4.3.2015

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/42

---

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2015/346

av den 9 februari 2015

om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket

[delgivet med nr C(2015) 542]

(Endast den engelska texten är giltig)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (1), särskilt punkt 2 tredje stycket i bilaga III, och

av följande skäl:

(1)

Om den mängd stallgödsel som en medlemsstat avser sprida per hektar och år skiljer sig från den mängd som anges i punkt 2 andra stycket första meningen och i punkt 2 a i bilaga III till direktiv 91/676/EEG, bör mängden fastställas så att den inte inverkar på möjligheten att uppnå målen i artikel 1 i det direktivet, och den måste också vara motiverad på grundval av objektiva kriterier, exempelvis lång vegetationsperiod och grödor med stort kväveupptag.

(2)

Den 14 december 2007 antog kommissionen beslut 2007/863/EG (2) om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning i enlighet med direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket; enligt beslutet tillåts Nordirland, på vissa villkor, sprida 250 kg kväve från stallgödsel per hektar och år på gårdar med minst 80 % vall och betesmark.

(3)	Den 24 februari 2011 antog kommissionen beslut 2011/128/EU (3) om ändring av beslut 2007/863/EG och förlängning av undantaget till och med den 31 december 2014.

(4)	Det undantag som beviljades genom beslut 2007/863/EG, ändrat genom beslut 2011/128/EU, omfattade 145 jordbruksföretag under 2013, motsvarande ungefär 0,59 % av det totala antalet anläggningar och 0,42 % av den totala jordbruksarealen netto.

(5)	Den 10 oktober 2014 lämnade Förenade kungariket för Nordirlands räkning in en begäran till kommissionen om en förlängning av undantaget enligt punkt 2 tredje stycket i bilaga III till direktiv 91/676/EEG.

(6)	Förenade kungariket tillämpar för Nordirland, i enlighet med artikel 3.5 i direktiv 91/676/EEG, ett åtgärdsprogram inom hela sitt territorium.

(7)

Kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket, på grundval av medlemsstaternas rapporter för perioden 2008–2011, visar att i fråga om grundvatten i Nordirland rapporterar samtliga mätstationer genomsnittliga nitrathalter under 50 mg/l och 93 % av övervakningsstationerna rapporterar genomsnittliga nitrathalter under 25 mg/l. När det gäller ytvatten rapporterar samtliga mätstationer genomsnittliga nitrathalter under 25 mg/l.

(8)

Både antalet djur och användningen av kemiska gödselmedel har minskat under de senaste åren. Antalet nötkreatur, fjäderfä och får har minskat med 5 %, 5 % respektive 10 % från perioden 2004–2007 till perioden 2008–2011, medan antalet grisar ökade med 4 % under samma period. Den genomsnittliga kvävetillförseln från stallgödsel under perioden 2008–2011 var 117 kg/ha, vilket är en minskning med 6,4 % jämfört med perioden 2004–2007. Det genomsnittliga fosforöverskottet från stallgödsel under perioden 2008–2011 var 13,6 kg/ha, vilket är en minskning med 30,1 % i förhållande till 2004–2007. Den genomsnittliga användningen av kemiska gödselmedel som innehåller kväve minskade med 18,4 % under perioden 2008–2011 jämfört med perioden 2004–2007. Den genomsnittliga användningen av kemiska gödselmedel som innehåller fosfor minskade med 53 % under perioden 2008–2011 jämfört med perioden 2004–2007.

(9)

I Nordirland består 93 % av jordbruksmarken av vall och betesmark. Totalt sett odlas på gårdar med vall och betesmark 42 % av den odlade arealen extensivt och har en djurtäthet på mindre än 1 djurenhet per hektar och liten gödseltillförsel, 37 % ingår i ramen för miljöprogram för jordbruk och endast 24 % odlas mer intensivt, med en djurtäthet på 2 djurenheter per hektar eller mer. 5 % används för åkerbruk. Den genomsnittliga användningen av kemiska gödselmedel på vall och betesmark är för kväve 79 kg/ha och för fosfor 5 kg/ha.

(10)

Nordirland kännetecknas av att det regnar mycket och att stora delar av marken är dåligt dränerad. Till följd av de dåliga dräneringsförhållandena är potentialen för denitrifikation i huvuddelen av jorden i Nordirland förhållandevis stor, vilket minskar nitratkoncentrationen i jorden och därmed mängden nitrat som riskerar att läcka ut.

(11)

Det nordirländska klimatet utmärks av att nederbörden är jämnt fördelad över året och att temperaturen varierar relativt lite, vilket ger en relativt lång vegetationsperiod för gräs där marken förvaltas och brukas aktivt, från 270 dagar per år längs östkusten till ca 260 dagar per år på det centrala låglandet.

(12)

Efter att granskat Förenade kungarikets begäran för Nordirlands räkning, beaktat åtgärdsprogrammet, och mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits från det undantag som fastställs i beslut 2007/863/EG, ändrat genom beslut 2011/128/EU, anser kommissionen att mängden stallgödsel som föreslagits av Nordirland, motsvarande 250 kg kväve per hektar och år, inte kommer att inverka på uppnåendet av målen i direktiv 91/676/EEG, om vissa strikta villkor är uppfyllda.

(13)	De styrkande uppgifter som Nordirland lämnat visar vidare att den föreslagna mängden 250 kg kväve per hektar och år från stallgödsel på lantbruk med minst 80 % vall- och betesmark kan motiveras med hjälp av objektiva kriterier som lång växtsäsong och grödor med högt kväveupptag.

(14)	Beslut 2007/863/EG, ändrat genom beslut 2011/128/EU, upphör att gälla den 31 december 2014. För att de berörda jordbrukarna ska kunna fortsätta att dra nytta av undantaget, är det lämpligt att anta detta beslut.

(15)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den nitratkommitté som inrättats i enlighet med artikel 9 i direktiv 91/676/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det undantag Förenade kungariket har begärt för Nordirlands räkning genom en skrivelse av den 10 oktober 2014 i avsikt att tillåta en större mängd stallgödsel än den som anges i punkt 2 andra stycket första meningen samt i punkt 2 a i bilaga III till direktiv 91/676/EEG, medges på de villkor som fastställs i detta beslut.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut gäller följande definitioner:

1.    gårdar med vall och bete : gårdar där minst 80 % av den areal som är tillgänglig för gödselspridning utgörs av vall och betesmark.

2.    Betesdjur : nötkreatur (med undantag av gödkalvar), får, hjortar, getter och hästar.

3.    vall och betesmark : permanent eller tillfällig gräsmark (tillfällig är vall som ligger mindre än fyra år).

4.    Skifte : ett enskilt fält eller en samling fält som är likartade i fråga om grödor, jordtyp och gödslingsmetoder.

Artikel 3

Tillämpningsområde

Detta beslut ska tillämpas för gårdar med vall och bete från fall till fall och enligt de villkor som anges i artiklarna 4, 5 och 6.

Artikel 4

Årligt godkännande och åtagande

1.   Jordbrukare som vill medges ett undantag enligt detta beslut ska varje år lämna in en ansökan till den behöriga myndigheten.

2.   I samband med denna årliga ansökan ska de skriftligen åta sig att uppfylla villkoren i artiklarna 5 och 6.

Artikel 5

Spridning av stallgödsel och andra gödselmedel

1.   Den mängd stallgödsel från betesdjur som varje år sprids på gårdar med betesdrift, inklusive gödsel som sprids av djuren själva, får inte överstiga en mängd gödsel som innehåller 250 kg kväve per hektar, med förbehåll för de villkor som anges i punkterna 2–8.

2.   Den totala kvävetillförseln får inte överstiga den berörda grödans beräknade näringsbehov och ska ta hänsyn till kvävetillförseln från marken. Den totala kvävetillförseln ska differentieras på grundval av beläggningsgrad och markens produktivitet.

3.   För varje gård ska det finnas en gödslingsplan som beskriver växtföljden på jordbruksarealen och den planerade spridningen av stallgödsel och andra gödselmedel. Den ska finnas tillgänglig på gården före den 1 mars varje kalenderår. Gödslingsplanen ska omfatta minst följande:

a)	Växtodlingsplanen, med uppgift om arealen för skiften med vall och betesmark och skiften med andra grödor, samt en skiss över de enskilda skiftenas läge.

b)	Antalet djur och en beskrivning av inhysnings- och lagringssystemen, inklusive lagringskapacitet för gödsel (volym).

c)	En beräkning av kvävemängder (med avdrag för förluster i stallar och lager) och fosformängder i den stallgödsel som produceras inom gården.

d)	Mängd, typ och egenskaper avseende den stallgödsel som skickas från eller tas emot på gården.

e)	Grödornas förväntade kväve- och fosforbehov för varje skifte.

f)	Resultat av eventuella jordanalyser avseende kväve- och fosforinnehåll.

g)	Egenskaperna hos det gödselmedel som kommer att användas.

h)	En beräkning av spridningen av kväve och fosfor från stallgödsel på varje skifte.

i)	En beräkning av spridningen av kväve och fosfor från handelsgödsel och andra gödselmedel på varje skifte.

Gödslingsplanen ska ses över senast sju dagar efter det att ändringar i jordbruksmetoderna skett, för att garantera att planen överensstämmer med de använda jordbruksmetoderna.

4.   Varje jordbrukare ska föra journal över gödselanvändningen med information om hantering av kväve- och fosfortillförsel samt om hantering av gödselvatten. Journalen ska lämnas in till den behöriga myndigheten för varje kalenderår.

5.   På varje gård med vall och bete som medges ett undantag ska jordbrukaren godta att den ansökan som avses i artikel 4.1, gödslingsplanen och gödseljournalen kan bli föremål för kontroll.

6.   Varje jordbrukare som medgetts ett undantag ska utföra regelbundna analyser av jordens kväve- och fosforhalter för att garantera korrekt gödsling.

Jordprover och jordanalyser ska genomföras minst vart fjärde år för varje område inom gården som är likartat i fråga om växtföljd och markförhållanden.

Minst en analys per fem hektar mark ska göras.

Resultat från jordanalyser av kväve- och fosforhalter ska finnas tillgängliga på den gård som medges undantag.

7.   Stallgödsel får inte spridas under hösten före vallodling.

8.   På varje gård med vall och bete som medges ett undantag ska lantbrukaren säkerställa att fosforbalansen, beräknad med den metod som fastställs av den behöriga myndigheten, inte har ett överskott som överstiger 10 kg fosfor per hektar och år.

Artikel 6

Brukningsmetoder

1.   Minst 80 % av den areal inom gården som är disponibel för stallgödselspridning ska vara vall eller betesmark.

2.   Jordbrukare som medges ett enskilt undantag ska vidta följande åtgärder:

a)	Tillfällig vall ska plöjas på våren.

b)	Brytning av vall ska på alla jordarter omedelbart följas av en gröda med stort kvävebehov.

c)	Växtföljden får inte innehålla baljväxter eller andra växter som binder atmosfäriskt kväve.

3.   Bestämmelserna i punkt 2 c ska dock inte gälla för klöver i vall med mindre än 50 % klöver eller andra baljväxter med insådd av gräs.

Artikel 7

Övriga åtgärder

Detta undantag ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som krävs för att följa övrig EU-miljölagstiftning.

Artikel 8

Övervakning

1.   Den behöriga myndigheten ska se till att kartor över andelen gårdar med vall och bete, andelen djur och andelen jordbruksmark (uttryckt i procent) som omfattas av ett enskilt undantag i varje område samt kartor över lokal markanvändning utarbetas och uppdateras varje år.

2.   Övervakning av jord, ytvatten och grundvatten ska ske för insamling av uppgifter om kväve- och fosforhalter i markvatten, om mineralkväve i markprofilen och om nitrathalter i grund- och ytvatten, både i områden som omfattas av undantag och i övriga områden. Övervakningen ska göras på gårdsnivå och inom avrinningsområden med jordbruksövervakning. Övervakningsstationerna ska omfatta de viktigaste jordarterna, intensitetsnivåerna, gödslingsmetoderna och grödorna.

3.   En stärkt vattenövervakning ska genomföras i avrinningsområden som ligger nära mycket känsliga vattenförekomster.

4.   På gårdar som medges ett enskilt undantag ska undersökningar av lokal markanvändning, växtföljder och jordbruksmetoder genomföras. Information och uppgifter som samlats in från de näringsämnesanalyser som avses i artikel 5.6 och den övervakning som avses i punkt 2 i denna artikel ska användas för modellbaserade beräkningar av omfattningen av nitrat- och fosforförluster från de gårdar som medges undantag.

Artikel 9

Kontroller

1.   De behöriga myndigheterna ska se till att alla ansökningar om undantag genomgår en administrativ kontroll. Om kontrollen ger vid handen att villkoren i artiklarna 5 och 6 inte är uppfyllda ska den sökande informeras. I sådana fall ska ansökan anses ha avslagits.

2.   Det ska upprättas ett fältkontrollprogram grundat på riskanalys samt på resultat från tidigare års kontroller och resultat från allmänna stickprovskontroller av tillämpningen av lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG. Fältkontroller ska göras på minst 5 % av de gårdar som omfattas av ett enskilt undantag och avse de villkor som anges i artiklarna 5 och 6 i detta beslut. Om kontrollen visar att villkoren inte har uppfyllts ska den sökande informeras. Denna information ska beaktas när det fattas beslut om att godkänna ansökan om undantag för nästa år.

3.   De behöriga myndigheterna ska ges de befogenheter och resurser som krävs för att kontrollera att de gårdar som har beviljats undantag enligt detta beslut uppfyller villkoren i det.

Artikel 10

Rapportering

De behöriga myndigheterna ska senast i juni varje år lämna in en rapport med följande information:

1.	Kartor som visar andelen gårdar, andelen djur och andelen jordbruksmark (uttryckt i procent) som omfattas av enskilda undantag i varje område samt kartor över lokal markanvändning, i enlighet med artikel 8.1.

2.	Övervakningsresultaten för grundvatten och ytvatten vad gäller nitrathalter, inbegripet information om vattenkvalitetstrender, både i områden som omfattas av undantag och i övriga områden, liksom undantagets inverkan på vattenkvaliteten, i enlighet med artikel 8.2.

3.	Resultaten av markövervakning vad gäller kväve- och fosforhalter i markvattnet och mineralkväve i markprofilen, både i områden som omfattas av undantag och i övriga områden, i enlighet med artikel 8.2.

4.	En sammanfattning och utvärdering av uppgifter som har samlats in vid den stärkta vattenövervakningen, i enlighet med artikel 8.3.

5.	Resultaten av undersökningarna av lokal markanvändning, växtföljder och jordbruksmetoder, i enlighet med artikel 8.4.

6.	Resultaten av modellbaserade beräkningar av omfattningen av kväve- och fosforförluster från gårdar som omfattas av ett enskilt undantag, i enlighet med artikel 8.4.

7.	En utvärdering av hur undantagets villkor tillämpas på grundval av kontroller på gårdsnivå samt information om gårdar som inte uppfyller villkoren, på grundval av de administrativa kontroller och fältkontroller som avses i artikel 9.1 och 9.2.

Artikel 11

Tillämpning

Detta beslut ska tillämpas inom ramen för SR 2014 No 307 – Nitrates Action Programme Regulations (Northern Ireland) 2014.

Detta beslut ska upphöra att gälla den 31 december 2018.

Artikel 12

Detta beslut riktar sig till Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

---

(1)  EGT L 375, 31.12.1991, s. 1.

(2)  Kommissionens beslut 2007/863/EG av den 14 december 2007 om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning i enlighet med direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EUT L 337, 21.12.2007, s. 122).

(3)  Kommissionens beslut 2011/128/EU av den 24 februari 2011 om ändring av beslut 2007/863/EG om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning i enlighet med direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EUT L 51, 25.2.2011, s. 21).

---