedömningar som medlemsstaterna har utarbetat enligt artikel 7 i direktiv (EU) 2015/849. Myndigheten ska göra riskbedömningarna tillgängliga för alla behöriga myndigheter.

    Vid tillämpning av första stycket i denna punkt ska myndigheten, genom den interna kommitté som inrättats enligt punkt 7 i denna artikel, utveckla och tillämpa metoder för att möjliggöra en objektiv bedömning samt en enhetlig översyn av hög kvalitet av bedömningarna och tillämpningen av metoden och för att säkerställa lika villkor. Den interna kommittén ska genomföra översynen av riskbedömningarnas kvalitet och enhetlighet. Den ska utarbeta utkast till riskbedömningar som ska antas av tillsynsstyrelsen i enlighet med artikel 44.

    6.   I fall där det finns tydliga indikationer från tillförlitliga källor på att finanssektorsaktörerna har underlåtit att uppfylla de krav som fastställs i direktiv (EU) 2015/849, och om dessa fall har en gränsöverskridande dimension med tredjeländer ska myndigheten vid behov ha en ledande roll när det gäller att underlätta samarbetet mellan de behöriga myndigheterna i unionen och de berörda myndigheterna i tredjeländer. Denna roll bör inte inverka på de normala kontakterna mellan behöriga myndigheter och myndigheterna i tredjeland.

    7.   Myndigheten ska inrätta en permanent intern kommitté för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism för att samordna åtgärder i syfte att förhindra och bekämpa att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och för att, i enlighet med förordning (EU) 2015/847 och direktiv (EU) 2015/849, utarbeta alla utkast till beslut som ska fattas av myndigheten i enlighet med artikel 44 i den här förordningen.

    8.   Kommittén som avses i punkt 7 ska bestå av företrädare på hög nivå från myndigheter och organ i alla medlemsstater som är behöriga att säkerställa efterlevnad från finanssektorsaktörernas sida av förordning (EU) 2015/847 och direktiv (EU) 2015/849, med sakkunskaper och beslutsbefogenheter när det gäller att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, samt företrädare på hög nivå med sakkunskaper om olika affärsmodeller och sektoriella särdrag från den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten). Företrädarna på hög nivå för myndigheten och de andra europeiska tillsynsmyndigheterna ska delta i kommitténs möten utan rösträtt. Dessutom ska kommissionen, Europeiska systemrisknämnden och Europeiska centralbankens tillsynsnämnd utnämna varsin företrädare på hög nivå som ska delta i möten i den kommittén som observatörer. Ordförande i den kommittén ska väljas av och från den kommitténs röstberättigade ledamöter.

    Varje institut, myndighet och organ som avses i första stycket ska utnämna en suppleant från sin personal, som kan ersätta ledamoten när den personen är förhindrad att närvara. Medlemsstater där mer en myndighet har befogenhet när det gäller att säkerställa efterlevnad av direktiv (EU) 2015/849 för finanssektorsaktörer får utnämna en företrädare för varje behörig myndighet. Oberoende av hur många behöriga myndigheter som är företrädda under mötet ska varje medlemsstat ha en röst. Den kommittén får inrätta interna arbetsgrupper för särskilda aspekter av dess arbete i syfte att ta fram utkast till kommitténs beslut. Dessa grupper ska vara öppna för personal från alla behöriga myndigheter som finns representerade i den kommittén och från myndigheten, den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten).

    9.   Myndigheten, den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) får när som helst lämna in skriftliga synpunkter om kommitténs utkast till beslut som avses i punkt 7 i denna artikel. Tillsynsnämnden ska vederbörligen beakta dessa synpunkter innan den fattar sitt slutgiltiga beslut. Om ett utkast till beslut grundas på eller är kopplat till de befogenheter som myndigheten har tilldelats enligt artikel 9b, 17 eller 19 och rör

    a)

    finansinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 förordning (EU) nr 1094/2010 eller någon av de behöriga myndigheter som övervakar dem, eller

    b)

    finansmarknadsaktörer enligt definitionen i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1095/2010 eller någon av de behöriga myndigheter som övervakar dem

    får myndigheten endast fatta beslut i samförstånd med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), i fråga om led a, eller med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), i fråga om led b. Den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) eller den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) ska lämna sina synpunkter till myndigheten inom 20 dagar från och med dagen för det utkast till beslut av kommittén som avses i punkt 7. Om de inte lämnar några synpunkter till myndigheten inom 20 dagar och inte heller på vederbörligt sätt begär förlängning för lämnande av sådana synpunkter ska samförstånd antas föreligga.

    Artikel 9b

    Begäran om utredning som rör förhindrande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

    1.   I ärenden som rör förhindrande och bekämpning av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 får myndigheten, om den har indikationer på väsentliga överträdelser, begära att en sådan behörig myndighet som avses i artikel 4.2 iii: a) utreder eventuella överträdelser av unionsrätten och, om unionsrätten i fråga utgörs av direktiv eller uttryckligen ger medlemsstaterna rätt att utnyttja olika alternativ, överträdelser av nationell rätt i den mån den införlivar direktiv eller utnyttjar de alternativ som medlemsstaterna beviljats genom unionsrätten, från en finanssektorsaktörs sida; och b) överväga att påföra den aktören sanktioner med avseende på sådana överträdelser. Vid behov får myndigheten också begära att en sådan behörig myndighet som avses i artikel 4.2 iii överväger att anta ett enskilt beslut riktat till den finanssektorsaktören som ålägger den att vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter enligt direkt tillämplig unionsrätt, eller enligt nationell rätt i den mån den införlivar direktiv eller utnyttjar alternativ som medlemsstaterna beviljats genom unionsrätten, däribland även att upphöra att tillämpa viss praxis. De begäranden som avses i denna punkt får inte förhindra pågående tillsynsarbete som utförs av de behöriga myndigheter som begäran riktas till.

    2.   Den behöriga myndigheten ska rätta sig efter en begäran som riktas till den i enlighet med punkt 1 och så snart som möjligt och senast inom tio arbetsdagar underrätta myndigheten om de åtgärder som den har vidtagit eller avser att vidta i detta avseende.

    3.   Utan att det påverkar kommissionens befogenheter enligt artikel 258 i EUF-fördraget ska artikel 17 i denna förordning tillämpas om en behörig myndighet inte informerar myndigheten inom tio arbetsdagar om de åtgärder den har vidtagit eller har för avsikt att vidta för att följa punkt 2 i den här artikeln.

    Artikel 9c

    Skrivelser om att inte vidta åtgärder

    1.   Myndigheten ska endast vidta åtgärderna som avses i punkt 2 i denna artikel under exceptionella omständigheter när den anser att tillämpningen av en av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 eller av någon delegerad akt eller genomförandeakt som baseras på dessa lagstiftningsakter ger upphov till betydande problem, av något av följande skäl:

    a)

    Myndigheten anser att det finns bestämmelser i akten som kan stå i direkt strid med en annan relevant akt.

    b)

    Om akten är en sådan lagstiftningsakt som avses i artikel 1.2 och avsaknaden av delegerade akter eller genomförandeakter för att komplettera eller specificera akten i fråga ger upphov till befogat tvivel gällande de rättsliga följderna av lagstiftningsakten eller en korrekt tillämpning av den.

    c)

    Avsaknaden av riktlinjer och rekommendationer enligt artikel 16 innebär praktiska problem avseende tillämpningen av lagstiftningsakten i fråga.

    2.   I de fall som avses i punkt 1 ska myndigheten till de behöriga myndigheterna och kommissionen översända en skriftlig detaljerad redogörelse för de problem den anser finnas.

    I de fall som avses i punkt 1 a och b ska myndigheten till kommissionen lämna ett yttrande om eventuella åtgärder den finner lämpliga, i form av ett nytt lagstiftningsförslag eller ett förslag till en ny delegerad akt eller genomförandeakt och om hur brådskande frågan enligt myndighetens mening är. Myndigheten ska offentliggöra sitt yttrande.

    I det fall som avses i punkt 1 c i denna artikel ska myndigheten så snart som möjligt utvärdera behovet av att anta relevanta riktlinjer eller rekommendationer i enlighet med artikel 16.

    Myndigheten ska handla snabbt, framför allt med målet att bidra till förhindrande av de problem som avses i punkt 1, närhelst det är möjligt.

    3.   Om det är nödvändigt i de fall som avses i punkt 1 och i väntan på antagande och tillämpning av nya åtgärder till följd av de steg som avses i punkt 2 ska myndigheten avge yttranden avseende särskilda bestämmelser i de akter som avses i punkt 1 i syfte att sprida konsekvent, effektiv och ändamålsenlig praxis för tillsyn och efterlevnad samt gemensam, enhetlig och konsekvent tillämpning av unionsrätten.

    4.   Om myndigheten, på grundval av den information den mottar, i synnerhet från behöriga myndigheter, anser att någon av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 eller en delegerad akt eller genomförandeakt som är baserad på dessa lagstiftningsakter ger upphov till betydande exceptionella problem med avseende på marknadens förtroende, konsument-, kund- eller investerarskydd, de finansiella marknadernas eller varumarknadernas funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet i unionen, ska den utan onödigt dröjsmål sända en skrivelse med en detaljerad redogörelse till de behöriga myndigheterna och kommissionen för de problem den anser finnas. Myndigheten får lämna ett yttrande till kommissionen om eventuella åtgärder den finner lämpliga, i form av ett lagstiftningsförslag eller ett förslag till en ny delegerad akt eller genomförandeakt och om hur brådskande frågan är. Myndigheten ska offentliggöra sitt yttrande.

    (*19)  Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).”"

    8.

    Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Första stycket ska ersättas med följande:

    ”1.   Om Europaparlamentet och rådet, i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget, till kommissionen delegerar befogenheten att anta tekniska tillsynsstandarder med hjälp av delegerade akter, för att sörja för en konsekvent harmonisering inom de områden som särskilt anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i denna förordning, får myndigheten utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder. Myndigheten ska överlämna sina förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen för antagande. Myndigheten ska samtidigt översända dessa tekniska tillsynsstandarder för kännedom till Europaparlamentet och rådet.”

    ii)

    Tredje stycket ska ersättas med följande:

    ”Innan förslagen lämnas till kommissionen ska myndigheten ha genomfört öppna offentliga samråd om förslagen till tekniska tillsynsstandarder och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte alls står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det förslag till tekniska tillsynsstandarder som avses eller till hur brådskande ärendet är. Myndigheten ska även begära råd från den bankintressentgrupp som avses i artikel 37.”

    iii)

    Fjärde stycket ska utgå.

    iv)

    Femte och sjätte styckena ska ersättas med följande:

    ”Kommissionen ska inom tre månader från mottagandet av ett förslag till teknisk tillsynsstandard besluta huruvida den ska anta det. Kommissionen ska i god tid informera Europaparlamentet och rådet att antagandet inte kan äga rum inom tremånadersperioden. Om det ligger i unionens intresse får kommissionen anta förslaget till teknisk tillsynsstandard endast till viss del eller med ändringar.

    Om kommissionen har för avsikt att inte anta ett förslag till teknisk tillsynsstandard eller att anta det endast delvis eller med ändringar, ska den sända tillbaka förslaget till teknisk tillsynsstandard till myndigheten, med en förklaring till varför det inte antas eller varför det ska ändras. Kommissionen ska lämna en kopia av sin skrivelse till Europaparlamentet och rådet. Inom sex veckor får myndigheten ändra förslaget till teknisk tillsynsstandard på grundval av kommissionens föreslagna ändringar och på nytt överlämna det i form av ett formellt yttrande till kommissionen. Myndigheten ska lämna en kopia av det formella yttrandet till Europaparlamentet och rådet.”

    b)

    Punkt 2 ska ersättas med följande:

    ”2.   Om myndigheten inte har lämnat in något förslag till teknisk tillsynsstandard inom den tidsfrist som fastställts i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 får kommissionen begära ett sådant förslag inom en ny tidsfrist. Myndigheten ska i god tid informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen att den inte kommer att kunna hålla den nya tidsfristen.”

    c)

    I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Kommissionen ska genomföra öppna offentliga samråd om förslaget till tekniska tillsynsstandarder och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det förslag till tekniska tillsynsstandarder som avses eller till hur brådskande ärendet är. Kommissionen ska också begära råd från den bankintressentgrupp som avses i artikel 37.”

    d)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   Tekniska tillsynsstandarder ska antas genom förordningar eller beslut. Orden ’teknisk tillsynsstandard’ ska finnas med i rubriken till sådana förordningar eller beslut. Dessa standarder ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i dem.”

    9.

    I artikel 13.1 ska andra stycket utgå.

    10.

    Artikel 15 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

    ”1.   Om Europaparlamentet och rådet enligt artikel 291 i EUF-fördraget tilldelar kommissionen genomförandebefogenheter att anta tekniska genomförandestandarder med hjälp av genomförandeakter inom områden som fastställts specifikt i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i denna förordning, får myndigheten utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder. Tekniska genomförandestandarder ska vara tekniska, får inte innebära strategiska beslut eller policyval och deras innehåll ska syfta till att fastställa villkoren för tillämpning av de akterna. Myndigheten ska överlämna sina förslag till tekniska genomförandestandarder till kommissionen för antagande. Myndigheten ska samtidigt översända dessa tekniska genomförandestandarder för kännedom till Europaparlamentet och rådet.

    Myndigheten ska innan den överlämnar ett förslag till tekniska genomförandestandarder till kommissionen genomföra öppna offentliga samråd och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte alls står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det förslag till tekniska genomförandestandarder som avses eller till hur brådskande ärendet är. Myndigheten ska även begära råd från den bankintressentgrupp som avses i artikel 37.

    Kommissionen ska inom tre månader från mottagandet av ett förslag till teknisk genomförandestandard besluta huruvida den ska anta det. Kommissionen får förlänga denna tidsfrist med en månad. Kommissionen ska i god tid informera Europaparlamentet och rådet om antagande inte kan äga rum inom tremånadersperioden. Om det ligger i unionens intresse får kommissionen anta förslaget till teknisk genomförandestandard endast till viss del eller med ändringar.

    Om kommissionen har för avsikt att inte anta ett förslag till teknisk genomförandestandard eller att anta det endast delvis eller med ändringar ska den sända tillbaka förslaget till myndigheten, med en förklaring till varför den har för avsikt att inte anta det eller varför det ska ändras. Kommissionen ska lämna en kopia av sin skrivelse till Europaparlamentet och rådet. Inom sex veckor får myndigheten ändra förslaget till teknisk genomförandestandard på grundval av kommissionens föreslagna ändringar och på nytt överlämna det i form av ett formellt yttrande till kommissionen. Myndigheten ska lämna en kopia av det formella yttrandet till Europaparlamentet och rådet.

    Om myndigheten när den period på sex veckor som avses i fjärde stycket löper ut inte har överlämnat ett ändrat förslag till teknisk genomförandestandard, eller har överlämnat ett förslag till teknisk genomförandestandard som inte har ändrats på ett sådant sätt att det är förenligt med kommissionens förslag till ändringar, får kommissionen anta den tekniska genomförandestandarden med de ändringar den anser relevanta eller förkasta den.

    Kommissionen får inte ändra innehållet i ett förslag till teknisk genomförandestandard som utarbetats av myndigheten utan att detta först har samordnats med myndigheten, så som anges i denna artikel.

    2.   Om myndigheten inte har lämnat in något förslag till teknisk genomförandestandard inom den tidsfrist som fastställts i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 får kommissionen begära ett sådant förslag inom en ny tidsfrist. Myndigheten ska i god tid informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen att den inte kommer att kunna hålla den nya tidsfristen.”

    b)

    I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Kommissionen ska genomföra öppna offentliga samråd om förslaget till tekniska genomförandestandarder och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det förslag som avses eller till hur brådskande ärendet är. Kommissionen ska också begära råd från den bankintressentgrupp som avses i artikel 37.”

    c)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   Tekniska genomförandestandarder ska antas genom förordningar eller beslut. Orden ’teknisk genomförandestandard’ ska finnas med i rubriken till sådana förordningar eller beslut. Dessa standarder ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i dem.”

    11.

    Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska, i syfte att upprätta en konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillsynspraxis inom ESFS och säkerställa en gemensam, enhetlig och konsekvent tillämpning av unionsrätten, utfärda riktlinjer riktade till alla behöriga myndigheter eller alla finansiella institut och utfärda rekommendationer till en eller flera behöriga myndigheter eller en eller flera finansiella institut.

    Riktlinjer och rekommendationer ska överensstämma med mandatet i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 eller i den här artikeln.

    2.   Myndigheten ska när så är lämpligt genomföra öppna offentliga samråd om de riktlinjer och rekommendationer som den utfärdar och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna med att utfärda sådana riktlinjer och rekommendationer. Dessa samråd och analyser ska stå i proportion till riktlinjernas eller rekommendationernas omfattning, art och konsekvenser. Myndigheten ska när så är lämpligt också begära råd från den bankintressentgrupp som avses i artikel 37. Om myndigheten inte genomför öppna offentliga samråd eller inte begär råd från bankintressentgruppen ska myndigheten ange skälen för detta.”

    b)

    Följande punkt ska införas:

    ”2a.   Riktlinjer och rekommendationer ska inte endast hänvisa till, eller återge, delar av lagstiftningsakter. Innan en ny riktlinje eller rekommendation utfärdas ska myndigheten först se över befintliga riktlinjer och rekommendationer, i syfte att undvika eventuell duplicering.”

    c)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   I den rapport som avses i artikel 43.5 ska myndigheten informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen om de riktlinjer och rekommendationer som har utfärdats.”

    12.

    Följande artiklar ska införas:

    ”Artikel 16a

    Yttranden

    1.   Myndigheten får, på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen eller på eget initiativ, avge yttranden till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om alla frågor som har samband med dess behörighetsområde.

    2.   Den begäran som avses i punkt 1 får inbegripa ett offentligt samråd eller en teknisk analys.

    3.   När det gäller bedömningar enligt artikel 22 i direktiv 2013/36/EU, som enligt den artikeln kräver samråd mellan de behöriga myndigheterna i två eller fler medlemsstater, får myndigheten på begäran av någon av de berörda behöriga myndigheterna avge och offentliggöra ett yttrande om sådana bedömningar. Yttrandet ska avges utan dröjsmål och under alla förhållanden före slutet av den bedömningsperiod som avses i den artikeln.

    4.   Myndigheten får på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen ge tekniska råd till Europaparlamentet, rådet och kommissionen på de områden som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.

    Artikel 16b

    Frågor och svar

    1.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 i denna artikel får frågor gällande den praktiska tillämpningen eller genomförandet av bestämmelserna i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2, eller tillhörande delegerade akter och genomförandeakter samt riktlinjer och rekommendationer som antagits enligt dessa lagstiftningsakter, ställas av alla fysiska eller juridiska personer, inbegripet behöriga myndigheter och unionens institutioner och organ, till myndigheten på något av unionens officiella språk.

    Innan finansiella institut ställer en fråga till myndigheten ska de bedöma huruvida de ska ställa frågan i första hand till sin behöriga myndighet.

    Innan myndigheten offentliggör svar på godkända frågor får den begära kompletterande förtydliganden av frågor som ställts av de fysiska eller juridiska personer som avses i denna punkt.

    2.   Svar från myndigheten på de frågor som avses i punkt 1 ska inte vara bindande. Svar ska göras tillgängligt på minst det språk som frågan lämnades på.

    3.   Myndigheten ska upprätta och underhålla ett webbaserat verktyg på sin webbplats för inlämnande av frågor och snabbt offentliggörande av alla frågor som inkommer och svar på alla tillåtliga frågor enligt punkt 1, om inte ett sådant offentliggörande står i strid med dessa personers berättigade intresse eller skulle innebära en risk för det finansiella systemets stabilitet. Myndigheten kan avvisa frågor som den inte avser att svara på. Myndigheten ska offentliggöra avvisade frågor på sin webbplats under en period på två månader.

    4.   Tre röstberättigade ledamöter i tillsynsstyrelsen kan begära att tillsynsstyrelsen enligt artikel 44 ska fatta beslut om huruvida det ämne som tas upp i den tillåtliga fråga som avses i punkt 1 i den här artikeln ska behandlas i riktlinjer enligt artikel 16, begära råd från den intressentgrupp som avses i artikel 37, granska frågorna och svaren med lämpliga mellanrum, genomföra öppna offentliga samråd eller analysera möjliga tillhörande kostnader och fördelar. Sådana samråd och analyser ska stå i proportion till omfattningen, arten och konsekvenserna av de aktuella utkasten till frågor och svar eller till hur brådskande ärendet är. När den intressentgrupp som avses i artikel 37 involveras ska sekretesskyldighet tillämpas.

    5.   Myndigheten ska till kommissionen vidarebefordra frågor som kräver tolkning av unionsrätten. Myndigheten ska offentliggöra alla svar från kommissionen.”

    13.

    Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Första stycket ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska, på begäran av en eller flera behöriga myndigheter, Europaparlamentet, rådet, kommissionen, bankintressentgruppen eller på eget initiativ, inbegripet när detta bygger på faktauppgifter och väl underbyggd information från fysiska eller juridiska personer, och efter att ha underrättat den berörda behöriga myndigheten, redogöra för hur den avser gå vidare med fallet och, när så är lämpligt, utreda den påstådda överträdelsen av eller underlåtenheten att tillämpa unionsrätten.”

    ii)

    Följande stycken ska läggas till:

    ”Utan att det påverkar de befogenheter som fastställs i artikel 35 får myndigheten, efter att ha informerat den berörda behöriga myndigheten, rikta en vederbörligen motiverad begäran om information direkt till andra behöriga myndigheter, när en begäran om information från den berörda behöriga myndigheten har visat sig vara eller anses vara otillräcklig för att få den information som anses vara nödvändig för att utreda en påstådd överträdelse av unionsrätten eller underlåtenhet att tillämpa den.

    Mottagaren av en sådan begäran ska förse myndigheten med tydlig, korrekt och komplett information utan onödigt dröjsmål.”

    b)

    Följande punkt ska införas:

    ”2a.   Utan att det påverkar befogenheterna enligt denna förordning och innan myndigheten utfärdar en sådan rekommendation som anges i punkt 3 ska myndigheten samverka med den berörda behöriga myndigheten, om den anser sådan samverkan lämplig för att åtgärda en överträdelse av unionsrätten, i ett försök att enas om åtgärder som den behöriga myndigheten måste vidta för att följa unionsrätten.”

    c)

    Punkterna 6 och 7 ska ersättas med följande:

    ”6.   Om en behörig myndighet inte rättar sig efter ett sådant formellt yttrande som avses i punkt 4 i denna artikel inom den däri angivna tidsfristen, och om det är nödvändigt att utan dröjsmål åtgärda sådan bristande efterlevnad av unionsrätten för att upprätthålla eller återställa neutrala konkurrensvillkor på marknaden eller för att säkerställa det finansiella systemets funktion och integritet, får myndigheten – utan att det påverkar kommissionens befogenheter enligt artikel 258 i EUF-fördraget – om de relevanta kraven i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i denna förordning är direkt tillämpliga på finansiella institut eller, i fråga om ärenden som rör förhindrande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, på finanssektorsaktörer anta ett enskilt beslut riktat till ett finansiellt institut eller en annan finanssektorsaktör med krav på att institutet eller aktören ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter i enlighet med unionsrätten, däribland även att upphöra att tillämpa viss praxis.

    Om de relevanta kraven i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 inte är direkt tillämpliga på finanssektorsaktörer i fråga om ärenden som rör förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, får myndigheten anta ett beslut om att den behöriga myndigheten ska rätta sig efter det formella yttrande som avses i punkt 4 i den här artikeln inom den där angivna fristen. Om den behöriga myndigheten inte rättar sig efter beslutet får myndigheten också anta ett beslut i enlighet med första stycket. För detta ändamål ska myndigheten tillämpa all relevant unionsrätt, och där unionsrätten består av direktiv, nationell rätt i den mån den införlivar dessa direktiv. Om den tillämpliga unionsrätten utgörs av förordningar som uttryckligen ger medlemsstaterna rätt att utnyttja olika alternativ ska myndigheten även tillämpa nationell rätt i den mån sådana alternativ har utnyttjats.

    Myndighetens beslut ska överensstämma med det formella yttrande som kommissionen avgivit enligt punkt 4.

    7.   Beslut som antagits i enlighet med punkt 6 ska ha företräde framför varje tidigare beslut i samma ärende som antagits av behöriga myndigheter.

    När behöriga myndigheter vidtar åtgärder avseende frågor som är föremål för ett formellt yttrande enligt punkt 4 eller ett beslut enligt punkt 6, ska de rätta sig efter det formella yttrandet eller beslutet.”

    14.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 17a

    Skydd av rapporterande personer

    1.   Myndigheten ska ha infört särskilda rapporteringskanaler för att ta emot och hantera information från en fysisk eller juridisk person som rapporterar om faktiska eller potentiella överträdelser, lagmissbruk eller underlåtenhet att tillämpa unionsrätten.

    2.   De fysiska eller juridiska personer som rapporterar genom dessa kanaler ska skyddas mot repressalier i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 (*20), i tillämpliga fall.

    3.   Myndigheten ska säkerställa att all information kan lämnas in anonymt eller konfidentiellt och säkert. Om myndigheten bedömer att de inlämnade uppgifterna innehåller bevis eller betydande indikationer på en väsentlig överträdelse ska den lämna återkoppling till den rapporterande personen.

    (*20)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).”"

    15.

    I artikel 18 ska punkt 3 ersättas med följande:

    ”3.   Om rådet har antagit ett beslut enligt punkt 2 i denna artikel och, under exceptionella omständigheter, där samordnade åtgärder av behöriga myndigheter är nödvändiga för att åtgärda en negativ utveckling som allvarligt kan äventyra finansmarknadernas korrekta funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet i unionen eller kund- och konsumentskyddet, får myndigheten anta enskilda beslut med krav på de behöriga myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 för att åtgärda sådan utveckling genom att se till att finansiella instituten och behöriga myndigheter uppfyller kraven i de lagstiftningsakterna.”

    16.

    Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   I de fall som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2, och utan att det påverkar de befogenheter som fastställs i artikel 17, får myndigheten bistå de behöriga myndigheterna med att nå en överenskommelse i enlighet med förfarandet i punkterna 2–4 i den här artikeln i något av följande fall:

    a)

    På begäran av en eller flera av de berörda behöriga myndigheterna, om en behörig myndighet är oenig med en annan behörig myndighet vad gäller förfarandet för en åtgärd eller åtgärdens innehåll, en föreslagen åtgärd eller avsaknaden av åtgärder.

    b)

    I de fall det i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 föreskrivs att myndigheten får bistå, på eget initiativ, om oenighet mellan behöriga myndigheter kan fastställas på grundval av objektiva skäl.

    I de fall de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 kräver att ett gemensamt beslut fattas av behöriga myndigheter och där myndigheten i enlighet med dessa akter på eget initiativ får bistå de berörda behöriga myndigheterna med att nå en överenskommelse i enlighet med det förfarande som anges i punkterna 2–4 i den här artikeln, ska det antas att oenighet råder om inget gemensamt beslut fattas av dessa myndigheter inom de tidsfrister som anges i de akterna.”

    b)

    Följande punkter ska införas:

    ”1a.   I följande fall ska de berörda behöriga myndigheterna utan onödigt dröjsmål underrätta myndigheten om att en överenskommelse inte har nåtts:

    a)

    Om en tidsfrist för att nå en överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna föreskrivs i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och något av följande inträffar:

    i)

    Tidsfristen löper ut.

    ii)

    Minst två berörda behöriga myndigheter konstaterar på grundval av objektiva skäl att oenighet föreligger.

    b)

    Om ingen tidsfrist för att nå en överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna föreskrivs i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och något av följande inträffar:

    i)

    Minst två berörda behöriga myndigheter konstaterar på grundval av objektiva skäl att oenighet föreligger.

    ii)

    Två månader har förflutit från den dag då en behörig myndighet mottog en begäran från en annan behörig myndighet om att vidta vissa åtgärder för att följa dessa akter, och den anmodade myndigheten ännu inte har antagit ett beslut för att tillmötesgå denna begäran.

    1b.   Ordföranden ska bedöma huruvida myndigheten bör agera i enlighet med punkt 1. Om myndigheten agerar på eget initiativ ska den underrätta de berörda behöriga myndigheterna om sitt beslut att agera.

    Då ett gemensamt beslut krävs enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 ska alla behöriga myndigheter som deltar i det gemensamma beslutet i avvaktan på myndighetens beslut i enlighet med det förfarande som anges i artikel 44.3a, avvakta med sina enskilda beslut. Om myndigheten beslutar att agera ska alla de behöriga myndigheter som deltar i det gemensamma beslutet avvakta med sina beslut tills det förfarande som anges i punkterna 2 och 3 i den här artikeln är avslutat.”

    c)

    Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”Om det förlikningsskede som avses i punkt 2 har avslutats utan att de berörda behöriga myndigheterna har lyckats nå någon överenskommelse, får myndigheten fatta ett beslut för att lösa tvisten och ålägga myndigheterna att vidta en specifik åtgärd eller avstå från en viss åtgärd, och för att säkerställa överensstämmelse med unionsrätten. Myndighetens beslut ska vara bindande för de berörda behöriga myndigheterna. Genom sitt beslut kan myndigheten kräva att de behöriga myndigheterna återkallar eller ändrar ett beslut som de har antagit eller att de använder de befogenheter som de har enligt tillämplig unionsrätt.”

    d)

    Följande punkt ska införas:

    ”3a.   Myndigheten ska underrätta de berörda behöriga myndigheterna om att förfarandena enligt punkterna 2 och 3 har avslutats, i förekommande fall tillsammans med det beslut som den fattat enligt punkt 3.”

    e)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   Om en behörig myndighet inte rättar sig efter myndighetens beslut och därigenom inte säkerställer att ett finansiellt institut eller, i fråga om ärenden som rör förhindrande och bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism, en finanssektorsaktör uppfyller de krav som är direkt tillämpliga på institutet eller aktören i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i denna förordning, får myndigheten – utan att det påverkar kommissionens befogenheter i enlighet med artikel 258 i EUF-fördraget – anta ett enskilt beslut riktat till det finansiella institutet eller den finanssektorsaktören med krav på att institutet eller aktören ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter enligt unionsrätten, däribland även krav på att upphöra med viss praxis.

    I ärenden som rör förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism får myndigheten också anta ett beslut i enlighet med första stycket i denna punkt om de relevanta kraven i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 inte är direkt tillämpliga på finanssektorsaktörer. För detta ändamål ska myndigheten tillämpa all relevant unionsrätt, och där sådan unionsrätt består av direktiv, nationell rätt i den mån den införlivar dessa direktiv. Om den tillämpliga unionsrätten utgörs av förordningar som uttryckligen ger medlemsstaterna rätt att utnyttja olika alternativ ska myndigheten även tillämpa nationell rätt i den mån dessa alternativ har utnyttjats.”

    17.

    Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska inom ramen för sina befogenheter främja och övervaka effektivt, ändamålsenligt och konsekvent arbete i de tillsynskollegier om sådana inrättats i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och verka för enhetlighet och konsekvens i de olika tillsynskollegiernas tillämpning av unionsrätten. I syfte att skapa enhetlighet i fråga om bästa tillsynspraxis ska myndigheten främja gemensamma tillsynsplaner och undersökningar, och myndighetens personal ha oinskränkt rätt att delta i tillsynskollegierna, och ska därmed även kunna delta i tillsynskollegiernas verksamhet, inbegripet inspektion på plats, som utförs gemensamt av två eller flera behöriga myndigheter.”

    b)

    I punkt 2 tredje stycket ska led b ersättas med följande:

    ”b)

    inleda och samordna stresstester inom hela unionen i enlighet med artikel 32, för att bedöma de centrala finansiella institutens förmåga, särskilt den systemrisk som centrala finansiella institut utgör och som avses i artikel 23, att stå emot en ogynnsam marknadsutveckling, och utvärdera den potentiella ökade systemrisken som centrala finansiella institut kan utgöra i stressituationer, varvid det ska säkerställas att enhetliga metoder tillämpas på nationell nivå för dessa tester, och i lämpliga fall rikta en rekommendation till den behöriga myndigheten att åtgärda de problem som konstaterats vid stresstesten, inbegripet en rekommendation för att genomföra specifika bedömningar. Den får rekommendera att behöriga myndigheter genomför inspektioner på plats, och får delta i sådana inspektioner på plats, i syfte att säkerställa att de unionsomfattande bedömningarnas metoder, praxis och resultat är jämförbara och tillförlitliga,”.

    c)

    Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3.   Myndigheten får utarbeta förslag till tekniska tillsyns- och genomförandestandarder, enligt vad som specificeras i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2, och i enlighet med artiklarna 10–15, för att säkerställa enhetliga förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna om tillsynskollegiernas operativa funktion. Myndigheten får utfärda riktlinjer och rekommendationer, i enlighet med artikel 16, för att främja enhetlighet i tillsynsrutinerna och de bästa metoder som har antagits av tillsynskollegierna.”

    18.

    Artikel 22 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Rubriken ska ersättas med följande:

    ”Allmänna bestämmelser om systemrisker”.

    b)

    I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska, i samarbete med ESRB, och i enlighet med artikel 23, utarbeta en gemensam uppsättning kvantitativa och kvalitativa indikatorer (risk dashboard) för att identifiera och mäta systemrisker.”

    c)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   Myndigheten får, på begäran av en eller flera behöriga myndigheter, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen eller på eget initiativ, undersöka en särskild typ av finansiellt institut, produkttyp eller typ av beteende för att bedöma potentiella hot mot stabiliteten i det finansiella systemet eller mot kund- eller konsumentskyddet.

    Efter en sådan undersökning som avses i första stycket får tillsynsstyrelsen göra lämpliga rekommendationer om åtgärder till den berörda behöriga myndigheten.

    I detta syfte får myndigheten använda de befogenheter som den tilldelas enligt denna förordning, inklusive artikel 35.”

    19.

    I artikel 23 ska punkt 1 ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska, i samråd med ESRB, utveckla kriterier för identifiering och mätning av systemrisker och ett adekvat stresstest som innefattar en bedömning av faran för att den systemrisk som finansiella institut utgör eller är utsatta för ska öka i stressituationer, inbegripet potentiella miljörelaterade systemrisker. De finansiella institut som kan utgöra en systemrisk ska bli föremål för skärpt tillsyn och, vid behov, de förfaranden för återhämtning, rekonstruktion och resolution som anges i artikel 25.”

    20.

    I artikel 27.2 ska tredje stycket utgå.

    21.

    Artikel 29 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Följande led ska införas:

    ”aa)

    Upprätta unionens strategiska gemensamma tillsynsprioriteringar i enlighet med artikel 29a.

    ab)

    Inrätta samordningsgrupper i enlighet med artikel 45b för att främja konvergens i tillsynen och fastställa bästa praxis.”

    ii)

    Led b ska ersättas med följande:

    ”b)

    Främja ett effektivt bilateralt och multilateralt utbyte av uppgifter mellan behöriga myndigheter, på alla relevanta områden inklusive cybersäkerhet och cyberattacker, under fullständigt iakttagande av tillämpliga bestämmelser om konfidentialitet och skydd av personuppgifter i unionens lagstiftningsakt på området.”

    iii)

    Led e ska ersättas med följande:

    ”e)

    Upprätta sektorspecifika och sektorövergripande utbildningsprogram, även rörande teknisk innovation, underlätta personalutbyte och uppmuntra behöriga myndigheter att öka utnyttjandet av system för att utstationera personal och andra instrument.”

    iv)

    Följande led ska läggas till:

    ”f)

    Inrätta ett övervakningssystem för bedömning av väsentliga miljörisker, sociala risker och bolagsstyrningsrelaterade risker med beaktande av Parisavtalet om Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.”

    b)

    Punkt 2 ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten får i tillämplig utsträckning utveckla nya praktiska instrument och konvergensskapande medel för att främja gemensam metod och praxis i tillsynen.

    I syfte att skapa en gemensam tillsynskultur ska myndigheten utarbeta och hålla uppdaterad en unionshandbok för tillsynen av finansiella institut i unionen, med vederbörligt beaktande av riskernas art, omfattning och komplexitet, affärspraxis, affärsmodeller och finansiella institutens och marknadernas storlek. Myndigheten ska också utarbeta och hålla uppdaterad en unionshandbok för resolution av finansiella institut i unionen, med vederbörligt beaktande av riskernas art, omfattning och komplexitet, affärspraxis, affärsmodeller och finansiella institutens och marknadernas storlek. Både unionshandboken för tillsyn och unionshandboken för resolution ska beskriva bästa praxis samt metoder och processer av hög kvalitet.

    Myndigheten ska, om så är lämpligt, genomföra öppna offentliga samråd om de yttranden som avses i punkt 1 a och de medel och instrument som avses i denna punkt. Den ska också, om så är lämpligt, analysera de därmed förknippade potentiella kostnaderna och fördelarna. Dessa samråd och analyser ska stå i proportion till yttrandenas eller medlens och instrumentens omfattning, art och konsekvenser. Myndigheten ska i tillämpliga fall också begära råd från den relevanta bankintressentgruppen som avses i artikel 37.”

    22.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 29a

    Unionens strategiska tillsynsprioriteringar

    Efter en diskussion i tillsynsstyrelsen och med beaktande av bidrag som mottagits från behöriga myndigheter, befintligt arbete som utförts av unionens institutioner, och analyser, varningar och rekommendationer som offentliggjorts av ESRB, ska myndigheten, åtminstone vart tredje år senast den 31 mars, fastställa högst två prioriteringar av unionsomfattande relevans som ska återspegla framtida utveckling och trender. De behöriga myndigheterna ska beakta de prioriteringarna när de utarbetar sina arbetsprogram, och lämna upplysning till myndigheten i enlighet därmed. Myndigheten ska diskutera de behöriga myndigheternas verksamhet som ska genomföras påföljande år och dra slutsatser med utgångspunkt i detta. Myndigheten ska diskutera en eventuell uppföljning som kan omfatta riktlinjer, rekommendationer till behöriga myndigheter och inbördes utvärderingar på respektive område.

    De prioriteringar av unionsomfattande relevans som myndigheten fastställer ska inte hindra behöriga myndigheter från att tillämpa sin bästa praxis, på grundval av sina ytterligare prioriteringar och nationella utveckling, och hänsyn ska tas till nationella särdrag.”

    23.

    Artikel 30 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 30

    Inbördes utvärderingar av behöriga myndigheter

    1.   Myndigheten ska regelbundet genomföra inbördes utvärderingar av hela eller delar av behöriga myndigheters verksamhet för att uppnå mer enhetliga och ändamålsenliga tillsynsresultat. Den ska i detta syfte utarbeta metoder för att objektivt bedöma och jämföra de behöriga myndigheter som utvärderas. Under planeringen och genomförandet av inbördes utvärderingar ska hänsyn tas till befintlig information och redan gjorda bedömningar som avser den berörda behöriga myndigheten, inbegripet all relevant information som har lämnats till myndigheten i enlighet med artikel 35, och alla relevanta uppgifter från berörda parter.

    2.   Vid tillämpningen av denna artikel ska myndigheten upprätta tillfälliga kommittéer för inbördes utvärdering, vilka ska bestå av personal från myndigheten och medlemmar från behöriga myndigheter. Ordförande för kommittéerna för inbördes utvärdering ska vara en medlem av myndighetens personal. Ordföranden ska efter samråd med förvaltningsstyrelsen och efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande lämna förslag på en ordförande och ledamöterna i kommittén för inbördes utvärdering, vilket ska godkännas av tillsynsstyrelsen. Förslaget ska anses antaget såvida inte tillsynsstyrelsen, inom tio dagar från det att ordföranden föreslagit det, antar ett beslut om att avvisa det.

    3.   Den inbördes utvärderingen ska särskilt, men inte uteslutande, omfatta följande:

    a)

    Frågan om hur väl avvägda den behöriga myndighetens resurser är, dess grad av självständighet och dess styrformer, med särskild hänsyn till möjligheterna att effektivt tillämpa de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och kapaciteten att anpassa sig till marknadsutvecklingen.

    b)

    Den ändamålsenlighet och den grad av konvergens som uppnåtts i tillämpningen av unionsrätten och i tillsynspraxis, även med avseende på de tekniska tillsynsstandarder och tekniska genomförandestandarder, riktlinjer och rekommendationer som antagits enligt artiklarna 10–16 och i vilken utsträckning tillsynspraxis uppfyller målen i unionsrätten.

    c)

    Den tillämpning av bästa praxis som utvecklats av behöriga myndigheter och som med fördel kan antas av andra behöriga myndigheter.

    d)

    Den effektivitet och den grad av konvergens som uppnåtts i genomförandet av de bestämmelser som antagits för att genomföra unionsrätten, även med avseende på administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder gentemot ansvariga personer då dessa bestämmelser inte har följts.

    4.   Myndigheten ska ta fram en rapport med resultaten av den inbördes utvärderingen. Den inbördes utvärderingen ska utarbetas av kommittén för inbördes utvärdering och antas av tillsynsstyrelsen i enlighet med artikel 44.3a. Vid utarbetandet av rapporten ska kommittén för inbördes utvärdering samråda med förvaltningsstyrelsen för att se till att rapporten överensstämmer med andra rapporter om inbördes utvärdering och säkerställa lika villkor. Förvaltningsstyrelsen ska i synnerhet bedöma huruvida metoden har tillämpats på samma sätt. I rapporten ska det beskrivas och anges vilka uppföljningsåtgärder som anses lämpliga, proportionerliga och nödvändiga till följd av den inbördes utvärderingen. Uppföljningsåtgärderna får antas i form av riktlinjer och rekommendationer enligt artikel 16 och yttranden enligt artikel 29.1 a.

    I enlighet med artikel 16.3 ska de behöriga myndigheterna med alla tillgängliga medel söka följa de utfärdade riktlinjerna och rekommendationerna.

    När myndigheten utarbetar förslag till tekniska tillsynsstandarder eller tekniska genomförandestandarder i enlighet med artiklarna 10–15, eller riktlinjer eller rekommendationer i enlighet med artikel 16, ska den ta hänsyn till resultaten av den inbördes utvärderingen och all annan information som den inhämtar när den utför sina uppgifter, för att säkerställa enhetlig tillsynspraxis av högsta kvalitet.

    5.   Myndigheten ska avge ett yttrande till kommissionen om den, med beaktande av resultatet från den inbördes utvärderingen eller annan information som den inhämtar när den utför sina uppgifter, anser att ytterligare harmonisering av unionsreglerna för finansiella institut eller behöriga myndigheter skulle vara nödvändig sett från unionens synvinkel.

    6.   Myndigheten ska två år efter offentliggörandet av rapporten om den inbördes utvärderingen ta fram en uppföljningsrapport. Uppföljningsrapporten ska utarbetas av kommittén för inbördes utvärdering och antas av tillsynsstyrelsen i enlighet med artikel 44.3a. Vid utarbetandet av rapporten ska kommittén för inbördes utvärdering samråda med förvaltningsstyrelsen för att se till att rapporten överensstämmer med andra uppföljningsrapporter. Uppföljningsrapporten ska särskilt, men inte uteslutande, omfatta en bedömning av hur väl avvägda och ändamålsenliga de åtgärder är som vidtagits av de behöriga myndigheter som är föremål för den inbördes utvärderingen som en följd av uppföljningsåtgärderna i rapporten om den inbördes utvärderingen.

    7.   Kommittén för inbördes utvärdering ska efter samråd med de behöriga myndigheterna som omfattas av den inbördes utvärderingen identifiera de motiverade huvudslutsatserna av den inbördes utvärderingen. Myndigheten ska offentliggöra de motiverade huvudslutsatserna av den inbördes utvärderingen och av den uppföljningsrapport som avses i punkt 6. Om myndigheternas motiverade huvudslutsatser skiljer sig från de resultat som identifierats av kommittén för inbördes utvärdering ska myndigheten på konfidentiell basis översända kommitténs resultat till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Om en behörig myndighet som är föremål för den inbördes utvärderingen anser att offentliggörandet av myndighetens motiverade huvudslutsatser skulle innebära en risk för det finansiella systemets stabilitet ska den ha möjlighet att hänskjuta ärendet till tillsynsstyrelsen. Tillsynsstyrelsen får med enkel majoritet besluta att inte offentliggöra dessa utdrag.

    8.   Vid tillämpningen av denna artikel ska förvaltningsstyrelsen lägga fram ett förslag om en arbetsplan för den inbördes utvärderingen för de kommande två åren som bland annat ska återspegla erfarenheterna från tidigare förfaranden för inbördes utvärderingar och diskussionerna i de samordningsgrupper som avses i artikel 45b. Arbetsplanen för den inbördes utvärderingen ska utgöra en separat del av det årliga och det fleråriga arbetsprogrammet. Planen ska offentliggöras. I brådskande fall eller vid oförutsedda händelser får myndigheten besluta att genomföra ytterligare inbördes utvärderingar.”

    24.

    Artikel 31 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Första stycket ska ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska svara för den allmänna samordningen mellan de behöriga myndigheterna, särskilt i situationer då en ogynnsam utveckling kan komma att äventyra finansmarknadernas korrekta funktion och integritet, eller stabiliteten hos det finansiella systemet i unionen.”

    b)

    Andra stycket ska ändras på följande sätt:

    i)

    Inledningen ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska främja ett samordnat unionssvar, bl.a. genom att”.

    ii)

    Led e ska ersättas med följande:

    ”e)

    vidta lämpliga åtgärder i samband med utveckling som kan äventyra finansmarknadernas funktion i syfte att samordna åtgärder vidtagna av relevanta behöriga myndigheter,”.

    iii)

    Följande led ska införas:

    ”ea)

    vidta lämpliga åtgärder för att samordna relevanta behöriga myndigheters insatser i syfte att underlätta marknadstillträdet för aktörer eller produkter som är beroende av tekniska innovationer,”.

    c)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”3.   I syfte att bidra till fastställandet av en gemensam europeisk strategi för teknisk innovation ska myndigheten främja enhetlig tillsyn, i tillämpliga fall med stöd från kommittén för konsumentskydd och finansiell innovation och därmed underlätta marknadstillträdet för aktörer eller produkter som är beroende av teknisk innovation, särskilt genom utbyte av information och bästa praxis. Där det är lämpligt får myndigheten utfärda riktlinjer eller rekommendationer i enlighet med artikel 16.”

    25.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 31a

    Informationsutbyte om duglighet och lämplighet

    Myndigheten ska, tillsammans med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), inrätta ett system for utbyte av information som är relevant för de behöriga myndigheternas bedömning av duglighet och lämplighet för innehavare av kvalificerade innehav, direktörer och personer som innehar nyckelfunktioner inom finansiella institut, i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.”

    26.

    Artikel 32 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Rubriken ska ersättas med följande:

    ”Bedömning av marknadsutvecklingen, inklusive stresstester”.

    b)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska övervaka och bedöma marknadsutvecklingen inom sitt behörighetsområde och, när så krävs, underrätta den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), ESRB och Europaparlamentet, rådet och kommissionen om relevanta tendenser vad gäller mikrotillsyn, potentiella risker och sårbarheter. Myndigheten ska i sin bedömning inkludera en analys av de marknader där finansiella institut är verksamma och en utvärdering av den potentiella marknadsutvecklingens inverkan på sådana institut.”

    c)

    Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Inledningen ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska ta initiativ till och samordna unionsomfattande utvärderingar av finansiella institutens förmåga att på ett realistiskt sätt stå emot en ogynnsam utveckling på marknaden. I detta syfte ska den utarbeta följande:”.

    ii)

    Led a ska ersättas med följande:

    ”a)

    Gemensamma metoder för att bedöma effekten av ekonomiska scenarier på ett finansiellt instituts finansiella ställning med hänsyn till bland annat de risker som härrör från ogynnsam miljömässig utveckling.”

    iii)

    Följande led ska införas:

    ”aa)

    Gemensamma metoder för identifiering av finansiella institut som ska inbegripas i unionsomfattande bedömningar.”

    iv)

    Leden c och d ska ersättas med följande:

    ”c)

    Gemensamma metoder för att bedöma effekterna av specifika produkter eller distributionsprocesser på ett finansiellt institut.

    d)

    Gemensamma metoder för värdering av tillgångar, när det är nödvändigt, i syfte att genomföra stresstester.”

    v)

    Följande led ska läggas till:

    ”e)

    Gemensamma metoder för att bedöma effekterna av miljörisker på de finansiella institutens finansiella stabilitet.”

    vi)

    Följande stycke ska läggas till:

    ”Vid tillämpning av denna punkt ska myndigheten samarbeta med ESRB.”

    d)

    I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

    ”3.   Myndigheten ska en gång per år och oftare om så krävs – utan att det påverkar ESRB:s uppgifter enligt förordning (EU) nr 1092/2010 – till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och ESRB överlämna bedömningar av tendenser, potentiella risker och sårbarheter inom sitt behörighetsområde, i kombination med de indikatorer (risk dashboard) som avses i artikel 22.2 i den här förordningen.”

    e)

    Punkt 3b ska ersättas med följande:

    ”3b.   Myndigheten får begära att de behöriga myndigheterna kräver att finansiella institut låter de uppgifter som de måste lämna enligt punkt 3a bli föremål för en oberoende granskning.”

    27.

    Artikel 33 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 33

    Internationella förbindelser samt likvärdighet

    1.   Myndigheten får, utan att det påverkar medlemsstaternas och unionsinstitutionernas respektive behörighetsområden, utveckla kontakter och ingå administrativa arrangemang med reglerings-, tillsyns- och i förekommande fall resolutionsmyndigheter, internationella organisationer och förvaltningar i tredjeländer. Dessa avtal får inte medföra några juridiska förpliktelser för unionen och dess medlemsstater, och de får inte heller hindra medlemsstaterna och deras behöriga myndigheter från att ingå bilaterala eller multilaterala avtal med dessa tredjeländer.

    Om ett tredjeland, i enlighet med en gällande delegerad akt som antagits av kommissionen enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849 ingår i den förteckning över jurisdiktioner med strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system ska myndigheten inte ingå administrativa arrangemang med reglerings-, tillsyns- och i förekommande fall resolutionsmyndigheter i detta tredjeland. Detta ska inte hindra andra former av samarbete mellan myndigheten och motsvarande myndigheter i tredjeland som syftar till att minska hot mot unionens finansiella system.

    2.   Myndigheten ska bistå kommissionen vid utarbetandet av beslut om likvärdighet avseende reglerings- och tillsynsordningar i tredjeländer efter särskild begäran om råd från kommissionen eller om så krävs enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.

    3.   Myndigheten ska, med särskild inriktning på konsekvenserna för den finansiella stabiliteten, marknadernas integritet, investerarskyddet eller den inre marknadens funktion, övervaka relevant utveckling inom reglering, tillsyn och i förekommande fall resolution och praxis för efterlevnadskontroll samt marknadens utveckling i tredjeländer, i den mån de är relevanta för riskbaserade bedömningar av likvärdighet, för vilka beslut om likvärdighet har antagits av kommissionen i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.

    Myndigheten ska dessutom kontrollera om de kriterier som ligger till grund för dessa beslut om likvärdighet och alla villkor som anges i dessa fortfarande är uppfyllda.

    Myndigheten får samarbeta med berörda myndigheterna i tredjeländerna. Myndigheten ska lämna in en konfidentiell rapport till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) med en sammanfattning av slutsatserna av dess övervakning över alla likvärdiga tredjeländer. Rapporten ska särskilt fokusera på konsekvenserna för finansiell stabilitet, marknadsintegritet, investerarskydd eller den inre marknadens funktion.

    Om myndigheten upptäcker relevanta utvecklingstendenser inom reglering, tillsyn eller i tillämpliga fall resolution eller praxis för efterlevnadskontroll i de tredjeländer som avses i denna punkt vilka kan påverka den finansiella stabiliteten i unionens eller i en eller flera av dess medlemsstater, marknadens integritet, investerarskyddet eller den inre marknadens funktion, ska den underrätta Europaparlamentet, rådet och kommissionen på konfidentiell basis och utan onödigt dröjsmål.

    4.   Utan att det påverkar de särskilda krav som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och med förbehåll för de villkor som anges i punkt 1 andra meningen i den här artikeln, ska myndigheten när så är möjligt samarbeta med de relevanta behöriga myndigheterna och i tillämpliga fall även med resolutionsmyndigheterna, i tredjeländer vars reglerings- och tillsynsordningar har erkänts som likvärdiga. Detta samarbete ska i princip ske på grundval av administrativa arrangemang som ingåtts med de relevanta myndigheterna i dessa tredjeländer. När myndigheten förhandlar fram sådana administrativa arrangemang ska den inkludera bestämmelser om följande:

    a)

    De mekanismer som gör det möjligt för myndigheten att inhämta relevant information, inklusive information om den rättsliga ordningen, tillsynssystemet, relevant marknadsutveckling och alla förändringar som kan påverka beslutet om likvärdighet.

    b)

    I den utsträckning det är nödvändigt för uppföljningen av sådana beslut om likvärdighet, förfarandena för samordning av tillsynsverksamhet, inbegripet vid behov inspektioner på plats.

    Myndigheten ska informera kommissionen om en behörig myndighet i ett tredjeland vägrar att ingå sådana administrativa arrangemang eller om den vägrar att aktivt samarbeta.

    5.   Myndigheten får ta fram standardiserade administrativa arrangemang i syfte att upprätta en konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillsynspraxis inom unionen och för att stärka den internationella samordningen på tillsynsområdet. De behöriga myndigheterna ska sträva efter att följa sådana standardiserade arrangemang.

    I den rapport som avses i artikel 43.5 ska myndigheten inkludera information om administrativa arrangemang som har överenskommits med tillsynsmyndigheter, internationella organisationer eller förvaltningar i tredjeländer, myndighetens bistånd till kommissionen i samband med utarbetandet av beslut om likvärdighet och den övervakning som myndigheten utför i enlighet med punkt 3 i den här artikeln.

    6.   Myndigheten ska inom ramen för sina befogenheter enligt denna förordning och de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 bidra till en enad, gemensam, konsekvent och effektiv representation av unionens intressen i internationella fora.”

    28.

    Artikel 34 ska utgå.

    29.

    Artikel 36 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 3 ska utgå.

    b)

    Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:

    ”4.   När myndigheten tar emot en varning eller rekommendation som ESRB riktar till den, ska myndigheten diskutera denna varning eller rekommendation vid nästa sammanträde i tillsynsstyrelsen eller, när så är lämpligt, tidigare, i syfte att bedöma i vilken utsträckning varningen eller rekommendationen påverkar myndighetens utförande av sina uppgifter och en möjlig uppföljning därtill.

    Den ska, med relevant beslutsförfarande i enlighet med de befogenheter den tilldelats genom denna förordning, besluta om eventuella åtgärder som ska vidtas för att åtgärda de frågor som identifierats i varningarna och rekommendationerna.

    Om myndigheten inte vidtar några åtgärder till följd av en varning eller rekommendation ska den ange skälen för att inte göra detta till ESRB. ESRB ska informera Europaparlamentet om detta i enlighet med artikel 19.5 i förordning (EU) nr 1092/2010. ESRB ska även informera rådet om detta.

    5.   När myndigheten tar emot en varning eller rekommendation från ESRB som är riktad till en behörig myndighet, får den i tillämpliga fall utöva de befogenheter som den tilldelas genom denna förordning för att säkerställa att en uppföljning sker utan onödigt dröjsmål.

    Om adressaten avser att inte följa ESRB:s rekommendation, ska den underrätta tillsynsstyrelsen om detta och med den diskutera sina skäl för att inte agera.

    Om den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 17.1 i förordning (EU) nr 1092/2010 underrättar Europaparlamentet, rådet, kommissionen och ESRB om de åtgärder den har vidtagit med anledning av en rekommendation från ESRB, ska den ta vederbörlig hänsyn till tillsynsstyrelsens synpunkter.”

    c)

    Punkt 6 ska utgå.

    30.

    Artikel 37 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

    ”2.   Bankintressentgruppen ska ha 30 ledamöter. Dessa ledamöter ska omfattas av

    a)

    13 ledamöter som företräder, i en välavvägd fördelning, finansiella institut som bedriver verksamhet i unionen, varav tre ska företräda kooperativa banker och sparbanker,

    b)

    13 ledamöter som företräder representanter för anställda i finansiella institut som bedriver verksamhet i unionen, konsumenter, användare av banktjänster och små och medelstora företag, och

    c)

    fyra ledamöter som är oberoende topprankade akademiker.

    3.   Ledamöterna i bankintressentgruppen ska utses av tillsynsstyrelsen genom ett öppet och transparent urvalsförfarande. I sitt beslut ska tillsynsstyrelsen i största möjliga utsträckning säkra en lämplig återspegling av banksektorns mångfald, geografisk och könsmässig balans och representation för intressenter i hela unionen. Ledamöterna i bankintressentgruppen ska väljas utifrån sina kvalifikationer, färdigheter, relevanta kunskaper och styrkta expertis.”

    b)

    Följande punkt ska införas:

    ”3a.   Ledamöterna i bankintressentgruppen ska välja en ordförande bland sina ledamöter. Ordförandeposten ska innehas för en period på två år.

    Europaparlamentet får uppmana ordföranden i bankintressentgruppen parlamentet att göra ett uttalande inför parlamentet och besvara alla eventuella frågor från dess ledamöter när så begärs.”

    c)

    I punkt 4 ska första stycket ersättas med följande:

    ”4.   Myndigheten ska tillhandahålla alla nödvändiga uppgifter, med förbehåll för den tystnadsplikt som anges i artikel 70 i denna förordning, och se till att bankintressentgruppen ges tillfredsställande sekretariatsstöd. De ledamöter i bankintressentgruppen, med undantag för branschföreträdare, som företräder ideella organisationer ska få tillfredsställande ekonomisk ersättning. Denna ersättning ska ta hänsyn till ledamöternas förberedande arbete och uppföljningsarbete och minst motsvara ersättningsnivåerna för tjänstemän enligt avdelning V kapitel 1 avsnitt 2 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i dessa gemenskaper som fastställts i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (*21) (tjänsteföreskrifterna). Bankintressentgruppen får inrätta arbetsgrupper för tekniska frågor. Ledamöterna i bankintressentgruppen ska förordnas på fyra år, varefter ett nytt urvalsförfarande ska genomföras.

    (*21)  EGT L 56, 4.3.1968, p. 1.”"

    d)

    Punkt 5 ska ersättas med följande:

    ”5.   Bankintressentgruppen får lämna råd till myndigheten i alla frågor som har samband med myndighetens uppgifter, med särskild fokus på de uppgifter som anges i artiklarna 10–16, 29, 30 och 32.

    Om ledamöterna i bankintressentgruppen inte kan enas om något råd ska en tredjedel av dess ledamöter eller ledamöter som företräder en grupp av intressenter tillåtas att utfärda separata råd.

    Bankintressentgruppen, intressentgruppen för värdepapper och marknader, intressentgruppen för försäkring och återförsäkring och intressentgruppen för tjänstepensioner får lämna ett gemensamt råd om frågor som rör arbetet i de europeiska tillsynsmyndigheterna enligt artikel 56 om gemensamma ståndpunkter och akter.”

    e)

    Punkt 7 ska ersättas med följande:

    ”7.   Myndigheten ska offentliggöra bankintressentgruppens råd, de separata råden från dess ledamöter och resultaten av samråden med den samt information om hur råden och resultaten av samråden beaktats.”

    31.

    Artikel 39 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 39

    Beslutsförfaranden

    1.   Myndigheten ska agera i enlighet med punkterna 2–6 i denna artikel när den antar beslut enligt artiklarna 17, 18 och 19.

    2.   Myndigheten ska, på adressatens officiella språk, underrätta alla adressater för ett beslut om sin avsikt att anta detsamma och, med all hänsyn till hur brådskande och komplex frågan är samt vilka konsekvenser den kan få, ange en tidsfrist inom vilken adressaten kan lämna synpunkter på beslutets innehåll. Adressaten får lämna sina synpunkter på sitt officiella språk. Bestämmelsen i första meningen gäller på motsvarande sätt för de rekommendationer som avses i artikel 17.3.

    3.   Myndighetens beslut ska innehålla beslutets grunder.

    4.   Adressaterna för myndighetens beslut ska underrättas om vilka rättsmedel som står till deras förfogande enligt denna förordning.

    5.   Myndigheten ska med lämpliga tidsintervall ompröva beslut som den fattat enligt artikel 18.3 eller 18.4.

    6.   Det beslut som myndigheten fattar enligt artikel 17, 18 eller 19 ska offentliggöras. Offentliggörandet ska innehålla identitetsuppgifter för den behöriga myndighet eller det finansiella institut som berörs och det huvudsakliga innehållet i beslutet, om inte ett sådant offentliggörande står i strid med dessa finansiella instituts berättigade intresse eller skyddet av deras affärshemligheter, eller allvarligt skulle kunna äventyra de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet eller stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet i unionen.”

    32.

    Artikel 40 ska ändras på följande sätt:

    a)

    I punkt 1 ska led a ersättas med följande:

    ”a)

    En ordförande.”

    b)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”8.   Om den nationella offentliga myndighet som avses i punkt 1 b inte är en myndighet med ansvar för efterlevnadskontroll av konsumentskyddsregler får den ledamot i tillsynsstyrelsen som avses i den punkten besluta att bjuda in en företrädare (utan rösträtt) för medlemsstatens konsumentsskyddsmyndighet. I de fall där ansvaret för konsumentskydd delas av flera myndigheter i en medlemsstat, ska dessa myndigheter enas om en gemensam företrädare.”

    33.

    Artiklarna 41 och 42 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 41

    Interna kommittéer

    1.   Tillsynsstyrelsen får på eget initiativ eller på ordförandens begäran inrätta interna kommittéer för specifika uppgifter som den tilldelas. På förvaltningsstyrelsens eller ordförandens begäran får tillsynsstyrelsen inrätta interna kommittéer för specifika uppgifter som tilldelats förvaltningsstyrelsen. Tillsynsstyrelsen får delegera vissa klart definierade uppgifter och beslut till interna kommittéer, till förvaltningsstyrelsen eller till ordföranden.

    2.   Vid tillämpning av artikel 17 och utan att det påverkar kommitténs roll som avses i artikel 9a.7 ska ordföranden föreslå ett beslut att sammankalla en oberoende panel som ska antas av tillsynsstyrelsen. Den oberoende panelen ska bestå av ordföranden och sex andra ledamöter som ska föreslås av ordföranden efter samråd med förvaltningsstyrelsen och efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande. De sex andra ledamöterna får inte vara företrädare för den behöriga myndighet som påstås ha överträtt unionsrätten och de får inte ha något intresse i frågan eller någon direkt anknytning till den berörda behöriga myndigheten.

    Varje ledamot av panelen ska ha en röst.

    Panelens beslut ska fattas på grundval av minst fyra röster för förslaget.

    3.   Vid tillämpning av artikel 19 och utan att det påverkar kommitténs roll som avses i artikel 9a.7 ska ordföranden föreslå ett beslut att sammankalla en oberoende panel som ska antas av tillsynsstyrelsen. Den oberoende panelen ska bestå av ordföranden och sex andra ledamöter som ska föreslås av ordföranden efter samråd med förvaltningsstyrelsen och efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande. De sex andra ledamöterna får inte vara företrädare för behöriga myndigheter som är part i den oenighet som föreligger och får inte ha något intresse i frågan eller någon direkt anknytning till de berörda behöriga myndigheterna.

    Varje ledamot av panelen ska ha en röst.

    Panelens beslut ska fattas på grundval av minst fyra röster för förslaget.

    4.   Vid genomförandet av den undersökning som föreskrivs i artikel 22.4 första stycket får ordföranden föreslå ett beslut om inledande av en utredning och ett beslut om sammankallande av en oberoende panel sammankallas, vilket ska antas av tillsynsstyrelsen. Den oberoende panelen ska bestå av ordförande och sex andra ledamöter som ska föreslås av ordföranden efter samråd med förvaltningsstyrelsen och efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande.

    Varje ledamot av panelen ska ha en röst.

    Panelens beslut ska fattas på grundval av minst fyra röster för förslaget.

    5.   Den panel som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel eller ordföranden ska föreslå beslut enligt artikel 17 eller 19, utom i ärenden som rör förhindrade av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, vilka slutligt ska antas av tillsynsstyrelsen. Den panel som avses i punkt 4 i den här artikeln ska lägga fram resultaten av den utredning som genomförts enligt artikel 22.4 första stycket för tillsynsstyrelsen.

    6.   Tillsynsstyrelsen ska anta arbetsordningen för den panel som avses i denna artikel.

    Artikel 42

    Tillsynsstyrelsens oberoende

    1.   När ledamöterna i tillsynsstyrelsen utför uppgifter enligt denna förordning ska de handla oberoende och objektivt uteslutande i hela unionens intresse och varken efterfråga eller ta emot instruktioner från unionens institutioner eller organ, någon regering eller något annat offentligt eller privat organ.

    2.   Medlemsstaterna, unionens institutioner eller organ och andra offentliga eller privata organ får inte försöka påverka hur tillsynsstyrelsens ledamöter utför sina uppgifter.

    3.   Ledamöterna av tillsynsstyrelsen, ordföranden och de icke röstberättigade företrädare och observatörer som deltar i tillsynsstyrelsens möten, ska inför varje sådant möte exakt och fullständigt deklarera om de har eller inte har eventuella intressen som kan anses inverka negativt på deras oberoende i förhållande till någon punkt på dagordningen, och de ska avstå från att delta i diskussioner om och från att rösta i sådana frågor.

    4.   Tillsynsstyrelsen ska i sin arbetsordning fastställa de praktiska arrangemangen för den intressedeklaration som avses i punkt 3 och för förhindrande och hantering av intressekonflikter.”

    34.

    Artikel 43 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Tillsynsstyrelsen ska ge vägledning till myndigheten gällande dess arbete och ansvara för att fatta de beslut som avses i kapitel II. Tillsynsstyrelsen ska anta myndighetens yttranden, rekommendationer, riktlinjer och beslut, och utfärda sådana råd som avses i kapitel II, på grundval av förslag från relevant intern kommitté eller panel, ordföranden eller förvaltningsstyrelsen, beroende på vad som är tillämpligt.”

    b)

    Punkterna 2 och 3 ska utgå.

    c)

    Punkt 5 ska ersättas med följande:

    ”5.   Tillsynsstyrelsen ska på grundval av ett förslag från förvaltningsstyrelsen anta en årsrapport om myndighetens verksamhet, inbegripet om utförandet av ordförandens uppgifter, och senast den 15 juni varje år överlämna denna rapport till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Rapporten ska offentliggöras.”

    d)

    Punkt 8 ska ersättas med följande:

    ”8.   Tillsynsstyrelsen ska ha disciplinära befogenheter över ordföranden och verkställande direktören. Den får avlägsna verkställande direktören från dennes uppdrag i enlighet med artikel 51.5.”

    35.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 43a

    Transparens kring beslut som antas av tillsynsstyrelsen

    Utan hinder av vad som sägs i artikel 70 ska myndigheten, inom högst sex veckor från varje möte i tillsynsstyrelsen, åtminstone förse Europaparlamentet med ett omfattande och meningsfullt protokoll från överläggningarna vid det mötet som gör det möjligt att fullt ut förstå diskussionerna, inbegripet en kommenterad förteckning över beslut. Sådana protokoll ska inte spegla diskussioner i tillsynsstyrelsen som avser enskilda finansiella institut, såvida inte annat föreskrivs i artikel 75.3 eller i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.”

    36.

    Artikel 44 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Tillsynsstyrelsens beslut ska fattas med en enkel majoritet av dess ledamöter. Varje röstberättigad ledamot ska ha en röst.

    När det gäller de akter som anges i artiklarna 10–16 i denna förordning samt åtgärder och beslut som antas enligt artikel 9.5 tredje stycket i denna förordning och kapitel VI i denna förordning, och genom undantag från första stycket i den här punkten, ska tillsynsstyrelsen fatta beslut på grundval av kvalificerad majoritet bland dess ledamöter, enligt definitionen i artikel 16.4 i EU-fördraget och i artikel 3 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, vilket ska inbegripa minst en enkel majoritet av de ledamöter som är närvarande vid röstningen från behöriga myndigheter i medlemsstater som är deltagande medlemsstater enligt artikel 2.1 i förordning (EU) nr 1024/2013 (nedan kallade deltagande medlemsstater) och en enkel majoritet av de ledamöter som är närvarande vid röstningen från behöriga myndigheter i medlemsstater som inte är deltagande medlemsstater (nedan kallade icke-deltagande medlemsstater).

    Ordföranden får inte rösta om de beslut som avses i andra stycket.

    När det gäller panelernas sammansättning i enlighet med artikel 41.2, 41.3 och 41.4 och ledamöterna i den kommitté för inbördes utvärdering som avses i artikel 30.2 ska tillsynsstyrelsen när den överväger ordförandens förslag sträva efter konsensus. Om konsensus inte kan nås ska tillsynsstyrelsens beslut fattas av en tre fjärdedelars majoritet av dess ledamöter med rösträtt. Varje röstberättigad ledamot ska ha en röst.

    När det gäller beslut som antas enligt artikel 18.3 och 18.4, och genom undantag från första stycket i den här punkten, ska tillsynsstyrelsen fatta beslut på grundval av en enkel majoritet av dess röstberättigade ledamöter, vilken ska inbegripa en enkel majoritet av dess ledamöter från deltagande medlemsstater, och en enkel majoritet av dess ledamöter från behöriga myndigheter i icke-deltagande medlemsstater.”

    b)

    Följande punkter ska införas:

    ”3a.   När det gäller beslut i enlighet med artikel 30 ska tillsynsstyrelsen rösta om besluten genom ett skriftligt förfarande. Tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter ska ha åtta arbetsdagar på sig att rösta. Varje röstberättigad ledamot ska ha en röst. Det föreslagna beslutet ska anses antaget om det inte avvisas av en enkel majoritet av tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter. Nedlagda röster får varken räknas som godkännanden eller avvisningar och får inte beaktas vid räkningen av antalet avgivna röster. Om tre av tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter motsätter sig det skriftliga förfarandet ska tillsynsstyrelsen diskutera och besluta om utkastet till beslut i enlighet med förfarandet i punkt 1 i den här artikeln.

    3b.   När det gäller beslut i enlighet med artiklarna 17 och 19 ska tillsynsstyrelsen rösta om det föreslagna beslutet genom ett skriftligt förfarande. Tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter ska ha åtta arbetsdagar på sig att rösta. Varje röstberättigad ledamot ska ha en röst. Det föreslagna beslutet ska anses antaget om det inte avvisas av en enkel majoritet av ledamöter från behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater eller en enkel majoritet av ledamöter från behöriga myndigheter i icke-deltagande medlemsstater. Nedlagda röster får varken räknas som godkännanden eller avvisningar och får inte beaktas vid räkningen av antalet avgivna röster. Om tre av tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter motsätter sig det skriftliga förfarandet ska utkastet till beslut diskuteras av tillsynsstyrelsen och får antas av en enkel majoritet av tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter, vilken ska inbegripa en enkel majoritet av ledamöterna från behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater och en enkel majoritet av ledamöterna från behöriga myndigheter i icke-deltagande medlemsstater.

    Genom undantag från första stycket ska det beslut som föreslås, från och med den dag då fyra eller färre röstberättigade ledamöter är från behöriga myndigheter i icke-deltagande medlemsstater, antas av en enkel majoritet av de röstberättigade ledamöterna i tillsynsstyrelsen, vilken ska inbegripa minst en röst från ledamöter från behöriga myndigheter i icke-deltagande medlemsstater.”

    c)

    Punkterna 4 och 4a ska ersättas med följande:

    ”4.   Ledamöterna utan rösträtt och observatörerna ska inte delta i några diskussioner i tillsynsstyrelsen som avser enskilda finansiella institut, såvida inte annat föreskrivs i artikel 75.3 eller i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.

    Första stycket ska inte tillämpas på den verkställande direktören och de företrädare från Europeiska centralbanken som nominerats av dess tillsynsstyrelse.

    4a.   Myndighetens ordförande ska ha rätt att när som helst begära omröstning. Utan att det påverkar den befogenheten och för effektiviteten i myndighetens beslutsprocess ska myndighetens tillsynsstyrelse sträva efter konsensus när den fattar beslut.”

    37.

    Artikel 45 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 45

    Sammansättning

    1.   Förvaltningsstyrelsen ska bestå av ordföranden och sex ledamöter av tillsynsstyrelsen som valts av och bland tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter.

    Med undantag för ordföranden ska varje ledamot av förvaltningsstyrelsen som utses av tillsynsstyrelsen ha en suppleant som kan ersätta personen om denne är förhindrad att delta.

    2.   De ledamöter som utses av tillsynsstyrelsen ska förordnas på två och ett halvt år. Detta förordnande får förnyas en gång. Förvaltningsstyrelsen ska ha en jämn könsfördelning och dess sammansättning ska avspegla unionen som helhet. Förvaltningsstyrelsen ska bestå av minst två företrädare för ej deltagande medlemsstater. Mandaten ska vara överlappande och ett lämpligt system för rotation ska tillämpas.

    3.   Sammanträdena i förvaltningsstyrelsen ska sammankallas av ordföranden på eget initiativ eller på begäran av minst en tredjedel av ledamöterna, och ledas av ordföranden. Förvaltningsstyrelsen ska sammanträda före varje sammanträde i tillsynsstyrelsen, och så ofta som förvaltningsstyrelsen anser det nödvändigt. Den ska sammanträda minst fem gånger per år.

    4.   Ledamöterna i förvaltningsstyrelsen får, om inte annat följer av arbetsordningen, biträdas av rådgivare eller experter. De deltagare som inte har rösträtt, med undantag av den verkställande direktören, får inte delta i diskussioner inom förvaltningsstyrelsen som rör enskilda finansiella institut.”

    38.

    Följande artiklar ska införas:

    ”Artikel 45a

    Beslutsfattande

    1.   Förvaltningsstyrelsens beslut ska antas med enkel majoritet bland dess ledamöter och samtidigt ska konsensus eftersträvas. Varje ledamot ska ha en röst. Ordföranden ska vara en ledamot med rösträtt.

    2.   Verkställande direktören och en företrädare för kommissionen ska delta i tillsynsstyrelsens möten utan rösträtt. Kommissionens företrädare ska ha rösträtt i de frågor som avses i artikel 63.

    3.   Förvaltningsstyrelsen ska själv anta och offentliggöra sin arbetsordning.

    Artikel 45b

    Samordningsgrupper

    1.   Tillsynsstyrelsen får på eget initiativ eller på begäran av en behörig myndighet inrätta samordningsgrupper för definierade områden för vilka det kan finnas behov av samordning med beaktande av särskild händelseutveckling på marknaden. Förvaltningsstyrelsen ska inrätta samordningsgrupper för definierade områden på begäran av fem ledamöter av tillsynsstyrelsen.

    2.   Alla behöriga myndigheter ska delta i samordningsgrupper och i enlighet med artikel 35 tillhandahålla samordningsgrupperna de uppgifter dessa behöver för att utföra sina samordningsuppgifter i enlighet med deras mandat. Samordningsgruppernas arbete ska baseras på uppgifter som tillhandahålls från de behöriga myndigheterna och eventuella resultat som myndigheten fastställt.

    3.   Grupperna ska ledas av en av förvaltningsstyrelsens ledamöter. Varje år ska respektive ledamot i förvaltningsstyrelsen som ansvarar för en samordningsgrupp rapportera till tillsynsstyrelsen om diskussionernas och resultatens huvudinnehåll samt, om så är relevant, föreslå att en uppföljning eller inbördes utvärdering genomförs på respektive område. De behöriga myndigheterna ska underrätta myndigheten om hur de tagit hänsyn till samordningsgruppernas arbete i sin verksamhet.

    4.   Myndigheten får när den övervakar marknadsutveckling som kan utgöra fokus för samordningsgrupper, i enlighet med artikel 35 begära att behöriga myndigheter tillhandahåller nödvändiga uppgifter så att myndigheten kan fullgöra sin övervakningsroll.”

    39.

    Artikel 46 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 46

    Förvaltningsstyrelsens oberoende

    Ledamöterna i förvaltningsstyrelsen ska handla oberoende och objektivt uteslutande i hela unionens intresse och varken efterfråga eller ta emot instruktioner från unionens institutioner eller organ, någon regering eller något annat offentligt eller privat organ.

    Medlemsstaterna, unionens institutioner eller organ och andra offentliga eller privata organ får inte försöka påverka förvaltningsstyrelsens ledamöter när dessa utför sina uppgifter.”

    40.

    Artikel 47 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Följande punkt ska införas:

    ”3a.   Förvaltningsstyrelsen får granska, yttra sig över och lägga fram förslag om alla frågor, med undantag av uppgifter som fastställs i artiklarna 9a, 9b och 30 samt artiklarna 17 och 19 i frågor som rör förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism.”

    b)

    Punkt 6 ska ersättas med följande:

    ”6.   Förvaltningsstyrelsen ska föreslå en årsrapport om myndighetens verksamhet, inbegripet om ordförandens uppgifter, för tillsynsstyrelsen för godkännande.”

    c)

    Punkt 8 ska ersättas med följande:

    ”8.   Förvaltningsstyrelsen ska med vederbörlig hänsyn till ett förslag från tillsynsstyrelsen utse och återkalla överklagandenämndens ledamöter i enlighet med artikel 58.3 och 58.5.”

    d)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”9.   Ledamöterna i förvaltningsstyrelsen ska offentliggöra alla sammanträden som hållits samt mottagna förmåner. Utgifter ska redovisas offentligt i enlighet med tjänsteföreskrifterna.”

    41.

    Artikel 48 ska ändras på följande sätt:

    a)

    I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Ordföranden ska ansvara för att förbereda tillsynsstyrelsens arbete, inbegripet genom att fastställa den dagordning som tillsynsstyrelsen ska anta, kalla till möten lägga fram punkter för beslut samt fungera som ordförande för tillsynsstyrelsens möten.

    Ordföranden ska ansvara för att fastställa dagordningen för förvaltningsstyrelsen för antagande av förvaltningsstyrelsen och ska fungera som ordförande för förvaltningsstyrelsens möten.

    Ordföranden får uppmana förvaltningsstyrelsen att överväga att inrätta en samordningsgrupp i enlighet med artikel 45b.”

    b)

    Punkt 2 ska ersättas med följande:

    ”2.   Ordföranden ska väljas ut på grundval av meriter, färdigheter, kunskaper om finansiella institut och finansiella marknader samt erfarenhet som är relevant för finansiell tillsyn och reglering, efter en öppen ansökningsomgång där principen om jämn könsfördelning ska beaktas som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Tillsynsstyrelsen ska med kommissionens bistånd upprätta en slutlista över kvalificerade sökande för posten som ordförande. På grundval av denna slutlista ska rådet anta ett beslut om att utse en ordförande efter bekräftelse av Europaparlamentet.

    Om ordföranden inte längre uppfyller villkoren i artikel 49 eller har befunnits skyldig till ett allvarligt fel får rådet, efter ett förslag från kommissionen som har godkänts av Europaparlamentet, anta ett beslut om att skilja personen i fråga från dennes uppdrag.

    Tillsynsstyrelsen ska också bland sina ledamöter utse en vice ordförande som ska utföra ordförandens uppgifter i dennes frånvaro. Den vice ordföranden ska inte utses bland förvaltningsstyrelsens medlemmar.”

    c)

    I punkt 4 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Vid den utvärdering som avses i första stycket ska ordförandens uppgifter utföras av vice ordföranden.

    Rådet får, på förslag av tillsynsstyrelsen, med bistånd av kommissionen och med beaktande av utvärderingen som avses i första stycket, förnya ordförandens mandat en gång.”

    d)

    Punkt 5 ska ersättas med följande:

    ”5.   Ordföranden får skiljas från sitt uppdrag endast på allvarliga grunder. Han eller hon får endast skiljas från sitt uppdrag av Europaparlamentet efter att rådet antagit ett beslut efter samråd med tillsynsstyrelsen.”

    42.

    Artikel 49 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Rubriken ska ersättas med följande:

    ”Ordförandens oberoende”.

    b)

    Första stycket ska ersättas med följande:

    ”Utan att det påverkar tillsynsstyrelsens funktion i fråga om ordförandens uppgifter, ska ordföranden varken efterfråga eller ta emot instruktioner från unionens institutioner eller organ, från någon regering eller något annat offentligt eller privat organ.”

    43.

    Artikel 49a ska ersättas med följande:

    ”Artikel 49a

    Utgifter

    Ordföranden ska offentliggöra alla sammanträden som hållits med externa intressenter inom två veckor efter sammanträdet i fråga samt mottagna förmåner. Utgifter ska redovisas offentligt i enlighet med tjänsteföreskrifterna.”

    44.

    Artikel 50 ska utgå.

    45.

    Artikel 54 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Inledningen ska ersättas med följande:

    ”2.   Gemensamma kommittén ska fungera som ett forum där myndigheten ska samarbeta nära och regelbundet för att säkerställa sektorövergripande konvergens, samtidigt som sektoriella särdrag beaktas, med europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), i synnerhet, när så krävs enligt unionsrätten, i fråga om”.

    ii)

    Första strecksatsen ska ersättas med följande:

    ”—

    finansiella konglomerat och, om så krävs enligt unionsrätten, konsolidering av tillsynen,”.

    iii)

    Femte och sjätte strecksatserna ska ersättas med följande:

    ”—

    cybersäkerhet,

    utbyte av uppgifter och bästa praxis med ESRB och de övriga europeiska tillsynsmyndigheterna,”.

    iv)

    Följande strecksatser ska läggas till:

    ”—

    finansiella tjänster till privatpersoner och skydd av insättare, konsumenter och investerare,

    rådgivning från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 1.6.”

    b)

    Följande punkt ska införas:

    ”2a.   Den gemensamma kommittén får bistå kommissionen i bedömningen av villkoren och de tekniska specifikationerna och förfarandena för att säkerställa en säker och effektiv sammanlänkning av de centraliserade automatiserade mekanismerna enligt den rapport som avses i artikel 32a.5 i direktiv (EU) 2015/849 samt i den faktiska sammankopplingen av de nationella registren enligt det direktivet.”

    c)

    Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3.   Gemensamma kommittén ska ha särskild personal som tillhandahålls från de europeiska tillsynsmyndigheterna som ska fungera som ett permanent sekretariat. Myndigheten ska avsätta tillräckliga resurser för administrativa utgifter samt utgifter för infrastruktur och drift.”

    46.

    Artikel 55 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3.   Ordföranden i den gemensamma kommittén ska utses för ett år i taget enligt ett rullande schema bland ordförandena i de europeiska tillsynsmyndigheterna. Ordföranden i den gemensamma kommittén ska vara andre vice ordförande i ESRB.”

    b)

    I punkt 4 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Den gemensamma kommittén ska sammanträda minst var tredje månad.”

    c)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”5.   Myndighetens ordförande ska regelbundet underrätta tillsynsstyrelsen om ståndpunkter som intagits vid den gemensamma kommitténs sammanträden.”

    47.

    Artiklarna 56 och 57 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 56

    Gemensamma ståndpunkter och akter

    Inom ramen för sina uppgifter enligt kapitel II i denna förordning, och särskilt i fråga om genomförandet av direktiv 2002/87/EG, ska myndigheten i tillämpliga fall eftersträva att genom konsensus, om så är lämpligt, nå fram till gemensamma ståndpunkter tillsammans med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten).

    När så krävs enligt unionsrätten ska åtgärder enligt artiklarna 10–16 och beslut enligt artiklarna 17, 18 och 19 i denna förordning avseende tillämpningen av direktiv 2002/87/EG och av andra lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i denna förordning, som också ligger inom behörighetsområdet för den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) eller den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), antas parallellt, om så är lämpligt, av myndigheten och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten).

    Artikel 57

    Underkommittéer

    1.   Den gemensamma kommittén får inrätta underkommittéer vars syfte är att utarbeta utkast till gemensamma ståndpunkter och akter till den gemensamma kommittén.

    2.   Varje underkommitté ska bestå av de personer som avses i artikel 55.1 och en företrädare på hög nivå för den tjänstgörande personalen på den relevanta behöriga myndigheten i varje medlemsstat.

    3.   Varje underkommitté ska utse en ordförande bland företrädare för de relevanta behöriga myndigheterna som också ska vara observatör i den gemensamma kommittén.

    4.   För tillämpningen av artikel 56 ska en underkommitté för finansiella konglomerat inrättas inom den gemensamma kommittén.

    5.   Den gemensamma kommittén ska på sin webbplats offentliggöra alla inrättade underkommittéer, inklusive deras mandat och en förteckning över medlemmarna med deras respektive funktioner i underkommittén.”

    48.

    Artikel 58 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Överklagandenämnden för de europeiska tillsynsmyndigheterna inrättas härmed.”

    b)

    I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:

    ”2.   Överklagandenämnden ska bestå av sex ledamöter och sex suppleanter, vilka ska vara välrenommerade personer med styrkta vitsord avseende relevanta kunskaper om unionsrätt och med internationella professionella erfarenheter, på tillräckligt hög nivå inom bankverksamhet, försäkring, tjänstepensioner, värdepappersmarknader eller andra finansiella tjänster, med uteslutande av personer som är anställda vid behöriga myndigheter eller andra nationella institutioner eller unionsinstitutioner eller organ som deltar i myndighetens verksamheter och ledamöter i bankintressentgruppen. Ledamöterna och suppleanterna ska vara medborgare i en medlemsstat och ska ha gedigna kunskaper i åtminstone två av unionens officiella språk. Överklagandenämnden ska besitta tillräcklig juridisk sakkunskap för att kunna tillhandahålla juridisk rådgivning avseende lagligheten, inbegripet proportionaliteten när det gäller myndighetens utövande av sina befogenheter.”

    c)

    Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3.   Två ledamöter och två suppleanter i överklagandenämnden ska utses av myndighetens förvaltningsstyrelse från en slutlista som kommissionen föreslår efter en öppen inbjudan att inkomma med intresseanmälan som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, och efter samråd med tillsynsstyrelsen.

    Efter att ha mottagit slutlistan får Europaparlamentet uppmana kandidater till ledamöter eller suppleanter att göra ett uttalande inför parlamentet och besvara eventuella frågor från dess ledamöter.

    Europaparlamentet får uppmana ledamöterna i överklagandenämnden att göra ett uttalande inför parlamentet och besvara eventuella frågor från dess ledamöter när så begärs, med undantag för uttalanden, frågor och svar som rör enskilda fall som avgjorts eller som är under behandling av överklagandenämnden.”

    49.

    I artikel 59 ska punkt 2 ersättas med följande:

    ”2.   Överklagandenämndens ledamöter och den personal inom myndigheten som tillhandahåller driftsstöd och sekretariatstjänster får inte delta i några överklagandeförfaranden som på något sätt berör deras personliga intressen, och inte heller om de tidigare företrätt någon av parterna i förfarandena eller deltagit i det beslut som överklagas.”

    50.

    I artikel 60 ska punkt 2 ersättas med följande:

    ”2.   Överklagandet ska innehålla en motivering och skriftligen sändas till myndigheten inom tre månader efter det att beslutet har meddelats den berörda personen eller, om beslutet inte har meddelats på detta sätt, inom två månader efter det att myndigheten offentliggjort beslutet.

    Överklagandenämnden ska fatta beslut om överklagandet inom tre månader efter att det ingivits.”

    51.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 60a

    Myndighetens överskridande av befogenhet

    Alla fysiska eller juridiska personer får lämna ett motiverat råd till kommissionen om de personerna anser att myndigheten har överskridit sin befogenhet, inbegripet att inte handla i enlighet med proportionalitetsprincipen som avses i artikel 1.5, när den handlar enligt artiklarna 16 och 16b, och att detta innebär ett direkt och individuellt problem för denna person.”

    52.

    Artikel 62.1 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Inledningen ska ersättas av följande:

    ”1.   Intäkter till myndigheten, som är ett europeiskt organ i enlighet med artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) 2018/1046 (*22) (nedan kallad budgetförordningen), ska särskilt omfatta alla kombinationer av följande:

    (*22)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).”"

    b)

    Följande led ska läggas till:

    ”d)

    Eventuella frivilliga bidrag från medlemsstaterna eller observatörer.

    e)

    Överenskomna avgifter för publikationer, utbildning och andra tjänster som myndigheten tillhandahåller, om de särskilt har begärts av en eller flera behöriga myndigheter.”

    c)

    Följande stycke ska läggas till:

    ”Eventuella frivilliga bidrag från medlemsstaterna eller observatörer som avses i första stycket d ska inte godtas om detta skulle leda till tvivel om myndighetens oberoende och opartiskhet. Frivilliga bidrag som utgör ersättning för kostnader för uppgifter som en behörig myndighet delegerat till myndigheten ska inte anses leda till tvivel om den senast nämndas oberoende.”

    53.

    Artiklarna 63, 64 och 65 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 63

    Upprättande av budgeten

    1.   Varje år ska verkställande direktören utarbeta ett preliminärt förslag till samlat programdokument för myndigheten för de tre följande budgetåren, med beräknade inkomster och utgifter samt uppgifter om personal, från den årliga och fleråriga programplaneringen och översända det till förvaltningsstyrelsen och tillsynsstyrelsen tillsammans med tjänsteförteckningen.

    2.   Tillsynsstyrelsen ska, på grundval av det förslag som har godkänts av förvaltningsstyrelsen, anta förslaget till samlat programdokument för de tre följande budgetåren.

    3.   Det samlade programdokumentet ska översändas av förvaltningsstyrelsen till kommissionen, Europaparlamentet och rådet samt Europeiska revisionsrätten senast den 31 januari.

    4.   Med beaktande av det samlade programdokumentet ska kommissionen i förslaget till unionens budget ta upp de preliminära anslag som den anser nödvändiga mot bakgrund av tjänsteförteckningen och de utjämnande bidrag som ska belasta unionens allmänna budget i enlighet med artiklarna 313 och 314 i EUF-fördraget.

    5.   Europaparlamentet och rådet ska anta myndighetens tjänsteförteckning. Europaparlamentet och rådet ska bevilja anslag för utjämnande bidrag till myndigheten.

    6.   Tillsynsstyrelsen ska anta myndighetens budget. Budgeten ska bli slutgiltig när unionens allmänna budget slutgiltigt har antagits. Vid behov ska den anpassas i enlighet med det slutgiltiga antagandet.

    7.   Förvaltningsstyrelsen ska utan onödigt dröjsmål underrätta Europaparlamentet och rådet om den avser att genomföra projekt som kan ha betydande ekonomiska konsekvenser för finansieringen av budgeten, särskilt projekt som rör fast egendom, t.ex. hyra eller förvärv av fastigheter.

    8.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 266 och 267 i budgetförordningen ska Europaparlamentet och rådet godkänna alla projekt som kan ha betydande ekonomiska konsekvenser eller långsiktiga konsekvenser för finansieringen av myndighetens budget, särskilt projekt som rör fast egendom, t.ex. hyra eller förvärv av fastigheter, inbegripet uppsägningsklausuler.

    Artikel 64

    Genomförande och kontroll av budgeten

    1.   Verkställande direktören ska fungera som utanordnare och genomföra myndighetens årliga budget.

    2.   Myndighetens räkenskapsförare ska översända de preliminära räkenskaperna till kommissionens räkenskapsförare och till revisionsrätten senast den 1 mars påföljande år. Bestämmelserna i artikel 70 ska inte hindra myndigheten från att förse revisionsrätten med eventuella uppgifter som revisionsrätten begär inom ramen för sin behörighet.

    3.   Myndighetens räkenskapsförare ska, senast den 1 mars påföljande år, översända de räkenskapsuppgifter som krävs som underlag för konsolideringen till kommissionens räkenskapsförare på det sätt och i den form som denne har fastställt.

    4.   Myndighetens räkenskapsförare ska också, senast den 31 mars påföljande år, sända rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen till ledamöterna i tillsynsstyrelsen och till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten.

    5.   Efter att ha mottagit revisionsrättens iakttagelser i fråga om myndighetens preliminära räkenskaper i enlighet med artikel 246 i budgetförordningen ska myndighetens räkenskapsförare upprätta dess slutliga räkenskaper. Verkställande direktören ska sända dem till tillsynsstyrelsen, som ska avge ett yttrande om dessa räkenskaper.

    6.   Myndighetens räkenskapsförare ska, senast den 1 juli påföljande år, sända de slutliga räkenskaperna, tillsammans med tillsynsstyrelsens yttrande, till kommissionens räkenskapsförare och till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten.

    Myndighetens räkenskapsförare ska också, senast den 15 juni varje år, sända ett redovisningspaket till kommissionens räkenskapsförare, i ett standardformat som fastställs av kommissionens räkenskapsförare, som underlag för konsolideringen.

    7.   De slutliga räkenskaperna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november det påföljande året.

    8.   Senast den 30 september ska verkställande direktören besvara revisionsrättens iakttagelser och även sända en kopia av svaret till förvaltningsstyrelsen och kommissionen.

    9.   Verkställande direktören ska, på Europaparlamentets begäran och i enlighet med artikel 261.3 i budgetförordningen, lägga fram för Europaparlamentet alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret ska kunna fungera väl.

    10.   Europaparlamentet ska före den 15 maj år N + 2, på rekommendation av rådet, som ska fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet, bevilja myndigheten ansvarsfrihet för budgetens genomförande budgetår N.

    11.   Myndigheten ska lämna ett motiverat yttrande om Europaparlamentets ståndpunkt och eventuella andra iakttagelser som gjorts av Europaparlamentet inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.

    Artikel 65

    Finansiella regler

    Förvaltningsstyrelsen ska anta myndighetens finansiella regler efter samråd med kommissionen. Dessa regler får inte avvika från kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 (*23) såvida inte de särskilda behoven för driften av myndigheten kräver det och endast med kommissionens förhandsgodkännande.

    (*23)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 av den 18 december 2018 med rambudgetförordning för de organ som inrättats enligt EUF-fördraget och Euratomfördraget och som avses i artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (EUT L 122, 10.5.2019, s. 1).”"

    54.

    I artikel 66 ska punkt 1 ersättas med följande:

    ”1.   För bekämpning av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet ska Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (*24) tillämpas på myndigheten utan inskränkning.

    (*24)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).”"

    55.

    Artikel 70 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Ledamöterna i tillsynsstyrelsen och alla i myndighetens personal, inbegripet tillfälligt utstationerade nationella experter och alla andra personer som utför uppgifter för myndigheten på grundval av avtal, ska omfattas av kravet på tystnadsplikt enligt artikel 339 i EUF-fördraget och de relevanta bestämmelserna i tillämplig unionslagstiftning även efter det att deras förordnanden upphört.”

    b)

    I punkt 2 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Skyldigheten enligt punkt 1 i denna artikel och första stycket i denna punkt ska inte hindra myndigheten och de behöriga myndigheterna från att använda upplysningarna för efterlevnadskontroll av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2, och i synnerhet vid rättsliga förfaranden för antagande av beslut.”

    c)

    Följande punkt ska införas:

    ”2a.   Förvaltningsstyrelsen och tillsynsstyrelsen ska säkerställa att personer som direkt eller indirekt, permanent eller tillfälligt, tillhandahåller tjänster som har anknytning till myndighetens uppdrag, inbegripet tjänstemän och andra personer som har bemyndigats av förvaltningsstyrelsen och tillsynsstyrelsen eller utsetts av den behöriga myndigheten för detta syfte, omfattas av krav på tystnadsplikt som är likvärdiga med kraven i punkterna 1 och 2.

    Samma krav på tystnadsplikt ska även tillämpas på observatörer som deltar i förvaltningsstyrelsens och tillsynsstyrelsens sammanträden och som deltar i myndighetens verksamhet.”

    d)

    Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

    ”3.   Punkterna 1 och 2 ska inte hindra myndigheten från att utbyta uppgifter med behöriga myndigheter i enlighet med denna förordning och annan unionslagstiftning som är tillämplig på finansiella institut.

    För dessa uppgifter ska tystnadsplikt gälla enligt punkterna 1 och 2. Myndigheten ska i sina interna verksamhetsregler fastställa hur de regler om konfidentialitet som avses i punkterna 1 och 2 ska genomföras praktiskt.

    4.   Myndigheten ska tillämpa kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 (*25).

    (*25)  Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).”"

    56.

    Artikel 71 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 71

    Dataskydd

    Denna förordning ska inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vid deras behandling av personuppgifter enligt förordning (EU) 2016/679 eller myndighetens skyldigheter vid sin behandling av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (*26) inom ramen för dess ansvarsområden.

    (*26)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).”"

    57.

    I artikel 72 ska punkt 2 ersättas med följande:

    ”2.   Förvaltningsstyrelsen ska anta närmare föreskrifter för tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001.”

    58.

    I artikel 74 ska första stycket ersättas med följande:

    ”De nödvändiga arrangemangen beträffande de lokaler som myndigheten ska få i den medlemsstat där den har sitt säte och de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten samt de särskilda regler som i den medlemsstaten är tillämpliga på myndighetens personal och deras familjemedlemmar ska, efter förvaltningsstyrelsens godkännande, fastställas i en överenskommelse om säte mellan myndigheten och den medlemsstaten.”

    59.

    Artikel 76 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 76

    Förhållande till kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter

    Myndigheten ska betraktas som den lagliga efterföljaren till kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter (CEBS). CEBS alla tillgångar och skulder samt alla oavslutade transaktioner ska senast dagen för inrättandet av myndigheten automatiskt överföras till myndigheten. CEBS ska upprätta ett bokslut som visar läget när det gäller utgående tillgångar och skulder vid dagen för överföringen. Detta bokslut ska revideras och godkännas av CEBS och av kommissionen.”

    60.

    Artikel 81 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

    ”1.   Senast den 31 december 2021 och därefter vart tredje år ska kommissionen offentliggöra en allmän rapport om resultaten av myndighetens arbete och förfarandena i denna förordning. Rapporten ska innehålla en utvärdering av bland annat:”.

    ii)

    I led a ska inledningsfrasen och led i ersättas med följande:

    ”a)

    vilken grad av effektivitet och konvergens som har uppnåtts av de behöriga myndigheterna när det gäller tillsynspraxis,

    i)

    de behöriga myndigheternas oberoende och konvergens när det gäller standarder motsvarande bolagsstyrning,”.

    iii)

    Följande led ska läggas till:

    ”g)

    gemensamma kommitténs funktionssätt,

    h)

    hindren för eller effekterna av konsolidering av tillsynen enligt artikel 8,”.

    b)

    Följande punkter ska införas:

    ”2a.   Som en del av den allmänna rapport som avses i punkt 1 i denna artikel ska kommissionen, efter samråd med alla berörda myndigheter och intressenter, genomföra en heltäckande utvärdering tillämpningen av artikel 9c.

    2b.   Som en del av den allmänna rapport som avses i punkt 1 i denna artikel ska kommissionen, efter samråd med alla relevanta behöriga myndigheter och intressenter, genomföra en heltäckande utvärdering av hur de särskilda uppgifter avseende förhindrande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som myndigheten tilldelats enligt artiklarna 1.2, 8.1 l, 9a, 9b, 17, och 19 i denna förordning utförs, hur de fungerar och hur ändamålsenliga de är. Som en del av denna utvärdering ska kommissionen analysera samspelet mellan dessa uppgifter och de uppgifter som tilldelats den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) samt de rättsliga praktiska aspekterna av myndighetens befogenheter i den mån de låter myndigheten basera sina åtgärder på nationell rätt som införlivar direktiv eller utnyttjar alternativ. Kommissionen ska dessutom, på grundval av en heltäckande analys av kostnader och fördelar och i enlighet med målet att säkerställa enhetlighet, effektivitet och ändamålsenlighet, noggrant undersöka möjligheten att ge en befintlig eller ny särskild EU-omfattande byrå specifika uppgifter i fråga om förhindrande och bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism.”

    Artikel 2

    Ändringar av förordning (EU) nr 1094/2010

    Förordning (EU) nr 1094/2010 ska ändras på följande sätt:

    1.

    Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska agera enligt de befogenheter som den tilldelas genom denna förordning och vara verksam inom tillämpningsområdet för direktiv 2009/138/EG med undantag av avdelning IV, direktiv 2002/87/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 (*27) och (EU) 2016/2341 (*28) samt, i den mån dessa akter tillämpas på försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, tjänstepensionsinstitut och försäkringsförmedlare, inom ramen för de relevanta delarna av direktiven 2002/65/EG, inbegripet alla direktiv, förordningar och beslut som grundas på dessa akter och alla framtida rättsligt bindande unionsakter genom vilka myndigheten tilldelas uppgifter.

    Myndigheten ska bidra till det arbete som utförs av den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (*29), i fråga om att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (*30) och förordning (EU) nr 1093/2010. Myndigheten ska besluta om sitt godkännande i enlighet med artikel 9a.9 i förordning (EU) nr 1093/2010.

    3.   Myndigheten ska agera inom verksamhetsområdet för försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, finansiella konglomerat, tjänstepensionsinstitut och försäkringsförmedlare, när det gäller frågor som inte direkt omfattas av de lagstiftningsakter som avses i punkt 2, inbegripet ärenden som rör företagsstyrning, revision och finansrapportering, med beaktande av hållbara affärsmodeller och integrering av miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsfaktorer, förutsatt att det krävs sådana åtgärder för att säkerställa att dessa akter tillämpas på ett ändamålsenligt och enhetligt sätt.

    (*27)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution (EUT L 26, 2.2.2016, s. 19)."

    (*28)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EUT L 354. 23.12.2016, s. 37)."

    (*29)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12)."

    (*30)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).”"

    b)

    Punkt 6 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Första stycket ska ändras på följande sätt:

    Inledningen ska ersättas med följande:

    ”6.   Myndighetens syfte ska vara att skydda allmänintresset genom att bidra till det finansiella systemets stabilitet och effektivitet på kort, medellång och lång sikt, till förmån för unionens ekonomi, dess medborgare och företag. Myndigheten ska inom sina respektive behörighetsområden bidra till att”.

    Leden e och f ska ersättas med följande:

    ”e)

    säkerställa att risker i samband med försäkringar, återförsäkring och tjänstepensioner regleras och övervakas på lämpligt sätt,

    f)

    stärka kundskyddet och konsumentskyddet, och”.

    Följande led ska läggas till:

    ”g)

    stärka enhetligheten i tillsynspraxisen på den inre marknaden.”

    ii)

    Andra stycket ska ersättas med följande:

    ”I detta syfte ska myndigheten bidra till att säkerställa en konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillämpning av de akter som avses i punkt 2 i denna artikel, främja enhetlighet i tillsynen och avge yttranden i enlighet med artikel 16a till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.”

    iii)

    Fjärde stycket ska ersättas med följande:

    ”När myndigheten utför sina uppgifter, ska den handla självständigt, objektivt och på ett icke-diskriminerande och transparent sätt i hela unionens intresse, och den ska, när så är relevant, respektera principen om proportionalitet. Myndigheten ska vara ansvarig och handla med integritet och den ska säkerställa att alla berörda parter behandlas rättvist.”

    iv)

    Följande stycken ska läggas till:

    ”Innehållet i och formen för myndighetens verksamhet och åtgärder, i synnerhet riktlinjer, rekommendationer, yttranden, frågor och svar samt förslag till tillsynsstandarder och förslag till genomförandestandarder ska fullt ut respektera tillämpliga bestämmelser i denna förordning och i de lagstiftningsakter som avses i punkt 2. Myndighetens verksamhet och åtgärder ska i den mån den är tillåten och relevant enligt dessa bestämmelser, i enlighet med proportionalitetsprincipen, ta vederbörlig hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten hos de inneboende riskerna hos den verksamhet som bedrivs av ett finansiellt institut, ett företag, en annan enhet eller en finansiell verksamhet som påverkas av myndighetens verksamhet och åtgärder.”

    c)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”7.   Myndigheten ska inrätta en kommitté som ska vara en integrerad del av myndigheten och som ska fungera rådgivande för myndigheten när det gäller hur dess agerande och åtgärder, i fullständig överensstämmelse med tillämpliga regler, ska beakta särskilda skillnader som råder i sektorn avseende arten, omfattningen och komplexiteten hos risker, avseende affärsmodeller och affärspraxis samt avseende de finansiella institutens och marknadernas storlek, i den utsträckning sådana faktorer är relevanta för de regler som beaktas.”

    2.

    Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska ingå i ett europeiskt system för finansiell tillsyn (ESFS). ESFS huvudsakliga syfte ska vara att se till att de regler som gäller för den finansiella sektorn genomförs på ett sätt som bevarar den finansiella stabiliteten och som säkerställer förtroendet för det finansiella systemet som helhet samt ger effektivt och tillräckligt skydd för kunder till och konsumenter av finansiella tjänster.”

    b)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   Enligt principen om lojalt samarbete i artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska parterna inom ESFS samarbeta i en anda av förtroende och med fullständig ömsesidig respekt, i synnerhet genom att se till att lämpliga och tillförlitliga uppgifter utväxlas mellan dem och från myndigheten till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.”

    c)

    I punkt 5 ska följande stycke läggas till:

    ”Utan att det påverkar nationella befogenheter, ska hänvisningar i denna förordning till tillsyn innefatta all relevant verksamhet, som alla behöriga myndigheter ska utföra enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.”

    3.

    Artikel 3 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 3

    Myndigheternas ansvarighet

    1.   De myndigheter som avses i artikel 2.2 a–d ska vara ansvariga inför Europaparlamentet och rådet.

    2.   I enlighet med artikel 226 i EUF-förordningen ska myndigheten fullt ut samarbeta med Europaparlamentet under en sådan eventuell undersökning enligt den artikeln.

    3.   Tillsynsstyrelsen ska anta en årsrapport om myndighetens verksamhet, inbegripet om utförandet av ordförandens uppgifter, och ska senast den 15 juni varje år överlämna denna rapport till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Rapporten ska offentliggöras.

    4.   På Europaparlamentets begäran ska ordföranden delta i en utfrågning inför Europaparlamentet om myndighetens prestationer. En utfrågning ska äga rum minst en gång om året. Ordföranden ska, på begäran, göra ett uttalande inför Europaparlamentet och besvara alla eventuella frågor från dess ledamöter.

    5.   Ordföranden ska, på begäran och minst 15 dagar före det uttalande som avses i punkt 4, skriftligen rapportera om myndighetens verksamhet till Europaparlamentet.

    6.   Förutom de uppgifter som avses i artiklarna 11–18, 20 och 33, ska rapporten även innehålla alla relevanta uppgifter som Europaparlamentet begär på ad hoc-basis.

    7.   Myndigheten ska svara muntligt eller skriftligt på frågor som Europaparlamentet eller rådet riktar till den, inom fem veckor från mottagandet.

    8.   På begäran ska ordföranden hålla konfidentiella muntliga diskussioner inom stängda dörrar med ordföranden, vice ordförandena och samordnarna för Europaparlamentets ansvariga utskott. Alla deltagare ska respektera kraven om tystnadsplikt.

    9.   Utan att det påverkar dess konfidentialitetsskyldigheter som härrör från deltagande i internationella fora ska myndigheten på begäran informera Europaparlamentet om sitt bidrag till en enhetlig, gemensam, konsekvent och effektiv representation av unionens intressen i sådana internationella fora.”

    4.

    I artikel 4.2 ska led ii ersättas med följande:

    ”ii)

    när det gäller direktiv 2002/65/EG, de myndigheter och organ som har behörighet att säkerställa att finansiella institut uppfyller kraven i det direktivet.”

    5.

    I artikel 7 ska följande stycke läggas till:

    ”Lokaliseringen av myndighetens säte ska inte påverka hur myndigheten utför sina uppgifter och befogenheter, hur dess styrningsstruktur organiseras, hur dess huvudsakliga organisation drivs eller hur dess verksamhet i huvudsak finansieras, samtidigt som den ska göra det möjligt, i tillämpliga fall, att med unionens byråer dela sådana administrativa stödtjänster och lokalförvaltningstjänster som inte har någon anknytning till kärnverksamheten.”

    6.

    Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Led a ska ersättas med följande:

    ”a)

    Att på grundval av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2, bidra till upprättandet av gemensamma standarder och metoder av hög kvalitet för reglering och tillsyn, särskilt genom att utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder och tillsynsstandarder, riktlinjer, rekommendationer och andra åtgärder, inbegripet yttranden.”

    ii)

    Följande led ska införas:

    ”aa)

    Att utarbeta och hålla uppdaterad en unionshandbok för tillsynen av finansiella institut i unionen som beskriver bästa praxis samt metoder och processer av hög kvalitet och, bland annat, beaktar förändringar i affärspraxis och affärsmodeller och de finansiella institutens och marknadernas storlek.”

    iii)

    Led b ska ersättas med följande:

    ”b)

    Att bidra till en konsekvent tillämpning av rättsligt bindande unionsakter, särskilt genom att bidra till en gemensam tillsynskultur, säkerställa konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillämpning av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2, förebygga tillsynsarbitrage, främja och övervaka oberoende i tillsynsverksamheten, medla och lösa tvister mellan behöriga myndigheter, säkerställa en verkningsfull och enhetlig tillsyn av finansiella institut och inbördes överensstämmelse i tillsynskollegiernas verksamhet samt vidta åtgärder bland annat i krissituationer.”

    iv)

    Leden e–h ska ersättas med följande:

    ”e)

    Att organisera och genomföra inbördes utvärderingar av behöriga myndigheter, och i detta sammanhang utfärda riktlinjer och rekommendationer samt fastställa bästa praxis för att uppnå mer enhetliga tillsynsresultat.

    f)

    Att övervaka och bedöma marknadens utveckling inom sitt behörighetsområde, om relevant även utveckling som rör trender för försäkring, återförsäkring och tjänstepension, i synnerhet till hushåll och små och medelstora företag, och trender för innovativa finansiella tjänster med vederbörligt beaktande av utvecklingen rörande miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsfaktorer.

    g)

    Att genomföra marknadsanalyser för att ge vägledning till utförandet av myndighetens arbetsuppgifter.

    h)

    Att när så är relevant främja skyddet av försäkringstagare, personer som omfattas av pensionssystem och förmånstagare, konsumenter och investerare, särskilt i fråga om brister i ett gränsöverskridande sammanhang och med beaktande av relaterade risker.”

    v)

    Följande led ska införas efter led i:

    ”ia)

    Att bidra till upprättandet av en gemensam strategi för finansiella uppgifter inom unionen.”

    vi)

    Följande led ska införas efter led k:

    ”ka)

    Att på sin webbplats offentliggöra, och regelbundet uppdatera, alla tekniska tillsynsstandarder, tekniska genomförandestandarder, riktlinjer, rekommendationer och frågor och svar för varje lagstiftningsakt som avses i artikel 1.2, inbegripet översikter som gäller läget för pågående arbete och planerad tidpunkt för antagande av förslag till tekniska tillsynsstandarder och förslag till tekniska genomförandestandarder.”

    vii)

    Led l ska utgå.

    b)

    Följande punkt ska införas:

    ”1a.   När myndigheten utför sina uppgifter enligt denna förordning ska den

    a)

    till fullo utöva alla sina befogenheter,

    b)

    med beaktande av det övergripande målet att säkerställa de finansiella institutens säkerhet och sundhet, ta full hänsyn till olika typer av finansiella institut och finansiella instituts storlek och affärsmodeller,

    c)

    beakta tekniska innovationer, innovativa och hållbara affärsmodeller, såsom kooperativ och ömsesidiga bolag, och integrering av miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsfaktorer.”

    c)

    Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Följande led ska införas:

    ”ca)

    utfärda rekommendationer som fastställs i artikel 29a,”.

    ”da)

    utfärda varningar i enlighet med artikel 9.3,”.

    ii)

    Led g ska ersättas med följande:

    ”g)

    avge yttranden till Europaparlamentet, rådet eller kommissionen som föreskrivs i artikel 16a,”.

    iii)

    Följande led ska införas:

    ”ga)

    utfärda svar på frågor som föreskrivs i artikel 16b,

    gb)

    vidta åtgärder i enlighet med artikel 9a,”.

    d)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”3.   När myndigheten utför de uppgifter som avses i punkt 1 och utövar de befogenheter som avses i punkt 2 ska den agera med utgångspunkt i och inom ramarna för regelverket samt ta vederbörlig hänsyn till principerna om proportionalitet, när så är relevant, och bättre lagstiftning, inbegripet resultaten av analysen av kostnader och fördelar i enlighet med denna förordning.

    De öppna offentliga samråd som avses i artiklarna 10, 15, 16 och 16a ska genomföras så brett som möjligt för att säkerställa en metod som inkluderar alla berörda parter och ska ge berörda parter rimlig tid att svara. Myndigheten ska offentliggöra en sammanfattning av de berörda parternas synpunkter och en översikt över hur information och synpunkter som samlats in från samrådet användes i ett förslag till teknisk tillsynsstandard och i ett förslag till teknisk genomförandestandard.”

    7.

    Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Led a ska ersättas med följande:

    ”a)

    samla in uppgifter om, analysera och rapportera om konsumenttrender, såsom utvecklingen av kostnader och avgifter för finansiella tjänster och produkter till privatpersoner i medlemsstaterna,”.

    ii)

    Följande led ska införas:

    ”aa)

    göra djupgående tematiska granskningar av marknadsbeteenden och bygga upp en gemensam bild av praxis på marknaderna, i syfte att identifiera potentiella problem och att analysera deras effekter,

    ab)

    utveckla riskindikatorer för icke-professionella investerare för att utan onödigt dröjsmål upptäcka möjliga upphov till skada för konsumenterna och investerarna,”.

    iii)

    Följande led ska läggas till:

    ”e)

    bidra till likvärdiga konkurrensvillkor på den inre marknaden, där konsumenter och andra användare av finansiella tjänster har rättvis tillgång till finansiella tjänster och produkter,

    f)

    samordna behöriga myndigheters anonyma kundbesöksundersökningar, i tillämpliga fall.”

    b)

    Punkt 2 ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska övervaka nya och befintliga former av finansiell verksamhet och får anta riktlinjer och rekommendationer för att främja säkra och sunda marknader och en enhetlig och effektiv reglerings- och tillsynspraxis.”

    c)

    Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:

    ”4.   Myndigheten ska inrätta en kommitté för konsumentskydd och finansiell innovation, som ska vara en integrerad del av myndigheten och omfatta alla relevanta behöriga myndigheter och myndigheter med ansvar för konsumentskydd i syfte att stärka konsumentskyddet, samordna regleringen och tillsynen av ny eller innovativ finansiell verksamhet och bistå med råd som myndigheten ska lägga fram för Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Myndigheten ska samarbeta nära med Europeiska dataskyddsstyrelsen, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (*31), för att undvika duplicering, inkonsekvenser och rättsosäkerhet på området för dataskydd. Myndigheten får också bjuda in nationella dataskyddsmyndigheter som observatörer i kommittén.

    5.   Myndigheten får tillfälligt förbjuda eller begränsa marknadsföring, distribution eller försäljning av vissa finansiella produkter, instrument eller verksamheter som kan orsaka avsevärd finansiell skada för kunder eller konsumenter eller som hotar finansmarknadernas funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system i de fall och på de villkor som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 eller, om så krävs i en krissituation, i enlighet med artikel 18 och på de villkor som anges där.

    Myndigheten ska se över det beslut som avses i första stycket med lämpliga mellanrum, dock minst en gång var sjätte månad. Efter minst två på varandra följande förlängningar och på grundval av lämplig analys som syftar till att bedöma effekten på kunden eller konsumenten får myndigheten besluta om en årlig förlängning av förbudet.

    En medlemsstat får begära att myndigheten omprövar sitt beslut. I sådana fall ska myndigheten i enlighet med det förfarande som anges i artikel 44.1 andra stycket besluta huruvida den vidhåller det beslutet.

    Myndigheten får också bedöma om det finns behov av förbud mot eller begränsningar av vissa former av finansiell verksamhet eller praxis och, om ett sådant behov föreligger, underrätta kommissionen och de behöriga myndigheterna för att underlätta antagandet av sådana förbud eller begränsningar.

    (*31)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).”"

    8.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 9a

    Skrivelser om att inte vidta åtgärder

    1.   Myndigheten ska endast vidta åtgärderna som avses i punkt 2 i denna artikel under exceptionella omständigheter när den anser att tillämpningen av en av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 eller av någon delegerad akt eller genomförandeakt som baseras på dessa lagstiftningsakter ger upphov till betydande problem, av något av följande skäl:

    a)

    Myndigheten anser att det finns bestämmelser i akten som kan stå i direkt strid med en annan relevant akt.

    b)

    Om akten är en sådan lagstiftningsakt som avses i artikel 1.2 och avsaknaden av delegerade akter eller genomförandeakter för att komplettera eller specificera akten i fråga ger upphov till befogat tvivel gällande de rättsliga följderna av lagstiftningsakten eller en korrekt tillämpning av den.

    c)

    Avsaknaden av riktlinjer och rekommendationer enligt artikel 16 innebär praktiska problem avseende tillämpningen av lagstiftningsakten i fråga.

    2.   I de fall som avses i punkt 1 ska myndigheten till de behöriga myndigheterna och kommissionen översända en skriftlig detaljerad redogörelse för de problem den anser finnas.

    I de fall som avses i punkt 1 a och b ska myndigheten till kommissionen lämna ett yttrande om eventuella åtgärder den finner lämpliga, i form av ett nytt lagstiftningsförslag eller ett förslag till en ny delegerad akt eller genomförandeakt och om hur brådskande frågan enligt myndighetens mening är. Myndigheten ska offentliggöra sitt yttrande.

    I det fall som avses i punkt 1 c i denna artikel ska myndigheten så snart som möjligt utvärdera behovet av att anta relevanta riktlinjer eller rekommendationer i enlighet med artikel 16.

    Myndigheten ska handla snabbt, framför allt med målet att bidra till förhindrande av de problem som avses i punkt 1, närhelst det är möjligt.

    3.   Om det är nödvändigt i de fall som avses i punkt 1 och i väntan på antagande och tillämpning av nya åtgärder till följd av de steg som avses i punkt 2 ska myndigheten avge yttranden avseende särskilda bestämmelser i de akter som avses i punkt 1 i syfte att sprida konsekvent, effektiv och ändamålsenlig praxis för tillsyn och efterlevnad samt gemensam, enhetlig och konsekvent tillämpning av unionsrätten.

    4.   Om myndigheten, på grundval av den information den mottar, i synnerhet från behöriga myndigheter, anser att någon av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 eller en delegerad akt eller genomförandeakt som är baserad på dessa lagstiftningsakter ger upphov till betydande exceptionella problem med avseende på marknadens förtroende, konsument-, kund- eller investerarskydd, de finansiella marknadernas eller varumarknadernas funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet i unionen, ska den utan onödigt dröjsmål sända en skrivelse med en detaljerad redogörelse till de behöriga myndigheterna och kommissionen för de problem den anser finnas. Myndigheten får lämna ett yttrande till kommissionen om eventuella åtgärder den finner lämpliga, i form av ett nytt lagstiftningsförslag eller ett förslag till en ny delegerad akt eller genomförandeakt och om hur brådskande frågan är. Myndigheten ska offentliggöra sitt yttrande.”

    9.

    Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Första stycket ska ersättas med följande:

    ”1.   Om Europaparlamentet och rådet, i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget, till kommissionen delegerar befogenheten att anta tekniska tillsynsstandarder med hjälp av delegerade akter, för att sörja för en konsekvent harmonisering inom de områden som särskilt anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i denna förordning, får myndigheten utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder. Myndigheten ska överlämna sina förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen för antagande. Myndigheten ska samtidigt översända dessa tekniska tillsynsstandarder för kännedom till Europaparlamentet och rådet.”

    ii)

    Tredje stycket ska ersättas med följande:

    ”Innan förslagen lämnas till kommissionen ska myndigheten ha genomfört öppna offentliga samråd om förslagen till tekniska tillsynsstandarder och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte alls står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det förslag till tekniska tillsynsstandarder som avses eller till hur brådskande ärendet är. Myndigheten ska begära råd från den berörda intressentgrupp som avses i artikel 37.”

    iii)

    Fjärde stycket ska utgå.

    iv)

    Femte och sjätte styckena ska ersättas med följande:

    ”Kommissionen ska inom tre månader från mottagandet av ett förslag till teknisk tillsynsstandard besluta huruvida den ska anta det. Kommissionen ska i god tid informera Europaparlamentet och rådet att beslutet om antagande inte kan äga rum inom tremånadersperioden. Om det ligger i unionens intresse får kommissionen anta förslaget till teknisk tillsynsstandard endast till viss del eller med ändringar.

    Om kommissionen har för avsikt att inte anta ett förslag till tekniska tillsynsstandarder eller att anta det endast delvis eller med ändringar, ska den sända tillbaka förslaget till teknisk tillsynsstandard till myndigheten, med en förklaring till varför det inte antas eller varför det ska ändras. Kommissionen ska lämna en kopia av sin skrivelse till Europaparlamentet och rådet. Inom sex veckor får myndigheten ändra förslaget till teknisk tillsynsstandard på grundval av kommissionens föreslagna ändringar och på nytt överlämna det i form av ett formellt yttrande till kommissionen. Myndigheten ska lämna en kopia av det formella yttrandet till Europaparlamentet och rådet.”

    b)

    Punkt 2 ska ersättas med följande:

    ”2.   Om myndigheten inte har lämnat in något förslag till teknisk tillsynsstandard inom den tidsfrist som fastställts i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 får kommissionen begära ett sådant förslag inom en ny tidsfrist. Myndigheten ska i god tid informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen att den inte kommer att kunna hålla den nya tidsfristen.”

    c)

    I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Kommissionen ska genomföra öppna offentliga samråd om förslaget till tekniska tillsynsstandarder och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det förslag till tekniska tillsynsstandarder som avses eller till hur brådskande ärendet är. Kommissionen ska också begära råd från den berörda intressentgrupp som avses i artikel 37.”

    d)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   Tekniska tillsynsstandarder ska antas genom förordningar eller beslut. Orden ’teknisk tillsynsstandard’ ska finnas med i rubriken till sådana förordningar eller beslut. Dessa standarder ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i dem.”

    10.

    I artikel 13.1 ska andra stycket utgå.

    11.

    Artikel 15 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

    ”1.   Om Europaparlamentet och rådet enligt artikel 291 i EUF-fördraget tilldelar kommissionen genomförandebefogenheter att anta tekniska genomförandestandarder med hjälp av genomförandeakter inom områden som fastställts specifikt i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i denna förordning, får myndigheten utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder. Tekniska genomförandestandarder ska vara tekniska, får inte innebära strategiska beslut eller policyval och deras innehåll ska syfta till att fastställa villkoren för tillämpning av de akterna. Myndigheten ska överlämna sina förslag till tekniska genomförandestandarder till kommissionen för antagande. Myndigheten ska samtidigt översända dessa tekniska genomförandestandarder för kännedom till Europaparlamentet och rådet.

    Myndigheten ska innan den lämnar in förslag till genomförandestandarder till kommissionen genomföra öppna offentliga samråd och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte alls står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det förslag till tekniska genomförandestandarder som avses eller till hur brådskande ärendet är. Myndigheten ska begära råd från den berörda intressentgrupp som avses i artikel 37.

    Kommissionen ska inom tre månader från mottagandet av ett förslag till teknisk genomförandestandard besluta huruvida den ska anta det. Kommissionen får förlänga denna tidsfrist med en månad. Kommissionen ska i god tid informera Europaparlamentet och rådet om antagandet inte kan äga rum inom tremånadersperioden. Om det ligger i unionens intresse får kommissionen anta förslaget till teknisk genomförandestandard endast till viss del eller med ändringar.

    Om kommissionen har för avsikt att inte anta ett förslag till teknisk genomförandestandard eller att anta det endast delvis eller med ändringar ska den sända tillbaka förslaget till myndigheten, med en förklaring till varför den har för avsikt att inte anta det eller varför det ska ändras. Kommissionen ska lämna en kopia av sin skrivelse till Europaparlamentet och rådet. Inom sex veckor får myndigheten ändra förslaget till teknisk genomförandestandard på grundval av kommissionens föreslagna ändringar och på nytt överlämna det i form av ett formellt yttrande till kommissionen. Myndigheten ska lämna en kopia av det formella yttrandet till Europaparlamentet och rådet.

    Om myndigheten när den period på sex veckor som avses i fjärde stycket löper ut inte har överlämnat ett ändrat förslag till teknisk genomförandestandard, eller har överlämnat ett förslag till teknisk genomförandestandard som inte har ändrats på ett sådant sätt att det är förenligt med kommissionens förslag till ändringar, får kommissionen anta den tekniska genomförandestandarden med de ändringar den anser relevanta eller förkasta den.

    Kommissionen får inte ändra innehållet i ett förslag till teknisk genomförandestandard som utarbetats av myndigheten utan att detta först har samordnats med myndigheten, så som anges i denna artikel.

    2.   Om myndigheten inte har lämnat in något förslag till teknisk genomförandestandard inom den tidsfrist som fastställts i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 får kommissionen begära ett sådant förslag inom en ny tidsfrist. Myndigheten ska i god tid informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen att den inte kommer att kunna hålla den nya tidsfristen.”

    b)

    I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Kommissionen ska genomföra öppna offentliga samråd om förslaget till tekniska genomförandestandarder och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det förslag till tekniska genomförandestandarder som avses eller till hur brådskande ärendet är. Kommissionen ska också begära råd från den berörda intressentgrupp som avses i artikel 37.”

    c)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   Tekniska genomförandestandarder ska antas genom förordningar eller beslut. Orden ’teknisk genomförandestandard’ ska finnas med i rubriken till sådana förordningar eller beslut. Dessa standarder ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i dem.”

    12.

    Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska, i syfte att upprätta en konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillsynspraxis inom ESFS och säkerställa en gemensam, enhetlig och konsekvent tillämpning av unionsrätten, utfärda riktlinjer riktade till alla behöriga myndigheter eller alla finansiella institut och utfärda rekommendationer till en eller flera behöriga myndigheter eller en eller flera finansiella institut.

    Riktlinjer och rekommendationer ska överensstämma med mandatet i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 eller i den här artikeln.

    2.   Myndigheten ska när så är lämpligt genomföra öppna offentliga samråd om de riktlinjer och rekommendationer och, i förekommande fall, de frågor och svar som den utfärdar och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna med att utfärda sådana riktlinjer och rekommendationer. Dessa samråd och analyser ska stå i proportion till riktlinjernas eller rekommendationernas omfattning, art och konsekvenser. Myndigheten ska när så är lämpligt också begära råd från intressentgruppen för försäkring och återförsäkring och intressentgruppen för tjänstepensioner som avses i artikel 37. Om myndigheten inte genomför öppna offentliga samråd eller inte begär råd från intressentgruppen för försäkring och återförsäkring och intressentgruppen för tjänstepensioner, ska den lämna skäl för detta.”

    b)

    Följande punkt ska införas:

    ”2a.   Riktlinjer och rekommendationer ska inte endast hänvisa till, eller återge, delar av lagstiftningsakter. Innan en ny riktlinje eller rekommendation utfärdas ska myndigheten först se över befintliga riktlinjer och rekommendationer, i syfte att undvika eventuell duplicering.”

    c)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   I den rapport som avses i artikel 43.5 ska myndigheten informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen om de riktlinjer och rekommendationer som har utfärdats.”

    13.

    Följande artiklar ska införas:

    ”Artikel 16a

    Yttranden

    1.   Myndigheten får, på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen eller på eget initiativ, avge yttranden till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om alla frågor som har samband med dess behörighetsområde.

    2.   Den begäran som avses i punkt 1 får inbegripa ett offentligt samråd eller en teknisk analys.

    3.   När det gäller bedömning av fusioner och förvärv som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2009/138/EG och som enligt det direktivet kräver samråd mellan de behöriga myndigheterna i två eller fler medlemsstater, får myndigheten på begäran av någon av de berörda behöriga myndigheterna avge och offentliggöra ett yttrande om sådana bedömningar, utom avseende kriterierna i artikel 59.1 e i direktiv 2009/138/EG. Yttrandet ska avges utan dröjsmål och under alla förhållanden före slutet av bedömningsperioden enligt direktiv 2009/138/EG.

    4.   Myndigheten får på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen ge tekniska råd till Europaparlamentet, rådet och kommissionen på de områden som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.

    Artikel 16b

    Frågor och svar

    1.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 i denna artikel får frågor gällande den praktiska tillämpningen eller genomförandet av bestämmelserna i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2, eller tillhörande delegerade akter och genomförandeakter samt riktlinjer och rekommendationer som antagits enligt dessa lagstiftningsakter, ställas av alla fysiska eller juridiska personer, inbegripet behöriga myndigheter och unionens institutioner och organ, till myndigheten på något av unionens officiella språk.

    Innan finansiella institut ställer en fråga till myndigheten ska de bedöma huruvida de ska ställa frågan i första hand till sin behöriga myndighet.

    Innan myndigheten offentliggör svar på godkända frågor får den begära kompletterande förtydliganden av frågor som ställts av de fysiska eller juridiska personer som avses i denna punkt.

    2.   Svar från myndigheten på de frågor som avses i punkt 1 ska inte vara bindande. Svar ska göras tillgängligt på minst det språk som frågan lämnades på.

    3.   Myndigheten ska upprätta och underhålla ett webbaserat verktyg på sin webbplats för inlämnande av frågor och snabbt offentliggörande av alla frågor som inkommer och svar på alla tillåtliga frågor enligt punkt 1, om inte ett sådant offentliggörande står i strid med dessa personers berättigade intresse eller skulle innebära en risk för det finansiella systemets stabilitet. Myndigheten kan avvisa frågor som den inte avser att svara på. Myndigheten ska offentliggöra avvisade frågor på sin webbplats under en period på två månader.

    4.   Tre röstberättigade ledamöter i tillsynsstyrelsen kan begära att tillsynsstyrelsen enligt artikel 44 ska fatta beslut om huruvida det ämne som tas upp i den tillåtliga fråga som avses i punkt 1 i den här artikeln ska behandlas i riktlinjer enligt artikel 16, begära råd från den intressentgrupp som avses i artikel 37, granska frågorna och svaren med lämpliga mellanrum, genomföra öppna offentliga samråd eller analysera möjliga tillhörande kostnader och fördelar. Sådana samråd och analyser ska stå i proportion till omfattningen, arten och konsekvenserna av de aktuella utkasten till frågor och svar eller till hur brådskande ärendet är. När den intressentgrupp som avses i artikel 37 involveras ska sekretesskyldighet tillämpas.

    5.   Myndigheten ska till kommissionen vidarebefordra frågor som kräver tolkning av unionsrätten. Myndigheten ska offentliggöra alla svar från kommissionen.”

    14.

    Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Första stycket ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska, på begäran av en eller flera behöriga myndigheter, Europaparlamentet, rådet, kommissionen, relevant intressentgrupp eller på eget initiativ, inbegripet när detta bygger på faktauppgifter och väl underbyggd information från fysiska eller juridiska personer, och efter att ha underrättat den berörda behöriga myndigheten, redogöra för hur den avser gå vidare med fallet och när så är lämpligt utreda den påstådda överträdelsen av eller underlåtenheten att tillämpa unionsrätten.”

    ii)

    Följande stycken ska läggas till:

    ”Utan att det påverkar de befogenheter som fastställs i artikel 35 får myndigheten, efter att ha informerat den berörda behöriga myndigheten, rikta en vederbörligen motiverad begäran om information direkt till andra behöriga myndigheter, när en begäran om information från den berörda behöriga myndigheten har visat sig vara eller anses vara otillräcklig för att få den information som anses vara nödvändig för att utreda en påstådd överträdelse av unionsrätten eller underlåtenhet att tillämpa den.

    Mottagaren av en sådan begäran ska förse myndigheten med tydlig, korrekt och komplett information utan onödigt dröjsmål.”

    b)

    Följande punkt ska införas:

    ”2a.   Utan att det påverkar befogenheterna enligt denna förordning och innan myndigheten utfärdar en sådan rekommendation som anges i punkt 3 ska myndigheten samverka med den berörda behöriga myndigheten, om den anser sådan samverkan lämplig för att åtgärda en överträdelse av unionsrätten, i ett försök att enas om åtgärder som den behöriga myndigheten måste vidta för att följa unionsrätten.”

    c)

    Punkterna 6 och 7 ska ersättas med följande:

    ”6.   Om en behörig myndighet inte rättar sig efter ett sådant formellt yttrande som avses i punkt 4 i denna artikel inom den där angivna fristen, och om det är nödvändigt att utan dröjsmål åtgärda sådant bristande iakttagande av unionsrätten för att upprätthålla eller återställa neutrala konkurrensvillkor på marknaden, eller för att säkerställa det finansiella systemets funktion och integritet, får myndigheten – utan att det påverkar kommissionens befogenheter och skyldigheter enligt artikel 258 i EUF-fördraget – om de relevanta kraven i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i denna förordning är direkt tillämpliga på finansiella institut, anta ett enskilt beslut riktat till ett finansiellt institut med krav på att vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter enligt unionsrätten, däribland även att upphöra att tillämpa eventuell oförenlig praxis.

    Myndighetens beslut ska överensstämma med det formella yttrande som kommissionen avgivit enligt punkt 4.

    7.   Beslut som antagits i enlighet med punkt 6 ska ha företräde framför varje tidigare beslut i samma ärende som antagits av behöriga myndigheter.

    När behöriga myndigheter vidtar åtgärder avseende frågor som är föremål för ett formellt yttrande enligt punkt 4 eller ett beslut enligt punkt 6, ska de rätta sig efter det formella yttrandet eller, i förekommande fall, beslutet.”

    15.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 17a

    Skydd av rapporterande personer

    1.   Myndigheten ska ha infört särskilda rapporteringskanaler för att ta emot och hantera information från en fysisk eller juridisk person som rapporterar om faktiska eller potentiella överträdelser, lagmissbruk eller underlåtenhet att tillämpa unionsrätten.

    2.   De fysiska eller juridiska personer som rapporterar genom dessa kanaler ska skyddas mot repressalier i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 (*32), i tillämpliga fall.

    3.   Myndigheten ska säkerställa att all information kan lämnas in anonymt eller konfidentiellt och säkert. Om myndigheten bedömer att de inlämnade uppgifterna innehåller bevis eller betydande indikationer på en väsentlig överträdelse ska den lämna återkoppling till den rapporterande personen.

    (*32)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).”"

    16.

    I artikel 18 ska punkt 3 ersättas med följande:

    ”3.   Om rådet har antagit ett beslut enligt punkt 2 i denna artikel, och under exceptionella omständigheter där samordnade åtgärder av behöriga myndigheter är nödvändiga för att åtgärda en negativ utveckling som allvarligt kan äventyra finansmarknadernas korrekta funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet i unionen eller kund- och konsumentskyddet, får myndigheten anta enskilda beslut med krav på de behöriga myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 för att åtgärda sådan utveckling genom att se till att finansiella instituten och behöriga myndigheter uppfyller kraven i de lagstiftningsakterna.”

    17.

    Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   I de fall som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2, och utan att det påverkar de befogenheter som fastställs i artikel 17, får myndigheten bistå de behöriga myndigheterna med att nå en överenskommelse i enlighet med förfarandet i punkterna 2–4 i den här artikeln i något av följande fall:

    a)

    På begäran av en eller flera av de berörda behöriga myndigheterna, om en behörig myndighet är oenig med en annan behörig myndighet vad gäller förfarandet för en åtgärd eller åtgärdens innehåll, en föreslagen åtgärd eller avsaknaden av åtgärder.

    b)

    I de fall det i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 föreskrivs att myndigheten får bistå på eget initiativ, om oenighet mellan behöriga myndigheter kan fastställas på grundval av objektiva skäl.

    I de fall de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 kräver att ett gemensamt beslut fattas av behöriga myndigheter och där myndigheten i enlighet med dessa akter på eget initiativ får bistå de berörda behöriga myndigheterna med att nå en överenskommelse i enlighet med det förfarande som anges i punkterna 2–4 i den här artikeln, ska det antas att oenighet råder om inget gemensamt beslut fattas av dessa myndigheter inom de tidsfrister som anges i de akterna.”

    b)

    Följande punkter ska införas:

    ”1a.   I följande fall ska de berörda behöriga myndigheterna utan onödigt dröjsmål underrätta myndigheten om att en överenskommelse inte har nåtts:

    a)

    Om en tidsfrist för att nå en överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna föreskrivs i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och något av följande inträffar:

    i)

    Tidsfristen löper ut.

    ii)

    Minst två berörda behöriga myndigheter konstaterar på grundval av objektiva skäl att oenighet föreligger.

    b)

    Om ingen tidsfrist för att nå en överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna föreskrivs i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och något av följande inträffar:

    i)

    Minst två berörda behöriga myndigheter konstaterar på grundval av objektiva skäl att oenighet föreligger.

    ii)

    Två månader har förflutit från den dag då en behörig myndighet mottog en begäran från en annan behörig myndighet om att vidta vissa åtgärder för att följa de akterna, och den anmodade myndigheten ännu inte har antagit ett beslut för att tillmötesgå denna begäran.

    1b.   Ordföranden ska bedöma huruvida myndigheten bör agera i enlighet med punkt 1. Om myndigheten agerar på eget initiativ ska den underrätta de berörda behöriga myndigheterna om sitt beslut att agera.

    Då ett gemensamt beslut krävs enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 ska alla behöriga myndigheter som deltar i det gemensamma beslutet i avvaktan på myndighetens beslut i enlighet med det förfarande som anges i artikel 44.4, avvakta med sina enskilda beslut. Om myndigheten beslutar att agera ska alla de behöriga myndigheter som deltar i det gemensamma beslutet avvakta med sina beslut tills det förfarande som anges i punkterna 2 och 3 i den här artikeln är avslutat.”

    c)

    Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3.   Om det förlikningsskede som avses i punkt 2 har avslutats utan att de berörda behöriga myndigheterna har lyckats nå någon överenskommelse, får myndigheten fatta ett beslut för att lösa tvisten och ålägga myndigheterna att vidta en specifik åtgärd eller avstå från en viss åtgärd, och för att säkerställa överensstämmelse med unionsrätten. Myndighetens beslut ska vara bindande för de berörda behöriga myndigheterna. Genom sitt beslut kan myndigheten kräva att de behöriga myndigheterna återkallar eller ändrar ett beslut som de har antagit eller att de använder de befogenheter som de har enligt tillämplig unionsrätt.”

    d)

    Följande punkt ska införas:

    ”3a.   Myndigheten ska underrätta de berörda behöriga myndigheterna om att förfarandena enligt punkterna 2 och 3 har avslutats, i förekommande fall tillsammans med det beslut som den fattat enligt punkt 3.”

    e)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   Om en behörig myndighet inte rättar sig efter myndighetens beslut och därigenom inte säkerställer att ett finansiellt institut uppfyller krav som är direkt tillämpliga på det enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i denna förordning, får myndigheten – utan att det påverkar kommissionens befogenheter enligt artikel 258 i EUF-fördraget – anta ett enskilt beslut riktat till det finansiella institutet med krav på att det finansiella institutet ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter enligt unionsrätten, däribland även krav på att upphöra med viss praxis.”

    18.

    Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska inom ramen för sina befogenheter främja och övervaka effektivt, ändamålsenligt och konsekvent arbete i de tillsynskollegier om sådana inrättats i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och verka för enhetlighet och konsekvens i de olika tillsynskollegiernas tillämpning av unionsrätten. I syfte att skapa enhetlighet i fråga om bästa tillsynspraxis ska myndigheten främja gemensamma tillsynsplaner och undersökningar, och myndighetens personal ha oinskränkt rätt att delta i tillsynskollegierna, och ska därmed även kunna delta i tillsynskollegiernas verksamhet, inbegripet inspektioner på plats, som utförs gemensamt av två eller flera behöriga myndigheter.”

    b)

    Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Första stycket ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska inta en ledande roll när det gäller att säkerställa att tillsynskollegierna för gränsöverskridande institut fungerar enhetligt och konsekvent i hela unionen, med beaktande av den systemrisk som de finansiella institut som avses i artikel 23 utgör, och ska där det är lämpligt sammankalla ett möte i ett tillsynskollegium.”

    ii)

    I tredje stycket ska led b ersättas med följande:

    ”b)

    inleda och samordna stresstester inom hela unionen i enlighet med artikel 32, för att bedöma de centrala finansiella institutens förmåga, särskilt den systemrisk som centrala finansiella institut utgör och som avses i artikel 23, att stå emot en ogynnsam marknadsutveckling, och utvärdera den potentiella ökade systemrisken som centrala finansiella institut kan utgöra i stressituationer, varvid det ska säkerställas att enhetliga metoder tillämpas på nationell nivå för dessa tester, och i lämpliga fall rikta en rekommendation till den behöriga myndigheten att åtgärda de problem som konstaterats vid stresstesten, inbegripet en rekommendation för att genomföra specifika bedömningar. Den får rekommendera att behöriga myndigheter genomför inspektioner på plats, och får delta i sådana inspektioner på plats, i syfte att säkerställa att de unionsomfattande bedömningarnas metoder, praxis och resultat är jämförbara och tillförlitliga,”.

    c)

    Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3.   Myndigheten får utarbeta förslag till tekniska tillsyns- och genomförandestandarder, enligt vad som specificeras i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och i enlighet med artiklarna 10–15, för att säkerställa enhetliga förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna om tillsynskollegiernas operativa funktion. Myndigheten får utfärda riktlinjer och rekommendationer, i enlighet med artikel 16, för att främja enhetlighet i tillsynsrutinerna och de bästa metoder som har antagits av tillsynskollegierna.”

    19.

    Artikel 22 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Rubriken ska ersättas med följande:

    ”Allmänna bestämmelser om systemrisker”.

    b)

    I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska, i samarbete med ESRB och i enlighet med artikel 23, utarbeta en gemensam strategi för identifiering av och mätning av systemviktighet, inklusive kvantitativa och kvalitativa indikatorer efter behov.”

    c)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   Myndigheten får, på begäran av en eller flera behöriga myndigheter, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen eller på eget initiativ, undersöka en särskild typ av finansiellt institut, produkttyp eller typ av beteende för att bedöma potentiella hot mot stabiliteten i det finansiella systemet eller mot kund- eller konsumentskyddet.

    Efter en sådan undersökning som avses i första stycket får tillsynsstyrelsen göra lämpliga rekommendationer om åtgärder till den berörda behöriga myndigheten.

    I detta syfte får myndigheten använda de befogenheter som den tilldelas enligt denna förordning, inklusive artikel 35.”

    20.

    I artikel 23 ska punkt 1 ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska, i samråd med ESRB, utveckla kriterier för identifiering och mätning av systemrisker och ett adekvat stresstest som innefattar en bedömning av faran för att den systemrisk som finansmarknadsaktörerna utgör eller är utsatta för ska öka i stressituationer, inbegripet potentiella miljörelaterade systemrisker. De finansmarknadsaktörer som kan utgöra en systemrisk ska bli föremål för skärpt tillsyn och, vid behov, de förfaranden för återhämtning, rekonstruktion och avveckling som anges i artikel 25.”

    21.

    Artikel 29 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Följande led ska införas:

    ”aa)

    Upprätta unionens strategiska gemensamma tillsynsprioriteringar i enlighet med artikel 29a.

    ab)

    Inrätta samordningsgrupper i enlighet med artikel 45b för att främja konvergens i tillsynen och fastställa bästa praxis.”

    ii)

    Led b ska ersättas med följande:

    ”b)

    Främja ett effektivt bilateralt och multilateralt utbyte av uppgifter mellan behöriga myndigheter, på alla relevanta områden inklusive cybersäkerhet och cyberattacker, under fullständigt iakttagande av tillämpliga bestämmelser om konfidentialitet och skydd av personuppgifter i unionslagstiftningsakter på området.”

    iii)

    Led e ska ersättas med följande:

    ”e)

    Upprätta sektorspecifika och sektorövergripande utbildningsprogram, även rörande teknisk innovation, olika typer av kooperativ och ömsesidiga bolag, underlätta personalutbyte och uppmuntra behöriga myndigheter att öka utnyttjandet av system för att utstationera personal och andra instrument.”

    iv)

    Följande led ska läggas till:

    ”f)

    Inrätta ett övervakningssystem för bedömning av väsentliga miljörisker, sociala risker och bolagsstyrningsrelaterade risker med beaktande av Parisavtalet om Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.”

    b)

    Punkt 2 ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten får i tillämplig utsträckning utveckla nya praktiska instrument och konvergensskapande medel för att främja gemensam metod och praxis i tillsynen.

    I syfte att skapa en gemensam tillsynskultur ska myndigheten utarbeta och hålla uppdaterad en unionshandbok för tillsynen av finansiella institut i unionen, med vederbörligt beaktande av riskernas art, omfattning och komplexitet, affärspraxis, affärsmodeller och de finansiella institutens och marknadernas storlek. Unionshandboken för tillsyn som helhet ska beskriva bästa praxis samt metoder och processer av hög kvalitet.

    Myndigheten ska, om så är lämpligt, genomföra öppna offentliga samråd om de yttranden som avses i punkt 1 a, de medel och instrument som avses i denna punkt. Den ska också, om så är lämpligt, analysera de därmed förknippade potentiella kostnaderna och fördelarna. Dessa samråd och analyser ska stå i proportion till yttrandenas eller medlens och instrumentens omfattning, art och konsekvenser. Myndigheten ska i tillämpliga fall också begära råd från den relevanta intressentgruppen som avses i artikel 37.”

    22.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 29a

    Unionens strategiska tillsynsprioriteringar

    Efter en diskussion i tillsynsstyrelsen och med beaktande av bidrag som mottagits från behöriga myndigheter, befintligt arbete som utförts av unionens institutioner och analyser, varningar och rekommendationer som offentliggjorts av ESRB, ska myndigheten, åtminstone vart tredje år senast den 31 mars, fastställa högst två prioriteringar av unionsomfattande relevans som ska återspegla framtida utveckling och trender. De behöriga myndigheterna ska beakta de prioriteringarna när de utarbetar sina arbetsprogram, och lämna upplysning till myndigheten i enlighet därmed. Myndigheten ska diskutera de behöriga myndigheternas verksamhet påföljande år och dra slutsatser med utgångspunkt i detta. Myndigheten ska diskutera en eventuell uppföljning som kan omfatta riktlinjer, rekommendationer till behöriga myndigheter och inbördes utvärderingar på respektive område.

    De prioriteringar av unionsomfattande relevans som myndigheten fastställer ska inte hindra behöriga myndigheter från att tillämpa sin bästa praxis, på grundval av sina ytterligare prioriteringar och nationella utveckling, och hänsyn ska tas till nationella särdrag.”

    23.

    Artikel 30 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 30

    Inbördes utvärderingar av behöriga myndigheter

    1.   Myndigheten ska regelbundet genomföra inbördes utvärderingar av hela eller delar av behöriga myndigheters verksamhet för att uppnå mer enhetliga och ändamålsenliga tillsynsresultat. Den ska i detta syfte utarbeta metoder för att objektivt bedöma och jämföra de behöriga myndigheter som utvärderas. Under planeringen och genomförandet av inbördes utvärderingar ska hänsyn tas till befintlig information och redan gjorda bedömningar som avser den berörda behöriga myndigheten, inbegripet all relevant information som har lämnats till myndigheten i enlighet med artikel 35, och alla relevanta uppgifter från berörda parter.

    2.   Vid tillämpningen av denna artikel ska myndigheten upprätta tillfälliga kommittéer för inbördes utvärdering, vilka ska bestå av personal från myndigheten och medlemmar från behöriga myndigheter. Ordförande för kommittéerna för inbördes utvärdering ska vara en medlem av myndighetens personal. Ordföranden ska efter samråd med förvaltningsstyrelsen och efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande lämna förslag på en ordförande och ledamöterna i kommittén för inbördes utvärdering, vilket ska godkännas av tillsynsstyrelsen. Förslaget ska anses antaget såvida inte tillsynsstyrelsen, inom tio dagar från det att ordförande föreslagit det, antar ett beslut om att avvisa det.

    3.   Den inbördes utvärderingen ska särskilt, men inte uteslutande, omfatta följande:

    a)

    Frågan om hur väl avvägda den behöriga myndighetens resurser är, dess grad av självständighet och dess styrformer, med särskild hänsyn till möjligheterna att effektivt tillämpa de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och kapaciteten att anpassa sig till marknadsutvecklingen.

    b)

    Den ändamålsenlighet och den grad av konvergens som uppnåtts i tillämpningen av unionsrätten och i tillsynspraxis, även med avseende på de tekniska tillsynsstandarder och tekniska genomförandestandarder, riktlinjer och rekommendationer som antagits enligt artiklarna 10–16 och i vilken utsträckning tillsynspraxis uppfyller målen i unionsrätten.

    c)

    Den tillämpning av bästa praxis som utvecklats av behöriga myndigheter som med fördel kan antas av andra behöriga myndigheter.

    d)

    Den effektivitet och den grad av konvergens som uppnåtts i genomförandet av de bestämmelser som antagits för att genomföra unionsrätten, även med avseende på administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder gentemot ansvariga personer då dessa bestämmelser inte har följts.

    4.   Myndigheten ska ta fram en rapport med resultaten av den inbördes utvärderingen. Den rapporten om inbördes utvärdering ska utarbetas av kommittén för inbördes utvärdering och antas av tillsynsstyrelsen i enlighet med artikel 44.4. Vid utarbetandet av rapporten ska kommittén för inbördes utvärdering samråda med förvaltningsstyrelsen för att se till att rapporten överensstämmer med andra rapporter om inbördes utvärdering och säkerställa lika villkor. Förvaltningsstyrelsen ska i synnerhet bedöma huruvida metoden har tillämpats på samma sätt. I rapporten ska det beskrivas och anges vilka uppföljningsåtgärder som anses lämpliga, proportionerliga och nödvändiga till följd av den inbördes utvärderingen. Uppföljningsåtgärderna får antas i form av riktlinjer och rekommendationer i enlighet med artikel 16 och yttranden enligt artikel 29.1 a.

    I enlighet med artikel 16.3 ska de behöriga myndigheterna med alla tillgängliga medel söka följa de utfärdade riktlinjerna och rekommendationerna.

    När myndigheten utarbetar förslag till tekniska tillsynsstandarder eller tekniska genomförandestandarder i enlighet med artiklarna 10–15, eller riktlinjer eller rekommendationer i enlighet med artikel 16, ska den ta hänsyn till resultaten av den inbördes utvärderingen och all annan information som den inhämtar när den utför sina uppgifter, för att säkerställa enhetlig tillsynspraxis av högsta kvalitet.

    5.   Myndigheten ska avge ett yttrande till kommissionen om den, med beaktande av resultatet från den inbördes utvärderingen eller annan information som den inhämtar när den utför sina uppgifter, anser att ytterligare harmonisering av unionsreglerna för finansiella institut eller behöriga myndigheter skulle vara nödvändig sett från unionens synvinkel.

    6.   Myndigheten ska två år efter offentliggörandet av rapporten om den inbördes utvärderingen ta fram en uppföljningsrapport. Uppföljningsrapporten ska utarbetas av kommittén för inbördes utvärdering och antas av tillsynsstyrelsen i enlighet med artikel 44.4. Vid utarbetandet av rapporten ska kommittén för inbördes utvärdering samråda med förvaltningsstyrelsen för att se till att rapporten överensstämmer med andra uppföljningsrapporter. Uppföljningsrapporten ska särskilt, men inte uteslutande, omfatta en bedömning av hur väl avvägda och ändamålsenliga de åtgärder är som vidtagits av de behöriga myndigheter som är föremål för den inbördes utvärderingen som en följd av uppföljningsåtgärderna i rapporten om den inbördes utvärderingen.

    7.   Kommittén för inbördes utvärdering ska efter samråd med de behöriga myndigheterna som omfattas av den inbördes utvärderingen identifiera de motiverade huvudslutsatserna av den inbördes utvärderingen. Myndigheten ska offentliggöra de motiverade huvudslutsatserna av den inbördes utvärderingen och av den uppföljningsrapport som avses i punkt 6. Om myndigheternas motiverade huvudslutsatser skiljer sig från de resultat som identifierats av kommittén för inbördes utvärdering ska myndigheten på konfidentiell basis översända kommitténs resultat till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Om en behörig myndighet som är föremål för den inbördes utvärderingen anser att offentliggörandet av myndighetens motiverade huvudslutsatser skulle innebära en risk för det finansiella systemets stabilitet ska den ha möjlighet att hänskjuta ärendet till tillsynsstyrelsen. Tillsynsstyrelsen får med enkel majoritet besluta att inte offentliggöra dessa utdrag.

    8.   Vid tillämpningen av denna artikel ska förvaltningsstyrelsen lägga fram ett förslag om en arbetsplan för den inbördes utvärderingen för de kommande två åren som bland annat ska återspegla erfarenheterna från tidigare förfaranden för inbördes utvärderingar och diskussionerna i de samordningsgrupper som avses i artikel 45b. Arbetsplanen för den inbördes utvärderingen ska utgöra en separat del av det årliga och det fleråriga arbetsprogrammet. Planen ska offentliggöras. I brådskande fall eller vid oförutsedda händelser får myndigheten besluta att genomföra ytterligare inbördes utvärderingar.”

    24.

    Artikel 31 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Första stycket ska ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska svara för den allmänna samordningen mellan de behöriga myndigheterna, särskilt i situationer då en ogynnsam utveckling kan komma att äventyra finansmarknadernas korrekta funktion och integritet, stabiliteten hos det finansiella systemet eller, i situationer som inbegriper affärsverksamhet över gränserna, skyddet av försäkringstagare, personer som omfattas av pensionssystem och förmånstagare i unionen.”

    b)

    Andra stycket ska ändras på följande sätt:

    i)

    Inledningen ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska främja ett samordnat unionssvar, bl.a. genom att”.

    ii)

    Led e ska ersättas med följande:

    ”e)

    vidta lämpliga åtgärder i samband med utveckling som kan äventyra finansmarknadernas funktion i syfte att samordna åtgärder vidtagna av relevanta behöriga myndigheter,”.

    iii)

    Följande led ska införas:

    ”ea)

    vidta lämpliga åtgärder för att samordna relevanta behöriga myndigheters insatser i syfte att underlätta marknadstillträdet för aktörer eller produkter som är beroende av tekniska innovationer,”.

    c)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”3.   I syfte att bidra till fastställandet av en gemensam europeisk strategi för teknisk innovation ska myndigheten främja enhetlig tillsyn, i tillämpliga fall med stöd från kommittén för konsumentskydd och finansiell innovation och därmed underlätta marknadstillträdet för aktörer eller produkter som är beroende av teknisk innovation, särskilt genom utbyte av information och bästa praxis. Där det är lämpligt får myndigheten utfärda riktlinjer eller rekommendationer i enlighet med artikel 16.”

    25.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 31a

    Informationsutbyte om duglighet och lämplighet

    Myndigheten ska, tillsammans med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), inrätta ett system för utbyte av information som är relevant för de behöriga myndigheternas bedömning av duglighet och lämplighet för innehavare av kvalificerade innehav, direktörer och personer som innehar nyckelfunktioner inom finansiella institut, i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.”

    26.

    Artikel 32 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Rubriken ska ersättas med följande:

    ”Bedömning av marknadsutvecklingen, inklusive stresstester”.

    b)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska övervaka och bedöma marknadsutvecklingen inom sitt behörighetsområde och, när så krävs, underrätta den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), ESRB och Europaparlamentet, rådet och kommissionen om relevanta tendenser vad gäller mikrotillsyn, potentiella risker och sårbarheter. Myndigheten ska i sin bedömning inkludera en analys av de marknader där finansiella institut är verksamma och en utvärdering av den potentiella marknadsutvecklingens inverkan på sådana institut.”

    c)

    Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Inledningen ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska ta initiativ till och samordna unionsomfattande utvärderingar av de finansiella institutens förmåga att på ett realistiskt sätt stå emot en ogynnsam utveckling på marknaden. I detta syfte ska den utarbeta följande:”.

    ii)

    Led a ska ersättas med följande:

    ”a)

    Gemensamma metoder för att bedöma effekten av ekonomiska scenarier på ett finansiellt instituts finansiella ställning med hänsyn till bland annat de risker som härrör från ogynnsam miljömässig utveckling.”

    iii)

    Följande led ska införas:

    ”aa)

    Gemensamma metoder för identifiering av finansiella institut som ska inbegripas i unionsomfattande bedömningar.”

    iv)

    Följande led ska läggas till:

    ”d)

    Gemensamma metoder för att bedöma effekterna av miljörisker på de finansiella institutens finansiella stabilitet.”

    v)

    Följande stycke ska läggas till:

    ”Vid tillämpning av denna punkt ska myndigheten samarbeta med ESRB.”

    d)

    I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

    ”3.   Myndigheten ska en gång per år och oftare om så krävs – utan att det påverkar ESRB:s uppgifter enligt förordning (EU) nr 1092/2010 – till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och ESRB överlämna bedömningar av tendenser, potentiella risker och sårbarheter inom sitt behörighetsområde, i kombination med de indikatorer som avses i artikel 22.2 i den här förordningen.”

    27.

    Artikel 33 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 33

    Internationella förbindelser samt likvärdighet

    1.   Myndigheten får, utan att det påverkar medlemsstaternas och unionsinstitutionernas respektive behörighetsområden, utveckla kontakter och ingå administrativa arrangemang med reglerings- och tillsynsmyndigheter, internationella organisationer och förvaltningar i tredjeländer. Dessa avtal får inte medföra några juridiska förpliktelser för unionen och dess medlemsstater, och de få inte heller hindra medlemsstaterna och deras behöriga myndigheter från att ingå bilaterala eller multilaterala avtal med dessa tredjeländer.

    Om ett tredjeland, i enlighet med en gällande delegerad akt som antagits av kommissionen enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849 ingår i den förteckning över jurisdiktioner med strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system ska myndigheten inte ingå administrativa arrangemang med reglerings- och tillsynsmyndigheterna i detta tredjeland. Detta ska inte hindra andra former av samarbete mellan myndigheten och motsvarande myndigheter i tredjeland som syftar till att minska hot mot unionens finansiella system.

    2.   Myndigheten ska bistå kommissionen vid utarbetandet av beslut om likvärdighet avseende reglerings- och tillsynsordningar i tredjeländer efter särskild begäran om råd från kommissionen eller om så krävs enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.

    3.   Myndigheten ska med särskild inriktning på konsekvenserna för den finansiella stabiliteten, marknadernas integritet, försäkringstagarskyddet och den inre marknadens funktion, övervaka relevant utveckling inom reglering och tillsyn och praxis för efterlevnadskontroll samt marknadens utveckling i tredjeländer, i den mån de är relevanta för riskbaserade bedömningar av likvärdighet, för vilka beslut om likvärdighet har antagits av kommissionen enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.

    Myndigheten ska dessutom kontrollera om de kriterier som ligger till grund för dessa beslut om likvärdighet och alla villkor som anges i dessa fortfarande är uppfyllda.

    Myndigheten får samarbeta med berörda myndigheterna i tredjeländerna. Myndigheten ska lämna in en konfidentiell rapport till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) med en sammanfattning av slutsatserna av dess övervakning av alla likvärdiga tredjeländer. Rapporten ska särskilt var inriktad på konsekvenserna för den finansiella stabiliteten, marknadernas integritet, försäkringstagarskyddet eller den inre marknadens funktion.

    Om myndigheten upptäcker relevanta utvecklingstendenser inom reglering, tillsyn eller praxis för efterlevnadskontroll i de tredjeländer som avses i denna punkt vilka kan påverka den finansiella stabiliteten i unionens eller i en eller flera av dess medlemsstater, marknadens integritet, försäkringstagarskyddet eller den inre marknadens funktion, ska den underrätta Europaparlamentet, rådet och kommissionen på konfidentiell basis och utan onödigt dröjsmål.

    4.   Utan att det påverkar de särskilda krav som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och med förbehåll för de villkor som anges i punkt 1 andra meningen i den här artikeln, ska myndigheten när så är möjligt samarbeta med de relevanta behöriga myndigheterna i tredjeländer vars reglerings- och tillsynsordningar har erkänts som likvärdiga. Detta samarbete ska i princip ske på grundval av administrativa arrangemang som ingåtts med de relevanta myndigheterna i dessa tredjeländer. När myndigheten förhandlar fram sådana administrativa arrangemang ska den inkludera bestämmelser om följande:

    a)

    De mekanismer som gör det möjligt för myndigheten att inhämta relevant information, inklusive information om den rättsliga ordningen, tillsynssystemet, relevant marknadsutveckling och alla förändringar som kan påverka beslutet om likvärdighet.

    b)

    I den utsträckning det är nödvändigt för uppföljningen av sådana beslut om likvärdighet, förfarandena för samordning av tillsynsverksamhet, inbegripet vid behov inspektioner på plats.

    Myndigheten ska informera kommissionen om en behörig myndighet i ett tredjeland vägrar att ingå sådana administrativa arrangemang eller om den vägrar att aktivt samarbeta.

    5.   Myndigheten får ta fram standardiserade administrativa arrangemang i syfte att upprätta en konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillsynspraxis inom unionen och för att stärka den internationella samordningen på tillsynsområdet. De behöriga myndigheterna sträva efter att följa sådana standardiserade arrangemang.

    I den rapport som avses i artikel 43.5 ska myndigheten inkludera information om administrativa arrangemang som har överenskommits med tillsynsmyndigheter, internationella organisationer eller förvaltningar i tredjeländer, myndighetens bistånd till kommissionen i samband med utarbetandet av beslut om likvärdighet och den övervakning som myndigheten utför i enlighet med punkt 3 i den här artikeln.

    6.   Myndigheten ska inom ramen för sina befogenheter enligt denna förordning och de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 bidra till en enad, gemensam, konsekvent och effektiv representation av unionens intressen i internationella fora.”

    28.

    Artikel 34 ska utgå.

    29.

    Artikel 36 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 3 ska utgå.

    b)

    Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:

    ”4.   När myndigheten tar emot en varning eller rekommendation som ESRB riktar till den, ska myndigheten diskutera denna varning eller rekommendation vid nästa sammanträde i tillsynsstyrelsen eller, när så är lämpligt, tidigare, i syfte att bedöma i vilken utsträckning varningen eller rekommendationen påverkar myndighetens utförande av sina uppgifter och en möjlig uppföljning därtill.

    Den ska, med relevant beslutsförfarande i enlighet med de befogenheter den tilldelats genom denna förordning, besluta om eventuella åtgärder som ska vidtas för att åtgärda de frågor som identifierats i varningarna och rekommendationerna

    Om myndigheten inte vidtar några åtgärder till följd av en varning eller rekommendation ska den ange skälen för att inte göra detta till ESRB. ESRB ska informera Europaparlamentet om detta i enlighet med artikel 19.5 i förordning (EU) nr 1092/2010. ESRB ska även informera rådet om detta.

    5.   När myndigheten tar emot en varning eller rekommendation från ESRB som är riktad till en behörig myndighet, får den i tillämpliga fall utöva de befogenheter som den tilldelas genom denna förordning för att säkerställa att en uppföljning sker utan onödigt dröjsmål.

    Om adressaten avser att inte följa ESRB:s rekommendation, ska den underrätta tillsynsstyrelsen om detta och med den diskutera sina skäl för att inte agera.

    Om den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 17.1 i förordning (EU) nr 1092/2010 underrättar Europaparlamentet, rådet, kommissionen och ESRB om de åtgärder den har vidtagit med anledning av en rekommendation från ESRB, ska den ta vederbörlig hänsyn till tillsynsstyrelsens synpunkter.”

    c)

    Punkt 6 ska utgå.

    30.

    Artikel 37 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkterna 2, 3 och 4 ska ersättas med följande:

    ”2.   Intressentgruppen för försäkring och återförsäkring ska ha 30 ledamöter. Dessa ledamöter ska omfatta

    a)

    13 ledamöter som företräder, i en välavvägd fördelning, försäkrings- och återförsäkringsföretag samt försäkringsförmedlare som bedriver verksamhet i unionen, varav tre ska företräda kooperativa och ömsesidiga försäkrings- och återförsäkringsföretag,

    b)

    13 ledamöter som företräder representanter för anställda hos försäkrings- och återförsäkringsföretag samt försäkringsförmedlare som bedriver verksamhet i unionen, konsumenter, användare av försäkrings- och återförsäkringstjänster, för små och medelstora företag och företrädare för relevanta yrkessammanslutningar, och

    c)

    fyra ledamöter som är oberoende topprankade akademiker.

    3.   Intressentgruppen för tjänstepensioner ska ha 30 ledamöter. Dessa ledamöter ska omfatta

    a)

    13 ledamöter som företräder, i en välavvägd fördelning, tjänstepensionsinstitut som bedriver verksamhet i unionen,

    b)

    13 ledamöter som företräder anställda, förmånstagare, små och medelstora företag och relevanta yrkessammanslutningar, och

    c)

    fyra ledamöter som är oberoende topprankade akademiker.

    4.   Ledamöterna i intressentgrupperna ska utses av tillsynsstyrelsen genom ett öppet och transparent urvalsförfarande. I sitt beslut ska tillsynsstyrelsen i största möjliga utsträckning se till att mångfalden inom försäkrings- och återförsäkringssektorn samt inom tjänstepensionssektorn återspeglas på lämpligt sätt, och att en geografisk och könsmässig avvägning görs mellan företrädare för intressenter i hela unionen. Ledamöterna i intressentgrupperna ska väljas utifrån sina kvalifikationer, färdigheter, relevanta kunskaper och styrkta expertis.”

    b)

    Följande punkt ska införas:

    ”4a.   Ledamöterna i den berörda intressentgruppen ska välja en ordförande bland sina ledamöter. Ordförandeposten ska innehas för en period på två år.

    Europaparlamentet kan uppmana ordföranden för en intressentgrupp att göra ett uttalande inför parlamentet och besvara alla eventuella frågor från parlamentets ledamöter när så begärs.”

    c)

    I punkt 5 ska första stycket ersättas med följande:

    ”5.   Myndigheten ska, om inte annat följer av den tystnadsplikt som anges i artikel 70 i denna förordning, tillhandahålla alla nödvändiga uppgifter och se till att intressentgrupperna ges tillfredsställande sekretariatsstöd. Ledamöter, utom branschföreträdare, av de intressentgrupper som företräder ideella organisationer ska erhålla tillfredsställande ekonomisk ersättning. Denna ersättning ska ta hänsyn till ledamöternas förberedande arbete och uppföljningsarbete och minst motsvara ersättningsnivåerna för tjänstemän enligt avdelning V kapitel I avsnitt 2 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i dessa gemenskaper som fastställts i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (*33) (tjänsteföreskrifterna). Intressentgrupperna får inrätta arbetsgrupper i tekniska frågor. Ledamöterna i intressentgruppen för försäkring och återförsäkring och intressentgruppen för tjänstepensioner ska förordnas på fyra år, varefter ett nytt urvalsförfarande ska genomföras.

    (*33)  EUT L 56, 4.3.1968, s. 1.”"

    d)

    Punkt 6 ska ersättas med följande:

    ”6.   Intressentgrupperna får lämna råd till myndigheten i alla frågor som har samband med myndighetens uppgifter, med särskild fokus på de uppgifter som anges i artiklarna 10–16, 29, 30 och 32.

    Om ledamöterna i intressentgrupperna inte kan enas om något råd ska en tredjedel av deras ledamöter eller ledamöter som företräder en grupp av intressenter tillåtas att utfärda separata råd.

    Intressentgruppen för försäkring och återförsäkring, intressentgruppen för tjänstepensioner, bankintressentgruppen, intressentgruppen för värdepapper och marknader får lämna gemensamma råd om frågor som rör arbetet i de europeiska tillsynsmyndigheterna enligt artikel 56 om gemensamma ståndpunkter och akter.”

    e)

    Punkt 8 ska ersättas med följande:

    ”8.   Myndigheten ska offentliggöra intressentgruppernas råd, de separata råden från dess ledamöter och resultaten av samråden med den samt information om hur råden och resultaten av samråden beaktats.”

    31.

    Artikel 39 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 39

    Beslutsförfaranden

    1.   Myndigheten ska agera i enlighet med punkterna 2–6 i denna artikel när den antar beslut enligt artiklarna 17, 18 och 19.

    2.   Myndigheten ska, på adressatens officiella språk, underrätta alla adressater för ett beslut om sin avsikt att anta detsamma och, med all hänsyn till hur brådskande och komplex frågan är samt vilka konsekvenser den kan få, ange en tidsfrist inom vilken adressaten kan lämna synpunkter på beslutets innehåll. Adressaten får lämna sina synpunkter på sitt officiella språk. Bestämmelsen i första meningen gäller på motsvarande sätt för de rekommendationer som avses i artikel 17.3.

    3.   Myndighetens beslut ska innehålla beslutets grunder.

    4.   Adressaterna för myndighetens beslut ska underrättas om vilka rättsmedel som står till deras förfogande enligt denna förordning.

    5.   Myndigheten ska med lämpliga tidsintervall ompröva beslut som den fattat enligt artikel 18.3 eller 18.4.

    6.   Det beslut som myndigheten fattar enligt artikel 17, 18 eller 19 ska offentliggöras. Offentliggörandet ska innehålla identitetsuppgifter för den behöriga myndighet eller det finansiella institut som berörs och det huvudsakliga innehållet i beslutet, om inte ett sådant offentliggörande står i strid med dessa finansiella instituts berättigade intresse eller skyddet av deras affärshemligheter, eller allvarligt skulle kunna äventyra de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet eller stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet i unionen.”

    32.

    Artikel 40 ska ändras på följande sätt:

    a)

    I punkt 1 ska led a ersättas med följande:

    ”a)

    En ordförande.”

    b)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”6.   Om den nationella offentliga myndighet som avses i punkt 1 b inte är en myndighet med ansvar för efterlevnadskontroll av konsumentskyddsregler får den ledamot i tillsynsstyrelsen som avses i den punkten besluta att bjuda in en företrädare (utan rösträtt) för medlemsstatens konsumentsskyddsmyndighet. I de fall där ansvaret för konsumentskydd delas av flera myndigheter i en medlemsstat, ska dessa myndigheter enas om en gemensam företrädare.”

    33.

    Artiklarna 41 och 42 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 41

    Interna kommittéer

    1.   Tillsynsstyrelsen får på eget initiativ eller på ordförandens begäran inrätta interna kommittéer för specifika uppgifter som den tilldelas. På förvaltningsstyrelsens eller ordförandens begäran får tillsynsstyrelsen inrätta interna kommittéer för specifika uppgifter som tilldelats förvaltningsstyrelsen. Tillsynsstyrelsen får delegera vissa klart definierade uppgifter och beslut till interna kommittéer, till förvaltningsstyrelsen eller till ordföranden.

    2.   Vid tillämpning av artikel 17 ska ordföranden föreslå ett beslut att sammankalla en oberoende panel som ska antas av tillsynsstyrelsen. Den oberoende panelen ska bestå av ordföranden och sex andra ledamöter som ska föreslås av ordföranden efter samråd med förvaltningsstyrelsen och efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande. De sex andra ledamöterna får inte vara företrädare för den behöriga myndighet som påstås ha överträtt unionsrätten och de får inte ha något intresse i frågan eller någon direkt anknytning till den berörda behöriga myndigheten.

    Varje ledamot av panelen ska ha en röst.

    Panelens beslut ska fattas på grundval av minst fyra röster för förslaget.

    3.   Vid tillämpning av artikel 19 ska ordföranden föreslå ett beslut att sammankalla en oberoende panel som ska antas av tillsynsstyrelsen. Den oberoende panelen ska bestå av ordföranden och sex andra ledamöter som ska föreslås av ordföranden efter samråd med förvaltningsstyrelsen och efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande. De sex andra ledamöterna får inte vara företrädare för behöriga myndigheter som är part i den oenighet som föreligger och får inte ha något intresse i konflikten eller någon direkt anknytning till de berörda behöriga myndigheterna.

    Varje ledamot av panelen ska ha en röst.

    Panelens beslut ska fattas på grundval av minst fyra röster för förslaget.

    4.   Vid genomförandet av den undersökning som avses i artikel 22.4 första stycket får ordföranden föreslå ett beslut om inledande av utredning och ett beslut om sammankallande av en oberoende panel, vilket ska antas av tillsynsstyrelsen. Den oberoende panelen ska bestå av ordföranden och sex andra ledamöter som ska föreslås av ordföranden efter samråd med förvaltningsstyrelsen och efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande.

    Varje ledamot av panelen ska ha en röst.

    Panelens beslut ska fattas på grundval av minst fyra röster för förslaget.

    5.   De paneler som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel eller ska föreslå beslut enligt artikel 17 eller 19, vilka slutligt ska antas av tillsynsnämnden. Den panel som avses i punkt 4 i den här artikeln ska lägga fram resultaten av den utredning som genomförts enligt artikel 22.4 första stycket för tillsynsstyrelsen.

    6.   Tillsynsstyrelsen ska anta arbetsordningen för den panel som avses i denna artikel.

    Artikel 42

    Tillsynsstyrelsens oberoende

    1.   När ledamöterna i tillsynsstyrelsen utför uppgifter enligt denna förordning ska de handla oberoende och objektivt uteslutande i hela unionens intresse och varken efterfråga eller ta emot instruktioner från unionens institutioner eller organ, någon regering eller något annat offentligt eller privat organ.

    2.   Medlemsstaterna, unionens institutioner eller organ och andra offentliga eller privata organ får inte försöka påverka hur tillsynsstyrelsens ledamöter utför sina uppgifter.

    3.   Ledamöterna av tillsynsstyrelsen, ordföranden och de icke röstberättigade företrädare och observatörer som deltar i tillsynsstyrelsens möten ska inför varje sådant möte exakt och fullständigt deklarera om de har eller inte har eventuella intressen som kan anses inverka negativt på deras oberoende i förhållande till någon punkt på dagordningen, och de ska avstå från att delta i diskussioner om och från att rösta i sådana frågor.

    4.   Tillsynsstyrelsen ska i sin arbetsordning fastställa de praktiska arrangemangen för den intressedeklaration som avses i punkt 3 och för förhindrande och hantering av intressekonflikter.”

    34.

    Artikel 43 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Tillsynsstyrelsen ska ge vägledning till myndigheten gällande dess arbete och ansvara för att fatta de beslut som avses i kapitel II. Tillsynsstyrelsen ska anta myndighetens yttranden, rekommendationer, riktlinjer och beslut, och utfärda sådana råd som avses i kapitel II, på grundval av förslag från relevant intern kommitté eller panel, ordföranden eller förvaltningsstyrelsen, beroende på vad som är tillämpligt.”

    b)

    Punkterna 2 och 3 ska utgå.

    c)

    Punkt 5 ska ersättas med följande:

    ”5.   Tillsynsstyrelsen ska på grundval av ett förslag från förvaltningsstyrelsen anta en årsrapport om myndighetens verksamhet, inbegripet om utförandet av ordförandens uppgifter, och senast den 15 juni varje år överlämna denna rapport till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Rapporten ska offentliggöras.”

    d)

    Punkt 8 ska ersättas med följande:

    ”8.   Tillsynsstyrelsen ska ha disciplinära befogenheter över ordföranden och verkställande direktören. Den får avlägsna verkställande direktören från dennes uppdrag i enlighet med artikel 51.5.”

    35.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 43a

    Transparens kring beslut som antas av tillsynsstyrelsen

    Utan hinder av vad som sägs i artikel 70 ska myndigheten, inom sex veckor från varje möte i tillsynsstyrelsen, åtminstone förse Europaparlamentet med ett omfattande och meningsfullt protokoll från överläggningarna vid det mötet som gör det möjligt att fullt ut förstå diskussionerna, inbegripet en kommenterad förteckning över beslut. Sådana protokoll ska inte spegla diskussioner i tillsynsstyrelsen som avser enskilda finansiella institut, såvida inte annat föreskrivs i artikel 75.3 eller i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.”

    36.

    Artikel 44 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Tillsynsstyrelsens beslut ska fattas med en enkel majoritet av dess ledamöter. Varje röstberättigad ledamot ska ha en röst.

    När det gäller de akter som anges i artiklarna 10-16 i denna förordning samt åtgärder och beslut som antas enligt artikel 9.5 tredje stycket i denna förordning och kapitel VI i denna förordning, och genom undantag från första stycket i den här punkten, ska tillsynsstyrelsen fatta beslut på grundval av kvalificerad majoritet bland dess ledamöter, enligt definitionen i artikel 16.4 i fördraget om Europeiska unionen och i artikel 3 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser.

    Ordföranden får inte rösta om de beslut som avses i andra stycket.

    När det gäller panelernas sammansättning i enlighet med artikel 41.2, 41.3 och 41.4 och ledamöterna i den kommittén för inbördes utvärdering som avses i artikel 30.2 ska tillsynsstyrelsen när den överväger ordförandens förslag sträva efter konsensus. Om konsensus inte kan nås ska tillsynsstyrelsens beslut fattas av en tre fjärdedelars majoritet av dess ledamöter med rösträtt. Varje röstberättigad ledamot ska ha en röst.

    När det gäller beslut som antas enligt artikel 18.3 och 18.4, och genom undantag från första stycket i den här punkten, ska tillsynsstyrelsen fatta beslut på grundval av en enkel majoritet av dess röstberättigade ledamöter.”

    b)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   När det gäller beslut i enlighet med artiklarna 17, 19 och 30 ska tillsynsstyrelsen rösta om de föreslagna besluten genom ett skriftligt förfarande. Tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter ska ha åtta arbetsdagar på sig att rösta. Varje röstberättigad ledamot ska ha en röst. Det föreslagna beslutet ska anses antaget om det inte avvisas av en enkel majoritet av tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter. Nedlagda röster får varken räknas som godkännanden eller avvisningar och får inte beaktas vid räkningen av antalet avgivna röster. Om tre av tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter motsätter sig det skriftliga förfarandet ska tillsynsstyrelsen diskutera och besluta om utkastet till beslut i enlighet med förfarandet i punkt 1 i den här artikeln.

    Ledamöterna utan rösträtt och observatörerna ska, med undantag av den verkställande direktören, inte närvara vid några diskussioner i tillsynsstyrelsen som avser enskilda finansiella institut, såvida inte annat föreskrivs i artikel 75.3 eller i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.”

    c)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”5.   Myndighetens ordförande ska ha rätt att när som helst begära omröstning. Utan att det påverkar den befogenheten och för effektiviteten i myndighetens beslutsprocess ska myndighetens tillsynsstyrelse sträva efter konsensus när den fattar beslut.”

    37.

    Artikel 45 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 45

    Sammansättning

    1.   Förvaltningsstyrelsen ska bestå av ordföranden och sex ledamöter av tillsynsstyrelsen som valts av och bland tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter.

    Med undantag för ordföranden ska varje ledamot av förvaltningsstyrelsen som utses av tillsynsstyrelsen ha en suppleant som kan ersätta personen om denne är förhindrad att delta.

    2.   De ledamöter som utses av tillsynsstyrelsen ska förordnas på två och ett halvt år. Detta förordnande får förnyas en gång. Förvaltningsstyrelsen ska ha en jämn könsfördelning och dess sammansättning ska avspegla unionen som helhet. Mandaten ska vara överlappande och ett lämpligt system för rotation ska tillämpas.

    3.   Sammanträdena i förvaltningsstyrelsen ska sammankallas av ordföranden på eget initiativ eller på begäran av minst en tredjedel av ledamöterna, och ledas av ordföranden. Förvaltningsstyrelsen ska sammanträda före varje sammanträde i tillsynsstyrelsen, och så ofta som förvaltningsstyrelsen anser det nödvändigt. Den ska sammanträda minst fem gånger per år.

    4.   Ledamöterna i förvaltningsstyrelsen får, om inte annat följer av arbetsordningen, biträdas av rådgivare eller experter. De deltagare som inte har rösträtt, med undantag av den verkställande direktören, får inte delta i diskussioner inom förvaltningsstyrelsen som rör enskilda finansiella institut.”

    38.

    Följande artiklar ska införas:

    ”Artikel 45a

    Beslutsfattande

    1.   Förvaltningsstyrelsens beslut ska antas med enkel majoritet bland dess ledamöter och samtidigt ska konsensus eftersträvas. Varje ledamot ska ha en röst. Ordföranden ska vara en ledamot med rösträtt.

    2.   Verkställande direktören och en företrädare för kommissionen ska delta i tillsynsstyrelsens möten utan rösträtt. Kommissionens företrädare ska ha rösträtt i de frågor som avses i artikel 63.

    3.   Förvaltningsstyrelsen ska själv anta och offentliggöra sin arbetsordning.

    Artikel 45b

    Samordningsgrupper

    1.   Tillsynsstyrelsen får på eget initiativ eller på begäran av en behörig myndighet inrätta samordningsgrupper för definierade områden för vilka det kan finnas behov av samordning med beaktande av särskild händelseutveckling på marknaden. Förvaltningsstyrelsen ska inrätta samordningsgrupper för definierade områden på begäran av fem ledamöter av tillsynsstyrelsen.

    2.   Alla behöriga myndigheter ska delta i samordningsgrupper och i enlighet med artikel 35 tillhandahålla samordningsgrupperna de uppgifter dessa behöver för att utföra sina samordningsuppgifter i enlighet med deras mandat. Samordningsgruppernas arbete ska baseras på uppgifter som tillhandahålls från de behöriga myndigheterna och eventuella resultat som myndigheten fastställt.

    3.   Grupperna ska ledas av en av förvaltningsstyrelsens ledamöter. Varje år ska respektive ledamot i förvaltningsstyrelsen som ansvarar för en samordningsgrupp rapportera till tillsynsstyrelsen om diskussionernas och resultatens huvudinnehåll samt, om så är relevant, föreslå att en uppföljning eller inbördes utvärdering genomförs på respektive område. De behöriga myndigheterna ska underrätta myndigheten om hur de tagit hänsyn till samordningsgruppernas arbete i sin verksamhet.

    4.   Myndigheten får när den övervakar marknadsutveckling som kan utgöra fokus för samordningsgrupper, i enlighet med artikel 35 begära att behöriga myndigheter tillhandahåller nödvändiga uppgifter så att myndigheten kan fullgöra sin övervakningsroll.”

    39.

    Artikel 46 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 46

    Förvaltningsstyrelsens oberoende

    Ledamöterna i förvaltningsstyrelsen ska handla oberoende och objektivt uteslutande i hela unionens intresse och varken efterfråga eller ta emot instruktioner från unionens institutioner eller organ, någon regering eller något annat offentligt eller privat organ.

    Medlemsstaterna, unionens institutioner eller organ och andra offentliga eller privata organ får inte försöka påverka förvaltningsstyrelsens ledamöter när dessa utför sina uppgifter.”

    40.

    Artikel 47 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Följande punkt ska införas:

    ”3a.   Förvaltningsstyrelsen får granska, yttra sig över och lägga fram förslag om alla frågor, utom vad gäller de uppgifter som anges i artikel 30.”

    b)

    Punkt 6 ska ersättas med följande:

    ”6.   Förvaltningsstyrelsen ska föreslå en årsrapport om myndighetens verksamhet, inbegripet om ordförandens uppgifter, för tillsynsstyrelsen för godkännande.”

    c)

    Punkt 8 ska ersättas med följande:

    ”8.   Förvaltningsstyrelsen ska med vederbörlig hänsyn till ett förslag från tillsynsstyrelsen utse och återkalla överklagandenämndens ledamöter i enlighet med artikel 58.3 och 58.5.”

    d)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”9.   Ledamöterna i förvaltningsstyrelsen ska offentliggöra alla sammanträden som hållits samt mottagna förmåner. Utgifter ska redovisas offentligt i enlighet med tjänsteföreskrifterna.”

    41.

    Artikel 48 ska ändras på följande sätt:

    a)

    I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Ordföranden ska ansvara för att förbereda tillsynsstyrelsens arbete, inbegripet genom att fastställa den dagordning som tillsynsstyrelsen ska anta, kalla till möten lägga fram punkter för beslut samt fungera som ordförande för tillsynsstyrelsens möten.

    Ordföranden ska ansvara för att fastställa dagordningen för förvaltningsstyrelsen för antagande av förvaltningsstyrelsen och ska fungera som ordförande för förvaltningsstyrelsens möten.

    Ordföranden får uppmana förvaltningsstyrelsen att överväga att inrätta en samordningsgrupp i enlighet med artikel 45b.”

    b)

    Punkt 2 ska ersättas med följande:

    ”2.   Ordföranden ska väljas ut på grundval av meriter, färdigheter, kunskaper om finansiella institut och finansiella marknader samt erfarenhet som är relevant för finansiell tillsyn och reglering, efter en öppen ansökningsomgång där principen om jämn könsfördelning ska beaktas som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Tillsynsstyrelsen ska med kommissionens bistånd upprätta en slutlista över kvalificerade sökande för posten som ordförande. På grundval av denna slutlista ska rådet anta ett beslut om att utse en ordförande efter bekräftelse av Europaparlamentet.

    Om ordföranden inte längre uppfyller villkoren i artikel 49 eller har befunnits skyldig till ett allvarligt fel får rådet, efter ett förslag från kommissionen som har godkänts av Europaparlamentet, anta ett beslut om att skilja personen i fråga från dennes uppdrag.

    Tillsynsstyrelsen ska också bland sina ledamöter utse en vice ordförande som ska utföra ordförandens uppgifter i dennes frånvaro. Den vice ordföranden ska inte utses bland förvaltningsstyrelsens medlemmar.”

    c)

    I punkt 4 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Vid den utvärdering som avses i första stycket ska ordförandens uppgifter utföras av vice ordföranden.

    Rådet får, på förslag av tillsynsstyrelsen, med bistånd av kommissionen och med beaktande av utvärderingen som avses i första stycket, förnya ordförandens mandat en gång.”

    d)

    Punkt 5 ska ersättas med följande:

    ”5.   Ordföranden får skiljas från sitt uppdrag endast på allvarliga grunder. Han eller hon får endast skiljas från sitt uppdrag av Europaparlamentet efter att rådet antagit ett beslut efter samråd med tillsynsstyrelsen.”

    42.

    Artikel 49 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Rubriken ska ersättas med följande:

    ”Ordförandens oberoende”.

    b)

    Första stycket ska ersättas med följande:

    ”Utan att det påverkar tillsynsstyrelsens funktion i fråga om ordförandens uppgifter, ska ordföranden varken efterfråga eller ta emot instruktioner från unionens institutioner eller organ, från någon regering eller något annat offentligt eller privat organ.”

    43.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 49a

    Utgifter

    Ordföranden ska offentliggöra alla sammanträden som hållits med externa intressenter inom två veckor efter sammanträdet i fråga samt mottagna förmåner. Utgifter ska redovisas offentligt i enlighet med tjänsteföreskrifterna.”

    44.

    Artikel 50 ska utgå.

    45.

    Artikel 54 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Inledningen ska ersättas med följande:

    ”2.   Gemensamma kommittén ska fungera som ett forum där myndigheten ska samarbeta nära och regelbundet för att säkerställa sektorövergripande konvergens, samtidigt som sektoriella särdrag beaktas, med europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), i synnerhet, när så krävs enligt unionsrätten, i fråga om”.

    ii)

    Första strecksatsen ska ersättas med följande:

    ”—

    finansiella konglomerat och, om så krävs enligt unionsrätten, konsolidering av tillsynen,”.

    iii)

    Femte strecksatsen ska ersättas med följande:

    ”—

    cybersäkerhet,”.

    iv)

    Sjätte strecksatsen ska ersättas med följande:

    ”—

    utbyte av uppgifter och bästa praxis med ESRB och de övriga europeiska tillsynsmyndigheterna,”.

    v)

    Följande strecksatser ska läggas till:

    ”—

    finansiella tjänster till privatpersoner och konsument- och investerarskydd,

    rådgivning från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 1.7.”

    b)

    Följande punkt ska införas:

    ”2a.   Den gemensamma kommittén får bistå kommissionen i bedömningen av villkoren och de tekniska specifikationerna och förfarandena för att säkerställa en säker och effektiv sammanlänkning av de centraliserade automatiserade mekanismerna enligt den rapport som avses i artikel 32a.5 i direktiv (EU) 2015/849 samt i den faktiska sammankopplingen av de nationella registren enligt det direktivet.”

    c)

    Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3.   Gemensamma kommittén ska ha särskild personal som tillhandahålls från de europeiska tillsynsmyndigheterna som ska fungera som ett permanent sekretariat. Myndigheten ska avsätta tillräckliga resurser för administrativa utgifter samt utgifter för infrastruktur och drift.”

    46.

    Artikel 55 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3.   Ordföranden i den gemensamma kommittén ska utses för ett år i taget enligt ett rullande schema bland ordförandena i de europeiska tillsynsmyndigheterna. Ordföranden i den gemensamma kommittén ska vara andre vice ordförande i ESRB.”

    b)

    I punkt 4 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Den gemensamma kommittén ska sammanträda minst var tredje månad.”

    c)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”5.   Myndighetens ordförande ska regelbundet underrätta tillsynsstyrelsen om ståndpunkter som intagits vid den gemensamma kommitténs sammanträden.”

    47.

    Artiklarna 56 och 57 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 56

    Gemensamma ståndpunkter och akter

    Inom ramen för sina uppgifter enligt kapitel II i denna förordning, och särskilt i fråga om genomförandet av direktiv 2002/87/EG, ska myndigheten i tillämpliga fall eftersträva att genom konsensus, om så är lämpligt, nå fram till gemensamma ståndpunkter tillsammans med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten).

    När så krävs enligt unionsrätten ska åtgärder enligt artiklarna 10–16 och beslut enligt artiklarna 17, 18 och 19 i denna förordning avseende tillämpningen av direktiv 2002/87/EG och av andra lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i denna förordning, som också ligger inom behörighetsområdet för den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) eller den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), antas, om så är lämpligt, parallellt av myndigheten och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten).

    Artikel 57

    Underkommittéer

    1.   Den gemensamma kommittén får inrätta underkommittéer vars syfte är att utarbeta utkast till gemensamma ståndpunkter och akter till den gemensamma kommittén.

    2.   Varje underkommitté ska bestå av de personer som avses i artikel 55.1 och en företrädare på hög nivå för den tjänstgörande personalen på den relevanta behöriga myndigheten i varje medlemsstat.

    3.   Varje underkommitté ska utse en ordförande bland företrädare för de relevanta behöriga myndigheterna som också ska vara observatör i den gemensamma kommittén.

    4.   För tillämpningen av artikel 56 ska en underkommitté för finansiella konglomerat inrättas inom den gemensamma kommittén.

    5.   Den gemensamma kommittén ska på sin webbplats offentliggöra alla inrättade underkommittéer, inklusive deras mandat och en förteckning över medlemmarna med deras respektive funktioner i underkommittén.”

    48.

    Artikel 58 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Överklagandenämnden för de europeiska tillsynsmyndigheterna inrättas härmed.”

    b)

    I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:

    ”2.   Överklagandenämnden ska bestå av sex ledamöter och sex suppleanter, vilka ska vara välrenommerade personer med styrkta vitsord avseende relevanta kunskaper om unionsrätten och med internationella professionella erfarenheter, på tillräckligt hög nivå inom bankverksamhet, försäkring, tjänstepensioner, värdepappersmarknader eller andra finansiella tjänster, med uteslutande av personer är anställda vid behöriga myndigheter eller andra nationella institutioner eller unionsinstitutioner eller organ som deltar i myndighetens verksamheter samt ledamöter i intressentgruppen för försäkring och återförsäkring eller intressentgruppen för tjänstepensioner. Ledamöterna och suppleanterna ska vara medborgare i en medlemsstat och ska ha gedigna kunskaper i åtminstone två av unionens officiella språk. Överklagandenämnden ska besitta tillräcklig juridisk sakkunskap för att kunna tillhandahålla juridisk rådgivning avseende lagligheten, inbegripet proportionaliteten när det gäller myndighetens utövande av sina befogenheter.”

    c)

    Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3.   Två ledamöter och två suppleanter i överklagandenämnden ska utses av myndighetens förvaltningsstyrelse från en slutlista som kommissionen föreslår efter en öppen inbjudan att inkomma med intresseanmälan som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, och efter samråd med tillsynsstyrelsen.

    Efter att ha mottagit slutlistan får Europaparlamentet uppmana kandidater till ledamöter eller suppleanter att göra ett uttalande inför parlamentet och besvara eventuella frågor från dess ledamöter.

    Europaparlamentet får uppmana ledamöterna i överklagandenämnden att göra ett uttalande inför parlamentet och besvara eventuella frågor från dess ledamöter när så begärs, med undantag för uttalanden, frågor och svar som rör enskilda fall som avgjorts eller som är under behandling av överklagandenämnden.”

    49.

    I artikel 59 ska punkt 2 ersättas med följande:

    ”2.   Överklagandenämndens ledamöter och den personal inom myndigheten som tillhandahåller driftsstöd och sekretariatstjänster får inte delta i några överklagandeförfaranden som på något sätt berör deras personliga intressen, och inte heller om de tidigare företrätt någon av parterna i förfarandena eller deltagit i det beslut som överklagas.”

    50.

    I artikel 60 ska punkt 2 ersättas med följande:

    ”2.   Överklagandet ska innehålla en motivering och skriftligen sändas till myndigheten inom tre månader efter det att beslutet har meddelats den berörda personen eller, om beslutet inte har meddelats på detta sätt, inom två månader efter det att myndigheten offentliggjort beslutet.

    Överklagandenämnden ska fatta beslut om överklagandet inom tre månader efter att det ingivits.”

    51.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 60a

    Myndighetens överskridande av befogenhet

    Alla fysiska eller juridiska personer får lämna ett motiverat råd till kommissionen om de personerna anser att myndigheten har överskridit sin befogenhet, inbegripet att inte handla i enlighet med proportionalitetsprincipen som avses i artikel 1.5, när den handlar i enlighet med artiklarna 16 och 16b, och att detta innebär ett direkt och individuellt problem för denna person.”

    52.

    I artikel 62 ska punkt 1 ändras på följande sätt:

    a)

    Inledningen ska ersättas med följande:

    ”1.   Intäkter till myndigheten, som är ett europeiskt organ i enlighet med artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) 2018/1046 (*34) (nedan kallad budgetförordningen), ska särskilt omfatta alla kombinationer av följande:

    (*34)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).”"

    b)

    Följande led ska läggas till:

    ”d)

    Eventuella frivilliga bidrag från medlemsstaterna eller observatörer.

    e)

    Överenskomna avgifter för publikationer, utbildning och andra tjänster som myndigheten tillhandahåller, om de särskilt har begärts av en eller flera behöriga myndigheter.”

    c)

    Följande stycke ska läggas till:

    ”Eventuella frivilliga bidrag från medlemsstaterna eller observatörer som avses i första stycket ska inte godtas om detta skulle leda till tvivel om myndighetens oberoende och opartiskhet. Frivilliga bidrag som utgör ersättning för kostnader för uppgifter som en behörig myndighet delegerat till myndigheten ska inte anses leda till tvivel om den senast nämndas oberoende.”

    53.

    Artiklarna 63, 64 och 65 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 63

    Upprättande av budgeten

    1.   Varje år ska verkställande direktören utarbeta ett preliminärt förslag till samlat programdokument för myndigheten för de tre följande budgetåren, med beräknade inkomster och utgifter samt uppgifter om personal, från den årliga och fleråriga programplaneringen och översända det till förvaltningsstyrelsen och tillsynsstyrelsen tillsammans med tjänsteförteckningen.

    2.   Tillsynsstyrelsen ska, på grundval av det förslag som har godkänts av förvaltningsstyrelsen, anta förslaget till samlat programdokument för de tre följande budgetåren.

    3.   Det samlade programdokumentet ska översändas av förvaltningsstyrelsen till kommissionen, Europaparlamentet och rådet samt Europeiska revisionsrätten senast den 31 januari.

    4.   Med beaktande av det samlade programdokumentet ska kommissionen i förslaget till unionens budget ta upp de preliminära anslag som den anser nödvändiga mot bakgrund av tjänsteförteckningen och de utjämnande bidrag som ska belasta unionens allmänna budget i enlighet med artiklarna 313 och 314 i EUF-fördraget.

    5.   Europaparlamentet och rådet ska anta myndighetens tjänsteförteckning. Europaparlamentet och rådet ska bevilja anslag för utjämnande bidrag till myndigheten.

    6.   Tillsynsstyrelsen ska anta myndighetens budget. Budgeten ska bli slutgiltig när unionens allmänna budget slutgiltigt har antagits. Vid behov ska den anpassas i enlighet med det slutgiltiga antagandet.

    7.   Förvaltningsstyrelsen ska utan onödigt dröjsmål underrätta Europaparlamentet och rådet om den avser att genomföra projekt som kan ha betydande ekonomiska konsekvenser för finansieringen av budgeten, särskilt projekt som rör fast egendom, t.ex. hyra eller förvärv av fastigheter.

    8.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 266 och 267 i budgetförordningen ska Europaparlamentet och rådet godkänna alla projekt som kan ha betydande ekonomiska konsekvenser eller långsiktiga konsekvenser för finansieringen av myndighetens budget, särskilt projekt som rör fast egendom, t.ex. hyra eller förvärv av fastigheter, inbegripet uppsägningsklausuler.

    Artikel 64

    Genomförande och kontroll av budgeten

    1.   Verkställande direktören ska fungera som utanordnare och genomföra myndighetens årliga budget.

    2.   Myndighetens räkenskapsförare ska översända de preliminära räkenskaperna till kommissionens räkenskapsförare och till revisionsrätten senast den 1 mars påföljande år. Bestämmelserna i artikel 70 ska inte hindra myndigheten från att förse revisionsrätten med eventuella uppgifter som revisionsrätten begär inom ramen för sin behörighet.

    3.   Myndighetens räkenskapsförare ska, senast den 1 mars påföljande år, översända de räkenskapsuppgifter som krävs som underlag för konsolideringen till kommissionens räkenskapsförare på det sätt och i den form som denne har fastställt.

    4.   Myndighetens räkenskapsförare ska också, senast den 31 mars påföljande år, sända rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen till ledamöterna i tillsynsstyrelsen och till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten.

    5.   Efter att ha mottagit revisionsrättens iakttagelser i fråga om myndighetens preliminära räkenskaper i enlighet med artikel 246 i budgetförordningen ska myndighetens räkenskapsförare upprätta dess slutliga räkenskaper. Verkställande direktören ska sända dem till tillsynsstyrelsen, som ska avge ett yttrande om dessa räkenskaper.

    6.   Myndighetens räkenskapsförare ska, senast den 1 juli påföljande år, sända de slutliga räkenskaperna, tillsammans med tillsynsstyrelsens yttrande, till kommissionens räkenskapsförare och till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten.

    Myndighetens räkenskapsförare ska också, senast den 15 juni varje år, sända ett redovisningspaket till kommissionens räkenskapsförare, i ett standardformat som fastställs av kommissionens räkenskapsförare, som underlag för konsolideringen.

    7.   De slutliga räkenskaperna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november det påföljande året.

    8.   Senast den 30 september ska verkställande direktören besvara revisionsrättens iakttagelser och även sända en kopia av svaret till förvaltningsstyrelsen och kommissionen.

    9.   Verkställande direktören ska, på Europaparlamentets begäran och i enlighet med artikel 261.3 i budgetförordningen, lägga fram för Europaparlamentet alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret ska kunna fungera väl.

    10.   Europaparlamentet ska före den 15 maj år N + 2, på rekommendation av rådet, som ska fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet, bevilja myndigheten ansvarsfrihet för budgetens genomförande budgetår N.

    11.   Myndigheten ska lämna ett motiverat yttrande om Europaparlamentets ståndpunkt och eventuella andra iakttagelser som gjorts av Europaparlamentet inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.

    Artikel 65

    Finansiella regler

    Förvaltningsstyrelsen ska anta myndighetens finansiella regler efter samråd med kommissionen. Dessa regler får inte avvika från kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 (*35) såvida inte de särskilda behoven för driften av myndigheten kräver det och endast med kommissionens förhandsgodkännande.

    (*35)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 av den 18 december 2018 med rambudgetförordning för de organ som inrättats enligt EUF-fördraget och Euratomfördraget och som avses i artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (EUT L 122, 10.5.2019, s. 1).”"

    54.

    I artikel 66 ska punkt 1 ersättas med följande:

    ”1.   För bekämpning av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet ska Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (*36) tillämpas på myndigheten utan inskränkning.

    (*36)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).”"

    55.

    Artikel 70 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Ledamöterna i tillsynsstyrelsen och alla i myndighetens personal, inbegripet tillfälligt utstationerade nationella experter och alla andra personer som utför uppgifter för myndigheten på grundval av avtal, ska omfattas av kravet på tystnadsplikt enligt artikel 339 i EUF-fördraget och de relevanta bestämmelserna i tillämplig unionslagstiftning även efter det att deras förordnanden upphört.”

    b)

    I punkt 2 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Skyldigheten enligt punkt 1 i denna artikel och första stycket i denna punkt ska inte hindra myndigheten och de behöriga myndigheterna från att använda upplysningarna för efterlevnadskontroll av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2, och i synnerhet vid rättsliga förfaranden för antagande av beslut.”

    c)

    Följande punkt ska införas:

    ”2a.   Förvaltningsstyrelsen och tillsynsstyrelsen ska säkerställa att personer som direkt eller indirekt, permanent eller tillfälligt, tillhandahåller tjänster som har anknytning till myndighetens uppdrag, inbegripet tjänstemän och andra personer som har bemyndigats av förvaltningsstyrelsen och tillsynsstyrelsen eller utsetts av den behöriga myndigheten för detta syfte, omfattas av krav på tystnadsplikt som är likvärdiga med kraven i punkterna 1 och 2.

    Samma krav på tystnadsplikt ska även tillämpas på observatörer som deltar i förvaltningsstyrelsens och tillsynsstyrelsens sammanträden och som deltar i myndighetens verksamhet.”

    d)

    Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

    ”3.   Punkterna 1 och 2 ska inte hindra myndigheten från att utbyta uppgifter med behöriga myndigheter i enlighet med denna förordning och annan unionslagstiftning som är tillämplig på finansiella institut.

    För dessa uppgifter ska tystnadsplikt gälla enligt punkterna 1 och 2. Myndigheten ska i sina interna verksamhetsregler fastställa hur de regler om konfidentialitet som avses i punkterna 1 och 2 ska genomföras praktiskt.

    4.   Myndigheten ska tillämpa kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 (*37).

    (*37)  Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).”"

    56.

    Artikel 71 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 71

    Dataskydd

    Denna förordning ska inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vid deras behandling av personuppgifter enligt förordning (EU) 2016/679 eller myndighetens skyldigheter vid sin behandling av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (*38) inom ramen för dess ansvarsområden.

    (*38)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).”"

    57.

    I artikel 72 ska punkt 2 ersättas med följande:

    ”2.   Förvaltningsstyrelsen ska anta närmare föreskrifter för tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001.”

    58.

    I artikel 74 ska första stycket ersättas med följande:

    ”De nödvändiga arrangemangen beträffande de lokaler som myndigheten ska få i den medlemsstat där den har sitt säte och de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten samt de särskilda regler som i den medlemsstaten är tillämpliga på myndighetens personal och deras familjemedlemmar ska, efter förvaltningsstyrelsens godkännande, fastställas i en överenskommelse om säte mellan myndigheten och den medlemsstaten.”

    59.

    Artikel 76 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 76

    Förhållande till kommittén för europeiska myndigheter med tillsyn över försäkringar och tjänstepensioner

    Myndigheten ska betraktas som den lagliga efterföljaren till kommittén för europeiska myndigheter med tillsyn över försäkringar och tjänstepensioner (Ceiops). Ceiops alla tillgångar och skulder samt alla oavslutade transaktioner ska senast dagen för inrättandet av myndigheten automatiskt överföras till myndigheten. Ceiops ska upprätta ett bokslut som visar läget när det gäller utgående tillgångar och skulder vid dagen för överföringen. Detta bokslut ska revideras och godkännas av Ceiops och av kommissionen.”

    60.

    Artikel 81 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

    ”1.   Senast den 31 december 2021 och därefter vart tredje år ska kommissionen offentliggöra en allmän rapport om resultaten av myndighetens arbete och förfarandena i denna förordning. Rapporten ska innehålla en utvärdering av bland annat:”.

    ii)

    I led a ska inledningsfrasen och led i ersättas med följande:

    ”a)

    vilken grad av effektivitet och konvergens som har uppnåtts av de behöriga myndigheterna när det gäller tillsynspraxis,

    i)

    de behöriga myndigheternas oberoende och konvergens när det gäller standarder motsvarande bolagsstyrning,”.

    iii)

    Följande led ska läggas till:

    ”g)

    gemensamma kommitténs funktionssätt.”

    b)

    Följande punkt ska införas:

    ”2a.   Som en del av den allmänna rapport som avses i punkt 1 i denna artikel ska kommissionen, efter samråd med alla berörda myndigheter och intressenter, genomföra en heltäckande utvärdering av tillämpningen av artikel 9a.”

    Artikel 3

    Ändringar av förordning (EU) nr 1095/2010

    Förordning (EU) nr 1095/2010 ska ändras på följande sätt:

    1.

    Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska agera enligt de befogenheter som den tilldelas genom denna förordning och vara verksam inom tillämpningsområdet för direktiv 97/9/EG, 98/26/EG, 2001/34/EG, 2002/47/EG, 2004/109/EG och 2009/65/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (*39), förordning (EG) nr 1060/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (*40), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 (*41) och, i den mån dessa akter är tillämpliga på företag som tillhandahåller investeringstjänster eller på företag för kollektiva investeringar som erbjuder sina andelar eller aktier till försäljning och de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över dem, inom ramen för de relevanta delarna av direktiv 2002/87/EG och 2002/65/EG, inbegripet alla direktiv, förordningar och beslut som grundas på dessa akter och alla framtida rättsligt bindande unionsakter genom vilka myndigheten tilldelas uppgifter.

    Myndigheten ska bidra till det arbete som utförs av den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (*42), i fråga om att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (*43) och förordning (EU) nr 1093/2010. Myndigheten ska besluta om sitt godkännande i enlighet med artikel 9a.9 i förordning (EU) nr 1093/2010.

    3.   Myndigheten ska agera inom verksamhetsområdet för finansmarknadsaktörer när det gäller frågor som inte direkt omfattas av de lagstiftningsakter som avses i punkt 2, inbegripet ärenden som rör företagsstyrning, revision och finansrapportering, med beaktande av hållbara affärsmodeller och integrering av miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsfaktorer, förutsatt att det krävs sådana åtgärder för att säkerställa att dessa akter tillämpas på ett ändamålsenligt och enhetligt sätt. Myndigheten ska också vidta lämpliga åtgärder i frågor som gäller uppköpserbjudanden, clearing och avveckling samt derivat.

    (*39)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1)."

    (*40)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349)."

    (*41)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG (EUT L 168, 30.6.2017, s. 12)."

    (*42)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12)."

    (*43)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).”"

    b)

    Följande punkt ska införas:

    ”3a.   Denna förordning ska tillämpas utan att det påverkar andra unionsrättsakter genom vilka myndigheten tilldelas godkännande- eller tillsynsfunktioner och motsvarande befogenheter.”

    c)

    Punkt 5 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Första stycket ska ändras på följande sätt:

    Inledningen ska ersättas med följande:

    ”5.   Myndighetens syfte ska vara att skydda allmänintresset genom att bidra till det finansiella systemets stabilitet och effektivitet på kort, medellång och lång sikt, till förmån för unionens ekonomi, dess medborgare och företag. Myndigheten ska inom sina respektive behörighetsområden bidra till att”.

    Leden e och f ska ersättas med följande:

    ”e)

    säkerställa att tagandet av investeringsrisker och andra risker regleras och övervakas på lämpligt sätt,

    f)

    stärka kund- och investerarskyddet,”.

    Följande led ska läggas till:

    ”g)

    stärka enhetligheten i tillsynspraxisen på den inre marknaden,”.

    ii)

    Andra stycket ska ersättas med följande:

    ”I detta syfte ska myndigheten bidra till att säkerställa en konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillämpning av de akter som avses i punkt 2 i denna artikel, främja enhetlighet i tillsynen och avge yttranden i enlighet med artikel 16a till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.”

    iii)

    Fjärde stycket ska ersättas med följande:

    ”När myndigheten utför sina uppgifter, ska den handla självständigt, objektivt och på ett icke-diskriminerande och transparent sätt i hela unionens intresse, och den ska, när så är relevant, respektera principen om proportionalitet. Myndigheten ska vara ansvarig och handla med integritet och den ska säkerställa att alla berörda parter behandlas rättvist.”

    iv)

    Följande stycke ska läggas till:

    ”Innehållet i och formen för myndighetens verksamhet och åtgärder, i synnerhet riktlinjer, rekommendationer, yttranden, frågor och svar samt förslag till tillsynsstandarder och förslag till genomförandestandarder ska fullt ut respektera tillämpliga bestämmelser i denna förordning och i de lagstiftningsakter som avses i punkt 2. Myndighetens verksamhet och åtgärder ska i den mån den är tillåten och relevant enligt dessa bestämmelser, i enlighet med proportionalitetsprincipen, ta vederbörlig hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten hos de inneboende riskerna hos den verksamhet som bedrivs av en finansmarknadsaktör, ett företag, en annan enhet eller en finansiell verksamhet som påverkas av myndighetens verksamhet och åtgärder.”

    d)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”6.   Myndigheten ska inrätta en kommitté som ska vara en integrerad del av myndigheten och som ska fungera rådgivande för myndigheten när det gäller hur dess agerande och åtgärder, i fullständig överensstämmelse med tillämpliga regler, ska beakta särskilda skillnader som råder i sektorn avseende arten, omfattningen och komplexiteten hos risker, avseende affärsmodeller och affärspraxis samt avseende de finansiella institutens och marknadernas storlek, i den utsträckning sådana faktorer är relevanta för de regler som beaktas.”

    2.

    Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska ingå i ett europeiskt system för finansiell tillsyn (ESFS). ESFS huvudsakliga syfte ska vara att se till att de regler som gäller för den finansiella sektorn genomförs på ett sätt som bevarar den finansiella stabiliteten och som säkerställer förtroendet för det finansiella systemet som helhet samt ger effektivt och tillräckligt skydd för kunder till och konsumenter av finansiella tjänster.”

    b)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   Enligt principen om lojalt samarbete i artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska parterna inom ESFS samarbeta i en anda av förtroende och med fullständig ömsesidig respekt, i synnerhet genom att se till att lämpliga och tillförlitliga uppgifter utväxlas mellan dem och från myndigheten till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.”

    c)

    I punkt 5 ska följande stycke läggas till:

    ”Utan att det påverkar nationella befogenheter ska hänvisningar i denna förordning till tillsyn innefatta all relevant verksamhet, som alla behöriga myndigheter ska utföra enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.”

    3.

    Artikel 3 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 3

    Myndigheternas ansvarighet

    1.   De myndigheter som avses i artikel 2.2 a–d ska vara ansvariga inför Europaparlamentet och rådet.

    2.   I enlighet med artikel 226 i EUF-förordningen ska myndigheten fullt ut samarbeta med Europaparlamentet under en sådan eventuell undersökning enligt den artikeln.

    3.   Tillsynsstyrelsen ska anta en årsrapport om myndighetens verksamhet, inbegripet om utförandet av ordförandens uppgifter, och ska senast den 15 juni varje år överlämna denna rapport till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Rapporten ska offentliggöras.

    4.   På Europaparlamentets begäran ska ordföranden delta i en utfrågning inför Europaparlamentet om myndighetens prestationer. En utfrågning ska äga rum minst en gång om året. Ordföranden ska, på begäran, göra ett uttalande inför Europaparlamentet och besvara alla eventuella frågor från dess ledamöter.

    5.   Ordföranden ska, på begäran och minst 15 dagar före det uttalande som avses i punkt 4, skriftligen rapportera om myndighetens verksamhet till Europaparlamentet.

    6.   Förutom de uppgifter som avses i artiklarna 11–18, 20 och 33, ska rapporten även innehålla alla relevanta uppgifter som Europaparlamentet begär på ad hoc-basis.

    7.   Myndigheten ska svara muntligt eller skriftligt på frågor som Europaparlamentet eller rådet riktar till den, inom fem veckor från mottagandet.

    8.   På begäran ska ordföranden hålla konfidentiella muntliga diskussioner inom stängda dörrar med ordföranden, vice ordförandena och samordnarna för Europaparlamentets ansvariga utskott. Alla deltagare ska respektera kraven om tystnadsplikt.

    9.   Utan att det påverkar dess konfidentialitetsskyldigheter som härrör från deltagande i internationella fora ska myndigheten på begäran informera Europaparlamentet om sitt bidrag till en enhetlig, gemensam, konsekvent och effektiv representation av unionens intressen i sådana internationella fora.”

    4.

    I artikel 4.3 ska led ii ersättas med följande:

    ”ii)

    när det gäller direktiven 2002/65/EG, de myndigheter och organ som har behörighet att säkerställa att företag som tillhandahåller investeringstjänster och företag för kollektiva investeringar som erbjuder sina andelar eller aktier till försäljning uppfyller kraven i det direktivet, och”.

    5.

    I artikel 7 ska följande punkt läggas till:

    ”Lokaliseringen av myndighetens säte ska inte påverka hur myndigheten utför sina uppgifter och befogenheter, hur dess styrningsstruktur organiseras, hur dess huvudsakliga organisation drivs eller hur dess verksamhet i huvudsak finansieras, samtidigt som den ska göra det möjligt, i tillämpliga fall, att med unionens byråer dela sådana administrativa stödtjänster och lokalförvaltningstjänster som inte har någon anknytning till kärnverksamheten.”

    6.

    Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Led a ska ersättas med följande:

    ”a)

    Att på grundval av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2, bidra till upprättandet av gemensamma standarder och metoder av hög kvalitet för reglering och tillsyn, särskilt genom att utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder och tillsynsstandarder, riktlinjer, rekommendationer och andra åtgärder, inbegripet yttranden.”

    ii)

    Följande led ska införas:

    ”aa)

    Att utarbeta och hålla uppdaterad en unionshandbok för tillsynen av finansmarknadsaktörer i unionen som beskriver bästa praxis samt metoder och processer av hög kvalitet och, bland annat, beaktar förändringar i affärspraxis och affärsmodeller och finansmarknadsaktörernas och marknadernas storlek.”

    iii)

    Led b ska ersättas med följande:

    ”b)

    Att bidra till en konsekvent tillämpning av rättsligt bindande unionsakter, särskilt genom att bidra till en gemensam tillsynskultur, säkerställa konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillämpning av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2, förebygga tillsynsarbitrage, främja och övervaka oberoende i tillsynsverksamheten, medla och lösa tvister mellan behöriga myndigheter, säkerställa en verkningsfull och enhetlig tillsyn av finansmarknadsaktörer och inbördes överensstämmelse i tillsynskollegiernas verksamhet samt vidta åtgärder bland annat i krissituationer.”

    iv)

    Leden e–h ska ersättas med följande:

    ”e)

    Att organisera och genomföra inbördes utvärderingar av behöriga myndigheter, och i detta sammanhang utfärda riktlinjer och rekommendationer samt fastställa bästa praxis för att uppnå mer enhetliga tillsynsresultat.

    f)

    Att övervaka och bedöma marknadens utveckling inom sitt behörighetsområde, om relevant även utveckling som rör trender för innovativa finansiella tjänster med vederbörlig hänsyn till utvecklingen när det gäller miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsfaktorer.

    g)

    Att genomföra marknadsanalyser för att ge vägledning till utförandet av myndighetens arbetsuppgifter.

    h)

    Att, om det relevant, främja konsument- och investerarskyddet, särskilt i fråga om brister i ett gränsöverskridande sammanhang och med beaktande av relaterade risker.”

    v)

    Följande led ska införas:

    ”ia)

    Att bidra till upprättandet av en gemensam strategi för finansiella uppgifter inom unionen.”

    vi)

    Följande led ska införas:

    ”ka)

    Att på sin webbplats offentliggöra, och regelbundet uppdatera, alla tekniska tillsynsstandarder, tekniska genomförandestandarder, riktlinjer, rekommendationer och frågor och svar för varje lagstiftningsakt som avses i artikel 1.2, inbegripet översikter som gäller läget för pågående arbete och planerad tidpunkt för antagande av förslag till tekniska tillsynsstandarder och tekniska genomförandestandarder.”

    vii)

    Led l ska utgå.

    b)

    Följande punkt ska införas:

    ”1a.   När myndigheten utför sina uppgifter enligt denna förordning ska den

    a)

    till fullo utöva alla sina befogenheter,

    b)

    med beaktande av det övergripande målet att säkerställa finansmarknadsaktörernas säkerhet och sundhet, ta full hänsyn till olika typer av finansmarknadsaktörer och finansmarknadsaktörernas storlek och affärsmodeller, och

    c)

    beakta tekniska innovationer, innovativa och hållbara affärsmodeller och integrering av miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsfaktorer.”

    c)

    Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Följande led ska införas:

    ”ca)

    utfärda rekommendationer som fastställs i artikel 29a,”.

    ”da)

    utfärda varningar i enlighet med artikel 9.3,”.

    ii)

    Led g ska ersättas med följande:

    ”g)

    avge yttranden till Europaparlamentet, rådet eller kommissionen i enlighet med artikel 16a,”.

    iii)

    Följande led ska införas:

    ”ga)

    utfärda svar på frågor som föreskrivs i artikel 16b,

    gb)

    vidta åtgärder i enlighet med artikel 9a,”.

    d)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”3.   När myndigheten utför de uppgifter som avses i punkt 1 och utövar de befogenheter som avses i punkt 2 ska den agera med utgångspunkt i och inom ramarna för regelverket samt ta vederbörlig hänsyn till principerna om proportionalitet, när så är relevant, och bättre lagstiftning, inbegripet resultaten av analysen av kostnader och fördelar i enlighet med denna förordning.

    De öppna offentliga samråd som avses i artiklarna 10, 15, 16 och 16a ska genomföras så brett som möjligt för att säkerställa en metod som inkluderar alla berörda parter och ska ge berörda parter rimlig tid att svara. Myndigheten ska offentliggöra en sammanfattning av de berörda parternas synpunkter och en översikt över hur information och synpunkter som samlats in från samråden användes i ett förslag till tekniska tillsynsstandarder och i ett förslag till tekniska genomförandestandarder.”

    7.

    Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Led a ska ersättas med följande:

    ”a)

    samla in uppgifter om, analysera och rapportera om konsumenttrender, såsom utvecklingen av kostnader och avgifter för finansiella tjänster och produkter till privatpersoner i medlemsstaterna,”.

    ii)

    Följande led ska införas:

    ”aa)

    göra djupgående tematiska granskningar av marknadsbeteenden och bygga upp en gemensam bild av praxis på marknaderna, i syfte att identifiera potentiella problem och att analysera deras effekter,

    ab)

    utveckla riskindikatorer för icke-professionella investerare för att utan onödigt dröjsmål upptäcka möjliga upphov till skada för konsumenterna och investerarna.”

    iii)

    Följande led ska läggas till:

    ”e)

    bidra till likvärdiga konkurrensvillkor på den inre marknaden, där konsumenter och andra användare av finansiella tjänster har rättvis tillgång till finansiella tjänster och produkter,

    f)

    samordna behöriga myndigheters anonyma kundbesöksundersökningar, i tillämpliga fall.”

    b)

    Punkt 2 ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska övervaka nya och befintliga former av finansiell verksamhet och får anta riktlinjer och rekommendationer för att främja säkra och sunda marknader och en enhetlig och effektiv reglerings- och tillsynspraxis.”

    c)

    Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:

    ”4.   Myndigheten ska inrätta en kommitté för konsumentskydd och finansiell innovation, som ska vara en integrerad del av myndigheten och omfatta alla relevanta behöriga myndigheter och myndigheter med ansvar för konsumentskydd i syfte att stärka konsumentskyddet, samordna regleringen och tillsynen av ny eller innovativ finansiell verksamhet och bistå med råd som myndigheten ska lägga fram för Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Myndigheten ska samarbeta nära med Europeiska dataskyddsstyrelsen inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (*44) för att undvika duplicering, inkonsekvenser och rättsosäkerhet på området för dataskydd. Myndigheten får också bjuda in nationella dataskyddsmyndigheter som observatörer i kommittén.

    5.   Myndigheten får tillfälligt förbjuda eller begränsa marknadsföring, distribution eller försäljning av vissa finansiella produkter, instrument eller verksamheter som kan orsaka avsevärd finansiell skada för kunder eller konsumenter eller som hotar finansmarknadernas funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system i de fall och på de villkor som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 eller, om så krävs i en krissituation, i enlighet med artikel 18 och på de villkor som anges där.

    Myndigheten ska se över det beslut som avses i första stycket med lämpliga mellanrum, dock minst en gång var sjätte månad. Efter minst två på varandra följande förlängningar och på grundval av lämplig analys som syftar till att bedöma effekten på kunden eller konsumenten får myndigheten besluta om en årlig förlängning av förbudet.

    En medlemsstat får begära att myndigheten omprövar sitt beslut. I sådana fall ska myndigheten i enlighet med det förfarande som anges i artikel 44.1 andra stycket besluta huruvida den vidhåller det beslutet.

    Myndigheten får också bedöma om det finns behov av förbud mot eller begränsningar av vissa former av finansiell verksamhet eller praxis och, om ett sådant behov föreligger, underrätta kommissionen och de behöriga myndigheterna för att underlätta antagandet av sådana förbud eller begränsningar.

    (*44)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).”"

    8.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 9a

    Skrivelser om att inte vidta åtgärder

    1.   Myndigheten ska endast vidta åtgärderna som avses i punkt 2 i denna artikel under exceptionella omständigheter när den anser att tillämpningen av en av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 eller av någon delegerad akt eller genomförandeakt som baseras på dessa lagstiftningsakter ger upphov till betydande problem, av något av följande skäl:

    a)

    Myndigheten anser att det finns bestämmelser i akten som kan stå i direkt strid med en annan relevant akt.

    b)

    Om akten är en sådan lagstiftningsakt som avses i artikel 1.2 och avsaknaden av delegerade akter eller genomförandeakter för att komplettera eller specificera akten i fråga ger upphov till befogat tvivel gällande de rättsliga följderna av lagstiftningsakten eller en korrekt tillämpning av den.

    c)

    Avsaknaden av riktlinjer och rekommendationer enligt artikel 16 innebär praktiska problem avseende tillämpningen av lagstiftningsakten i fråga.

    2.   I de fall som avses i punkt 1 ska myndigheten till de behöriga myndigheterna och kommissionen översända en skriftlig detaljerad redogörelse för de problem den anser finnas.

    I de fall som avses i punkt 1 a och b ska myndigheten till kommissionen lämna ett yttrande om eventuella åtgärder den finner lämpliga, i form av ett nytt lagstiftningsförslag eller ett förslag till en ny delegerad akt eller genomförandeakt och om hur brådskande frågan enligt myndighetens mening är. Myndigheten ska offentliggöra sitt yttrande.

    I det fall som avses i punkt 1 c i denna artikel ska myndigheten så snart som möjligt utvärdera behovet av att anta relevanta riktlinjer eller rekommendationer i enlighet med artikel 16.

    Myndigheten ska handla snabbt, framför allt med målet att bidra till förhindrande av de problem som avses i punkt 1, närhelst det är möjligt.

    3.   Om det är nödvändigt i de fall som avses i punkt 1 och i väntan på antagande och tillämpning av nya åtgärder till följd av de steg som avses i punkt 2 ska myndigheten avge yttranden avseende särskilda bestämmelser i de akter som avses i punkt 1 i syfte att sprida konsekvent, effektiv och ändamålsenlig praxis för tillsyn och efterlevnad samt gemensam, enhetlig och konsekvent tillämpning av unionsrätten.

    4.   Om myndigheten, på grundval av den information den mottar, i synnerhet från behöriga myndigheter, anser att någon av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 eller en delegerad akt eller genomförandeakt som är baserad på dessa lagstiftningsakter ger upphov till betydande exceptionella problem med avseende på marknadens förtroende, kund- eller investerarskydd, de finansiella marknadernas eller varumarknadernas funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet i unionen, ska den utan onödigt dröjsmål sända en skrivelse med en detaljerad redogörelse till de behöriga myndigheterna och kommissionen för de problem den anser finnas. Myndigheten får lämna ett yttrande till kommissionen om eventuella åtgärder den finner lämpliga, i form av nytt lagstiftningsförslag eller ett förslag till en ny delegerad akt eller genomförandeakt och om hur brådskande frågan är. Myndigheten ska offentliggöra sitt yttrande.”

    9.

    Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Första stycket ska ersättas med följande:

    ”1.   Om Europaparlamentet och rådet, i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget, till kommissionen delegerar befogenheten att anta tekniska tillsynsstandarder med hjälp av delegerade akter, för att sörja för en konsekvent harmonisering inom de områden som särskilt anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i denna förordning, får myndigheten utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder. Myndigheten ska överlämna sina förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen för antagande. Myndigheten ska samtidigt översända dessa tekniska tillsynsstandarder för kännedom till Europaparlamentet och rådet.”

    ii)

    Tredje stycket ska ersättas med följande:

    ”Innan förslagen lämnas till kommissionen ska myndigheten ha genomfört öppna offentliga samråd om förslaget till tekniska tillsynsstandarder och ska analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte alls står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det förslag till tekniska tillsynsstandarder som avses eller till hur brådskande ärendet är. Myndigheten ska inhämta råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som avses i artikel 37.”

    iii)

    Fjärde stycket ska utgå.

    iv)

    Femte och sjätte styckena ska ersättas med följande:

    ”Kommissionen ska inom tre månader från mottagandet av ett förslag till teknisk tillsynsstandard besluta huruvida den ska anta det. Kommissionen ska i god tid informera Europaparlamentet och rådet när antagandet inte kan äga rum inom tremånadersperioden. Om det ligger i unionens intresse får kommissionen anta förslaget till teknisk tillsynsstandard endast till viss del eller med ändringar.

    Om kommissionen har för avsikt att inte anta ett förslag till tekniska tillsynsstandarder eller att anta det endast delvis eller med ändringar, ska den sända tillbaka förslaget till myndigheten, med en förklaring till varför det inte antas eller varför det ska ändras. Kommissionen ska lämna en kopia av sin skrivelse till Europaparlamentet och rådet. Inom sex veckor får myndigheten ändra förslaget till teknisk tillsynsstandard på grundval av kommissionens föreslagna ändringar och på nytt överlämna det i form av ett formellt yttrande till kommissionen. Myndigheten ska lämna en kopia av det formella yttrandet till Europaparlamentet och rådet.”

    b)

    Punkt 2 ska ersättas med följande:

    ”2.   Om myndigheten inte har lämnat in något förslag till teknisk tillsynsstandard inom den tidsfrist som fastställts i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 får kommissionen begära ett sådant förslag inom en ny tidsfrist. Myndigheten ska i god tid informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen att den inte kommer att kunna hålla den nya tidsfristen.”

    c)

    I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Kommissionen ska genomföra öppna offentliga samråd om förslaget till tekniska tillsynsstandarder och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det förslag till tekniska tillsynsstandarder som avses eller till hur brådskande ärendet är. Myndigheten ska också inhämta råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som avses i artikel 37.”

    d)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   Tekniska tillsynsstandarder ska antas genom förordningar eller beslut. Orden ’teknisk tillsynsstandard’ ska finnas med i rubriken till sådana förordningar eller beslut. Dessa standarder ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i dem.”

    10.

    I artikel 13.1 ska andra stycket utgå.

    11.

    Artikel 15 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

    ”1.   Om Europaparlamentet och rådet enligt artikel 291 i EUF-fördraget tilldelar kommissionen genomförandebefogenheter att anta tekniska genomförandestandarder med hjälp av genomförandeakter inom områden som fastställts specifikt i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i denna förordning, får myndigheten utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder. Tekniska genomförandestandarder ska vara tekniska, får inte innebära strategiska beslut eller policyval och deras innehåll ska syfta till att fastställa villkoren för tillämpning av de akterna. Myndigheten ska överlämna sina förslag till tekniska genomförandestandarder till kommissionen för antagande. Myndigheten ska samtidigt översända dessa tekniska genomförandestandarder för kännedom till Europaparlamentet och rådet.

    Myndigheten ska innan den lämnar in förslag till genomförandestandarder till kommissionen genomföra öppna offentliga samråd och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte alls står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det förslag till tekniska genomförandestandarder som avses eller till hur brådskande ärendet är. Myndigheten ska inhämta råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som avses i artikel 37.

    Kommissionen ska inom tre månader från mottagandet av ett förslag till teknisk genomförandestandard besluta huruvida den ska anta det. Kommissionen får förlänga denna tidsfrist med en månad. Kommissionen ska i god tid informera Europaparlamentet och rådet om beslutet om antagande inte kan äga rum inom tremånadersperioden. Om det ligger i unionens intresse får kommissionen anta förslaget till teknisk genomförandestandard endast till viss del eller med ändringar.

    Om kommissionen har för avsikt att inte anta ett förslag till teknisk genomförandestandard eller att anta det endast delvis eller med ändringar ska den sända tillbaka förslaget till myndigheten, med en förklaring till varför den har för avsikt att inte anta det eller varför det ska ändras. Kommissionen ska lämna en kopia av sin skrivelse till Europaparlamentet och rådet. Inom sex veckor får myndigheten ändra förslaget till teknisk genomförandestandard på grundval av kommissionens föreslagna ändringar och på nytt överlämna det i form av ett formellt yttrande till kommissionen. Myndigheten ska lämna en kopia av det formella yttrandet till Europaparlamentet och rådet.

    Om myndigheten när den period på sex veckor som avses i fjärde stycket löper ut inte har överlämnat ett ändrat förslag till teknisk genomförandestandard, eller har överlämnat ett förslag till teknisk genomförandestandard som inte har ändrats på ett sådant sätt att det är förenligt med kommissionens förslag till ändringar, får kommissionen anta den tekniska genomförandestandarden med de ändringar den anser relevanta eller förkasta den.

    Kommissionen får inte ändra innehållet i ett förslag till teknisk genomförandestandard som utarbetats av myndigheten utan att detta först har samordnats med myndigheten, så som anges i denna artikel.

    2.   Om myndigheten inte har lämnat in något förslag till teknisk genomförandestandard inom den tidsfrist som fastställts i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 får kommissionen begära ett sådant förslag inom en ny tidsfrist. Myndigheten ska i god tid informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen att den inte kommer att kunna hålla den nya tidsfristen.”

    b)

    I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Kommissionen ska ha genomfört ett öppet offentligt samråd om förslaget till tekniska genomförandestandarder och analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna, utom då sådana samråd och analyser inte står i proportion till omfattningen och konsekvenserna av de förslag som avses eller till hur brådskande ärendet är. Myndigheten ska också inhämta råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som avses i artikel 37.”

    c)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   Tekniska genomförandestandarder ska antas genom förordningar eller beslut. Orden ’teknisk genomförandestandard’ ska finnas med i rubriken till sådana förordningar eller beslut. Dessa standarder ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i dem.”

    12.

    Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska, i syfte att upprätta en konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillsynspraxis inom ESFS och säkerställa en gemensam, enhetlig och konsekvent tillämpning av unionsrätten, utfärda riktlinjer riktade till alla behöriga myndigheter eller alla finansmarknadsaktörer och utfärda rekommendationer till en eller flera behöriga myndigheter eller en eller flera finansmarknadsaktörer.

    Riktlinjer och rekommendationer ska överensstämma med mandatet i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 eller i den här artikeln.

    2.   Myndigheten ska när så är lämpligt genomföra öppna offentliga samråd om de riktlinjer och rekommendationer och, i förekommande fall, de frågor och svar som den utfärdar och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna med att utfärda sådana riktlinjer och rekommendationer. Dessa samråd och analyser ska stå i proportion till riktlinjernas eller rekommendationernas omfattning, art och konsekvenser. Myndigheten ska när så är lämpligt också begära råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som avses i artikel 37. Om myndigheten inte genomför öppna offentliga samråd eller inte begär råd från intressentgruppen för värdepapper och marknader ska myndigheten ange skälen för detta.”

    b)

    Följande punkt ska införas:

    ”2a.   Riktlinjer och rekommendationer ska inte endast hänvisa till, eller återge, delar av lagstiftningsakter. Innan en ny riktlinje eller rekommendation utfärdas ska myndigheten först se över befintliga riktlinjer och rekommendationer, i syfte att undvika eventuell duplicering.”

    c)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   I den rapport som avses i artikel 43.5 ska myndigheten informera Europaparlamentet, rådet och kommissionen om de riktlinjer och rekommendationer som har utfärdats.”

    13.

    Följande artiklar ska införas:

    ”Artikel 16a

    Yttranden

    1.   Myndigheten får, på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen eller på eget initiativ, avge yttranden till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om alla frågor som har samband med dess behörighetsområde.

    2.   Den begäran som avses i punkt 1 får inbegripa ett offentligt samråd eller en teknisk analys.

    3.   När det gäller bedömning av fusioner och förvärv som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2014/65/EU och som enligt det direktivet kräver samråd mellan de behöriga myndigheterna i två eller fler medlemsstater, får myndigheten på begäran av någon av de berörda behöriga myndigheterna avge och offentliggöra ett yttrande om en bedömning, utom avseende kriterierna som anges i artikel 13.1 e i direktiv 2014/65/EU. Yttrandet ska avges utan dröjsmål och under alla förhållanden före slutet av bedömningsperioden i enlighet med direktiv 2014/65/EU.

    4.   Myndigheten får på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen ge tekniska råd till Europaparlamentet, rådet och kommissionen på de områden som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.

    Artikel 16b

    Frågor och svar

    1.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 i denna artikel får frågor gällande den praktiska tillämpningen eller genomförandet av bestämmelserna i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2, eller tillhörande delegerade akter och genomförandeakter samt riktlinjer och rekommendationer som antagits enligt dessa lagstiftningsakter, ställas av alla fysiska eller juridiska personer, inbegripet behöriga myndigheter och unionens institutioner och organ, till myndigheten på något av unionens officiella språk.

    Innan finansmarknadsaktörerna ställer en fråga till myndigheten ska de bedöma huruvida de ska ställa frågan i första hand till sin behöriga myndighet.

    Innan myndigheten offentliggör svar på godkända frågor får den begära kompletterande förtydliganden av frågor som ställts av de fysiska eller juridiska personer som avses i denna punkt.

    2.   Svar från myndigheten på de frågor som avses i punkt 1 ska inte vara bindande. Svaren ska göras tillgängligt på minst det språk som frågan lämnades på.

    3.   Myndigheten ska upprätta och underhålla ett webbaserat verktyg på sin webbplats för inlämnande av frågor och snabbt offentliggörande av alla frågor som inkommer och svar på alla tillåtliga frågor enligt punkt 1, om inte ett sådant offentliggörande står i strid med dessa personers berättigade intresse eller skulle innebära en risk för det finansiella systemets stabilitet. Myndigheten kan avvisa frågor som den inte avser att svara på. Myndigheten ska offentliggöra avvisade frågor på sin webbplats under en period på två månader.

    4.   Tre röstberättigade ledamöter i tillsynsstyrelsen kan begära att tillsynsstyrelsen i enlighet med artikel 44 ska fatta beslut om huruvida det ämne som tas upp i den tillåtliga fråga som avses i punkt 1 i den här artikeln ska behandlas i riktlinjer enligt artikel 16, begära råd från den intressentgrupp som avses i artikel 37, granska frågorna och svaren med lämpliga mellanrum, genomföra öppna offentliga samråd eller analysera möjliga tillhörande kostnader och fördelar. Sådana samråd och analyser ska stå i proportion till omfattningen, arten och konsekvenserna av de aktuella utkasten till frågor och svar eller till hur brådskande ärendet är. När den intressentgrupp som avses i artikel 37 involveras ska sekretesskyldighet tillämpas.

    5.   Myndigheten ska till kommissionen vidarebefordra frågor som kräver tolkning av unionsrätten. Myndigheten ska offentliggöra alla svar från kommissionen.”

    14.

    Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Första stycket ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska, på begäran av en eller flera behöriga myndigheter, Europaparlamentet, rådet, kommissionen, intressentgruppen för värdepapper och marknader eller på eget initiativ, inbegripet när detta bygger på faktauppgifter och väl underbyggd information från fysiska eller juridiska personer, och efter att ha underrättat den berörda behöriga myndigheten, redogöra för hur den avser gå vidare med fallet och när så är lämpligt utreda den påstådda överträdelsen av eller underlåtenheten att tillämpa unionsrätten.”

    ii)

    Följande stycken ska läggas till:

    ”Utan att det påverkar de befogenheter som fastställs i artikel 35 får myndigheten, efter att ha informerat den berörda behöriga myndigheten, rikta en vederbörligen motiverad begäran om information direkt till andra behöriga myndigheter, när en begäran om information från den berörda behöriga myndigheten har visat sig vara eller anses vara otillräcklig för att få den information som anses vara nödvändig för att utreda en påstådd överträdelse av unionsrätten eller underlåtenhet att tillämpa den.

    Mottagaren av en sådan begäran ska förse myndigheten med tydlig, korrekt och komplett information utan onödigt dröjsmål.”

    b)

    Följande punkt ska införas:

    ”2a.   Utan att det påverkar befogenheterna enligt denna förordning och innan myndigheten utfärdar en sådan rekommendation som anges i punkt 3 ska myndigheten samverka med den berörda behöriga myndigheten, om den anser att en sådan samverkan är lämplig för att åtgärda en överträdelse av unionsrätten, i ett försök att enas om åtgärder som den behöriga myndigheten måste vidta för att följa unionsrätten.”

    c)

    Punkterna 6 och 7 ska ersättas med följande:

    ”6.   Om en behörig myndighet inte rättar sig efter ett sådant formellt yttrande som avses i punkt 4 i denna artikel inom den där angivna fristen, och om det är nödvändigt att utan dröjsmål åtgärda sådant bristande iakttagande av unionsrätten för att upprätthålla eller återställa neutrala konkurrensvillkor på marknaden, eller för att säkerställa det finansiella systemets funktion och integritet, får myndigheten – utan att det påverkar kommissionens befogenheter och skyldigheter enligt artikel 258 i EUF-fördraget – om de relevanta kraven i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i denna förordning är direkt tillämpliga på finansmarknadsaktörer, anta ett enskilt beslut riktat till en finansmarknadsaktör med krav på att finansmarknadsaktören ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter enligt unionsrätten, däribland även att upphöra att tillämpa eventuell oförenlig praxis.

    Myndighetens beslut ska överensstämma med det formella yttrande som kommissionen avgivit enligt punkt 4.

    7.   Beslut som antagits i enlighet med punkt 6 ska ha företräde framför varje tidigare beslut i samma ärende som antagits av de behöriga myndigheterna.

    När de behöriga myndigheterna vidtar åtgärder avseende frågor som är föremål för ett formellt yttrande enligt punkt 4 eller ett beslut enligt punkt 6, ska de behöriga myndigheterna följa det formella yttrandet eller beslutet, allt efter omständigheterna.”

    15.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 17a

    Skydd av rapporterande personer

    1.   Myndigheten ska ha infört särskilda rapporteringskanaler för att ta emot och hantera information från en fysisk eller juridisk person som rapporterar om faktiska eller potentiella överträdelser, lagmissbruk eller underlåtenhet att tillämpa unionsrätten.

    2.   De fysiska eller juridiska personer som rapporterar genom dessa kanaler ska skyddas mot repressalier i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 (*45), i tillämpliga fall.

    3.   Myndigheten ska säkerställa att all information kan lämnas in anonymt eller konfidentiellt och säkert. Om myndigheten bedömer att de inlämnade uppgifterna innehåller bevis eller betydande indikationer på en väsentlig överträdelse ska den lämna återkoppling till den rapporterande personen.

    (*45)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305,26.11.2019, s. 17).”"

    16.

    I artikel 18 ska punkt 3 ersättas med följande:

    ”3.   Om rådet har antagit ett beslut enligt punkt 2 i denna artikel, och under exceptionella omständigheter där samordnade åtgärder av behöriga myndigheter är nödvändiga för att åtgärda en negativ utveckling som allvarligt kan äventyra finansmarknadernas korrekta funktion och integritet, eller stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet i unionen eller kund- och investerarskyddet, får myndigheten anta enskilda beslut med krav på de behöriga myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 för att åtgärda sådan utveckling genom att se till att finansmarknadsaktörerna och behöriga myndigheter uppfyller kraven i de lagstiftningsakterna.”

    17.

    Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   I de fall som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2, och utan att det påverkar de befogenheter som fastställs i artikel 17, får myndigheten bistå de behöriga myndigheterna med att nå en överenskommelse i enlighet med förfarandet i punkterna 2–4 i den här artikeln i något av följande fall:

    a)

    På begäran av en eller flera av de berörda behöriga myndigheterna, om en behörig myndighet är oenig med en annan behörig myndighet vad gäller förfarandet för en åtgärd eller åtgärdens innehåll, en föreslagen åtgärd eller avsaknaden av åtgärder.

    b)

    I de fall det i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 föreskrivs att myndigheten får bistå på eget initiativ, om oenighet mellan behöriga myndigheter kan fastställas på grundval av objektiva skäl.

    I de fall de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 kräver att ett gemensamt beslut fattas av behöriga myndigheter och där myndigheten i enlighet med dessa akter på eget initiativ får bistå de berörda behöriga myndigheterna med att nå en överenskommelse i enlighet med det förfarande som anges i punkterna 2–4 i den här artikeln, ska det antas att oenighet råder om inget gemensamt beslut fattas av dessa myndigheter inom de tidsfrister som anges i de akterna.”

    b)

    Följande punkter ska införas:

    ”1a.   I följande fall ska de berörda behöriga myndigheterna utan onödigt dröjsmål underrätta myndigheten om att en överenskommelse inte har nåtts:

    a)

    Om en tidsfrist för att nå en överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna föreskrivs i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och något av följande inträffar:

    i)

    Tidsfristen löper ut.

    ii)

    Minst två berörda behöriga myndigheter konstaterar på grundval av objektiva skäl att oenighet föreligger.

    b)

    Om ingen tidsfrist för att nå en överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna föreskrivs i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och något av följande inträffar:

    i)

    Minst två berörda behöriga myndigheter konstaterar på grundval av objektiva skäl att oenighet föreligger.

    ii)

    Två månader har förflutit från den dag då en behörig myndighet mottog en begäran från en annan behörig myndighet om att vidta vissa åtgärder för att följa de akterna, och den anmodade myndigheten ännu inte har antagit ett beslut för att tillmötesgå denna begäran.

    1b.   Ordföranden ska bedöma huruvida myndigheten bör agera i enlighet med punkt 1. Om myndigheten agerar på eget initiativ ska den underrätta de berörda behöriga myndigheterna om sitt beslut att agera.

    Då ett gemensamt beslut krävs enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 ska alla behöriga myndigheter som deltar i det gemensamma beslutet i avvaktan på myndighetens beslut i enlighet med det förfarande som anges i artikel 44.4, avvakta med sina enskilda beslut. Om myndigheten beslutar att agera ska alla de behöriga myndigheter som deltar i det gemensamma beslutet avvakta med sina beslut tills det förfarande som anges i punkterna 2 och 3 i den här artikeln är avslutat.”

    c)

    Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3.   Om det förlikningsskede som avses i punkt 2 har avslutats utan att de berörda behöriga myndigheterna har lyckats nå någon överenskommelse, får myndigheten fatta ett beslut för att lösa tvisten och ålägga myndigheterna att vidta en specifik åtgärd eller avstå från en viss åtgärd, och för att säkerställa överensstämmelse med unionsrätten. Myndighetens beslut ska vara bindande för de berörda behöriga myndigheterna. Genom sitt beslut kan myndigheten kräva att de behöriga myndigheterna återkallar eller ändrar ett beslut som de har antagit eller att de använder de befogenheter som de har enligt tillämplig unionsrätt.”

    d)

    Följande punkt ska införas:

    ”3a.   Myndigheten ska underrätta de berörda behöriga myndigheterna om att förfarandena enligt punkterna 2 och 3 har avslutats, i förekommande fall tillsammans med det beslut som den fattat enligt punkt 3.”

    e)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   Om en behörig myndighet inte rättar sig efter myndighetens beslut och därigenom inte säkerställer att en finansmarknadsaktör uppfyller krav som är direkt tillämpliga på det enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i denna förordning, får myndigheten – utan att det påverkar kommissionens befogenheter enligt artikel 258 i EUF-fördraget – anta ett enskilt beslut riktat till den finansmarknadsaktören med krav på att den finansmarknadsaktören ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter enligt unionsrätten, däribland även krav på att upphöra med viss praxis.”

    18.

    Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska inom ramen för sina befogenheter främja och övervaka effektivt, ändamålsenligt och konsekvent arbete i de tillsynskollegier som inrättats i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och verka för konsekvens och enhetlighet i de olika tillsynskollegiernas tillämpning av unionsrätten. I syfte att skapa enhetlighet i fråga om bästa tillsynspraxis ska myndigheten främja gemensamma tillsynsplaner och undersökningar, och myndighetens personal ha oinskränkt rätt att delta i tillsynskollegierna, och ska därmed även kunna delta i tillsynskollegiernas verksamhet, inbegripet inspektioner på plats, som utförs gemensamt av två eller flera behöriga myndigheter.”

    b)

    Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Första stycket ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska inta en ledande roll när det gäller att säkerställa att tillsynskollegierna för gränsöverskridande institut fungerar enhetligt och konsekvent i hela unionen, med beaktande av den systemrisk som de finansmarknadsaktörer som avses i artikel 23 utgör, och ska vid behov sammankalla till ett möte i ett kollegium.”

    ii)

    I tredje stycket ska led b ersättas med följande:

    ”b)

    inleda och samordna stresstester inom hela unionen i enlighet med artikel 32, för att bedöma finansmarknadsaktörernas förmåga, särskilt den systemrisk som finansmarknadsaktörer utgör och som avses i artikel 23, att stå emot en ogynnsam marknadsutveckling, och utvärdera den potentiella ökade systemrisken som centrala finansmarknadsaktörer kan utgöra i stressituationer, varvid det ska säkerställas att enhetliga metoder tillämpas på nationell nivå för dessa tester, och i lämpliga fall rikta en rekommendation till den behöriga myndigheten att åtgärda de problem som konstaterats vid stresstesten, inbegripet en rekommendation att genomföra specifika bedömningar; den kan rekommendera att behöriga myndigheter genomför inspektioner på plats, och får delta i sådana inspektioner på plats, i syfte att säkerställa att de unionsomfattande bedömningarnas metoder, praxis och resultat är jämförbara och tillförlitliga,”.

    c)

    Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3.   Myndigheten får utarbeta förslag till tekniska tillsyns- och genomförandestandarder, enligt vad som specificeras i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2, och i enlighet med artiklarna 10–15, för att säkerställa enhetliga förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna om tillsynskollegiernas operativa funktion. Myndigheten får utfärda riktlinjer och rekommendationer, i enlighet med artikel 16, för att främja enhetlighet i tillsynsrutinerna och de bästa metoder som har antagits av tillsynskollegierna.”

    19.

    Artikel 22 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Rubriken ska ersättas med följande:

    ”Allmänna bestämmelser om systemrisker”.

    b)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   Myndigheten får, på begäran av en eller flera behöriga myndigheter, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen eller på eget initiativ, undersöka en särskild typ av finansverksamhet, produkttyp eller typ av beteende för att bedöma potentiella hot mot finansmarknaders integritet, stabiliteten i det finansiella systemet eller kund- eller investerarskyddet.

    Efter en sådan undersökning som avses i första stycket får tillsynsstyrelsen göra lämpliga rekommendationer om åtgärder till den berörda behöriga myndigheten.

    I detta syfte får myndigheten använda de befogenheter som den tilldelas i denna förordning, inklusive artikel 35.”

    20.

    I artikel 23 ska punkt 1 ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska, i samråd med ESRB, utveckla kriterier för identifiering och mätning av systemrisker och ett adekvat stresstest som innefattar en bedömning av faran för att den systemrisk som finansmarknadsaktörerna utgör eller är utsatta för ska öka i stressituationer, inbegripet potentiella miljörelaterade systemrisker. De finansmarknadsaktörer som kan utgöra en systemrisk ska bli föremål för skärpt tillsyn och, vid behov, de förfaranden för återhämtning, rekonstruktion och avveckling som anges i artikel 25.”

    21.

    I artikel 27.2 ska andra stycket utgå.

    22.

    Artikel 29 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Följande led ska införas:

    ”aa)

    Upprätta unionens strategiska gemensamma tillsynsprioriteringar i enlighet med artikel 29a.

    ab)

    Inrätta samordningsgrupper i enlighet med artikel 45b för att främja konvergens i tillsynen och fastställa bästa praxis.”

    ii)

    Led b ska ersättas med följande:

    ”b)

    Främja ett effektivt bilateralt och multilateralt utbyte av uppgifter mellan behöriga myndigheter, på alla relevanta områden inklusive cybersäkerhet och cyberattacker, under fullständigt iakttagande av tillämpliga bestämmelser om konfidentialitet och skydd av personuppgifter i unionens slagstiftningsakt på området.”

    iii)

    Led e ska ersättas med följande:

    ”e)

    Upprätta sektorspecifika och sektorövergripande utbildningsprogram, även rörande teknisk innovation, underlätta personalutbyte och uppmuntra behöriga myndigheter att öka utnyttjandet av system för att utstationera personal och andra instrument.”

    iv)

    Följande led ska läggas till:

    ”f)

    Inrätta ett övervakningssystem för bedömning av väsentliga miljörisker, sociala risker och bolagsstyrningsrelaterade risker med beaktande av Parisavtalet om Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.”

    b)

    Punkt 2 ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten får i tillämplig utsträckning utveckla nya praktiska instrument och konvergensskapande medel för att främja gemensam metod och praxis i tillsynen.

    I syfte att skapa en gemensam tillsynskultur ska myndigheten utarbeta och hålla uppdaterad en unionshandbok för tillsyn av finansmarknadsaktörer i unionen, med vederbörlig hänsyn till riskernas art, omfattning och komplexitet, affärspraxis, affärsmodeller och de finansiella institutens och marknadernas storlek, även förändringar till följd av teknisk innovation avseende finansmarknadsaktörer och marknader. Unionshandboken för tillsyn ska beskriva bästa praxis samt metoder och processer av hög kvalitet.

    Myndigheten ska, om så är lämpligt, genomföra öppna offentliga samråd om de yttranden som avses i punkt 1 a och de medel och instrument som avses i den här punkten. Den ska också, om så är lämpligt, analysera de därmed förknippade potentiella kostnaderna och fördelarna. Dessa samråd och analyser ska stå i proportion till yttrandenas eller medlens och instrumentens omfattning, art och konsekvenser. Myndigheten ska i tillämpliga fall också begära råd från intressentgruppen för värdepapper och marknader.”

    23.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 29a

    Unionsstrategiska tillsynsprioriteringar

    Efter en diskussion i tillsynsstyrelsen och med beaktande av bidrag som mottagits från behöriga myndigheter, ska befintligt arbete som utförts av unionens institutioner och analyser, varningar och rekommendationer som offentliggjorts av ESRB, ska myndigheten åtminstone vart tredje år senast den 31 mars, fastställa högst två prioriteringar av unionsomfattande relevans som ska återspegla framtida utveckling och trender. De behöriga myndigheterna ska beakta de prioriteringarna när de utarbetar sina arbetsprogram, och lämna upplysning till myndigheten i enlighet därmed. Myndigheten ska diskutera de behöriga myndigheternas verksamhet påföljande år och dra slutsatser med utgångspunkt i detta. Myndigheten ska diskutera en eventuell uppföljning som kan omfatta riktlinjer, rekommendationer till behöriga myndigheter och inbördes utvärderingar på respektive område.

    De prioriteringar av unionsomfattande relevans som myndigheten fastställer ska inte hindra behöriga myndigheter från att tillämpa sin bästa praxis, på grundval av sina ytterligare prioriteringar och nationella utveckling, och hänsyn ska tas till nationella särdrag.”

    24.

    Artikel 30 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 30

    Inbördes utvärderingar av behöriga myndigheter

    1.   Myndigheten ska regelbundet genomföra inbördes utvärderingar av hela eller delar av behöriga myndigheters verksamhet för att uppnå mer enhetliga och ändamålsenliga tillsynsresultat. Den ska i detta syfte utarbeta metoder för att objektivt bedöma och jämföra de behöriga myndigheter som utvärderas. Under planeringen och genomförandet av inbördes utvärderingar ska hänsyn tas till befintlig information och redan gjorda bedömningar som avser den berörda behöriga myndigheten, inbegripet all relevant information som har lämnats till myndigheten i enlighet med artikel 35, och alla relevanta uppgifter från berörda parter.

    2.   Vid tillämpningen av denna artikel ska myndigheten upprätta tillfälliga kommittéer för inbördes utvärdering, vilka ska bestå av personal från myndigheten och medlemmar från behöriga myndigheter. Ordförande för kommittéerna för inbördes utvärdering ska vara en medlem av myndighetens personal. Ordföranden ska efter samråd med förvaltningsstyrelsen och efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande lämna förslag på en ordförande och ledamöterna i kommittén för inbördes utvärdering, vilket ska godkännas av tillsynsstyrelsen. Förslaget ska anses antaget såvida inte tillsynsstyrelsen inom tio dagar från det att ordföranden föreslagit det, antar ett beslut om att avvisa det.

    3.   Den inbördes utvärderingen ska särskilt, men inte uteslutande, omfatta följande:

    a)

    Frågan om hur väl avvägda den behöriga myndighetens resurser är, dess grad av självständighet och dess styrformer, med särskild hänsyn till möjligheterna att effektivt tillämpa de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och kapaciteten att anpassa sig till marknadsutvecklingen.

    b)

    Den ändamålsenlighet och den grad av konvergens som uppnåtts i tillämpningen av unionsrätten och i tillsynspraxis, även med avseende på de tekniska tillsynsstandarder och tekniska genomförandestandarder, riktlinjer och rekommendationer som antagits enligt artiklarna 10–16 och i vilken utsträckning tillsynspraxis uppfyller målen i unionsrätten.

    c)

    Den tillämpning av bästa praxis som utvecklats av vissa behöriga myndigheter och som med fördel kan antas av andra behöriga myndigheter.

    d)

    Den effektivitet och den grad av konvergens som uppnåtts i genomförandet av de bestämmelser som antagits för att genomföra unionsrätten, även med avseende på administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder gentemot ansvariga personer då dessa bestämmelser inte har följts.

    4.   Myndigheten ska ta fram en rapport med resultaten av den inbördes utvärderingen. Den rapporten för inbördes utvärderingen ska utarbetas av kommittén för inbördes utvärdering och antas av tillsynsstyrelsen i enlighet med artikel 44.4. Vid utarbetandet av rapporten ska kommittén för inbördes utvärdering samråda med förvaltningsstyrelsen för att se till att rapporten överensstämmer med andra rapporter om inbördes utvärdering och säkerställa lika villkor. Förvaltningsstyrelsen ska i synnerhet bedöma huruvida metoden har tillämpats på samma sätt. I rapporten ska det beskrivas och anges vilka uppföljningsåtgärder som anses lämpliga, proportionerliga och nödvändiga till följd av den inbördes utvärderingen. Uppföljningsåtgärderna får antas i form av riktlinjer och rekommendationer enligt artikel 16 och yttranden enligt artikel 29.1 a.

    I enlighet med artikel 16.3 ska de behöriga myndigheterna med alla tillgängliga medel söka följa de utfärdade riktlinjerna och rekommendationerna.

    När myndigheten utarbetar förslag till tekniska tillsynsstandarder eller tekniska genomförandestandarder i enlighet med artiklarna 10–15, eller riktlinjer eller rekommendationer i enlighet med artikel 16, ska den ta hänsyn till resultaten av den inbördes utvärderingen och all annan information som den inhämtar när den utför sina uppgifter, för att säkerställa enhetlig tillsynspraxis av högsta kvalitet.

    5.   Myndigheten ska avge ett yttrande till kommissionen om den, med beaktande av resultatet från den inbördes utvärderingen eller annan information som den inhämtar när den utför sina uppgifter, anser att ytterligare harmonisering av unionsreglerna för finansmarknadsaktörer eller behöriga myndigheter skulle vara nödvändig sett från unionens synvinkel.

    6.   Myndigheten ska två år efter offentliggörandet av rapporten om den inbördes utvärderingen ta fram en uppföljningsrapport. Uppföljningsrapporten ska utarbetas av kommittén för inbördes utvärdering och antas av tillsynsstyrelsen i enlighet med artikel 44.4. Vid utarbetandet av rapporten ska kommittén för inbördes utvärdering samråda med förvaltningsstyrelsen för att se till att rapporten överensstämmer med andra uppföljningsrapporter. Uppföljningsrapporten ska särskilt, men inte uteslutande, omfatta en bedömning av hur väl avvägda och ändamålsenliga de åtgärder är som vidtagits av de behöriga myndigheter som är föremål för den inbördes utvärderingen som en följd av uppföljningsåtgärderna i rapporten om den inbördes utvärderingen.

    7.   Kommittén för inbördes utvärdering ska efter samråd med de behöriga myndigheterna som omfattas av den inbördes utvärderingen identifiera de motiverade huvudslutsatserna av den inbördes utvärderingen. Myndigheten ska offentliggöra de motiverade huvudslutsatserna av den inbördes utvärderingen och av den uppföljningsrapport som avses i punkt 6. Om myndigheternas motiverade huvudslutsatser skiljer sig från de resultat som identifierats av kommittén för inbördes utvärdering ska myndigheten på konfidentiell basis översända kommitténs resultat till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Om en behörig myndighet som är föremål för den inbördes utvärderingen anser att offentliggörandet av myndighetens motiverade huvudslutsatser skulle innebära en risk för det finansiella systemets stabilitet ska den ha möjlighet att hänskjuta ärendet till tillsynsstyrelsen. Tillsynsstyrelsen får med enkel majoritet besluta att inte offentliggöra dessa utdrag.

    8.   Vid tillämpningen av denna artikel ska förvaltningsstyrelsen lägga fram ett förslag om en arbetsplan för den inbördes utvärderingen för de kommande två åren som bland annat ska återspegla erfarenheterna från tidigare förfaranden för inbördes utvärderingar och diskussionerna i de samordningsgrupper som avses i artikel 45b. Arbetsplanen för den inbördes utvärderingen ska utgöra en separat del av det årliga och det fleråriga arbetsprogrammet. Planen ska offentliggöras. I brådskande fall eller vid oförutsedda händelser får myndigheten besluta att genomföra ytterligare inbördes utvärderingar.”

    25.

    Artikel 31 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Första stycket ska ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska svara för den allmänna samordningen mellan de behöriga myndigheterna, särskilt i situationer då en ogynnsam utveckling kan komma att äventyra finansmarknadernas korrekta funktion och integritet, eller stabiliteten hos det finansiella systemet i unionen.”

    b)

    Andra stycket ska ändras på följande sätt:

    i)

    Inledningen ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska främja ett samordnat unionssvar, bl.a. genom:”.

    ii)

    Led e ska ersättas med följande:

    ”e)

    vidta lämpliga åtgärder i samband med utveckling som kan äventyra finansmarknadernas funktion i syfte att samordna åtgärder vidtagna av relevanta behöriga myndigheter,”.

    iii)

    Följande led ska införas:

    ”ea)

    vidta lämpliga åtgärder för att samordna relevanta behöriga myndigheters insatser i syfte att underlätta marknadstillträdet för aktörer eller produkter som är beroende av tekniska innovationer,”.

    c)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”3.   I syfte att bidra till fastställandet av en gemensam EU-strategi för teknisk innovation ska myndigheten främja enhetlig tillsyn, i tillämpliga fall med stöd från kommittén för konsumentskydd och finansiell innovation och därmed underlätta marknadstillträdet för aktörer eller produkter som är beroende av teknisk innovation, särskilt genom utbyte av information och bästa praxis. Där det är lämpligt får myndigheten utfärda riktlinjer eller rekommendationer i enlighet med artikel 16.”

    26.

    Följande artiklar ska införas:

    ”Artikel 31a

    Informationsutbyte om duglighet och lämplighet

    Myndigheten ska, tillsammans med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), inrätta ett system for utbyte av information som är relevant för de behöriga myndigheternas bedömning av duglighet och lämplighet för innehavare av kvalificerade innehav, direktörer och personer som innehar nyckelfunktioner inom finansmarknadsaktörer, i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.

    Artikel 31b

    Samordningsfunktion när det gäller handelsorder, transaktioner och verksamhet med betydande gränsöverskridande effekter

    Om en behörig myndighet har bevis för eller tydliga indikationer från olika källor att misstänka att handelsorder, transaktioner eller någon annan verksamhet med betydande gränsöverskridande effekter hotar de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet eller den finansiella stabiliteten i unionen, ska den omgående underrätta myndigheten och översända relevant information. Myndigheten får avge ett yttrande om lämplig uppföljning till behöriga myndigheter i medlemsstater där den misstänkta verksamheten förekommit.”

    27.

    Artikel 32 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Rubriken ska ersättas med följande:

    ”Bedömning av marknadsutvecklingen, inklusive stresstester”.

    b)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Myndigheten ska övervaka och bedöma marknadsutvecklingen inom sitt behörighetsområde och, när så krävs, underrätta den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), ESRB och Europaparlamentet, rådet och kommissionen om relevanta tendenser vad gäller mikrotillsyn, potentiella risker och sårbarheter. Myndigheten ska i sin bedömning inkludera en analys av de marknader där finansmarknadsaktörer är verksamma och en utvärdering av den potentiella marknadsutvecklingens inverkan på sådana finansmarknadsaktörer.”

    c)

    Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Inledningen ska ersättas med följande:

    ”2.   Myndigheten ska ta initiativ till och samordna unionsomfattande utvärderingar av finansmarknadsaktörernas förmåga att på ett realistiskt sätt stå emot en ogynnsam utveckling på marknaden. I detta syfte ska den utarbeta:”.

    ii)

    Led a ska ersättas med följande:

    ”a)

    Gemensamma metoder för att bedöma effekten av ekonomiska scenarier på en finansmarknadsaktörs finansiella ställning med hänsyn till bland annat de risker som härrör från ogynnsam miljömässig utveckling.”

    iii)

    Följande led ska införas:

    ”aa)

    Gemensamma metoder för identifiering av finansmarknadsaktörer som ska inbegripas i unionsomfattande bedömningar.”

    iv)

    Följande led ska läggas till:

    ”d)

    Gemensamma metoder för att bedöma effekterna av miljörisker på finansmarknadsaktörernas finansiella stabilitet.”

    v)

    Följande stycke ska läggas till:

    ”Vid tillämpning av denna punkt ska myndigheten samarbeta med ESRB.”

    d)

    I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

    ”3.   Myndigheten ska en gång per år och oftare om så krävs – utan att det påverkar ESRB:s uppgifter enligt förordning (EU) nr 1092/2010 – till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och ESRB överlämna bedömningar av tendenser, potentiella risker och sårbarheter inom sitt behörighetsområde, i kombination med de indikatorer som avses i artikel 22.2 i den här förordningen.”

    28.

    Artikel 33 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 33

    Internationella förbindelser samt likvärdighet

    1.   Myndigheten får, utan att det påverkar medlemsstaternas och unionsinstitutionernas respektive behörighetsområden, utveckla kontakter och ingå administrativa arrangemang med reglerings- och tillsynsmyndigheter, internationella organisationer och förvaltningar i tredjeländer. Dessa avtal får inte medföra några juridiska förpliktelser för unionen och dess medlemsstater, och de få inte heller hindra medlemsstaterna och deras behöriga myndigheter från att ingå bilaterala eller multilaterala avtal med dessa tredjeländer.

    Om ett tredjeland, i enlighet med en gällande delegerad akt som antagits av kommissionen enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849 ingår i den förteckning över jurisdiktioner med strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system ska myndigheten inte ingå administrativa arrangemang med reglerings- och tillsynsmyndigheterna i detta tredjeland. Detta ska inte hindra andra former av samarbete mellan myndigheten och motsvarande myndigheter i tredjeland som syftar till att minska hot mot unionens finansiella system.

    2.   Myndigheten ska bistå kommissionen vid utarbetandet av beslut om likvärdighet avseende reglerings- och tillsynsordningar i tredjeländer efter särskild begäran om råd från kommissionen eller om så krävs enligt de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.

    3.   Myndigheten ska med särskild inriktning på konsekvenserna för den finansiella stabiliteten, marknadernas integritet, investerarskyddet och den inre marknadens funktion, övervaka relevant utveckling inom reglering och tillsyn och praxis för efterlevnadskontroll samt marknadens utveckling i tredjeländer, i den mån de är relevanta för riskbaserade bedömningar av likvärdighet, för vilka beslut om likvärdighet har antagits av kommissionen i enlighet med de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.

    Myndigheten ska dessutom kontrollera om de kriterier som ligger till grund för dessa beslut om likvärdighet och alla villkor som anges i dessa fortfarande är uppfyllda.

    Myndigheten får samarbeta med berörda myndigheterna i tredjeländerna. Myndigheten ska lämna in en konfidentiell rapport till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) med en sammanfattning av slutsatserna av dess övervakning över alla likvärdiga tredjeländer. Rapporten ska särskilt var inriktad på konsekvenserna för den finansiella stabiliteten, marknadernas integritet, investerarskyddet eller den inre marknadens funktion.

    Om myndigheten upptäcker relevanta utvecklingstendenser inom reglering, tillsyn eller praxis för efterlevnadskontroll i de tredjeländer som avses i denna punkt vilka kan påverka den finansiella stabiliteten i unionens eller i en eller flera av dess medlemsstater, marknadens integritet eller investerarskyddet eller den inre marknadens funktion, ska den underrätta Europaparlamentet, rådet och kommissionen på konfidentiell basis och utan onödigt dröjsmål.

    4.   Utan att det påverkar de särskilda krav som anges i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 och med förbehåll för de villkor som anges i punkt 1 andra meningen i den här artikeln, ska myndigheten när så är möjligt samarbeta med de relevanta behöriga myndigheterna i tredjeländer vars reglerings- och tillsynsordningar har erkänts som likvärdiga. Detta samarbete ska i princip ske på grundval av administrativa arrangemang som ingåtts med de relevanta myndigheterna i dessa tredjeländer. När myndigheten förhandlar fram sådana administrativa arrangemang ska den inkludera bestämmelser om följande:

    a)

    De mekanismer som gör det möjligt för myndigheten att inhämta relevant information, inklusive information om den rättsliga ordningen, tillsynssystemet, relevant marknadsutveckling och alla förändringar som kan påverka beslutet om likvärdighet.

    b)

    I den utsträckning det är nödvändigt för uppföljningen av sådana beslut om likvärdighet, förfarandena för samordning av tillsynsverksamhet, inbegripet vid behov inspektioner på plats.

    Myndigheten ska informera kommissionen om en behörig myndighet i ett tredjeland vägrar att ingå sådana administrativa arrangemang eller om den vägrar att aktivt samarbeta.

    5.   Myndigheten får ta fram standardiserade administrativa arrangemang i syfte att upprätta en konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillsynspraxis inom unionen och för att stärka den internationella samordningen på tillsynsområdet. De behöriga myndigheterna sträva efter att följa sådana standardiserade arrangemang.

    I den rapport som avses i artikel 43.5 ska myndigheten inkludera information om administrativa arrangemang som har överenskommits med tillsynsmyndigheter, internationella organisationer eller förvaltningar i tredjeländer, myndighetens bistånd till kommissionen i samband med utarbetandet av beslut om likvärdighet och den övervakning som myndigheten utför i enlighet med punkt 3 i den här artikeln.

    6.   Myndigheten ska inom ramen för sina befogenheter enligt denna förordning och de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 bidra till en enad, gemensam, konsekvent och effektiv representation av unionens intressen i internationella fora.”

    29.

    Artikel 34 ska utgå.

    30.

    Artikel 36 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 3 ska utgå.

    b)

    Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:

    ”4.   När myndigheten tar emot en varning eller rekommendation som ESRB riktar till den, ska myndigheten diskutera denna varning eller rekommendation vid nästa sammanträde i tillsynsstyrelsen eller, när så är lämpligt, tidigare, i syfte att bedöma i vilken utsträckning varningen eller rekommendationen påverkar myndighetens utförande av sina uppgifter och en möjlig uppföljning därtill.

    Den ska, med relevant beslutsförfarande i enlighet med de befogenheter den tilldelats genom denna förordning, besluta om eventuella åtgärder som ska vidtas för att åtgärda de frågor som identifierats i varningarna och rekommendationerna

    Om myndigheten inte vidtar några åtgärder till följd av en varning eller rekommendation ska den ange skälen för att inte göra detta till ESRB. ESRB ska informera Europaparlamentet om detta i enlighet med artikel 19.5 i förordning (EU) nr 1092/2010. ESRB ska även informera rådet och kommissionen om detta.

    5.   När myndigheten tar emot en varning eller rekommendation från ESRB som är riktad till en behörig myndighet, får den i tillämpliga fall utöva de befogenheter som den tilldelas genom denna förordning för att säkerställa att en uppföljning sker utan onödigt dröjsmål.

    Om adressaten avser att inte följa ESRB:s rekommendation, ska den underrätta tillsynsstyrelsen om detta och med den diskutera sina skäl för att inte agera.

    Om den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 17.1 i förordning (EU) nr 1092/2010 underrättar Europaparlamentet, rådet, kommissionen och ESRB om de åtgärder den har vidtagit med anledning av en rekommendation från ESRB, ska den ta vederbörlig hänsyn till tillsynsstyrelsens synpunkter.”

    c)

    Punkt 6 ska utgå.

    31.

    Artikel 37 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

    ”2.   Intressentgruppen för värdepapper och marknader ska ha 30 ledamöter. Dessa ledamöter ska omfatta

    a)

    13 ledamöter som företräder, i en välavvägd fördelning, finansmarknadsaktörer som bedriver verksamhet i unionen,

    b)

    13 ledamöter som företräder representanter för anställda hos finansmarknadsaktörer som bedriver verksamhet i unionen, konsumenter, användare av finansiella tjänster och små och medelstora företag, och

    c)

    fyra ledamöter som är oberoende topprankade akademiker.

    3.   Ledamöterna i intressentgruppen för värdepapper och marknader ska utses av tillsynsstyrelsen genom ett öppet och transparent urvalsförfarande. I sitt beslut ska tillsynsstyrelsen i största möjliga utsträckning säkra en lämplig återspegling av värdepappers- och marknadssektorns mångfald, geografisk och könsmässig balans och representation för intressenter i hela unionen. Ledamöterna i intressentgruppen för värdepapper och marknader ska väljas utifrån sina kvalifikationer, färdigheter, relevanta kunskaper och styrkta expertis.”

    b)

    Följande punkt ska införas:

    ”3a.   Ledamöterna i intressentgruppen för värdepapper och marknader ska välja en ordförande bland sina ledamöter. Ordförandeposten ska innehas för en period på två år.

    Europaparlamentet får uppmana ordföranden för intressentgruppen för värdepapper och marknader att göra ett uttalande inför parlamentet och besvara alla eventuella frågor från dess ledamöter när så begärs.”

    c)

    I punkt 4 ska första stycket ersättas med följande:

    ”4.   Myndigheten ska, om inte annat följer av den tystnadsplikt som anges artikel 70 i denna förordning, tillhandahålla alla nödvändiga uppgifter och se till att intressentgruppen för värdepapper och marknader ges tillfredsställande sekretariatsstöd. Ledamöter, utom branschföreträdare, av intressentgruppen för värdepapper och marknader vilka företräder ideella organisationer ska erhålla tillfredsställande ekonomisk ersättning. Denna ersättning ska ta hänsyn till ledamöternas förberedande arbete och uppföljningsarbete och minst motsvara ersättningsnivåerna för tjänstemän enligt avdelning V kapitel I avsnitt 2 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i dessa gemenskaper som fastställts i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (*46) (tjänsteföreskrifterna). Intressentgruppen för värdepapper och marknader får inrätta arbetsgrupper i tekniska frågor. Ledamöterna i intressentgruppen för värdepapper och marknader ska förordnas på fyra år, varefter ett nytt urvalsförfarande ska genomföras.

    (*46)  EUT L 56, 4.3.1968, s. 1.”"

    d)

    Punkt 5 ska ersättas med följande:

    ”5.   Intressentgruppen för värdepapper och marknader får lämna råd till myndigheten i alla frågor som har samband med myndighetens uppgifter, med särskild fokus på de uppgifter som anges i artiklarna 10–16, 29, 30 och 32.

    Om ledamöterna i intressentgruppen för värdepapper och marknader inte kan enas om något råd ska en tredjedel av dess ledamöter eller ledamöter som företräder en grupp av intressenter tillåtas att utfärda separata råd.

    Intressentgruppen för värdepapper och marknader, bankintressentgruppen, intressentgruppen för försäkring och återförsäkring och intressentgruppen för tjänstepensioner får lämna ett gemensamt råd om frågor som rör arbetet i de europeiska tillsynsmyndigheterna enligt artikel 56 om gemensamma ståndpunkter och akter.”

    e)

    Punkt 7 ska ersättas med följande:

    ”7.   Myndigheten ska offentliggöra intressentgruppen för värdepapper och marknaders råd, de separata råden från dess ledamöter och resultaten av samråden med den samt information om hur råden och resultaten av samråden beaktats.”

    32.

    Artikel 39 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 39

    Beslutsförfaranden

    1.   Myndigheten ska agera i enlighet med punkterna 2–6 i denna artikel när den antar beslut enligt artiklarna 17, 18 och 19.

    2.   Myndigheten ska, på adressatens officiella språk, underrätta alla adressater för ett beslut om sin avsikt att anta detsamma och, med all hänsyn till hur brådskande och komplex frågan är samt vilka konsekvenser den kan få, ange en tidsfrist inom vilken adressaten kan lämna synpunkter på beslutets innehåll. Adressaten får lämna sina synpunkter på sitt officiella språk. Bestämmelsen i första meningen gäller på motsvarande sätt för de rekommendationer som avses i artikel 17.3.

    3.   Myndighetens beslut ska innehålla beslutets grunder.

    4.   Adressaterna för myndighetens beslut ska underrättas om vilka rättsmedel som står till deras förfogande enligt denna förordning.

    5.   Myndigheten ska med lämpliga tidsintervall ompröva beslut som den fattat enligt artikel 18.3 eller 18.4.

    6.   De beslut som myndigheten fattar enligt artikel 17, 18 eller 19 ska offentliggöras. Offentliggörandet ska innehålla identitetsuppgifter för den behöriga myndighet eller den finansmarknadsaktör som berörs och det huvudsakliga innehållet i beslutet, om inte ett sådant offentliggörande står i strid med dessa finansmarknadsaktörers berättigade intresse eller skyddet av deras affärshemligheter, eller allvarligt skulle kunna äventyra de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet eller stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet i unionen.”

    33.

    Artikel 40 ska ändras på följande sätt:

    a)

    I punkt 1 ska led a ersättas med följande:

    ”a)

    En ordförande.”

    b)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”7.   Om den nationella offentliga myndighet som avses i punkt 1 b inte är en myndighet med ansvar för efterlevnadskontroll av konsumentskyddsregler får den ledamot i tillsynsstyrelsen som avses i den punkten besluta att bjuda in en företrädare (utan rösträtt) för medlemsstatens konsumentsskyddsmyndighet. I de fall där ansvaret för konsumentskydd delas av flera myndigheter i en medlemsstat, ska dessa myndigheter enas om en gemensam företrädare.”

    34.

    Artiklarna 41 och 42 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 41

    Interna kommittéer

    1.   Tillsynsstyrelsen får på eget initiativ eller på ordförandens begäran inrätta interna kommittéer för specifika uppgifter som den tilldelas. På förvaltningsstyrelsens eller ordförandens begäran får tillsynsstyrelsen inrätta interna kommittéer för specifika uppgifter som tilldelats förvaltningsstyrelsen. Tillsynsstyrelsen får delegera vissa klart definierade uppgifter och beslut till interna kommittéer, till förvaltningsstyrelsen eller till ordföranden.

    2.   Vid tillämpning av artikel 17 ska ordföranden föreslå ett beslut att sammankalla en oberoende panel som ska antas av tillsynsstyrelsen. Den oberoende panelen ska bestå av ordföranden och sex andra ledamöter som ska föreslås av ordföranden efter samråd med förvaltningsstyrelsen och efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande. De sex andra ledamöterna får inte vara företrädare för den behöriga myndighet som påstås ha överträtt unionsrätten och de får inte ha något intresse i frågan eller någon direkt anknytning till den berörda behöriga myndigheten.

    Varje ledamot av panelen ska ha en röst.

    Panelens beslut ska fattas på grundval av minst fyra röster för förslaget.

    3.   Vid tillämpning av artikel 19 ska ordföranden föreslå ett beslut att sammankalla en oberoende panel som ska antas av tillsynsstyrelsen. Den oberoende panelen ska bestå av ordföranden och sex andra ledamöter som ska föreslås av ordföranden efter samråd med förvaltningsstyrelsen och efter en öppen inbjudan till att anmäla intresse för deltagande. De sex andra ledamöterna får inte vara företrädare för behöriga myndigheter som är part i den oenighet som föreligger och får inte ha något intresse i konflikten eller någon direkt anknytning till de berörda behöriga myndigheterna.

    Varje ledamot av panelen ska ha en röst.

    Panelens beslut ska fattas på grundval av minst fyra röster för förslaget.

    4.   Vid genomförandet av den undersökning som avses i artikel 22.4 första stycket får ordföranden föreslå ett beslut om inledande av en utredning och ett beslut om sammankallande av en oberoende panel, vilket ska antas av tillsynsstyrelsen. Den oberoende panelen ska bestå av ordföranden och sex andra ledamöter som ska föreslås av ordföranden efter samråd med förvaltningsstyrelsen och efter en öppen anmälan till att anmäla intresse för deltagande.

    Varje ledamot av panelen ska ha en röst.

    Panelens beslut ska fattas på grundval av minst fyra röster för förslaget.

    5.   De paneler som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel eller ordföranden ska föreslå beslut enligt artikel 17 eller 19, vilka slutligt ska antas av tillsynsnämnden. Den panel som avses i punkt 4 i den här artikeln ska lägga fram resultaten av den utredning som genomförts enligt artikel 22.4 första stycket för tillsynsstyrelsen.

    6.   Tillsynsstyrelsen ska anta arbetsordningen för den panel som avses i denna artikel.

    Artikel 42

    Tillsynsstyrelsens oberoende

    1.   När ledamöterna i tillsynsstyrelsen utför uppgifter enligt denna förordning ska de handla oberoende och objektivt uteslutande i hela unionens intresse och varken efterfråga eller ta emot instruktioner från unionens institutioner eller organ, någon regering eller något annat offentligt eller privat organ.

    2.   Medlemsstaterna, unionens institutioner eller organ och andra offentliga eller privata organ får inte försöka påverka hur tillsynsstyrelsens ledamöter utför sina uppgifter.

    3.   Ledamöterna av tillsynsstyrelsen, ordföranden och de icke röstberättigade företrädare och observatörer som deltar i tillsynsstyrelsens möten ska, inför varje sådant möte, exakt och fullständigt deklarera om de har eller inte har eventuella intressen som kan anses inverka negativt på deras oberoende i förhållande till någon punkt på dagordningen, och de ska avstå från att delta i diskussioner om och från att rösta i sådana frågor.

    4.   Tillsynsstyrelsen ska i sin arbetsordning fastställa de praktiska arrangemangen för den intressedeklaration som avses i punkt 3 och för förhindrande och hantering av intressekonflikter.”

    35.

    Artikel 43 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Tillsynsstyrelsen ska ge vägledning till myndigheten gällande dess arbete och ansvara för att fatta de beslut som avses i kapitel II. Tillsynsstyrelsen ska anta myndighetens yttranden, rekommendationer, riktlinjer och beslut, och utfärda sådana råd som avses i kapitel II, på grundval av förslag från relevant intern kommitté eller panel, ordföranden eller förvaltningsstyrelsen, beroende på vad som är tillämpligt.”

    b)

    Punkterna 2 och 3 ska utgå.

    c)

    Punkt 5 ska ersättas med följande:

    ”5.   Tillsynsstyrelsen ska på grundval av ett förslag från förvaltningsstyrelsen anta en årsrapport om myndighetens verksamhet, inbegripet om utförandet av ordförandens uppgifter, och senast den 15 juni varje år överlämna denna rapport till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Rapporten ska offentliggöras.”

    d)

    Punkt 8 ska ersättas med följande:

    ”8.   Tillsynsstyrelsen ska ha disciplinära befogenheter över ordföranden och verkställande direktören. Den får avlägsna verkställande direktören från dennes uppdrag i enlighet med artikel 51.5.”

    36.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 43a

    Transparens kring beslut som antas av tillsynsstyrelsen

    Utan hinder av vad som sägs i artikel 70 ska myndigheten, inom sex veckor från varje möte i tillsynsstyrelsen, åtminstone förse Europaparlamentet med ett omfattande och meningsfullt protokoll från överläggningarna vid det mötet som gör det möjligt att fullt ut förstå diskussionerna, inbegripet en kommenterad förteckning över beslut. Sådana protokoll ska inte spegla diskussioner i tillsynsstyrelsen som avser enskilda finansmarknadsaktörer, såvida inte annat föreskrivs i artikel 75.3 eller i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.”

    37.

    Artikel 44 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Tillsynsstyrelsens beslut ska fattas med en enkel majoritet av dess ledamöter. Varje röstberättigad ledamot ska ha en röst.

    När det gäller de akter som anges i artiklarna 10–16 i denna förordning samt åtgärder och beslut som antas enligt artikel 9.5 tredje stycket i denna förordning och kapitel VI i denna förordning, och genom undantag från första stycket i den här punkten, ska tillsynsstyrelsen fatta beslut på grundval av kvalificerad majoritet bland dess ledamöter, enligt definitionen i artikel 16.4 i EU-fördraget och i artikel 3 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser.

    Ordföranden får inte rösta om de beslut som avses i andra stycket.

    När det gäller panelernas sammansättning i enlighet med artikel 41.2, 41.3 och 41.4 och ledamöterna i den kommitté för inbördes utvärdering som avses i artikel 30.2 ska tillsynsstyrelsen när den överväger ordförandens förslag sträva efter konsensus. Om konsensus inte kan nås ska tillsynsstyrelsens beslut fattas av en tre fjärdedelars majoritet av dess ledamöter med rösträtt. Varje röstberättigad ledamot ska ha en röst.

    När det gäller beslut som antas enligt artikel 18.3 och 18.4, och genom undantag från första stycket i den här punkten, ska tillsynsstyrelsen fatta beslut på grundval av en enkel majoritet av dess röstberättigade ledamöter.”

    b)

    Punkt 4 ska ersättas med följande:

    ”4.   När det gäller beslut i enlighet med artiklarna 17, 19 och 30 ska tillsynsstyrelsen rösta om de föreslagna besluten genom ett skriftligt förfarande. Tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter ska ha åtta arbetsdagar på sig att rösta. Varje röstberättigad ledamot ska ha en röst. Det föreslagna beslutet ska anses antaget om det inte avvisas av en enkel majoritet av tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter. Nedlagda röster får varken räknas som godkännanden eller avvisningar och får inte beaktas vid räkningen av antalet avgivna röster. Om tre av tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter motsätter sig det skriftliga förfarandet ska tillsynsstyrelsen diskutera och besluta om utkastet till beslut i enlighet med förfarandet i punkt 1 i den här artikeln.

    Ledamöterna utan rösträtt och observatörerna, med undantag av den verkställande direktören, ska inte delta i några diskussioner i tillsynsstyrelsen som avser enskilda finansmarknadsaktörer, såvida inte annat föreskrivs i artikel 75.3 eller i de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2.”

    c)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”5.   Myndighetens ordförande ska ha rätt att när som helst begära omröstning. Utan att det påverkar den befogenheten och för effektiviteten i myndighetens beslutsprocess ska myndighetens tillsynsstyrelse sträva efter konsensus när den fattar beslut.”

    38.

    Artikel 45 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 45

    Sammansättning

    1.   Förvaltningsstyrelsen ska bestå av ordföranden och sex ledamöter av tillsynsstyrelsen som valts av och bland tillsynsstyrelsens röstberättigade ledamöter.

    Med undantag för ordföranden ska varje ledamot av förvaltningsstyrelsen som utses av tillsynsstyrelsen ha en suppleant som kan ersätta personen om denne är förhindrad att delta.

    2.   De ledamöter som utses av tillsynsstyrelsen ska förordnas på två och ett halvt år. Detta förordnande får förnyas en gång. Förvaltningsstyrelsen ska ha en jämn könsfördelning och dess sammansättning ska avspegla unionen som helhet. Mandaten ska vara överlappande och ett lämpligt system för rotation ska tillämpas.

    3.   Sammanträdena i förvaltningsstyrelsen ska sammankallas av ordföranden på eget initiativ eller på begäran av minst en tredjedel av ledamöterna, och ledas av ordföranden. Förvaltningsstyrelsen ska sammanträda före varje sammanträde i tillsynsstyrelsen, och så ofta som förvaltningsstyrelsen anser det nödvändigt. Den ska sammanträda minst fem gånger per år.

    4.   Ledamöterna i förvaltningsstyrelsen får, om inte annat följer av arbetsordningen, biträdas av rådgivare eller experter. De deltagare som inte har rösträtt, med undantag av den verkställande direktören, får inte delta i diskussioner inom förvaltningsstyrelsen som rör enskilda finansmarknadsaktörer.”

    39.

    Följande artiklar ska införas:

    ”Artikel 45a

    Beslutsfattande

    1.   Förvaltningsstyrelsens beslut ska antas med enkel majoritet bland dess ledamöter och samtidigt ska konsensus eftersträvas. Varje ledamot ska ha en röst. Ordföranden ska vara en ledamot med rösträtt.

    2.   Verkställande direktören och en företrädare för kommissionen ska delta i tillsynsstyrelsens möten utan rösträtt. Kommissionens företrädare ska ha rösträtt i de frågor som avses i artikel 63.

    3.   Förvaltningsstyrelsen ska själv anta och offentliggöra sin arbetsordning.

    Artikel 45b

    Samordningsgrupper

    1.   Tillsynsstyrelsen får på eget initiativ eller på begäran av en behörig myndighet inrätta samordningsgrupper för definierade områden för vilka det kan finnas behov av samordning med beaktande av särskild händelseutveckling på marknaden. Förvaltningsstyrelsen ska inrätta samordningsgrupper för definierade områden på begäran av fem ledamöter av tillsynsstyrelsen.

    2.   Alla behöriga myndigheter ska delta i samordningsgrupper och i enlighet med artikel 35 tillhandahålla samordningsgrupperna de uppgifter dessa behöver för att utföra sina samordningsuppgifter i enlighet med deras mandat. Samordningsgruppernas arbete ska baseras på uppgifter som tillhandahålls från de behöriga myndigheterna och eventuella resultat som myndigheten fastställt.

    3.   Grupperna ska ledas av en av förvaltningsstyrelsens ledamöter. Varje år ska respektive ledamot i förvaltningsstyrelsen som ansvarar för en samordningsgrupp rapportera till tillsynsstyrelsen om diskussionernas och resultatens huvudinnehåll samt, om så är relevant, föreslå att en uppföljning eller inbördes utvärdering genomförs på respektive område. De behöriga myndigheterna ska underrätta myndigheten om hur de tagit hänsyn till samordningsgruppernas arbete i sin verksamhet.

    4.   Myndigheten får när den övervakar marknadsutveckling som kan utgöra fokus för samordningsgrupper, i enlighet med artikel 35 begära att behöriga myndigheter tillhandahåller nödvändiga uppgifter så att myndigheten kan fullgöra sin övervakningsroll.”

    40.

    Artikel 46 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 46

    Förvaltningsstyrelsens oberoende

    Ledamöterna i förvaltningsstyrelsen ska handla oberoende och objektivt uteslutande i hela unionens intresse och varken efterfråga eller ta emot instruktioner från unionens institutioner eller organ, någon regering eller något annat offentligt eller privat organ.

    Medlemsstaterna, unionens institutioner eller organ och andra offentliga eller privata organ får inte försöka påverka förvaltningsstyrelsens ledamöter när dessa utför sina uppgifter.”

    41.

    Artikel 47 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Följande punkt ska införas:

    ”3a.   Förvaltningsstyrelsen får granska, yttra sig över och lägga fram förslag om alla frågor som ska beslutas av tillsynsstyrelsen efter diskussion i den berörda interna kommittén, förutom vad gäller inbördes utvärderingar i enlighet med artikel 30.”

    b)

    Punkt 6 ska ersättas med följande:

    ”6.   Förvaltningsstyrelsen ska föreslå en årsrapport om myndighetens verksamhet, inbegripet om ordförandens uppgifter, för tillsynsstyrelsen för godkännande.”

    c)

    Punkt 8 ska ersättas med följande:

    ”8.   Förvaltningsstyrelsen ska med vederbörlig hänsyn till ett förslag från tillsynsstyrelsen utse och återkalla överklagandenämndens ledamöter i enlighet med artikel 58.3 och 58.5.”

    d)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”9.   Ledamöterna i förvaltningsstyrelsen ska offentliggöra alla sammanträden som hållits samt mottagna förmåner. Utgifter ska redovisas offentligt i enlighet med tjänsteföreskrifterna.”

    42.

    Artikel 48 ska ändras på följande sätt:

    a)

    I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Ordföranden ska ansvara för att förbereda tillsynsstyrelsens arbete, inbegripet genom att fastställa den dagordning som tillsynsstyrelsen ska anta, kalla till möten lägga fram punkter för beslut samt fungera som ordförande för tillsynsstyrelsens möten.

    Ordföranden ska ansvara för att fastställa dagordningen för förvaltningsstyrelsen för antagande av förvaltningsstyrelsen och ska fungera som ordförande för förvaltningsstyrelsens möten.

    Ordföranden får uppmana förvaltningsstyrelsen att överväga att inrätta en samordningsgrupp i enlighet med artikel 45b.”

    b)

    Punkt 2 ska ersättas med följande:

    ”2.   Ordföranden ska väljas ut på grundval av meriter, färdigheter, kunskaper om finansmarknadsaktörer och finansiella marknader samt erfarenhet som är relevant för finansiell tillsyn och reglering, efter en öppen ansökningsomgång där principen om jämn könsfördelning ska beaktas som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Tillsynsstyrelsen ska med kommissionens bistånd upprätta en slutlista över kvalificerade sökande för posten som ordförande. På grundval av denna slutlista ska rådet anta ett beslut om att utse en ordförande efter bekräftelse av Europaparlamentet.

    Om ordföranden inte längre uppfyller villkoren som avses i artikel 49 eller har befunnits skyldig till ett allvarligt fel får rådet, efter ett förslag från kommissionen som har godkänts av Europaparlamentet, anta ett beslut om att skilja personen i fråga från dennes uppdrag.

    Tillsynsstyrelsen ska också bland sina ledamöter utse en vice ordförande som ska utföra ordförandens uppgifter i dennes frånvaro. Den vice ordföranden ska inte utses bland förvaltningsstyrelsens medlemmar.”

    c)

    I punkt 4 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Vid den utvärdering som avses i första stycket ska ordförandens uppgifter utföras av vice ordföranden.

    Rådet får, på förslag av tillsynsstyrelsen, med bistånd av kommissionen och med beaktande av utvärderingen som avses i första stycket, förnya ordförandens mandat en gång.”

    d)

    Punkt 5 ska ersättas med följande:

    ”5.   Ordföranden får skiljas från sitt uppdrag endast på allvarliga grunder. Han eller hon får endast skiljas från sitt uppdrag av Europaparlamentet efter att rådet antagit ett beslut efter samråd med tillsynsstyrelsen.”

    43.

    Artikel 49 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Rubriken ska ersättas med följande:

    ”Ordförandens oberoende”.

    b)

    Första stycket ska ersättas med följande:

    ”Utan att det påverkar tillsynsstyrelsens funktion i fråga om ordförandens uppgifter, ska ordföranden varken efterfråga eller ta emot instruktioner från unionens institutioner eller organ, från någon regering eller något annat offentligt eller privat organ.”

    44.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 49a

    Utgifter

    Ordföranden ska offentliggöra alla sammanträden som hållits med externa intressenter inom två veckor efter sammanträdet i fråga samt mottagna förmåner. Utgifter ska redovisas offentligt i enlighet med tjänsteföreskrifterna.”

    45.

    Artikel 50 ska utgå.

    46.

    Artikel 54 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Inledningen ska ersättas med följande:

    ”2.   Gemensamma kommittén ska fungera som ett forum där myndigheten ska samarbeta nära och regelbundet för att säkerställa sektorövergripande konvergens, samtidigt som sektoriella särdrag beaktas, med europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), i synnerhet i fråga om”.

    ii)

    Första strecksatsen ska ersättas med följande:

    ”—

    finansiella konglomerat och, om så krävs enligt unionsrätten, konsolidering av tillsynen,”.

    iii)

    Femte strecksatsen ska ersättas med följande:

    ”—

    cybersäkerhet,”.

    iv)

    Sjätte strecksatsen ska ersättas med följande:

    ”—

    utbyte av uppgifter och bästa praxis med ESRB och de övriga europeiska tillsynsmyndigheterna,”.

    v)

    Följande strecksatser ska läggas till:

    ”—

    finansiella tjänster till privatpersoner och konsument- och investerarskydd,

    rådgivning från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 1.6.”

    b)

    Följande punkt ska införas:

    ”2a.   Den gemensamma kommittén får bistå kommissionen i bedömningen av villkoren och de tekniska specifikationerna och förfarandena för att säkerställa en säker och effektiv sammanlänkning av de centraliserade automatiserade mekanismerna enligt den rapport som avses i artikel 32a.5 i direktiv (EU) 2015/849 samt i den faktiska sammankopplingen av de nationella registren enligt det direktivet.”

    c)

    Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3.   Gemensamma kommittén ska ha särskild personal som tillhandahålls från europeiska tillsynsmyndigheterna som ska fungera som ett permanent sekretariat. Myndigheten ska avsätta tillräckliga resurser för administrativa utgifter samt utgifter för infrastruktur och drift.”

    47.

    Artikel 55 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3.   Ordföranden i den gemensamma kommittén ska utses för ett år i taget enligt ett rullande schema bland ordförandena i de europeiska tillsynsmyndigheterna. Ordföranden i den gemensamma kommittén ska vara andre vice ordförande i ESRB.”

    b)

    I punkt 4 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Den gemensamma kommittén ska sammanträda minst var tredje månad.”

    c)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”5.   Myndighetens ordförande ska regelbundet underrätta tillsynsstyrelsen om ståndpunkter som intagits vid den gemensamma kommitténs sammanträden.”

    48.

    Artiklarna 56 och 57 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 56

    Gemensamma ståndpunkter och akter

    Inom ramen för sina uppgifter enligt kapitel II i denna förordning, och särskilt i fråga om genomförandet av direktiv 2002/87/EG, ska myndigheten i tillämpliga fall eftersträva att genom konsensus, om så är lämpligt, nå fram till gemensamma ståndpunkter tillsammans med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten).

    När så krävs enligt unionsrätten ska åtgärder enligt artiklarna 10–16 och beslut enligt artiklarna 17, 18 och 19 i denna förordning avseende tillämpningen av direktiv 2002/87/EG och av andra lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2 i denna förordning, som också ligger inom behörighetsområdet för den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) eller den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), antas parallellt, om så är lämpligt, av myndigheten och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten).

    Artikel 57

    Underkommittéer

    1.   Den gemensamma kommittén får inrätta underkommittéer vars syfte är att utarbeta utkast till gemensamma ståndpunkter och akter till den gemensamma kommittén.

    2.   Varje underkommitté ska bestå av de personer som avses i artikel 55.1 och en företrädare på hög nivå för den tjänstgörande personalen på den relevanta behöriga myndigheten i varje medlemsstat.

    3.   Varje underkommitté ska utse en ordförande bland företrädare för de relevanta behöriga myndigheterna som också ska vara observatör i den gemensamma kommittén.

    4.   För tillämpningen av artikel 56 ska en underkommitté för finansiella konglomerat inrättas inom den gemensamma kommittén.

    5.   Den gemensamma kommittén ska på sin webbplats offentliggöra alla inrättade underkommittéer, inklusive deras mandat och en förteckning över medlemmarna med deras respektive funktioner i underkommittén.”

    49.

    Artikel 58 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Överklagandenämnden för de europeiska tillsynsmyndigheterna inrättas härmed.”

    b)

    I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:

    ”2.   Överklagandenämnden ska bestå av sex ledamöter och sex suppleanter, vilka ska vara välrenommerade personer med styrkta vitsord avseende relevanta kunskaper om unionsrätt och med internationella professionella erfarenheter, på tillräckligt hög nivå inom bankverksamhet, försäkring, tjänstepensioner, värdepappersmarknader eller andra finansiella tjänster, med uteslutande av personer som är anställda vid behöriga myndigheter eller andra nationella institutioner eller unionsinstitutioner eller organ som deltar i myndighetens verksamheter och ledamöter i intressentgruppen för värdepapper och marknader. Ledamöterna och suppleanterna ska vara medborgare i en medlemsstat och ska ha gedigna kunskaper i åtminstone två av unionens officiella språk. Överklagandenämnden ska besitta tillräcklig juridisk sakkunskap för att kunna tillhandahålla juridisk rådgivning avseende lagligheten, inbegripet proportionaliteten när det gäller myndighetens utövande av sina befogenheter.”

    c)

    Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3.   Två ledamöter och två suppleanter i överklagandenämnden ska utses av myndighetens förvaltningsstyrelse från en slutlista som kommissionen föreslår efter en öppen inbjudan att inkomma med intresseanmälan som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, och efter samråd med tillsynsstyrelsen.

    Efter att ha mottagit slutlistan får Europaparlamentet uppmana kandidater till ledamöter eller suppleanter att göra ett uttalande inför parlamentet och besvara eventuella frågor från dess ledamöter.

    Europaparlamentet får uppmana ledamöterna i överklagandenämnden att göra ett uttalande inför parlamentet och besvara eventuella frågor från dess ledamöter när så begärs, med undantag för uttalanden, frågor och svar som rör enskilda fall som avgjorts eller som är under behandling av överklagandenämnden.”

    50.

    I artikel 59 ska punkt 2 ersättas med följande:

    ”2.   Överklagandenämndens ledamöter och den personal inom myndigheten som tillhandahåller driftsstöd och sekretariatstjänster får inte delta i några överklagandeförfaranden som på något sätt berör deras personliga intressen, och inte heller om de tidigare företrätt någon av parterna i förfarandena eller deltagit i det beslut som överklagas.”

    51.

    I artikel 60 ska punkt 2 ersättas med följande:

    ”2.   Överklagandet ska innehålla en motivering och skriftligen sändas till myndigheten inom tre månader efter det att beslutet har meddelats den berörda personen eller, om beslutet inte har meddelats på detta sätt, inom två månader efter det att myndigheten offentliggjort beslutet.

    Överklagandenämnden ska fatta beslut om överklagandet inom tre månader efter att det ingivits.”

    52.

    Följande artikel ska införas:

    ”Artikel 60a

    Myndighetens överskridande av befogenhet

    Alla fysiska eller juridiska personer får lämna ett motiverat råd till kommissionen om de personerna anser att myndigheten har överskridit sin befogenhet, inbegripet att inte handla i enlighet med proportionalitetsprincipen som avses i artikel 1.5, när den handlar enligt artiklarna 16 och 16b, och att detta innebär ett direkt och individuellt problem för denna person.”

    53.

    Artikel 62.1 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Inledningen ska ersättas med följande:

    ”1.   Intäkter till myndigheten, som är ett europeiskt organ i enlighet med artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) 2018/1046 (*47) (nedan kallad budgetförordningen), ska särskilt omfatta alla kombinationer av följande:

    (*47)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).”"

    b)

    Följande led ska läggas till:

    ”d)

    Eventuella frivilliga bidrag från medlemsstaterna eller observatörer.

    e)

    Överenskomna avgifter för publikationer, utbildning och andra tjänster som myndigheten tillhandahåller, om de särskilt har begärts av en eller flera behöriga myndigheter.”

    c)

    Följande stycke ska läggas till:

    ”Eventuella frivilliga bidrag från medlemsstaterna eller observatörer som avses i led b i första stycket ska inte godtas om detta skulle leda till tvivel om myndighetens oberoende och opartiskhet. Frivilliga bidrag som utgör ersättning för kostnader för uppgifter som en behörig myndighet delegerat till myndigheten ska inte anses leda till tvivel om den senast nämndas oberoende.”

    54.

    Artiklarna 63, 64 och 65 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 63

    Upprättande av budgeten

    1.   Varje år ska verkställande direktören utarbeta ett preliminärt förslag till samlat programdokument för myndigheten för de tre följande budgetåren, med beräknade inkomster och utgifter samt uppgifter om personal, från den årliga och fleråriga programplaneringen och översända det till förvaltningsstyrelsen och tillsynsstyrelsen tillsammans med tjänsteförteckningen.

    2.   Tillsynsstyrelsen ska, på grundval av det förslag som har godkänts av förvaltningsstyrelsen, anta förslaget till samlat programdokument för de tre följande budgetåren.

    3.   Det samlade programdokumentet ska översändas av förvaltningsstyrelsen till kommissionen, Europaparlamentet och rådet samt Europeiska revisionsrätten senast den 31 januari.

    4.   Med beaktande av det samlade programdokumentet ska kommissionen i förslaget till unionens budget ta upp de preliminära anslag som den anser nödvändiga mot bakgrund av tjänsteförteckningen och de utjämnande bidrag som ska belasta unionens allmänna budget i enlighet med artiklarna 313 och 314 i EUF-fördraget.

    5.   Europaparlamentet och rådet ska anta myndighetens tjänsteförteckning. Europaparlamentet och rådet ska bevilja anslag för utjämnande bidrag till myndigheten.

    6.   Tillsynsstyrelsen ska anta myndighetens budget. Budgeten ska bli slutgiltig när unionens allmänna budget slutgiltigt har antagits. Vid behov ska den anpassas i enlighet med det slutgiltiga antagandet.

    7.   Förvaltningsstyrelsen ska utan onödigt dröjsmål underrätta Europaparlamentet och rådet om den avser att genomföra projekt som kan ha betydande ekonomiska konsekvenser för finansieringen av budgeten, särskilt projekt som rör fast egendom, t.ex. hyra eller förvärv av fastigheter.

    8.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 266 och 267 i budgetförordningen ska Europaparlamentet och rådet godkänna alla projekt som kan ha betydande ekonomiska konsekvenser eller långsiktiga konsekvenser för finansieringen av myndighetens budget, särskilt projekt som rör fast egendom, t.ex. hyra eller förvärv av fastigheter, inbegripet uppsägningsklausuler.

    Artikel 64

    Genomförande och kontroll av budgeten

    1.   Verkställande direktören ska fungera som utanordnare och genomföra myndighetens årliga budget.

    2.   Myndighetens räkenskapsförare ska översända de preliminära räkenskaperna till kommissionens räkenskapsförare och till revisionsrätten senast den 1 mars påföljande år. Bestämmelserna i artikel 70 ska inte hindra myndigheten från att förse revisionsrätten med eventuella uppgifter som revisionsrätten begär inom ramen för sin behörighet.

    3.   Myndighetens räkenskapsförare ska senast den 1 mars påföljande år översända de räkenskapsuppgifter som krävs som underlag för konsolideringen till kommissionens räkenskapsförare på det sätt och i den form som denne har fastställt.

    4.   Myndighetens räkenskapsförare ska också, senast den 31 mars påföljande år, sända rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen till ledamöterna i tillsynsstyrelsen och till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten.

    5.   Efter att ha mottagit revisionsrättens iakttagelser i fråga om myndighetens preliminära räkenskaper i enlighet med artikel 246 i budgetförordningen ska myndighetens räkenskapsförare upprätta dess slutliga räkenskaper. Verkställande direktören ska sända dem till tillsynsstyrelsen, som ska avge ett yttrande om dessa räkenskaper.

    6.   Myndighetens räkenskapsförare ska, senast den 1 juli påföljande år, sända de slutliga räkenskaperna, tillsammans med tillsynsstyrelsens yttrande, till kommissionens räkenskapsförare och till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten.

    Myndighetens räkenskapsförare ska också, senast den 15 juni varje år, sända ett redovisningspaket till kommissionens räkenskapsförare, i ett standardformat som fastställs av kommissionens räkenskapsförare, som underlag för konsolideringen.

    7.   De slutliga räkenskaperna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november det påföljande året.

    8.   Senast den 30 september ska verkställande direktören besvara revisionsrättens iakttagelser och även sända en kopia av svaret till förvaltningsstyrelsen och kommissionen.

    9.   Verkställande direktören ska, på Europaparlamentets begäran och i enlighet med artikel 261.3 i budgetförordningen, lägga fram för Europaparlamentet alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret ska kunna fungera väl.

    10.   Europaparlamentet ska före den 15 maj år N + 2, på rekommendation av rådet, som ska fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet, bevilja myndigheten ansvarsfrihet för budgetens genomförande budgetår N.

    11.   Myndigheten ska lämna ett motiverat yttrande om Europaparlamentets ståndpunkt och eventuella andra iakttagelser som gjorts av Europaparlamentet inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.

    Artikel 65

    Finansiella regler

    Förvaltningsstyrelsen ska anta myndighetens finansiella regler efter samråd med kommissionen. Dessa regler får inte avvika från kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 (*48) såvida inte de särskilda behoven för driften av myndigheten kräver det och endast med kommissionens förhandsgodkännande.

    (*48)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 av den 18 december 2018 med rambudgetförordning för de organ som inrättats enligt EUF-fördraget och Euratomfördraget och som avses i artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (EUT L 122, 10.5.2019, s. 1).”"

    55.

    I artikel 66 ska punkt 1 ersättas med följande:

    ”1.   För bekämpning av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet ska Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (*49) tillämpas på myndigheten utan inskränkning.

    (*49)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).”"

    56.

    Artikel 70 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Ledamöterna i tillsynsstyrelsen och alla i myndighetens personal, inbegripet tillfälligt utstationerade nationella experter och alla andra personer som utför uppgifter för myndigheten på grundval av avtal, ska omfattas av kravet på tystnadsplikt enligt artikel 339 i EUF-fördraget och de relevanta bestämmelserna i tillämplig unionslagstiftning även efter det att deras förordnanden upphört.”

    b)

    I punkt 2 ska andra stycket ersättas med följande:

    ”Skyldigheten enligt punkt 1 i denna artikel och första stycket i denna punkt ska inte hindra myndigheten och de behöriga myndigheterna från att använda upplysningarna för efterlevnadskontroll av de lagstiftningsakter som avses i artikel 1.2, och i synnerhet vid rättsliga förfaranden för antagande av beslut.”

    c)

    Följande punkt ska införas:

    ”2a.   Förvaltningsstyrelsen och tillsynsstyrelsen ska säkerställa att personer som direkt eller indirekt, permanent eller tillfälligt, tillhandahåller tjänster som har anknytning till myndighetens uppdrag, inbegripet tjänstemän och andra personer som har bemyndigats av förvaltningsstyrelsen och tillsynsstyrelsen eller utsetts av den behöriga myndigheten för detta syfte, omfattas av krav på tystnadsplikt som är likvärdiga med kraven i punkterna 1 och 2.

    Samma krav på tystnadsplikt ska även tillämpas på observatörer som deltar i förvaltningsstyrelsens och tillsynsstyrelsens sammanträden och som deltar i myndighetens verksamhet.”

    d)

    Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

    ”3.   Punkterna 1 och 2 ska inte hindra myndigheten från att utbyta uppgifter med behöriga myndigheter i enlighet med denna förordning och med annan unionslagstiftning som är tillämplig på finansmarknadsaktörer.

    För dessa uppgifter ska tystnadsplikt gälla enligt punkterna 1 och 2. Myndigheten ska i sina interna verksamhetsregler fastställa hur de regler om konfidentialitet som avses i punkterna 1 och 2 ska genomföras praktiskt.

    4.   Myndigheten ska tillämpa kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 (*50).

    (*50)  Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).”"

    57.

    Artikel 71 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 71

    Dataskydd

    Denna förordning ska inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vid deras behandling av personuppgifter enligt förordning (EU) 2016/679 eller myndighetens skyldigheter vid sin behandling av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (*51) inom ramen för dess ansvarsområden.

    (*51)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).”"

    58

    I artikel 72 ska punkt 2 ersättas med följande:

    ”2.   Förvaltningsstyrelsen ska anta närmare föreskrifter för tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001.”

    59.

    I artikel 74 ska första stycket ersättas med följande:

    ”De nödvändiga arrangemangen beträffande de lokaler som myndigheten ska få i den medlemsstat där den har sitt säte och de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten samt de särskilda regler som i den medlemsstaten är tillämpliga på myndighetens personal och deras familjemedlemmar ska, efter förvaltningsstyrelsens godkännande, fastställas i en överenskommelse om säte mellan myndigheten och den medlemsstaten.”

    60.

    Artikel 76 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 76

    Förhållande till europeiska värdepapperstillsynskommittén

    Myndigheten ska betraktas som den lagliga efterföljaren till europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR). CESR:s alla tillgångar och skulder samt alla oavslutade transaktioner ska senast dagen för inrättandet av myndigheten automatiskt överföras till myndigheten. CESR ska upprätta ett bokslut som visar läget när det gäller utgående tillgångar och skulder vid dagen för överföringen. Detta bokslut ska revideras och godkännas av CESR och av kommissionen.”

    61.

    Artikel 81 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

    ”1.   Senast den 31 december 2021 och därefter vart tredje år ska kommissionen offentliggöra en allmän rapport om resultaten av myndighetens arbete och förfarandena i denna förordning. Rapporten ska innehålla en utvärdering av bland annat:”.

    ii)

    I led a ska inledningsfrasen och led i ersättas med följande:

    ”a)

    vilken grad av effektivitet och konvergens som har uppnåtts av de behöriga myndigheterna när det gäller tillsynspraxis,

    i)

    de behöriga myndigheternas oberoende och konvergens när det gäller standarder motsvarande bolagsstyrning,”.

    iii)

    Följande led ska läggas till:

    ”g)

    gemensamma kommitténs funktionssätt.”

    b)

    Följande punkter ska införas:

    ”2a.   Som en del av den allmänna rapport som avses i punkt 1 i denna artikel ska kommissionen, efter samråd med alla berörda myndigheter och intressenter, genomföra en heltäckande utvärdering tillämpningen av artikel 9a.

    2b.   Som en del av den allmänna rapport som avses i punkt 1 ska kommissionen, efter samråd med alla berörda myndigheter och intressenter, genomföra en heltäckande utvärdering av myndighetens potentiella övervakning av tredjeländers handelsplatser, och undersöka aspekter såsom erkännande på grundval av systemviktighet, organisatoriska krav, fortlöpande efterlevnad, sanktionsavgifter och viten samt personal och resurser. Kommissionen ska i sin bedömning ta hänsyn till effekterna på likviditeten, inbegripet tillgängligheten till bästa pris för investerare, genomförandet av bästa villkor för EU-kunder, tillträdeshinder och ekonomiska fördelar för EU:s motparter i handeln globalt samt utvecklingen av kapitalmarknadsunionen.

    2c.   Som en del av den allmänna rapport som avses i punkt 1 ska kommissionen, efter samråd med alla berörda myndigheter och intressenter, genomföra en heltäckande utvärdering av myndighetens potentiella övervakning av tredjeländers värdepapperscentraler, och undersöka aspekter såsom erkännande på grundval av systemviktighet, organisatoriska krav, fortlöpande efterlevnad, sanktionsavgifter och viten samt personal och resurser.

    2d.   Kommissionen ska senast den 30 juni 2021 lägga fram de bedömningar som avses i punkt 2b och 2c tillsammans med lagstiftningsförslag om så är lämpligt, till Europaparlamentet och rådet.”

    Artikel 4

    Ändringar av förordning (EU) nr 600/2014

    Förordning (EU) nr 600/2014 ska ändras på följande sätt:

    1.

    I artikel 1.1 ska följande led läggas till:

    ”g)

    Auktorisation och tillsyn av leverantörer av datarapporteringstjänster.”

    2.

    Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

    i)

    Led 18 ska ersättas med följande:

    ”18.

    behörig myndighet: en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.26 i direktiv 2014/65/EU och, för auktorisation och tillsyn av leverantörer av datarapporteringstjänster, Esma, utom för godkända rapporteringsmekanismer (APA) och godkända publiceringsarrangemang (ARM) med undantag i enlighet med punkt 3 i den här artikeln.”

    ii)

    Följande led ska införas:

    ”22a.

    personer i ledande befattning: personer i ledande befattning enligt definitionen i artikel 4.1.37 i direktiv 2014/65/EU.”

    iii)

    Leden 34, 35 och 36 ska ersättas med följande:

    ”34.

    godkänt publiceringsarrangemang eller APA: en person som enligt denna förordning är auktoriserad att för värdepappersföretags räkning publicera rapporter om värdepappershandeln enligt artiklarna 20 och 21.

    35.

    tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation eller CTP: en person som enligt denna förordning är auktoriserad att samla in rapporter om handeln med de finansiella instrument som förtecknas i artiklarna 6, 7, 10, 12, 13, 20 och 21 från reglerade marknader, MTF-plattformar, OTF-plattformar och APA samt konsolidera dem till ett kontinuerligt elektroniskt informationsflöde med uppgifter om priser och volymer per finansiellt instrument.

    36.

    godkänd rapporteringsmekanism eller ARM: en person som enligt denna förordning är auktoriserad att för värdepappersföretags räkning rapportera uppgifter om transaktioner till behöriga myndigheter eller Esma.”

    iv)

    Följande led ska införas:

    ”36a.

    leverantör av datarapporteringstjänster: en person som avses i leden 34–36 och en person som avses i artikel 27b.2.”

    b)

    Följande punkt ska läggas till:

    ”3.   Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 50 med kriterier för att identifiera sådana ARM och APA som, genom undantag från denna förordning på grund av sin begränsade relevans för den inre marknaden, omfattas av auktorisation och tillsyn av en medlemsstats behöriga myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.26 i direktiv 2014/65/EU.

    När kommissionen antar den delegerade akten ska den beakta en eller flera av följande faktorer:

    a)

    I vilken utsträckning tjänsterna tillhandahålls värdepappersföretag som är auktoriserade i endast en medlemsstat.

    b)

    Antalet handelsrapporter eller transaktioner.

    c)

    Huruvida ARM eller APA är en del av en grupp finansmarknadsaktörer med gränsöverskridande verksamhet.

    Om en enhet står under Esmas tillsyn för någon tjänst som den tillhandahåller i egenskap av en leverantör av datarapporteringstjänster enligt denna förordning, ska ingen av dess verksamheter som en ARM eller ett APA undantas från tillsyn av Esma enligt den delegerade akt som antagits enligt denna punkt.”

    3.

    Artikel 22 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 22

    Tillhandahållande av information för säkerställande av transparens samt andra beräkningar

    1.   För att kunna göra beräkningar för att fastställa kraven på transparens före och efter handel samt den reglering av handelsskyldigheter som avses i artiklarna 3–11, 14–21 och 32 som är tillämpliga på finansiella instrument och för att avgöra huruvida ett värdepappersföretag är en systematisk internhandlare, får Esma och de behöriga myndigheterna begära information från

    a)

    handelsplatser,

    b)

    APA, och

    c)

    CTP.

    2.   Handelsplatser, APA och CTP ska under en tillräcklig period lagra de nödvändiga uppgifterna.

    3.   Esma ska utarbeta ett förslag till tekniska tillsynsstandarder som specificerar innehåll och frekvens för begäranden om uppgifter, i vilka format och inom vilken tidsfrist handelsplatser, APA och CTP ska besvara de begäranden om uppgifter som avses i punkt 1, typen av uppgifter som ska lagras samt den minimiperiod under vilken handelsplatser, APA och CTP ska lagra uppgifter för att kunna besvara begäranden om uppgifter i enlighet med punkt 2.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.”

    4.

    I artikel 26.1 ska tredje stycket ersättas med följande:

    ”De behöriga myndigheterna ska utan onödigt dröjsmål ge Esma tillgång till all information som rapporterats i enlighet med denna artikel.”

    5.

    Artikel 27 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 27

    Skyldighet att tillhandahålla referensuppgifter för de finansiella instrumenten

    1.   När det gäller finansiella instrument som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller handlas på MTF- eller OTF-plattformar ska handelsplatserna ge Esma de identifikationsuppgifter som krävs för transaktionsrapporteringen enligt artikel 26.

    När det gäller andra finansiella instrument som omfattas av artikel 26.2 och som handlas via dess system, ska varje systematisk internhandlare ge Esma identifikationsuppgifter för dessa finansiella instrument.

    Identifikationsuppgifter ska färdigställas för inlämning till Esma i elektronisk och standardiserad form innan handel inleds med det finansiella instrument som uppgifterna avser. Referensuppgifterna för finansiella instrument ska uppdateras varje gång uppgifterna för ett finansiellt instrument ändras. Esma ska omedelbart offentliggöra referensuppgifterna på sin webbplats. Esma ska utan onödigt dröjsmål ge de behöriga myndigheterna tillgång till dessa referensuppgifter.

    2.   För att de behöriga myndigheterna enligt artikel 26 ska kunna övervaka verksamheten i värdepappersföretagen för att säkerställa att dessa handlar hederligt, rättvist och professionellt och på ett sätt som främjar marknadens integritet, ska Esma, efter samråd med de behöriga myndigheterna, inrätta nödvändiga arrangemang för att säkerställa att

    a)

    Esma faktiskt mottar referensuppgifterna för finansiella instrument enligt punkt 1 i denna artikel,

    b)

    kvaliteten på de referensuppgifter för finansiella instrument som mottagits enligt punkt 1 i denna artikel är korrekt för transaktionsrapporteringen enligt artikel 26,

    c)

    de referensuppgifter för finansiella instrument som mottagits enligt punkt 1 i denna artikel effektivt och utan onödigt dröjsmål vidarebefordras till de relevanta behöriga myndigheterna,

    d)

    Esma och de behöriga myndigheterna har ändamålsenliga mekanismer för att lösa problem med överföring av uppgifter eller uppgifternas kvalitet.

    3.   Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder som specificerar

    a)

    datastandarder och format för referensuppgifterna för finansiella instrument i enlighet med punkt 1, inklusive metoder och arrangemang för rapportering av uppgifter och alla uppdateringar av uppgifter till Esma samt vidarebefordran till de behöriga myndigheterna i enlighet med punkt 1, samt formen för och innehållet i sådana rapporter,

    b)

    de tekniska åtgärder som är nödvändiga avseende de arrangemang som ska göras av Esma och behöriga myndigheter enligt punkt 2.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    4.   Esma får tillfälligt upphäva den rapporteringsskyldighet som anges i punkt 1 för vissa eller alla finansiella instrument om samtliga följande villkor är uppfyllda:

    a)

    Upphävandet är nödvändigt för att skydda integriteten och kvaliteten hos referensuppgifter enligt rapporteringskraven i punkt 1 som kan äventyras av något av följande:

    i)

    Allvarlig ofullständighet, felaktighet eller förvrängning av den inlämnade datan.

    ii)

    Ingen tillgänglighet inom rimlig tid, avbrott eller skada på system som används för inlämning, insamling, bearbetning eller lagring av respektive referensuppgifter av Esma, nationella behöriga myndigheter, marknadsinfrastrukturer, clearing- och avvecklingssystem och viktiga marknadsaktörer.

    b)

    Unionens befintliga tillsynskrav som är tillämpliga avvärjer inte hotet.

    c)

    Upphävandet får ingen skadlig effekt för finansmarknadernas effektivitet eller för investerarna som inte står i proportion till åtgärdens fördelar.

    d)

    Upphävandet ger inte upphov till något regelarbitrage.

    När Esma vidtar den åtgärd som anges i första stycket i denna punkt ska den utsträckning till vilken åtgärden säkerställer de rapporterade uppgifternas korrekthet och fullständighet enligt punkt 2 beaktas.

    Innan beslut fattas om åtgärd enligt första stycket ska Esma underrätta de berörda behöriga myndigheterna.

    Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 50 för att komplettera denna förordning genom att specificera de villkor som avses i första stycket och under vilka omständigheter som det tillfälliga upphävandet som avses i det stycket upphör att gälla.”

    6.

    Följande avdelning ska införas:

    ”AVDELNING IVa

    DATARAPPORTERINGSTJÄNSTER

    KAPITEL 1

    Auktorisation av leverantörer av datarapporteringstjänster

    Artikel 27a

    Vid tillämpningen av denna avdelning avses med en nationell behörig myndighet en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.26 i direktiv 2014/65/EU.

    Artikel 27b

    Auktorisationskrav

    1.   Driften av ett APA, en CTP eller en ARM som regelmässig verksamhet eller rörelse ska förutsätta att Esma i förväg beviljat auktorisation i enlighet med denna avdelning.

    Genom undantag från första stycket i denna punkt ska ett APA eller en ARM som identifierats i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 2.3 omfattas av förhandstillstånd och tillsyn av den relevanta nationella behöriga myndigheten i enlighet med denna avdelning.

    2.   Ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör som driver en handelsplats får också tillhandahålla tjänster som ett APA, en CTP eller en ARM, förutsatt att Esma eller den relevanta nationella behöriga myndigheten först kontrollerat att värdepappersföretaget eller marknadsoperatören uppfyller kraven i denna avdelning. Tillhandahållandet av sådana tjänster ska inkluderas i deras auktorisation.

    3.   Esma ska upprätta ett register över alla leverantörer av datarapporteringstjänster i unionen. Registret ska vara tillgängligt för allmänheten och innehålla uppgifter om de tjänster för vilka leverantörerna av datarapporteringstjänster är auktoriserade, och det ska uppdateras regelbundet.

    Om Esma, eller en nationell behörig myndighet i tillämpliga fall, har återkallat en auktorisation i enlighet med artikel 27e ska denna återkallelse synas i registret i fem år.

    4.   Leverantörer av datarapporteringstjänster ska tillhandahålla sina tjänster under tillsyn av Esma eller den nationella behöriga myndigheten i tillämpliga fall. Esma, eller den nationella behöriga myndigheten i tillämpliga fall, ska regelbundet se över hur leverantörerna av datarapporteringstjänster följer reglerna i denna avdelning. Esma, eller den nationella behöriga myndigheten i tillämpliga fall, ska övervaka att leverantörerna av datarapporteringstjänster kontinuerligt följer de villkor för ursprunglig auktorisation som föreskrivs inom ramen för denna avdelning.

    Artikel 27c

    Auktorisation av leverantörer av datarapporteringstjänster

    1.   Leverantörer av datarapporteringstjänster ska auktoriseras av Esma eller den nationella behöriga myndigheten i tillämpliga fall, vid tillämpningen av denna avdelning, om

    a)

    leverantören av datarapporteringstjänster är en juridisk person etablerad i unionen, och

    b)

    leverantören av datarapporteringstjänster uppfyller kraven i denna avdelning.

    2.   I den auktorisation som avses i punkt 1 ska det anges vilken datarapporteringstjänst som leverantören av datarapporteringstjänster har auktoriserats att tillhandahålla. En auktoriserad leverantör av datarapporteringstjänster som vill utvidga sin verksamhet med ytterligare datarapporteringstjänster ska lämna in en ansökan om utvidgning av sin auktorisation till Esma, eller den nationella behöriga myndigheten i tillämpliga fall.

    3.   En auktoriserad leverantör av datarapporteringstjänster ska kontinuerligt uppfylla de villkor för auktorisationen som avses i denna avdelning. En auktoriserad leverantör av datarapporteringstjänster ska utan onödigt dröjsmål underrätta Esma, eller den nationella behöriga myndigheten i tillämpliga fall, om alla väsentliga ändringar av förutsättningarna för auktorisationen.

    4.   Den auktorisation som avses i punkt 1 ska vara giltig inom hela unionens territorium och ska göra det möjligt för en leverantör av datarapporteringstjänster att tillhandahålla de tjänster för vilka den har auktoriserats inom hela unionen.

    Artikel 27d

    Förfaranden för att bevilja och avslå ansökningar om auktorisation

    1.   En sökande leverantör av datarapporteringstjänster ska i sin ansökan lämna alla de uppgifter som Esma, eller den nationella behöriga myndigheten i tillämpliga fall, behöver för att kunna bekräfta att leverantören vid tidpunkten för den ursprungliga auktorisationen har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna avdelning, inbegripet en verksamhetsplan i vilken det bland annat anges typen av tjänster som ska tillhandahållas och organisationsstrukturen.

    2.   Esma, eller den nationella behöriga myndigheten i tillämpliga fall, ska inom 20 arbetsdagar efter mottagandet av en ansökan om auktorisation bedöma om den är fullständig.

    Om ansökan inte är fullständig, ska Esma, eller den nationella behöriga myndigheten i tillämpliga fall, ange en tidsfrist inom vilken leverantören av datarapporteringstjänster ska lämna ytterligare information.

    När Esma, eller den nationella behöriga myndigheten i tillämpliga fall, finner att ansökan är fullständig, ska den underrätta leverantören av datarapporteringstjänster därom.

    3.   Inom sex månader från mottagandet av en fullständig ansökan ska Esma, eller den nationella behöriga myndigheten i tillämpliga fall, bedöma om leverantören av datarapporteringstjänster uppfyller samtliga villkor i denna avdelning. Den ska anta ett fullständigt motiverat beslut där ansökan om auktorisation beviljas eller avslås, och underrätta den sökande därom inom fem arbetsdagar.

    4.   Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder där följande fastställs:

    a)

    De uppgifter som ska lämnas enligt punkt 1, däribland verksamhetsplanen.

    b)

    De uppgifter som ska ingå i de underrättelser som avses i artikel 27f.2.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    5.   Esma ska utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för den underrättelse eller informationslämning som föreskrivs i punkt 1 i den här artikeln och i artikel 27f.2.

    Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska genomförandestandarder som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    Artikel 27e

    Återkallelse av auktorisation

    1.   Esma, eller den nationella behöriga myndigheten i tillämpliga fall, får återkalla auktorisationen för en leverantör av datarapporteringstjänster om leverantören

    a)

    inte har utnyttjat sin auktorisation inom tolv månader, uttryckligen har avsagt sig auktorisationen eller inte har tillhandahållit några tjänster under de föregående sex månaderna,

    b)

    har erhållit auktorisationen genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

    c)

    inte längre uppfyller de villkor som låg till grund för auktorisationen,

    d)

    allvarligt och systematiskt har överträtt denna förordning.

    2.   Esma ska, i tillämpliga fall, utan onödigt dröjsmål underrätta den nationella behöriga myndigheten i den medlemsstat där leverantören av datarapporteringstjänster är etablerad om sitt beslut att återkalla auktorisationen för en leverantör av datarapporteringstjänster.

    Artikel 27f

    Krav på ledningsorganet hos en leverantör av datarapporteringstjänster

    1.   Ledningsorganet för en leverantör av datarapporteringstjänster ska alltid ha tillräckligt god vandel och ha tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter och avsätta tillräckligt med tid för att kunna fullgöra sina plikter.

    Ledningsorganet ska som helhet ha tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att kunna förstå den verksamhet som bedrivs av leverantören av datarapporteringstjänster. Varje medlem i ledningsorganet ska agera på ett hederligt och oberoende sätt och med integritet, för att vid behov kunna ifrågasätta beslut av personer i ledande befattning och kontrollera och övervaka ledningens beslutsfattande på ett ändamålsenligt sätt.

    Om en marknadsoperatör ansöker om auktorisation för att bedriva verksamhet som ett APA, en CTP eller en ARM enligt artikel 27d och medlemmarna i ledningsorganet för detta APA eller denna CTP eller denna ARM är desamma som medlemmarna i den reglerade marknadens ledningsorgan, ska dessa personer anses uppfylla de krav som anges i första stycket.

    2.   En leverantör av datarapporteringstjänster ska underrätta Esma, eller den nationella behöriga myndigheten i tillämpliga fall, om namnen på alla medlemmar i sitt ledningsorgan och om alla ändringar av medlemskapet i ledningsorganet, tillsammans med all information som behövs för att bedöma huruvida enheten uppfyller kraven i punkt 1.

    3.   Ledningsorganet för en leverantör av datarapporteringstjänster ska fastställa och övervaka genomförandet av styrningssystem som säkerställer en effektiv och ansvarsfull ledning av organisationen, inbegripet åtskillnad av arbetsuppgifter inom organisationen och förebyggande av intressekonflikter, på ett sätt som främjar marknadens integritet och kundernas intressen.

    4.   Esma, eller den nationella behöriga myndigheten i tillämpliga fall, ska vägra auktorisation om den inte är övertygad om att den eller de personer som faktiskt leder verksamheten hos leverantören av datarapporteringstjänster har tillräckligt god vandel, eller om det finns objektiva och påvisbara skäl att anta att föreslagna ändringar av leverantörens av datarapporteringstjänsters ledningsorgan kan utgöra ett hot mot en sund och ansvarsfull ledning av leverantören av datarapporteringstjänster och mot ett adekvat beaktande av kundernas intressen och marknadens integritet.

    5.   Esma ska senast den 1 januari 2021 utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för bedömning av lämpligheten hos medlemmarna av det ledningsorgan som beskrivs i punkt 1, med beaktande av de olika roller och funktioner som utförs av dem och behovet av att undvika intressekonflikter mellan medlemmarna i ledningsorganet och användarna av APA, CTP eller ARM.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    KAPITEL 2

    Villkor som ska uppfyllas av APA, CTP och ARM

    Artikel 27g

    Organisatoriska krav för APA

    1.   APA ska ha adekvata strategier och arrangemang för att offentliggöra den information som krävs enligt artiklarna 20 och 21 så nära realtid som det är tekniskt möjligt och på rimliga affärsvillkor. Informationen ska göras tillgänglig kostnadsfritt 15 minuter efter det att APA har offentliggjort den. APA ska på ett effektivt och konsekvent sätt sprida denna information på ett sätt som säkerställer snabb tillgång till informationen, på icke-diskriminerande grunder och i ett format som underlättar konsolidering av informationen med liknande data från andra källor.

    2.   Den information som offentliggörs av APA i enlighet med punkt 1 ska minst inkludera följande:

    a)

    Identifieringskod för det finansiella instrumentet.

    b)

    Det pris till vilket transaktionen genomfördes.

    c)

    Transaktionsvolym.

    d)

    Tidpunkt för transaktionen.

    e)

    Tidpunkt då transaktionen rapporterades.

    f)

    Prisnotering för transaktionen.

    g)

    Koden för den handelsplats där transaktionen utfördes eller, om transaktionen utfördes genom en systematisk internhandlare, koden ’SI’, alternativt koden ’OTC’.

    h)

    I tillämpliga fall, en indikator som visar att särskilda villkor gällde för transaktionen.

    3.   APA ska driva och upprätthålla ändamålsenliga administrativa arrangemang som är utformade för att förhindra intressekonflikter med dess kunder. Ett APA som också är en marknadsoperatör eller ett värdepappersföretag ska i synnerhet behandla all insamlad information på ett icke-diskriminerande sätt och driva och upprätthålla lämpliga arrangemang för att göra åtskillnad mellan olika affärsfunktioner.

    4.   APA ska ha sunda skyddsmekanismer som är utformade för att garantera en säker metod för informationsöverföring, för att minimera risken för dataförvanskning och för obehörigt tillträde och för att förhindra informationsläckor före offentliggörandet. APA ska upprätthålla adekvata resurser och ska ha inrättat backupanordningar så att deras tjänster alltid kan erbjudas och upprätthållas.

    5.   APA ska ha system som på ett effektivt sätt kan kontrollera handelsrapporters fullständighet, hitta fall av utelämnad information och uppenbara fel och begära omsändning av alla sådana felaktiga rapporter.

    6.   Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för fastställande av gemensamma format, datastandarder och tekniska arrangemang som underlättar den konsolidering av information som avses i punkt 1.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    7.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 50 för att komplettera denna förordning genom att specificera vad som utgör rimliga affärsvillkor för offentliggörandet av information enligt punkt 1 i den här artikeln.

    8.   Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder som specificerar följande:

    a)

    Hur ett APA kan fullgöra den informationsskyldighet som avses i punkt 1.

    b)

    Innehållet i den information som ska offentliggöras enligt punkt 1, inbegripet åtminstone den information som avses i punkt 2 på ett sådant sätt att offentliggörandet av den information som krävs enligt denna artikel möjliggörs.

    c)

    De konkreta organisatoriska krav som avses i punkterna 3, 4 och 5.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    Artikel 27h

    Organisatoriska krav för CTP

    1.   CTP ska ha adekvata strategier och arrangemang för att samla in den information som offentliggjorts i enlighet med artiklarna 6 och 20, konsolidera den till ett kontinuerligt elektroniskt informationsflöde och göra informationen tillgänglig för allmänheten så nära realtid som det är tekniskt möjligt och på rimliga affärsvillkor.

    Den informationen ska inbegripa åtminstone följande uppgifter:

    a)

    Identifieringskod för det finansiella instrumentet.

    b)

    Det pris till vilket transaktionen genomfördes.

    c)

    Transaktionsvolym.

    d)

    Tidpunkt för transaktionen.

    e)

    Tidpunkt då transaktionen rapporterades.

    f)

    Prisnotering för transaktionen.

    g)

    Koden för den handelsplats där transaktionen utfördes eller, om transaktionen utfördes genom en systematisk internhandlare, koden ’SI’, alternativt koden ’OTC’.

    h)

    I tillämpliga fall, det faktum att en datoralgoritm inom värdepappersföretaget låg bakom investeringsbeslutet och utförandet av transaktionen.

    i)

    I tillämpliga fall, en indikator som visar att särskilda villkor gällde för transaktionen.

    j)

    Om undantag från kravet att offentliggöra den information som avses i artikel 3.1 medgetts i enlighet med artikel 4.1 a eller b, en markering som visar vilket av undantagen som gällde för transaktionen.

    Informationen ska göras tillgänglig kostnadsfritt 15 minuter efter det att CTP har offentliggjort den. CTP ska på ett effektivt och konsekvent sätt kunna sprida denna information på ett sätt som säkerställer snabb tillgång till informationen, på icke-diskriminerande grunder och i format som är lätta att komma åt och använda för marknadsaktörer.

    2.   CTP ska ha adekvata strategier och arrangemang för att samla in den information som offentliggjorts i enlighet med artiklarna 10 och 21, konsolidera den till ett kontinuerligt elektroniskt informationsflöde och göra åtminstone uppgifter tillgängliga för allmänheten så nära realtid som det är tekniskt möjligt och på rimliga affärsvillkor:

    a)

    Identifieringskod eller identifierbara kännetecken för det finansiella instrumentet.

    b)

    Det pris till vilket transaktionen genomfördes.

    c)

    Transaktionsvolym.

    d)

    Tidpunkt för transaktionen.

    e)

    Tidpunkt då transaktionen rapporterades.

    f)

    Prisnotering för transaktionen.

    g)

    Koden för den handelsplats där transaktionen utfördes eller, om transaktionen utfördes genom en systematisk internhandlare, koden ’SI’, alternativt koden ’OTC’.

    h)

    I tillämpliga fall, en indikator som visar att särskilda villkor gällde för transaktionen.

    Informationen ska göras tillgänglig kostnadsfritt 15 minuter efter det att CTP har offentliggjort den. CTP ska på ett effektivt och konsekvent sätt kunna sprida denna information på ett sätt som säkerställer snabb tillgång till informationen, på icke-diskriminerande grunder och i allmänt accepterade format som är samverkande och lätta att komma åt och använda för marknadsaktörer.

    3.   CTP ska säkerställa att de data som tillhandahålls har sammanställts från alla reglerade marknader, MTF-plattformar, OTF-plattformar och APA och för de finansiella instrument som specificeras genom tekniska tillsynsstandarder enligt punkt 8 c.

    4.   CTP ska driva och upprätthålla ändamålsenliga administrativa arrangemang som är utformade för att förhindra intressekonflikter. I synnerhet ska en marknadsoperatör eller ett APA, som också tillhandahåller konsoliderad handelsinformation, behandla all insamlad information på ett icke-diskriminerande sätt och driva och upprätthålla lämpliga arrangemang för att göra åtskillnad mellan olika affärsfunktioner.

    5.   CTP ska ha sunda skyddsmekanismer som är utformade för att garantera en säker metod för informationsöverföring och för att minimera risken för dataförvanskning och för obehörigt tillträde. CTP ska upprätthålla adekvata resurser och ska ha inrättat backupanordningar så att deras tjänster alltid kan erbjudas och upprätthållas.

    6.   Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för fastställande av datastandarder och format för den information som ska offentliggöras i enlighet med artiklarna 6, 10, 20 och 21, däribland identifieringskod för finansiella instrument, pris, kvantitet, tidpunkt, prisnotering, identifieringskod för handelsplats och indikatorer avseende särskilda villkor som gällt för transaktionerna, samt tekniska arrangemang som främjar en effektiv och konsekvent spridning av information på ett sätt som säkerställer att den är lätt att komma åt och att använda för sådana marknadsaktörer som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln, inbegripet identifiering av ytterligare tjänster som CTP skulle kunna utföra och som ökar marknadens effektivitet.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    7.   Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 50 för att komplettera denna förordning genom att klargöra vad som utgör rimliga affärsvillkor för tillhandahållandet av tillträde till informationsflöden enligt punkterna 1 och 2 i den här artikeln.

    8.   Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder som specificerar följande:

    a)

    Hur en CTP kan fullgöra den informationsskyldighet som avses i punkterna 1 och 2.

    b)

    Innehållet i den information som ska offentliggöras enligt punkterna 1 och 2.

    c)

    De finansiella instrument för vilka data måste tillhandahållas i informationsflödet och för icke-aktierelaterade instrument de handelsplatser och APA som måste anges.

    d)

    Andra sätt att säkerställa att de data som offentliggörs av olika CTP är sinsemellan överensstämmande och möjliggör uttömmande kartläggning och korshänvisning i förhållande till liknande data från andra källor samt redovisning i aggregerad form på unionsnivå.

    e)

    De konkreta organisatoriska krav som avses i punkterna 4 och 5.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    Artikel 27i

    Organisatoriska krav för ARM

    1.   ARM ska ha adekvata strategier och arrangemang för att den information som krävs enligt artikel 26 ska kunna rapporteras så snabbt som möjligt, och senast vid slutet av arbetsdagen dagen efter den dag då transaktionen ägde rum.

    2.   ARM ska driva och upprätthålla ändamålsenliga administrativa arrangemang som är utformade för att förhindra intressekonflikter i förhållande till dess kunder. En ARM som också är en marknadsoperatör eller ett värdepappersföretag ska i synnerhet behandla all insamlad information på ett icke-diskriminerande sätt och driva och upprätthålla lämpliga arrangemang för att göra åtskillnad mellan olika affärsfunktioner.

    3.   ARM ska ha sunda skyddsmekanismer som är utformade för att garantera säkerhet och autentisering vid informationsöverföring, för att minimera risken för dataförvanskning och för obehörigt tillträde och för att förhindra informationsläckor och se till att uppgifterna alltid behandlas konfidentiellt. ARM ska upprätthålla adekvata resurser och ska ha inrättat backupanordningar så att deras tjänster alltid kan erbjudas och upprätthållas.

    4.   ARM ska ha system som på ett effektivt sätt kan kontrollera transaktionsrapporters fullständighet, hitta fall av utelämnad information och uppenbara fel som orsakats av värdepappersföretaget och då sådana fel eller utelämnanden inträffar upplysa värdepappersföretaget om dem och begära omsändning av alla sådana felaktiga rapporter.

    ARM ska ha system som gör det möjligt för dem att upptäcka fel eller utelämnanden som de själva har orsakat och korrigera dessa och översända, eller i tillämpliga fall omsända, korrekta och fullständiga transaktionsrapporter till den behöriga myndigheten.

    5.   Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder som specificerar följande:

    a)

    Hur en ARM kan fullgöra den informationsskyldighet som avses i punkt 1.

    b)

    De konkreta organisatoriska krav som avses i punkterna 2, 3 och 4.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.”

    7.

    Följande avdelning ska införas:

    ”AVDELNING VIa

    ESMAS BEFOGENHETER OCH BEHÖRIGHET

    KAPITEL 1

    Behörighet och förfaranden

    Artikel 38a

    Utövande av Esmas befogenheter

    De befogenheter som genom artiklarna 38b–38e tilldelas Esma, någon av dess tjänstemän eller någon annan av Esma bemyndigad person får inte användas för att kräva att konfidentiella uppgifter eller handlingar lämnas ut.

    Artikel 38b

    Begäran om uppgifter

    1.   Esma får genom en enkel begäran eller genom ett beslut kräva att följande personer lämnar alla uppgifter som behövs för att Esma ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning:

    a)

    Ett APA, en CTP, en ARM, i de fall dessa står under Esmas tillsyn, och ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör som driver en handelsplats för utförande av datarapporteringstjänster för ett APA, CTP eller en ARM, och de personer som kontrollerar dessa eller kontrolleras av dem.

    b)

    Ledningen för de personer som avses i led a.

    c)

    Revisorer för och rådgivare till de personer som avses i led a.

    2.   En sådan enkel begäran om uppgifter som avses i punkt 1 ska

    a)

    hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

    b)

    ange syftet med begäran,

    c)

    specificera vilka uppgifter som begärs,

    d)

    ange en tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas,

    e)

    innehålla en förklaring där det framgår att den person från vilken uppgifter begärs inte är skyldig att tillhandahålla dem, men att uppgifter som lämnas vid ett frivilligt svar på begäran inte får vara oriktiga eller vilseledande,

    f)

    ange den sanktionsavgift som kan påföras i enlighet med artikel 38h om de uppgifter som lämnas är oriktiga eller vilseledande.

    3.   När Esma genom ett beslut begär uppgifter enligt punkt 1 ska Esma

    a)

    hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

    b)

    ange syftet med begäran,

    c)

    specificera vilka uppgifter som begärs,

    d)

    ange en tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas,

    e)

    ange de viten som föreskrivs i artikel 38i om de begärda uppgifterna är ofullständiga,

    f)

    ange den sanktionsavgift som föreskrivs i artikel 38h om svaren på frågorna är oriktiga eller vilseledande,

    g)

    informera om rätten att överklaga beslutet inför Esmas överklagandenämnd och att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol (domstolen) i enlighet med artiklarna 60 och 61 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    4.   De personer som avses i punkt 1 eller deras företrädare och, för juridiska personer eller föreningar som inte är juridiska personer, de personer som är bemyndigade att företräda dem enligt lag eller stadgar, ska lämna de begärda uppgifterna. Befullmäktigade advokater får lämna de begärda uppgifterna på sina huvudmäns vägnar. Huvudmännen förblir ansvariga fullt ut om de lämnade uppgifterna är ofullständiga, oriktiga eller vilseledande.

    5.   Esma ska utan onödigt dröjsmål översända en kopia av den enkla begäran eller av sitt beslut till den behöriga myndigheten i medlemsstaten för de personer som avses i punkt 1.

    Artikel 38c

    Allmänna utredningar

    1.   För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får Esma genomföra nödvändiga utredningar av personer som avses i artikel 38b.1. I detta syfte ska tjänstemän och andra personer som bemyndigats av Esma ha befogenhet att

    a)

    granska alla handlingar, uppgifter, rutiner och allt annat material av relevans för utförandet av dess uppgifter oberoende av i vilken form de föreligger,

    b)

    ta eller erhålla bestyrkta kopior av eller utdrag ur sådana handlingar, uppgifter, rutiner och sådant annat material,

    c)

    inkalla personer som avses i artikel 38b.1 eller deras företrädare eller personal och be dem om muntliga eller skriftliga förklaringar angående sakförhållanden eller dokument som rör föremålet för och syftet med inspektionen samt nedteckna svaren,

    d)

    höra varje annan fysisk eller juridisk person som samtycker till att höras i syfte att samla in information om föremålet för utredningen,

    e)

    begära in uppgifter om tele- och datatrafik.

    2.   De tjänstemän och andra personer som av Esma har bemyndigats att genomföra sådana utredningar som avses i punkt 1 ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd där utredningens föremål och syfte anges. I tillståndet ska även anges de viten som föreskrivs i artikel 38i, om handlingar, uppgifter, rutiner och annat material inte tillhandahålls eller tillhandahålls i ofullständig form eller svaren på de frågor som ställs till de personer som avses i artikel 38b.1 inte lämnas eller är ofullständiga, samt de sanktionsavgifter som föreskrivs i artikel 38h, om svaren på de frågor som ställs till personer som avses i artikel 38b.1 är oriktiga eller vilseledande.

    3.   De personer som avses i artikel 38b.1 ska underkasta sig utredningar som inletts genom beslut av Esma. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med utredningen, de viten som föreskrivs i artikel 38i, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat av domstolen.

    4.   Esma ska i god tid före en sådan utredning som avses i punkt 1 underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där utredningen ska genomföras om utredningen och namnge de bemyndigade personerna. Tjänstemän vid den berörda behöriga myndigheten ska, på Esmas begäran, bistå de bemyndigade personerna vid utredningen. Tjänstemän vid den berörda behöriga myndigheten får också på begäran närvara vid utredningarna.

    5.   Om den begäran om uppgifter om tele- eller datatrafik som avses i punkt 1 e kräver tillstånd av en rättslig myndighet enligt tillämplig nationell rätt ska ansökan om sådant tillstånd göras. En sådan ansökan om tillstånd får också göras som försiktighetsåtgärd.

    6.   Om en nationell rättslig myndighet mottar en ansökan om tillstånd att begära uppgifter om tele- eller datatrafik enligt punkt 1 e ska myndigheten kontrollera följande:

    a)

    Att det beslut av Esma som avses i punkt 3 är autentiskt.

    b)

    Att alla åtgärder som ska vidtas är proportionerliga och inte godtyckliga eller för långtgående.

    Vid tillämpningen av led b får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om närmare förklaringar, framför allt om de grunder på vilka Esma misstänker att denna förordning har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten får dock inte ompröva behovet av utredningen eller begära att få tillgång till uppgifterna i Esmas ärendehandlingar. Prövning av lagenligheten hos Esmas beslut är förbehållen domstolen i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 1095/2010.

    Artikel 38d

    Kontroller på plats

    1.   För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får Esma genomföra alla nödvändiga kontroller på plats i företagslokaler som tillhör de personer som avses i artikel 38b.1.

    2.   Esmas tjänstemän och andra personer som av Esma har bemyndigats att genomföra en kontroll på plats ska ha tillträde till alla företagslokaler som tillhör de personer som är föremål för ett utredningsbeslut som antagits av Esma och ska ha alla de befogenheter som föreskrivs i artikel 38b.1. De ska även ha befogenhet att försegla företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvändigt för kontrollen.

    3.   Esma ska i tillräckligt god tid före kontrollen anmäla kontrollen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras. Om det krävs för kontrollernas korrekta genomförande och effektivitet får Esma, efter att ha informerat den relevanta behöriga myndigheten, genomföra kontrollen på plats utan förhandsanmälan. En kontroll i enlighet med denna artikel ska genomföras under förutsättning att den relevanta behöriga myndigheten har bekräftat att den inte invänder mot kontrollen.

    4.   De tjänstemän och andra personer som Esma har bemyndigat att genomföra en kontroll på plats ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd, som anger kontrollens föremål och syfte liksom de viten som föreskrivs i artikel 38i om de berörda personerna inte underkastar sig kontrollen.

    5.   De personer som avses i artikel 38b.1 ska underkasta sig kontroller på plats som Esma beslutat om. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med kontrollen, fastställa den dag då den ska inledas och ange de viten som föreskrivs i artikel 38i, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat av domstolen.

    6.   På Esmas begäran ska tjänstemän som är anställda vid den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras samt de personer som har bemyndigats eller utsetts av denna myndighet aktivt bistå de tjänstemän och andra personer som har bemyndigats av Esma. Tjänstemän vid den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får också närvara vid kontrollerna på plats.

    7.   Esma får också begära att behöriga myndigheter på dess vägnar utför särskilda utredningsuppgifter och kontroller på plats som föreskrivs i denna artikel och artikel 38b.1.

    8.   Om de tjänstemän och andra medföljande personer som Esma bemyndigat finner att en person motsätter sig en kontroll som har beslutats enligt denna artikel, ska den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten lämna dem nödvändigt bistånd och, vid behov, begära bistånd av polis eller annan motsvarande verkställande myndighet för att de ska kunna genomföra sin kontroll på plats.

    9.   Om den kontroll på plats som föreskrivs i punkt 1 eller det bistånd som föreskrivs i punkt 7 enligt nationell rätt kräver tillstånd av en rättslig myndighet ska ansökan om sådant tillstånd göras. En sådan ansökan om tillstånd får också göras som försiktighetsåtgärd.

    10.   Om en nationell rättslig myndighet mottar en ansökan om tillstånd att utföra en sådan kontroll på plats som avses i punkt 1 eller det bistånd som avses i punkt 7 ska myndigheten kontrollera följande:

    a)

    Att det beslut av Esma som avses i punkt 5 är autentiskt.

    b)

    Att alla åtgärder som ska vidtas är proportionerliga och inte godtyckliga eller för långtgående.

    Vid tillämpningen av led b får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om närmare förklaringar, framför allt om de grunder på vilka Esma misstänker att denna förordning har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten får dock inte ompröva behovet av utredningen eller begära att få tillgång till uppgifterna i Esmas ärendehandlingar. Prövning av lagenligheten hos Esmas beslut är förbehållen domstolen i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 1095/2010.

    Artikel 38e

    Informationsutbyte

    Esma och de behöriga myndigheterna ska utan onödigt dröjsmål förse varandra med den information som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna förordning.

    Artikel 38f

    Tystnadsplikt

    Tystnadsplikt enligt artikel 76 i direktiv 2014/65/EU ska gälla för Esma och alla personer som arbetar eller har arbetat för Esma och för alla andra personer till vilka Esma har delegerat uppgifter, inklusive av Esma anlitade revisorer och sakkunniga.

    Artikel 38g

    Esmas tillsynsåtgärder

    1.   Om Esma finner att en person som anges i artikel 38b.1 a har begått någon av de överträdelser av kraven som föreskrivs i avdelning IVa, ska Esma vidta en eller flera av följande åtgärder:

    a)

    Anta ett beslut som förpliktigar personen att upphöra med överträdelsen.

    b)

    Anta ett beslut om att påföra sanktionsavgifter eller viten enligt artiklarna 38h och 38i.

    c)

    Utfärda offentliga underrättelser.

    2.   Vid vidtagande av åtgärder enligt punkt 1 ska Esma beakta överträdelsens natur och allvar med hänsyn till följande kriterier:

    a)

    Överträdelsens varaktighet och frekvens.

    b)

    Huruvida överträdelsen har lett till, underlättat eller på annat sätt avser ekonomisk brottslighet.

    c)

    Huruvida överträdelsen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.

    d)

    Graden av ansvar hos den person som är ansvarig för överträdelsen.

    e)

    Den finansiella styrkan hos den person som är ansvarig för överträdelsen, på basis av den ansvariga juridiska personens totala omsättning eller den ansvariga fysiska personens årsinkomst och nettotillgångar.

    f)

    Överträdelsens inverkan på investerares intressen.

    g)

    Storleken på de vinster som har gjorts eller de förluster som undvikits av den person som är ansvarig för överträdelsen eller förluster för tredje part till följd av överträdelsen, i den mån dessa kan fastställas.

    h)

    I vilken mån den person som är ansvarig för överträdelsen samarbetar med Esma, utan att det påverkar behovet av att säkerställa återförande av de vinster som personen har erhållit eller de förluster som denne undvikit.

    i)

    Tidigare överträdelser som den för överträdelsen ansvariga personen gjort sig skyldig till.

    j)

    Åtgärder som den person som är ansvarig för överträdelsen har vidtagit efter överträdelsen för att förhindra att den upprepas.

    3.   Esma ska utan onödigt dröjsmål underrätta den person som är ansvarig för överträdelsen om varje åtgärd som vidtagits enligt punkt 1 och meddela detta till medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen. Esma ska offentliggöra varje sådan åtgärd på sin webbplats inom tio arbetsdagar från dagen för vidtagandet.

    Det offentliggörande som avses i första stycket ska omfatta följande:

    a)

    Ett uttalande som bekräftar att den person som är ansvarig för överträdelsen har rätt att överklaga beslutet.

    b)

    I tillämpliga fall, ett uttalande som bekräftar att ett överklagande har gjorts och som klargör att ett sådant överklagande inte har suspensiv verkan.

    c)

    Ett uttalande som bekräftar att Esmas överklagandenämnd har möjlighet att tillfälligt upphäva tillämpningen av det överklagade beslutet i enlighet med artikel 60.3 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    KAPITEL 2

    Administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder

    Artikel 38h

    Sanktionsavgifter

    1.   Om Esma i enlighet med artikel 38k.5 finner att en person uppsåtligen eller av oaktsamhet har begått någon av de överträdelser av de krav som föreskrivs i avdelning IVa ska Esma anta ett beslut om påförande av sanktionsavgifter i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.

    En överträdelse ska anses ha begåtts uppsåtligen om Esma upptäcker objektiva omständigheter som visar att en person har handlat med avsikt att begå överträdelsen.

    2.   Sanktionsavgiften enligt punkt 1 får som högst fastställas till 200 000 EUR eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta.

    3.   När en sanktionsavgift fastställs enligt punkt 1 ska Esma ta hänsyn till de kriterier som anges i artikel 38g.2.

    Artikel 38i

    Viten

    1.   Esma ska fatta beslut om att vite ska påföras för att tvinga

    a)

    en person att upphöra med en överträdelse, i enlighet med ett beslut som fattats enligt artikel 38g.1 a,

    b)

    en person som avses i artikel 38b.1

    i)

    att lämna fullständiga uppgifter som har begärts genom ett beslut enligt artikel 38b,

    ii)

    att underkasta sig en utredning och särskilt tillhandahålla fullständiga handlingar, uppgifter, rutiner eller annat begärt material samt komplettera och korrigera annan information som tillhandahållits i samband med en utredning som inletts genom ett beslut enligt artikel 38c,

    iii)

    att underkasta sig en kontroll på plats som har beslutats enligt artikel 38d.

    2.   Ett vite ska vara effektivt och proportionellt. Vite ska betalas per förseningsdag.

    3.   Utan hinder av punkt 2 ska vitesbeloppet uppgå till 3 % av den genomsnittliga dagliga omsättningen under det föregående verksamhetsåret eller, när det gäller fysiska personer, 2 % av den genomsnittliga dagsinkomsten under det föregående kalenderåret. Vitesbeloppet ska beräknas från det datum som anges i beslutet om föreläggande av vitet.

    4.   Vite ska påföras för maximalt sex månader från och med det att Esma meddelar sitt beslut. Efter utgången av denna period ska Esma se över åtgärden.

    Artikel 38j

    Offentliggörande, art, verkställighet och fördelning av sanktionsavgifter och viten

    1.   Esma ska offentliggöra alla sanktionsavgifter och viten som påförts enligt artiklarna 38h och 38i, utom i de fall då offentliggörandet skulle skapa allvarlig oro på de finansiella marknaderna eller orsaka de berörda parterna oproportionerligt stor skada. Sådana offentliggöranden får inte innehålla personuppgifter i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (*52).

    2.   Sanktionsavgifter och viten som har påförts i enlighet med artiklarna 38h och 38i ska vara av administrativ karaktär.

    3.   Om Esma beslutar att inte påföra sanktionsavgifter eller viten ska den informera Europaparlamentet, rådet, kommissionen och den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter om detta och motivera sitt beslut.

    4.   Sanktionsavgifter och viten som har påförts i enlighet med artiklarna 38h och 38i ska vara verkställbara.

    Verkställigheten ska följa de förfaranderegler som gäller i den medlemsstat inom vars territorium den sker.

    5.   De belopp som åläggs i form av sanktionsavgifter och viten ska tillfalla Europeiska unionens allmänna budget.

    Artikel 38k

    Förfaranderegler för tillsynsåtgärder och sanktionsavgifter

    1.   Om Esma vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att det kan föreligga sakförhållanden som kan utgöra en eller flera av de överträdelser av de krav som föreskrivs i avdelning IVa, ska Esma utse en oberoende utredare inom myndigheten för att utreda saken. Utredaren får inte vara involverad eller ha varit direkt eller indirekt involverad i tillsynen av eller auktorisationsprocessen för den berörda leverantören av datarapporteringstjänster, och ska utföra sina uppgifter oberoende av Esma.

    2.   Den utredare som avses i punkt 1 ska utreda de påstådda överträdelserna och därvid ta hänsyn till eventuella kommentarer som lämnas av de personer som är föremål för utredning samt lämna in fullständiga ärendehandlingar med sina utredningsresultat till Esma.

    3.   För att utföra sina uppgifter får utredaren utöva befogenheten att begära uppgifter enligt artikel 38b och att genomföra utredningar och kontroller på plats enligt artiklarna 38c och 38d.

    4.   När utredaren utför sina uppgifter ska denne ha tillgång till alla handlingar och all information som samlats in av Esma i dess tillsynsverksamhet.

    5.   När utredningen är avslutad ska utredaren, innan ärendehandlingarna med utredningsresultaten lämnas till Esma, ge de personer som är föremål för utredning möjlighet att höras i de frågor som utreds. Utredaren ska grunda sina utredningsresultat uteslutande på sakförhållanden som de berörda personerna har fått möjlighet att yttra sig över.

    6.   Rätten till försvar för de personer som är föremål för utredning ska iakttas fullt ut under utredningar enligt denna artikel.

    7.   När utredaren lämnar ärendehandlingarna med utredningsresultaten till Esma ska denne underrätta de personer som är föremål för utredning. De personer som är föremål för utredning ska ha rätt att få tillgång till ärendehandlingarna, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Rätten att få tillgång till ärendehandlingarna ska inte omfatta konfidentiella uppgifter som berör tredje parter.

    8.   På grundval av ärendehandlingarna med utredarens resultat och, om de personer som är föremål för utredning begär det, efter att ha hört dem i enlighet med artikel 38l, ska Esma besluta om en eller flera av de överträdelser av de krav som föreskrivs i avdelning IVa har begåtts av de personer som är föremål för utredning och i sådana fall vidta en tillsynsåtgärd i enlighet med artikel 38g.

    9.   Utredaren får inte delta i Esmas överläggningar eller på något annat sätt ingripa i Esmas beslutsprocess.

    10.   Kommissionen ska senast den 1 oktober 2021 anta delegerade akter i enlighet med artikel 50 om närmare förfaranderegler för utövande av befogenheten att påföra sanktionsavgifter eller viten, inbegripet bestämmelser om rätten till försvar, tidsfrister och indrivande av sanktionsavgifter eller viten, samt preskriptionstiden när det gäller påförande och verkställighet av sanktionsavgifter och viten.

    11.   Esma ska överlämna ärenden till de relevanta nationella myndigheterna för lagföring om den vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att det kan föreligga sakförhållanden som utgör brott. Esma ska inte påföra sanktionsavgifter eller viten i de fall där ett tidigare frikännande eller en tidigare fällande dom som bygger på identiska eller väsentligen samma sakförhållanden redan har vunnit laga kraft som ett resultat av straffrättsliga förfaranden enligt nationell rätt.

    Artikel 38l

    Hörande av berörda personer

    1.   Innan Esma fattar beslut enligt artiklarna 38g, 38h och 38i ska de personer som är föremål för förfarandena ges möjlighet att höras om Esmas utredningsresultat. Esma ska grunda sina beslut endast på utredningsresultat som de personer som är föremål för förfarandena har getts möjlighet att yttra sig över.

    Det första stycket ska inte tillämpas om skyndsamma åtgärder krävs för att förhindra att det finansiella systemet lider väsentlig och omedelbar skada. Esma får i sådana fall anta ett tillfälligt beslut och ska ge de berörda personerna möjlighet att höras snarast möjligt efter det att den har fattat sitt beslut.

    2.   Rätten till försvar för personer som är föremål för utredning ska iakttas fullt ut under förfarandena. De ska ha rätt att få tillgång till Esmas ärendehandlingar, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Tillgången till ärendehandlingarna ska inte omfatta konfidentiella uppgifter eller Esmas interna förberedande handlingar.

    Artikel 38m

    Domstolens prövning

    Domstolen ska ha obegränsad behörighet att pröva beslut genom vilka Esma har påfört sanktionsavgifter eller viten. Den får upphäva, sänka eller höja påförda sanktionsavgifter eller viten.

    Artikel 38n

    Auktorisations- och tillsynsavgifter

    1.   Esma ska ta ut avgifter av leverantörer av datarapporteringstjänster i enlighet med denna förordning och med de delegerade akter som antas enligt punkt 3 i denna artikel. Dessa avgifter ska helt täcka Esmas nödvändiga kostnader för auktorisation och tillsyn av leverantörer av datarapporteringstjänster och för att ersätta varje kostnad som de behöriga myndigheterna kan ådra sig när de utför uppgifter enligt denna förordning, särskilt som ett resultat av en delegering av uppgifter i enlighet med artikel 38o.

    2.   Den avgift som tas ut av en viss leverantör av datarapporteringstjänster ska täcka samtliga administrativa kostnader som Esma har för sin auktorisations- och tillsynsverksamhet avseende den leverantören. Avgiften ska stå i proportion till omsättningen för leverantören av datarapporteringstjänster.

    3.   Kommissionen ska senast den 1 oktober 2021 anta en delegerad akt i enlighet med artikel 50 som kompletterar denna förordning genom att närmare ange typ av avgifter, i vilka fall avgifter ska betalas, hur stora avgiftsbeloppen ska vara och hur de ska betalas.

    Artikel 38o

    Esmas delegering av uppgifter till behöriga myndigheter

    1.   Om det är nödvändigt för att en tillsynsuppgift ska kunna utföras korrekt får Esma delegera specifika tillsynsuppgifter till den behöriga myndigheten i en medlemsstat i enlighet med de riktlinjer som Esma har utfärdat enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010. Sådana specifika tillsynsuppgifter kan särskilt innefatta befogenhet att begära uppgifter i enlighet med artikel 38b och att genomföra utredningar och kontroller på plats i enlighet med artiklarna 38c och 38d.

    2.   Esma ska, innan en uppgift delegeras, samråda med den berörda behöriga myndigheten om

    a)

    den delegerade uppgiftens omfattning,

    b)

    tidsfristen för utförandet av uppgiften, och

    c)

    överföringen av nödvändig information från och till Esma.

    3.   I enlighet med den delegerade akt som antas enligt artikel 38n.3 ska Esma ersätta en behörig myndighet för kostnader som uppkommer till följd av att delegerade uppgifter utförs.

    4.   Esma ska med lämpliga intervall se över det beslut som avses i punkt 1. En delegering får när som helst återkallas.

    5.   En delegering av uppgifter ska inte påverka Esmas ansvar eller begränsa Esmas förmåga att genomföra och övervaka den delegerade verksamheten.

    (*52)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).”"

    8.

    I artikel 40 ska punkt 6 ersättas med följande:

    ”6.   Esma ska ompröva ett förbud eller en begränsning enligt punkt 1 med lämpliga intervall, och minst var sjätte månad. Efter minst två på varandra följande förlängningar och på grundval av lämplig analys för att bedöma effekten på konsumenten får Esma besluta om en årlig förlängning av förbudet eller begränsningen.”

    9.

    I artikel 41 ska punkt 6 ersättas med följande:

    ”6.   EBA ska ompröva ett förbud eller en begränsning enligt punkt 1 med lämpliga intervall, och minst var sjätte månad. Efter minst två på varandra följande förlängningar och på grundval av lämplig analys för att bedöma effekten på konsumenten får EBA besluta om en årlig förlängning av förbudet eller begränsningen.”

    10.

    Artikel 50 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 2 ska ersättas med följande:

    ”2.   Befogenheten att anta delegerade akter som avses i artiklarna 1.9, 2.2, 2.3, 13.2, 15.5, 17.3, 19.2, 19.3, 27.4, 27g.7, 27h.7, 31.4, 38k.10, 38n.3, 40.8, 41.8, 42.7, 45.10, 52.10, 52.12 och 52.14 ska gälla på obestämd tid från och med den 2 juli 2014.”

    b)

    I punkt 3 ska första meningen ersättas med följande:

    ”Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 1.9, 2.2, 2.3, 13.2, 15.5, 17.3, 19.2, 19.3, 27.4, 27g.7, 27h.7, 31.4, 38k.10, 38n.3, 40.8, 41.8, 42.7, 45.10, 52.10, 52.12 och 52.14 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.”

    c)

    I punkt 5 ska första meningen ersättas med följande:

    ”En delegerad akt som antagits enligt artiklarna 1.9, 2.2, 2.3, 13.2, 15.5, 17.3, 19.2, 19.3, 27.4, 27g.7, 27h.7, 31.4, 38k.10, 38n.3, 40.8, 41.8, 42.7, 45.10, 52.10, 52.12 och 52.14 träder i kraft endast om Europaparlamentet eller rådet inte har gjort några invändningar inom tre månader från det att akten anmäldes till Europaparlamentet och rådet, eller om Europaparlamentet och rådet, innan den perioden löper ut, båda har underrättat kommissionen om att de inte har några invändningar.”

    11.

    I artikel 52 ska följande punkter läggas till:

    ”13.   Kommissionen ska, efter samråd med Esma, lägga fram rapporter för Europaparlamentet och rådet om hur den konsoliderade handelsinformation som har inrättats i enlighet med avdelning IVa har fungerat. Den rapport som gäller artikel 27h.1 ska läggas fram senast den 3 september 2019. Den rapport som gäller artikel 27h.2 ska läggas fram senast den 3 september 2021.

    De rapporter som avses i första stycket ska innehålla en bedömning av resultatet av den konsoliderade handelsinformationen utifrån följande kriterier:

    a)

    Tillgången till och punktligheten för information efter handel i ett konsoliderat format som omfattar samtliga transaktioner, oavsett om de genomförts på handelsplatser eller inte.

    b)

    Tillgången till och punktligheten för fullständig och partiell högkvalitativ information efter handel i format som är lätta att komma åt och använda för marknadsaktörer och som är tillgängliga på rimliga affärsvillkor.

    Om kommissionen konstaterar att CTP inte har tillhandahållit information på ett sätt som uppfyller de kriterier som anges i andra stycket, ska den till sin rapport foga en begäran till Esma om att inleda ett förhandlat förfarande för att genom offentlig upphandling, genomförd av Esma, utse en enhet som ska tillhandahålla konsoliderad handelsinformation. Esma ska inleda förfarandet efter mottagande av kommissionens begäran enligt de villkor som anges i kommissionens begäran och i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (*53).

    14.   Om det förfarande som beskrivs i punkt 13 i denna artikel har inletts, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 50 för att komplettera denna förordning genom specificering av följande:

    a)

    Bestämmelser om kontraktets varaktighet för den enhet som ska tillhandahålla konsoliderad handelsinformation och om förfaranden och villkor för förlängning av kontraktet och inledandet av en ny offentlig upphandling.

    b)

    Bestämmelser om att den enhet som ska tillhandahålla konsoliderad handelsinformation gör det på exklusiv grund och att ingen annan enhet ska auktoriseras som CTP i enlighet med artikel 27b.

    c)

    Bestämmelser om att Esma får befogenhet att se till att den enhet som ska tillhandahålla konsoliderad handelsinformation och som har utsetts genom offentlig upphandling följer anbudsvillkoren.

    d)

    Bestämmelser som säkerställer att den information efter handel som tillhandahålls av den enhet som ska tillhandahålla konsoliderad handelsinformation håller hög kvalitet och föreligger i format som är lätta att komma åt och att använda för marknadsaktörer och i ett konsoliderat format som omfattar hela marknaden.

    e)

    Bestämmelser som säkerställer att informationen efter handel tillhandahålls på rimliga affärsvillkor, på såväl konsoliderad som icke-konsoliderad grund, och tillgodoser användarnas behov av den informationen i hela unionen.

    f)

    Bestämmelser som säkerställer att handelsplatser och APA till rimlig kostnad gör sina uppgifter om handel tillgängliga för den enhet som ska tillhandahålla konsoliderad handelsinformation och som har utsetts genom offentlig upphandling, genomförd av Esma.

    g)

    Bestämmelser om vilka åtgärder som ska vidtas om en enhet som ska tillhandahålla konsoliderad handelsinformation och som har utsetts genom offentlig upphandling inte följer anbudsvillkoren.

    h)

    Bestämmelser om på vilka villkor CTP som är auktoriserade enligt artikel 27b får fortsätta att tillhandahålla konsoliderad handelsinformation, om den befogenhet som avses i led b i denna punkt inte utnyttjas eller om ingen enhet utses genom offentlig upphandling, till dess att en ny offentlig upphandling har slutförts och en enhet som ska tillhandahålla konsoliderad handelsinformation har utsetts.

    (*53)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).”"

    12.

    Följande artiklar ska införas:

    ”Artikel 54a

    Övergångsbestämmelser avseende Esma

    1.   Alla befogenheter och uppgifter som rör tillsyn och kontroll av regelefterlevnad i fråga om leverantörer av datarapporteringstjänster ska överföras till Esma den 1 januari 2022, med undantag för befogenheter och uppgifter som avser APA och ARM som omfattas av de undantag som avses i artikel 2.3. Esma ska överta de överförda befogenheterna och uppgifterna från och med den dagen.

    2.   Alla original eller bestyrkta kopior av ärendehandlingar och arbetsdokument som rör tillsyn och kontroll av regelefterlevnad i fråga om leverantörer av datarapporteringstjänster, inbegripet eventuella pågående granskningar och verkställighetsåtgärder, ska övertas av Esma den dag som anges i punkt 1.

    En ansökan om auktorisation som de behöriga myndigheterna har mottagit före den 1 oktober 2021 ska dock inte överföras till Esma, och beslut att bevilja eller avslå auktorisation ska fattas av den behöriga myndigheten i fråga.

    3.   De behöriga myndigheter som avses i punkt 1 ska säkerställa att alla befintliga handlingar och arbetsdokument eller bestyrkta kopior av dessa överförs till Esma så snart som möjligt och i alla händelser senast den 1 januari 2022. Dessa behöriga myndigheter ska även bistå Esma med all nödvändig hjälp och rådgivning, så att tillsyn och efterlevnadskontroll i fråga om leverantörer av datarapporteringstjänster ändamålsenligt och effektivt kan överföras till och övertas av Esma.

    4.   Esma ska i rättsligt hänseende träda i stället för de behöriga myndigheter som avses i punkt 1 i sådana administrativa eller rättsliga förfaranden som följer av tillsyn och efterlevnadskontroll som dessa behöriga myndigheter utövat i ärenden som omfattas av denna förordning.

    5.   En auktorisation som leverantör av datarapporteringstjänster som beviljats av en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.26 i direktiv 2014/65/EU ska fortsätta att gälla efter det att befogenheterna har överförts till Esma.

    Artikel 54b

    Förhållandet till revisorer

    1.   En person som är auktoriserad i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG (*54) och som hos en leverantör av datarapporteringstjänster utför det uppdrag som beskrivs i artikel 34 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (*55) eller artikel 73 i direktiv 2009/65/EG eller varje annat uppdrag som föreskrivs i lag, ska omgående rapportera till Esma alla sakförhållanden eller beslut rörande den leverantören av datarapporteringstjänster som denne fått kännedom om under det uppdraget och som kan

    a)

    utgöra en väsentlig överträdelse av lagar och andra författningar som reglerar villkoren för auktorisation eller som särskilt reglerar bedrivandet av verksamhet som leverantör av datarapporteringstjänster,

    b)

    påverka den fortsatta verksamheten hos leverantören av datarapporteringstjänster,

    c)

    leda till att räkenskaperna inte bestyrks eller till att reservationer framställs.

    Denna person ska också rapportera alla sakförhållanden och beslut som rör ett företag som har nära förbindelser med den leverantör av datarapporteringstjänster inom vilken denne utför uppdraget och som denne fått kännedom om under utförandet av ett uppdrag som avses i första stycket.

    2.   Personer som auktoriserats i den mening som avses i direktiv 2006/43/EG och som i god tro rapporterar sådana sakförhållanden eller beslut som avses i punkt 1 till de behöriga myndigheterna, ska inte anses ha överträtt eventuella restriktioner i avtal eller lagstiftning för röjande av uppgifter och ska inte ställas till något som helst ansvar.

    (*54)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87)."

    (*55)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).”"

    Artikel 5

    Ändringar av förordning (EU) 2016/1011

    Förordning (EU) 2016/1011 ska ändras på följande sätt:

    1.

    Artikel 3.1.24 a ska ändras på följande sätt:

    a)

    Inledningen ska ersättas med följande:

    ”a)

    dataunderlag som kommer helt och hållet från”.

    b)

    Led vii ska ersättas med följande:

    ”vii)

    en tjänsteleverantör till vilken administratören av referensvärdet har utkontrakterat insamlingen av uppgifter i enlighet med artikel 10, med undantag för artikel 10.3 f, förutsatt att denna tjänsteleverantör erhåller uppgifterna helt och hållet från en enhet som avses i leden i–vi i detta led,”.

    2.

    I artikel 4 ska följande punkt läggas till:

    ”9.   Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att specificera krav som säkerställer att de styrningsarrangemang som avses i punkt 1 är tillräckligt stabila.

    Esma ska överlämna detta förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den 1 oktober 2020.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.”

    3.

    I artikel 12 ska följande punkt läggas till:

    ”4.   Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att specificera krav som säkerställer att den metod som avses i punkt 1 överensstämmer med leden a–e i den punkten.

    Esma ska överlämna detta förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den 1 oktober 2020.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.”

    4.

    I artikel 14 ska följande punkt läggas till:

    ”4.   Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att specificera egenskaperna hos de system och kontroller som avses i punkt 1.

    Esma ska överlämna detta förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den 1 oktober 2020.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.”

    5.

    I artikel 20 ska följande punkt införas:

    ”1a.   Om Esma anser att ett referensvärde uppfyller samtliga kriterier som fastställs i punkt 1 c ska Esma lämna in en dokumenterad begäran till kommissionen om att erkänna det referensvärdet som kritiskt.

    Efter mottagande av den dokumenterade begäran ska kommissionen anta en genomförandeakt i enlighet med punkt 1.

    Esma ska minst vartannat år se över sin bedömning av om referensvärdet är kritiskt och meddela och översända bedömningen till kommissionen.”

    6.

    Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 2 ska ersättas med följande:

    ”2.   När den behöriga myndigheten har mottagit administratörens bedömning enligt punkt 1 ska den

    a)

    informera Esma och det kollegium som har inrättats enligt artikel 46,

    b)

    inom fyra veckor efter mottagandet av den bedömningen göra en egen bedömning av hur referensvärdet ska överföras till en ny administratör eller upphöra att tillhandahållas, med beaktande av förfarandet i artikel 28.1.

    Administratören får inte upphöra att tillhandahålla referensvärdet under den period som avses i första stycket b utan skriftligt tillstånd från Esma eller den behöriga myndigheten i tillämpliga fall.”

    b)

    Följande punkt ska läggas till som punkt 5:

    ”5.   Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att specificera de kriterier som den bedömning som avses i punkt 2 b ska baseras på.

    Esma ska överlämna detta förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den 1 oktober 2020.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.”

    7.

    I artikel 23 ska punkterna 3 och 4 ersättas med följande:

    ”3.   En rapportör under tillsyn som rapporterar till ett kritiskt referensvärde som har för avsikt att upphöra att rapportera dataunderlag ska utan dröjsmål skriftligen anmäla detta till administratören. Administratören ska därefter utan onödigt dröjsmål underrätta sin behöriga myndighet.

    Den behöriga myndigheten för administratören av det kritiska referensvärdet ska informera den behöriga myndigheten för den rapportören under tillsyn och, i tillämpliga fall, Esma om detta utan onödigt dröjsmål. Administratören ska så snart som möjligt, dock senast 14 dagar efter anmälan från rapportören under tillsyn, till sin behöriga myndighet översända en bedömning av hur det kritiska referensvärdets förmåga att mäta den underliggande marknaden eller ekonomiska verkligheten påverkas.

    4.   När den behöriga myndigheten för administratören har mottagit en sådan bedömning som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel ska den, i tillämpliga fall, omgående informera Esma eller det kollegium som inrättats enligt artikel 46, och, baserat på denna bedömning, göra sin egen bedömning av referensvärdets förmåga att mäta den underliggande marknaden och ekonomiska verkligheten, med beaktande av administratörens förfarande i enlighet med artikel 28.1 för referensvärden som upphör att gälla.”

    8.

    I artikel 26 ska följande punkt läggas till:

    ”6.   Esma ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att specificera de kriterier enligt vilka behöriga myndigheter får begära ändringar av den försäkran om efterlevnad som avses i punkt 4.

    Esma ska överlämna detta förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den 1 oktober 2020.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.”

    9.

    Artikel 30 ska ändras på följande sätt:

    a)

    I punkt 2 ska följande stycke införas efter led b:

    ”För tillämpningen av det genomförandebeslut som avses i första stycket får kommissionen kräva att tredjelandet fortlöpande och effektivt uppfyller alla krav i genomförandebeslutet, i syfte att säkerställa likvärdiga standarder för reglering och tillsyn, och att Esma får möjlighet att effektivt utöva sitt övervakningsansvar enligt artikel 33 i förordning (EU) nr 1095/2010.”

    b)

    Följande punkt ska införas som punkt 2a:

    ”2a.   Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 för att specificera de villkor som avses punkt 2 första stycket a och b i den här artikeln.”

    c)

    I punkt 3 ska följande stycke införas efter led b:

    ”För tillämpningen av det genomförandebeslut som avses i första stycket får kommissionen kräva att tredjelandet fortlöpande och effektivt uppfyller alla kraven i genomförandebeslutet, i syfte att säkerställa likvärdiga standarder för reglering och tillsyn, och att Esma får möjlighet att effektivt utöva sitt övervakningsansvar enligt artikel 33 i förordning (EU) nr 1095/2010.”

    d)

    Följande punkt ska införas:

    ”3a.   Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 för att specificera de villkor som avses i punkt 3 första stycket a och b i den här artikeln.”

    e)

    I punkt 4 ska inledningen ersättas med följande:

    ”4.   Esma ska upprätta samarbetsarrangemang med behöriga myndigheter i tredjeländer vilkas rättsliga ram och tillsynspraxis har erkänts som likvärdiga i enlighet med punkt 2 eller 3 i denna artikel. När Esma upprättar de arrangemangen ska Esma ta hänsyn till om det aktuella tredjelandet, i enlighet med en delegerad akt som antagits enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (*56), ingår i den förteckning över jurisdiktioner med strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system. I sådana samarbetsarrangemang ska minst följande anges:

    (*56)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).”"

    10.

    Artikel 32 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Punkt 1 ska ersättas med följande:

    ”1.   Fram till dess att ett beslut om likvärdighet i enlighet med artikel 30.2 och 30.3 antas, får ett referensvärde som tillhandahålls av en administratör i ett tredjeland användas av enheter under tillsyn i unionen, förutsatt att administratören erhåller förhandserkännande från Esma i enlighet med denna artikel.”

    b)

    Punkt 2 andra stycket ska ersättas med följande:

    ”För att avgöra huruvida det villkor som avses i första stycket är uppfyllt och för att bedöma huruvida Iosco-principerna för finansiella referensvärden eller i förekommande fall Iosco-principerna för organisationer som rapporterar oljepriser efterlevs, får Esma beakta en bedömning från en oberoende extern revisor eller ett intyg från administratörens behöriga myndighet i det tredjeland där administratören är belägen.”

    c)

    Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”En administratör belägen i ett tredjeland som avser att inhämta förhandserkännande enligt punkt 1 ska ha en rättslig företrädare. Den rättsliga företrädaren ska vara en fysisk eller juridisk person som har sin hemvist i unionen och som efter att uttryckligen utsetts av administratören, ska agera på en sådan administratörs vägnar med avseende på administratörens skyldigheter enligt denna förordning. Den rättsliga företrädaren ska tillsammans med administratören utföra övervakningsfunktionen för administratörens tillhandahållande av referensvärde enligt denna förordning och ska i det hänseendet vara ansvarig inför Esma.”

    d)

    Punkt 4 ska utgå.

    e)

    Punkt 5 ska ersättas med följande:

    ”5.   En administratör belägen i ett tredjeland som avser att inhämta förhandserkännande enligt punkt 1 ska ansöka om erkännande hos Esma. Den ansökande administratören ska tillhandahålla all information som krävs för att Esma ska kunna fastslå att administratören, vid tidpunkten för erkännandet, har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppfylla villkoren i punkt 2 och ska tillhandahålla förteckningen över de av administratörens aktuella eller framtida referensvärden som avses användas i unionen och ska i tillämpliga fall ange vilken behörig myndighet i det tredjelandet som ansvarar för dess tillsyn.

    Esma ska inom 90 arbetsdagar efter att ha mottagit den ansökan som avses i första stycket i denna punkt kontrollera att de villkor som fastställs i punkterna 2 och 3 är uppfyllda.

    Om Esma anser att de villkor som föreskrivs i punkterna 2 och 3 inte är uppfyllda ska den avslå ansökan om erkännande och ange skälen till avslaget. Vidare ska ett erkännande endast beviljas om följande ytterligare villkor är uppfyllda:

    a)

    Om en administratör som är belägen i ett tredjeland står under tillsyn, ska det finnas ett lämpligt samarbetsarrangemang mellan Esma och den behöriga myndigheten i det tredjeland där administratören är belägen, i enlighet med de tekniska tillsynsstandarder som antagits enligt artikel 30.5, i syfte att säkerställa ett effektivt informationsutbyte så att det tredjelandets behöriga myndighet kan utföra sina uppgifter i enlighet med denna förordning.

    b)

    Esmas effektiva utövande av sin tillsynsfunktion i enlighet med denna förordning får inte hindras av lagar och andra författningar i det tredjeland där administratören är belägen och får i tillämpliga fall inte begränsas av de tillsyns- och undersökningsbefogenheter som innehas av tredjelandets behöriga myndighet.”

    f)

    Punkterna 6 och 7 ska utgå.

    g)

    Punkt 8 ska ersättas med följande:

    ”8.   Esma ska tillfälligt upphäva eller i förekommande fall återkalla det erkännande som beviljats i enlighet med punkt 5 om den har välgrundade skäl, baserade på dokumenterade underlag, att anse att administratören

    a)

    agerar på ett sätt som klart strider mot intressena hos användarna av dess referensvärden eller mot marknadernas goda funktion,

    b)

    allvarligt har överträtt de relevanta kraven enligt denna förordning,

    c)

    lämnat falsk information eller använt andra otillbörliga metoder för att erhålla erkännandet.”

    11.

    I artikel 34 ska följande punkt införas:

    ”1a.   Om en eller flera av de index som tillhandahålls av den person som avses i punkt 1 kvalificeras som kritiska referensvärden enligt vad som anges i artikel 20.1 a och c ska ansökan riktas till Esma.”

    12.

    Artikel 40 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 40

    Behöriga myndigheter

    1.   Inom ramen för denna förordning ska Esma vara behörig myndighet för

    a)

    administratörer av kritiska referensvärden som avses i artikel 20.1 a och c,

    b)

    administratörer av referensvärden som avses i artikel 32.

    2.   Varje medlemsstat ska utse den behöriga myndighet som är ansvarig för att utföra uppgifterna enligt denna förordning och underrätta kommissionen och Esma om detta.

    3.   En medlemsstat som utser mer än en behörig myndighet i enlighet med punkt 2 ska klart ange respektive myndighets uppdrag och utse en enda myndighet som ska ansvara för samordningen av samarbetet och informationsutbytet med kommissionen, Esma och andra medlemsstaters behöriga myndigheter.

    4.   Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de behöriga myndigheter som utsetts enligt punkterna 2 och 3.”

    13.

    Artikel 41 ska ändras på följande sätt:

    a)

    I punkt 1 ska inledningen ersättas med följande:

    ”1.   För att uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning ska behöriga myndigheter, som avses i artikel 40.2, i enlighet med nationell rätt ha minst följande tillsyns- och utredningsbefogenheter:”.

    b)

    I punkt 2 ska inledningen ersättas med följande:

    ”2.   De behöriga myndigheter som avses i artikel 40.2 ska utöva sina funktioner och befogenheter, som avses i punkt 1 i den här artikeln, samt befogenheter att påföra de sanktioner som avses i artikel 42 i enlighet med sina nationella rättsliga ramar och på något av följande sätt:”.

    14.

    I artikel 43.1 ska inledningen ersättas med följande:

    ”1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna som de utsett i enlighet med artikel 40.2, vid fastställandet av typ och nivå på de administrativa sanktionerna och andra administrativa påföljder, beaktar alla relevanta omständigheter, inbegripet, om så är lämpligt:”.

    15.

    Artikel 44 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 44

    Skyldighet att samarbeta

    1.   Medlemsstater som har valt att fastställa straffrättsliga påföljder för de överträdelser av de bestämmelser som avses i artikel 42, ska säkerställa att lämpliga åtgärder har vidtagits för att ge de behöriga myndigheterna som utsetts i enlighet med artikel 40.2 och 40.3 alla befogenheter som är nödvändiga för att hålla kontakter med rättsliga myndigheter inom deras jurisdiktion för att få särskild information om brottsutredningar eller straffrättsliga förfaranden som har inletts på grund av eventuella överträdelser av denna förordning. Dessa behöriga myndigheter ska lämna denna information till andra behöriga myndigheter och Esma.

    2.   De behöriga myndigheterna som utsetts i enlighet med artikel 40.2 och 40.3 ska bistå andra behöriga myndigheter och Esma. De ska särskilt utbyta information och samarbeta vid all utrednings- eller tillsynsverksamhet. De behöriga myndigheterna får även samarbeta med andra behöriga myndigheter för att underlätta indrivning av sanktionsavgifter.”

    16.

    I artikel 45.5 ska första stycket ersättas med följande:

    ”5.   Medlemsstaterna ska årligen tillhandahålla Esma uppgifter i aggregerad form om alla administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder som vidtagits enligt artikel 42. Den skyldigheten ska inte gälla för åtgärder av utredningskaraktär. Esma ska offentliggöra dessa uppgifter i en årsrapport, tillsammans med uppgifter i aggregerad form om alla administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder som den har pålagt och vidtagit enligt artikel 48f.”

    17.

    I artikel 46 ska punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

    ”1.   Inom 30 arbetsdagar från det att ett referensvärde som avses i artikel 20.1 a och c tas upp i förteckningen över kritiska referensvärden, med undantag för referensvärden där huvuddelen av rapportörerna inte är enheter under tillsyn, ska administratörens behöriga myndighet inrätta ett kollegium och leda dess arbete.

    2.   Kollegiet ska bestå av företrädare för administratörens behöriga myndighet, Esma, såvida det inte är administratörens behöriga myndighet, och de behöriga myndigheterna för rapportörerna under tillsyn.”

    18.

    I artikel 47 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

    ”1.   De behöriga myndigheter som avses i artikel 40.2 ska samarbeta med Esma vid tillämpningen av denna förordning, i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010.

    2.   De behöriga myndigheter som avses i artikel 40.2 ska utan onödigt dröjsmål förse Esma med all information den behöver för att utföra sina uppgifter i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1095/2010.”

    19.

    I avdelning VI ska följande kapitel läggas till:

    KAPITEL 4

    Esmas befogenheter och behörighet

    Avsnitt 1

    Behörighet och förfaranden

    Artikel 48a

    Esmas utövande av befogenheter

    De befogenheter som enligt artiklarna 48b–48d tilldelas Esma eller dess tjänstemän eller någon annan person som bemyndigats av Esma får inte användas för att kräva att konfidentiella uppgifter eller handlingar lämnas ut.

    Artikel 48b

    Begäran om uppgifter

    1.   Esma får genom en enkel begäran eller genom ett beslut kräva att följande personer lämnar alla uppgifter som krävs för att Esma ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning:

    a)

    Personer som deltar i tillhandahållandet av de referensvärden som avses i artikel 40.1.

    b)

    Tredjeparter till vilka de personer som avses i led a har utkontrakterat funktioner eller verksamhet i enlighet med artikel 10.

    c)

    Personer som på annat sätt har en nära och väsentlig anknytning till de personer som avses i led a.

    I enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1095/2010 och på begäran av Esma ska de behöriga myndigheterna sända denna begäran om uppgifter till rapportörer till sådana kritiska referensvärden som avses i artikel 20.1 a och c i den här förordningen, och vidarebefordra de erhållna uppgifterna till Esma utan onödigt dröjsmål.

    2.   En sådan enkel begäran om uppgifter som avses i punkt 1 ska

    a)

    hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

    b)

    ange syftet med begäran,

    c)

    specificera vilka uppgifter som begärs,

    d)

    ange en tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas,

    e)

    innehålla en förklaring där det framgår att den person från vilken uppgifter begärs inte är skyldig att tillhandahålla dem, men att uppgifter som lämnas vid ett frivilligt svar på begäran inte får vara oriktiga eller vilseledande,

    f)

    ange beloppet för den sanktionsavgift som kan påföras i enlighet med artikel 48f om de uppgifter som lämnas är oriktiga eller vilseledande.

    3.   När Esma genom ett beslut begär uppgifter enligt punkt 1 ska Esma

    a)

    hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

    b)

    ange syftet med begäran,

    c)

    specificera vilka uppgifter som begärs,

    d)

    ange en tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas,

    e)

    ange de viten som föreskrivs i artikel 48g om de begärda uppgifterna är ofullständiga,

    f)

    ange den sanktionsavgift som föreskrivs i artikel 48f om svaren på frågorna är oriktiga eller vilseledande,

    g)

    informera om rätten att överklaga beslutet inför Esmas överklagandenämnd och att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol (domstolen) i enlighet med artikel 48k i denna förordning och artiklarna 60 och 61 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    4.   De personer som avses i punkt 1 eller deras företrädare och, för juridiska personer eller föreningar som inte är juridiska personer, de personer som är bemyndigade att företräda dem enligt lag eller stadgar, ska lämna de begärda uppgifterna. I behörig ordning befullmäktigade advokater får lämna de begärda uppgifterna på sina huvudmäns vägnar. Huvudmännen förblir ansvariga fullt ut om de lämnade uppgifterna är ofullständiga, oriktiga eller vilseledande.

    5.   Esma ska utan onödigt dröjsmål översända en kopia av den enkla begäran eller av sitt beslut till den behöriga myndigheten i medlemsstaten för de personer som avses i punkt 1.

    Artikel 48c

    Allmänna utredningar

    1.   För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får Esma genomföra alla nödvändiga utredningar av personer som avses i artikel 48b.1. I detta syfte ska tjänstemän och andra personer som bemyndigats av Esma ha befogenhet att

    a)

    granska alla handlingar, uppgifter, rutiner och allt annat material av relevans för utförandet av dess uppgifter oberoende av i vilken form de föreligger,

    b)

    ta eller erhålla bestyrkta kopior av eller utdrag ur sådana handlingar, uppgifter, rutiner och sådant annat material,

    c)

    kalla till sig någon av dessa personer eller deras företrädare eller personal och be dem om muntliga eller skriftliga förklaringar angående sakförhållanden eller dokument som rör föremålet för och syftet med kontrollen samt nedteckna svaren,

    d)

    höra varje annan fysisk eller juridisk person som går med på att höras i syfte att samla in information om föremålet för utredningen,

    e)

    begära in uppgifter om tele- och datatrafik.

    2.   De tjänstemän och andra personer som av Esma har bemyndigats att genomföra sådana utredningar som avses i punkt 1 ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd där utredningens föremål och syfte anges. I tillståndet ska även anges de viten som föreskrivs i artikel 48g, om handlingar, uppgifter, rutiner och annat material inte tillhandahålls eller tillhandahålls i ofullständig form eller svaren på de frågor som ställs till de personer som avses i artikel 48b.1 inte lämnas eller är ofullständiga, samt de sanktionsavgifter som föreskrivs i artikel 48f, om svaren på de frågor som ställs till dessa personer är oriktiga eller vilseledande.

    3.   De personer som avses i artikel 48b.1 ska underkasta sig utredningar som inletts genom beslut av Esma. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med utredningen, de viten som föreskrivs i artikel 48g, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat av domstolen.

    4.   Esma ska i god tid före en sådan utredning som avses i punkt 1 underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där utredningen ska genomföras om utredningen och namnge de bemyndigade personerna. Tjänstemän vid den berörda behöriga myndigheten ska, på Esmas begäran, bistå de bemyndigade personerna vid utredningen. Tjänstemän vid den berörda behöriga myndigheten får på begäran närvara vid utredningarna.

    5.   Om den begäran om uppgifter om tele- eller datatrafik som avses i punkt 1 e kräver tillstånd av en nationell rättslig myndighet enligt tillämplig nationell rätt ska ansökan om sådant tillstånd göras. En sådan ansökan om tillstånd får också göras som försiktighetsåtgärd.

    6.   Om en nationell rättslig myndighet mottar en ansökan om tillstånd att begära uppgifter om tele- eller datatrafik enligt punkt 1 e ska myndigheten kontrollera följande:

    a)

    Att beslutet som avses i punkt 3 är autentiskt.

    b)

    Att alla åtgärder som ska vidtas är proportionerliga och inte godtyckliga eller för långtgående.

    Vid tillämpningen av led b får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om närmare förklaringar, framför allt om de grunder på vilka Esma misstänker att denna förordning har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten får dock inte ompröva behovet av utredningen eller begära att få tillgång till uppgifterna i Esmas ärendehandlingar. Enbart domstolen får pröva lagenligheten av Esmas beslut, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 61 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    Artikel 48d

    Kontroller på plats

    1.   För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får Esma genomföra alla nödvändiga kontroller på plats i företagslokaler som tillhör de personer som avses i artikel 48b.1.

    2.   Esmas tjänstemän och andra personer som av Esma har bemyndigats att genomföra en kontroll på plats ska ha tillträde till alla företagslokaler som tillhör de personer som är föremål för ett utredningsbeslut som antagits av Esma och ska ha alla de befogenheter som föreskrivs i artikel 48c.1. De ska ha befogenhet att försegla företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvändigt för kontrollen.

    3.   Esma ska i tillräckligt god tid före kontrollen anmäla kontrollen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras. Om det krävs för kontrollernas korrekta genomförande och effektivitet får Esma, efter att ha informerat den relevanta behöriga myndigheten, genomföra kontrollen på plats utan förhandsanmälan. En kontroll i enlighet med denna artikel ska genomföras under förutsättning att den relevanta myndigheten har bekräftat att den inte invänder mot detta.

    4.   De tjänstemän och andra personer som Esma har bemyndigat att genomföra en kontroll på plats ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd, som anger kontrollens föremål och syfte liksom de viten som föreskrivs i artikel 48g om de berörda personerna inte underkastar sig kontrollen.

    5.   De personer som avses i artikel 48b.1 ska underkasta sig kontroller på plats som Esma beslutat om. Det beslutet ska ange föremålet för och syftet med kontrollen, den dag då den ska inledas och ange de viten som föreskrivs i artikel 48g, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat av domstolen.

    6.   På Esmas begäran ska tjänstemän som är anställda vid den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras samt de personer som har bemyndigats eller utsetts av denna myndighet aktivt bistå de tjänstemän och andra personer som har bemyndigats av Esma. Tjänstemän vid den behöriga myndigheten får också på begäran närvara vid kontrollerna på plats.

    7.   Esma får också begära att behöriga myndigheter på dess vägnar utför särskilda utredningsuppgifter och kontroller på plats som föreskrivs i denna artikel och artikel 48c.1. För detta syfte ska behöriga myndigheter ha samma befogenheter som Esma och som föreskrivs i denna artikel och artikel 48c.1.

    8.   Om de tjänstemän och andra medföljande personer som Esma bemyndigat finner att en person motsätter sig en kontroll som har beslutats enligt denna artikel, ska den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten lämna dem nödvändigt bistånd och, vid behov, begära bistånd av polis eller annan motsvarande verkställande myndighet för att de ska kunna genomföra sin kontroll på plats.

    9.   Om den kontroll på plats som föreskrivs i punkt 1 eller det bistånd som föreskrivs i punkt 7 enligt tillämplig nationell rätt kräver tillstånd av en nationell rättslig myndighet ska ansökan om sådant tillstånd göras. En sådan ansökan om tillstånd får också göras som försiktighetsåtgärd.

    10.   Om en nationell rättslig myndighet mottar en ansökan om tillstånd att utföra en sådan kontroll på plats som avses i punkt 1 eller det bistånd som avses i punkt 7 ska myndigheten kontrollera följande:

    a)

    Att det beslut av Esma som avses i punkt 5 är autentiskt.

    b)

    Att alla åtgärder som ska vidtas är proportionella och inte godtyckliga eller för långtgående.

    Vid tillämpningen av led b får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om närmare förklaringar, framför allt om de grunder på vilka Esma misstänker att denna förordning har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten får dock inte ompröva behovet av utredningen eller begära att få tillgång till uppgifterna i Esmas ärendehandlingar. Enbart domstolen får pröva lagenligheten av Esmas beslut, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 61 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    Avsnitt 2

    Administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder

    Artikel 48e

    Esmas tillsynsåtgärder

    1.   Om Esma i enlighet med artikel 48i.5 finner att en person har begått någon av de överträdelser som förtecknas i artikel 42.1 a, ska Esma vidta en eller flera av följande åtgärder:

    a)

    Anta ett beslut som förpliktigar personen att upphöra med överträdelsen.

    b)

    Anta ett beslut om att påföra sanktionsavgifter enligt artikel 48f.

    c)

    Utfärda offentliga underrättelser.

    2.   Vid vidtagande av åtgärder enligt punkt 1 ska Esma beakta överträdelsens natur och allvar med hänsyn till följande kriterier:

    a)

    Överträdelsens varaktighet och frekvens.

    b)

    Huruvida överträdelsen har lett till, underlättat eller på annat sätt avser ekonomisk brottslighet.

    c)

    Huruvida överträdelsen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.

    d)

    Graden av ansvar hos den person som är ansvarig för överträdelsen.

    e)

    Den finansiella styrkan hos den person som är ansvarig för överträdelsen, på basis av den ansvariga juridiska personens totala omsättning eller den ansvariga fysiska personens årsinkomst och nettotillgångar.

    f)

    Överträdelsens inverkan på icke-professionella investerares intressen.

    g)

    Storleken på de vinster som har gjorts eller de förluster som undvikits av den person som är ansvarig för överträdelsen eller förluster för tredje part till följd av överträdelsen, i den mån dessa kan fastställas.

    h)

    I vilken mån den person som är ansvarig för överträdelsen samarbetar med Esma, utan att det påverkar behovet av att säkerställa återförande av de vinster som personen har erhållit eller de förluster som denne undvikit.

    i)

    Tidigare överträdelser som den för överträdelsen ansvariga personen gjort sig skyldig till.

    j)

    Åtgärder som den person som är ansvarig för överträdelsen har vidtagit efter överträdelsen för att förhindra att den upprepas.

    3.   Esma ska utan onödigt dröjsmål underrätta den person som är ansvarig för överträdelsen om varje åtgärd som vidtagits enligt punkt 1 och meddela detta till medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen. Esma ska offentliggöra varje sådan åtgärd på sin webbplats inom tio arbetsdagar från dagen för åtgärdens antagande.

    Det offentliggörande som avses i första stycket ska omfatta följande:

    a)

    Ett uttalande som bekräftar att den person som är ansvarig för överträdelsen har rätt att överklaga beslutet.

    b)

    I tillämpliga fall, ett uttalande som bekräftar att ett överklagande har gjorts och som klargör att ett sådant överklagande inte har suspensiv verkan.

    c)

    Ett uttalande som bekräftar att Esmas överklagandenämnd har möjlighet att tillfälligt upphäva tillämpningen av det överklagade beslutet i enlighet med artikel 60.3 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    Artikel 48f

    Sanktionsavgifter

    1.   Om Esma i enlighet med artikel 48i.5 finner att en person uppsåtligen eller av oaktsamhet har begått en eller flera av de överträdelser som förtecknas i artikel 42.1 a ska den fatta ett beslut om att påföra en sanktionsavgift i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.

    En överträdelse ska anses ha begåtts uppsåtligen om Esma upptäcker objektiva omständigheter som visar att en person har handlat med avsikt att begå överträdelsen.

    2.   Sanktionsavgifterna enligt punkt 1 får som högst fastställas till följande:

    a)

    Om det rör sig om en juridisk person, 1 000 000 EUR eller, i medlemsstater vars valuta inte är euro, motsvarande värde i nationell valuta per den 30 juni 2016, eller 10 % av den juridiska personens totala årsomsättning enligt den senaste tillgängliga redovisning som har godkänts av ledningsorganet, beroende på vilket belopp som är högst.

    b)

    Om det rör sig om en fysisk person, 500 000 EUR eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta per den 30 juni 2016.

    Utan hinder av första stycket får sanktionsavgiften för överträdelser av artikel 11.1 d eller 11.4 fastställas till högst 250 000 EUR eller, i medlemsstater som inte har euron som officiell valuta, motsvarande belopp i den nationella valutan per den 30 juni 2016, eller 2 % av den juridiska personens totala årliga omsättning enligt det senaste bokslut som har godkänts av ledningsorganet, beroende på vilket belopp som är högst och 100 000 EUR eller, i medlemsstater som inte har euron som officiell valuta, motsvarande belopp i den nationella valutan per den 30 juni 2016, för fysiska personer.

    Vid tillämpning av led a, om den juridiska personen är ett moderbolag eller dotterbolag till ett moderbolag som är skyldigt att upprätta en koncernredovisning i enlighet med direktiv 2013/34/EU, ska den relevanta totala årsomsättningen vara den totala årsomsättningen eller motsvarande typ av inkomst enligt relevant unionsrätt på redovisningsområdet i den senast tillgängliga koncernredovisning som godkänts av ledningsorganet för det yttersta moderbolaget.

    3.   När nivån på sanktionsavgifterna fastställs enligt punkt 1 ska Esma ta hänsyn till de kriterier som anges i artikel 48e.2.

    4.   Utan hinder av punkt 3 ska sanktionsavgiften, om en juridisk person direkt eller indirekt har dragit ekonomiska fördelar av överträdelsen, minst motsvara dessa fördelar.

    5.   Om en persons handling eller underlåtenhet utgör mer än en av de överträdelser som förtecknas i artikel 42.1 a ska endast den högre sanktionsavgift som har beräknats i enlighet med punkt 2 i den här artikeln och som är hänförlig till en av överträdelserna tillämpas.

    Artikel 48g

    Viten

    1.   Esma ska fatta beslut om att vite ska påföras för att tvinga

    a)

    en person att upphöra med en överträdelse, i enlighet med ett beslut som fattats enligt artikel 48e.1 a,

    b)

    en person som avses i artikel 48b.1

    i)

    att lämna fullständiga uppgifter som har begärts genom ett beslut enligt artikel 48b,

    ii)

    att underkasta sig en utredning och särskilt tillhandahålla fullständiga handlingar, uppgifter, förfaranden och annat nödvändigt material samt komplettera och korrigera annan information som tillhandahållits i samband med en utredning som inletts genom beslut enligt artikel 48c,

    iii)

    att underkasta sig en kontroll på plats som har beslutats enligt artikel 48d.

    2.   Ett vite ska vara effektivt och proportionellt. Vite ska betalas per förseningsdag.

    3.   Utan hinder av punkt 2 ska vitesbeloppet uppgå till 3 % av den genomsnittliga dagliga omsättningen under det föregående verksamhetsåret eller, när det gäller fysiska personer, 2 % av den genomsnittliga dagsinkomsten under det föregående kalenderåret. Vitesbeloppet ska beräknas från det datum som anges i beslutet om föreläggande av vitet.

    4.   Vite ska påföras för maximalt sex månader från och med det att Esma meddelar sitt beslut. Efter utgången av denna period ska Esma se över åtgärden.

    Artikel 48h

    Offentliggörande, art, verkställighet och fördelning av sanktionsavgifter och viten

    1.   Esma ska offentliggöra alla sanktionsavgifter och viten som har påförts enligt artiklarna 48f och 48g, utom i de fall då offentliggörandet skulle skapa allvarlig oro på finansmarknaderna eller orsaka de berörda parterna oproportionerligt stor skada. Sådana offentliggöranden får inte innehålla personuppgifter i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (*57).

    2.   Sanktionsavgifter och viten som har påförts enligt artiklarna 48f och 48g ska vara av administrativ karaktär.

    3.   Om Esma beslutar att inte påföra sanktionsavgifter eller viten ska den informera Europaparlamentet, rådet, kommissionen och den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter om detta och motivera sitt beslut.

    4.   Sanktionsavgifter och viten som har påförts enligt artiklarna 48f och 48g ska vara verkställbara.

    Verkställigheten ska följa de förfaranderegler som gäller i den medlemsstat eller det tredjeland inom vars territorium den sker.

    5.   De belopp som åläggs i form av sanktionsavgifter och viten ska tillfalla Europeiska unionens allmänna budget.

    Avsnitt 3

    Förfaranden och översyn

    Artikel 48i

    Förfaranderegler för tillsynsåtgärder och sanktionsavgifter

    1.   Om Esma vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att det kan föreligga sakförhållanden som kan utgöra en eller flera av de överträdelser som förtecknas i artikel 42.1 a ska Esma utse en oberoende utredare inom myndigheten för att utreda saken. Utredaren får inte vara inblandad eller ha varit direkt eller indirekt inblandad i tillsynen av de referensvärden som överträdelsen rör, och ska utföra sina uppgifter oberoende av Esmas tillsynsstyrelse.

    2.   Den utredare som avses i punkt 1 ska utreda de påstådda överträdelserna och därvid ta hänsyn till eventuella kommentarer som lämnas av de personer som är föremål för utredningarna samt lämna in fullständiga ärendehandlingar med sina utredningsresultat till Esmas tillsynsstyrelse.

    3.   För att utföra sina uppgifter ska utredaren ha befogenhet att begära uppgifter i enlighet med artikel 48b och att genomföra utredningar och kontroller på plats i enlighet med artiklarna 48c och 48d.

    4.   När utredaren utför dessa uppgifter ska denne ha tillgång till alla handlingar och all information som samlats in av Esma i dess tillsynsverksamhet.

    5.   När utredningen är avslutad ska utredaren innan denne lämnar in ärendehandlingarna med utredningsresultaten till Esmas tillsynsstyrelse ge de personer som är föremål för utredning möjlighet att höras i de frågor som utreds. Utredaren ska grunda sina utredningsresultat uteslutande på sakförhållanden som de berörda personerna har fått möjlighet att yttra sig över.

    6.   Rätten till försvar för de personer som är föremål för utredningarna ska iakttas fullt ut under utredningar enligt denna artikel.

    7.   När utredaren lämnar ärendehandlingarna med utredningsresultaten till Esmas tillsynsstyrelse ska denne underrätta de personer som är föremål för utredningarna. De personer som är föremål för utredning ska ha rätt att få tillgång till ärendehandlingarna, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Rätten att få tillgång till ärendehandlingarna ska inte omfatta konfidentiella uppgifter som berör tredje parter.

    8.   På grundval av ärendehandlingarna med utredarens resultat och efter att ha hört de berörda personerna i enlighet med artikel 48j om de begär det, ska Esma besluta om en eller flera av de överträdelser som anges i artikel 42.1 a har begåtts av de personer som är föremål för utredning och i sådana fall vidta en tillsynsåtgärd enligt artikel 48e och påföra en sanktionsavgift enligt artikel 48f.

    9.   Utredaren ska inte delta i Esmas tillsynsstyrelses överläggningar eller på något annat sätt ingripa i tillsynsstyrelsens beslutsprocess.

    10.   Kommissionen ska senast den 1 oktober 2021 anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 om närmare förfaranderegler för utövande av befogenheten att påföra sanktionsavgifter eller viten, inbegripet bestämmelser om rätten till försvar, tidsfrister och indrivande av sanktionsavgifter eller viten, samt preskriptionstiden när det gäller påförande och verkställighet av sanktionsavgifter och viten.

    11.   Esma ska överlämna ärenden till de relevanta nationella myndigheterna för lagföring om den vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att det kan föreligga sakförhållanden som utgör brott. Esma ska inte påföra sanktionsavgifter eller viten i de fall där ett tidigare frikännande eller en tidigare fällande dom som bygger på identiska eller väsentligen samma sakförhållanden redan har vunnit laga kraft som ett resultat av straffrättsliga förfaranden enligt nationell rätt.

    Artikel 48j

    Hörande av personer som är föremål för utredning

    1.   Innan Esma fattar beslut enligt artiklarna 48f, 48g och 48e ska de personer som är föremål för förfarandena ges möjlighet att höras om Esmas utredningsresultat. Esma ska grunda sina beslut endast på utredningsresultat som de personer som är föremål för förfarandena har getts möjlighet att yttra sig över.

    Det första stycket ska inte tillämpas om skyndsamma åtgärder enligt artikel 48e krävs för att förhindra att det finansiella systemet lider väsentlig och omedelbar skada. Esma får i sådana fall anta ett tillfälligt beslut och ska ge de berörda personerna möjlighet att höras snarast möjligt efter det att den har fattat sitt beslut.

    2.   Rätten till försvar för personer som är föremål för förfarandena ska iakttas fullt ut under utredningarna. De ska ha rätt att få tillgång till Esmas ärendehandlingar, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Tillgången till ärendehandlingarna ska inte omfatta konfidentiella uppgifter eller Esmas interna förberedande handlingar.

    Artikel 48k

    Domstolens prövning

    Domstolen ska ha obegränsad behörighet att pröva beslut genom vilka Esma har påfört böter eller viten. Den får upphäva, sänka eller höja påförda sanktionsavgifter eller viten.

    Avsnitt 4

    Avgifter och delegering

    Artikel 48l

    Tillsynsavgifter

    1.   Esma ska ta ut avgifter av administratörerna som avses i artikel 40.1 i enlighet med de delegerade akter som antas enligt punkt 3 i den här artikeln. Dessa avgifter ska helt täcka Esmas nödvändiga kostnader för tillsyn av administratörer och för att ersätta varje kostnad som de behöriga myndigheterna kan ådra sig när de utför uppgifter enligt denna förordning, särskilt som ett resultat av en delegering av uppgifter i enlighet med artikel 48m.

    2.   Beloppet av en enskild avgift som tas ut av en viss administratör ska täcka alla administrativa kostnader som Esma ådrar sig för sin verksamhet i samband med tillsyn och det ska stå i proportion till administratörens omsättning.

    3.   Kommissionen ska senast den 1 oktober 2021 anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 för att komplettera denna förordning genom att närmare ange typ av avgifter, i vilka fall avgifter ska betalas, hur stora avgiftsbeloppen ska vara och hur de ska betalas.

    Artikel 48m

    Esmas delegering av uppgifter till behöriga myndigheter

    1.   Om det är nödvändigt för att en tillsynsuppgift ska kunna utföras korrekt får Esma delegera specifika tillsynsuppgifter till den behöriga myndigheten i en medlemsstat i enlighet med de riktlinjer som Esma har utfärdat enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010. Sådana specifika tillsynsuppgifter kan särskilt innefatta befogenhet att begära uppgifter i enlighet med artikel 48b och att genomföra utredningar och kontroller på plats i enlighet med artiklarna 48c och 48d.

    Med avvikelse från första stycket får auktorisation av kritiska referensvärden inte delegeras.

    2.   Esma ska, innan en uppgift delegeras i enlighet med punkt 1, samråda med den berörda behöriga myndigheten om

    a)

    den delegerade uppgiftens omfattning,

    b)

    tidsfristen för utförandet av uppgiften, och

    c)

    överföringen av nödvändig information från och till Esma.

    3.   I enlighet med den delegerade akt som antas i enlighet med 48l.3 ska Esma ersätta en behörig myndighet för kostnader som uppkommit till följd av utförandet av delegerade uppgifter.

    4.   Esma ska med lämpliga intervall se över den delegering som gjorts i enlighet med punkt 1. En delegering får när som helst återkallas.

    5.   En delegering av uppgifter ska inte påverka Esmas ansvar eller begränsa Esmas förmåga att genomföra och övervaka den delegerade verksamheten.

    Artikel 48n

    Övergångsbestämmelser avseende Esma

    1.   Alla befogenheter och uppgifter som rör tillsyn och kontroll av regelefterlevnad i fråga om administratörer, som avses i artikel 40.1, och som tilldelats behöriga myndigheter som avses i artikel 40.2 ska upphöra att gälla den 1 januari 2022. Esma ska överta befogenheterna och uppgifterna från och med den dagen.

    2.   Alla original eller bestyrkta kopior av ärendehandlingar och arbetsdokument som rör tillsyn och kontroll av regelefterlevnad i fråga om sådana administratörer som avses i artikel 40.1, inbegripet eventuella pågående granskningar och verkställighetsåtgärder, ska övertas av Esma den dag som anges i punkt 1 i den här artikeln.

    Ansökningar om auktorisation av administratörer av kritiska referensvärden som avses i artikel 20.1 a och c och ansökningar om erkännande i enlighet med artikel 32 som de behöriga myndigheterna har mottagit före den 1 oktober 2021 ska dock inte överföras till Esma, och beslutet om auktorisation eller erkännande ska fattas av den relevanta behöriga myndigheten.

    3.   De behöriga myndigheterna ska säkerställa att alla befintliga handlingar och arbetsdokument eller bestyrkta kopior av dessa överförs till Esma så snart som möjligt och i alla händelser senast den 1 januari 2022. Dessa behöriga myndigheter ska även bistå Esma med all nödvändig hjälp och rådgivning, så att tillsyn och kontroll av regelefterlevnad i fråga om sådana administratörer som avses i artikel 40.1 effektivt kan överföras till och övertas av Esma.

    4.   Esma ska i rättsligt hänseende träda i stället för de behöriga myndigheter som avses i punkt 1 i sådana administrativa eller rättsliga förfaranden som följer av tillsyn och efterlevnadskontroll som dessa behöriga myndigheter utövat i ärenden som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde.

    5.   Alla auktorisationer av administratörer av kritiska referensvärden som avses i artikel 20.1 a och c och erkännanden i enlighet med artikel 32 som beviljats av en behörig myndighet som avses i punkt 1 i denna artikel ska vara giltiga efter överföringen av befogenheter till Esma.

    (*57)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).”"

    20.

    Artikel 49 ska ändras på följande sätt:

    a)

    Följande punkt ska införas:

    ”2a.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 30.2a, 30.3a, 48i.10 och 48l.3 ska ges till kommissionen tillsvidare från och med den 30 december 2019.”

    b)

    Punkt 3 ska ersättas med följande:

    ”3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 3.2, 13.2a, 19a.2, 19c.1, 20.6, 24.2, 27.2b, 30.2a, 30.3a, 33.7, 48i.10, 48l.3, 51.6 och 54.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.”

    c)

    Punkt 6 ska ersättas med följande:

    ”6.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna 3.2, 13.2a, 19a.2, 19c.1, 20.6, 24.2, 27.2b, 30.2a, 30.3a, 33.7, 48i.10, 48l.3, 51.6 eller 54.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

    21.

    Artikel 53 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 53

    Esmas översyner

    1.   Esma ska sträva efter att skapa en gemensam europeisk tillsynskultur och enhetlig tillsynspraxis och se till att de behöriga myndigheterna använder ett enhetligt arbetssätt vid tillämpningen av artikel 33. I detta syfte ska de godkännanden som getts i enlighet med artikel 33 ses över av Esma vartannat år.

    Esma ska utfärda ett yttrande till varje behörig myndighet som har godkänt ett tredjelandsreferensvärde med en bedömning av huruvida den behöriga myndigheten tillämpar relevanta krav i artikel 33 och kraven i alla relevanta delegerade akter och tekniska tillsynsstandarder eller genomförandestandarder som grundas på denna förordning.

    2.   Esma ska ha befogenhet att begära dokumenterade underlag från en behörig myndighet för alla beslut som antagits i enlighet med artikel 51.2 första stycket och artikel 25.2 samt för åtgärder som vidtagits för verkställandet av artikel 24.1.”

    Artikel 6

    Ändringar av förordning (EU) 2015/847

    Förordning (EU) 2015/847 ska ändras på följande sätt:

    1.

    I artikel 15 ska punkt 1 ersättas med följande:

    ”1.   Behandling av personuppgifter enligt denna förordning omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (*58). Personuppgifter som behandlas enligt den här förordningen av kommissionen eller av EBA omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (*59).

    (*58)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1)."

    (*59)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).”"

    2.

    I artikel 17 ska punkt 3 ersättas med följande:

    ”3.   Senast den 26 juni 2017 ska medlemsstaterna anmäla de regler som avses i punkt 1 till kommissionen och till de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté. Medlemsstaterna ska utan onödigt dröjsmål anmäla till kommissionen och EBA alla eventuella senare ändringar av dem.”

    3.

    I artikel 22 ska punkt 2 ersättas med följande:

    ”2.   Efter den anmälan som gjorts i enlighet med artikel 17.3 ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av kapitel IV, med särskild hänsyn till gränsöverskridande fall.”

    4.

    Artikel 25 ska ersättas med följande:

    ”Artikel 25

    Riktlinjer

    Senast den 26 juni 2017 ska de europeiska tillsynsmyndigheterna utfärda riktlinjer till de behöriga myndigheterna och betaltjänstleverantörerna i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 om åtgärder som ska vidtas i enlighet med den här förordningen, särskilt när det gäller genomförandet av artiklarna 7, 8, 11 och 12 i den här förordningen. Från och med den 1 januari 2020 ska EBA, om så är lämpligt, utfärda riktlinjer.”

    Artikel 7

    Ikraftträdande och tillämpning

    Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

    Artiklarna 1, 2, 3 och 6 ska tillämpas från och med den 1 januari 2020. Artiklarna 4 och 5 ska tillämpas från den 1 januari 2022.

    Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

    Utfärdad i Strasbourg 18 december 2019.

    På Europaparlamentets vägnar

    D. M. SASSOLI

    Ordförande

    På rådets vägnar

    T. TUPPURAINEN

    Ordförande


    (1)  EUT C 255, 20.7.2018, s. 2 och EUT C 37, 30.1.2019, s. 1.

    (2)  EUT C 227, 28.6.2018, s. 63 och EUT C 110, 22.3.2019, s. 58.

    (3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 2 december 2019.

    (4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

    (5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).

    (6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

    (7)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

    (8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

    (9)  Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

    (10)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

    (11)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

    (12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84).

    (13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173, 12.6.2014, s. 1).

    (14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1).

    (15)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 141, 5.6.2015, s. 1).


    Top