Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32014R0749

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 749/2014 av den 30 juni 2014 om struktur, format, inlämningsförfaranden och granskning gällande medlemsstaternas rapportering av information i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013

EUT L 203, 11.7.2014, p. 23–90 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 31/12/2020; upphävd genom 32020R1208

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2014/749/oj

11.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 203/23


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 749/2014

av den 30 juni 2014

om struktur, format, inlämningsförfaranden och granskning gällande medlemsstaternas rapportering av information i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG (1), särskilt artiklarna 7.7, 7.8, 8.2, 12.3, 17.4 och 19.5, och

av följande skäl:

(1)

Den information som rapporteras till kommissionen enligt förordning (EU) nr 525/2013 är nödvändig för att man ska kunna bedöma de faktiska framsteg som gjorts när det gäller att uppfylla unionens och medlemsstaternas åtaganden att begränsa eller minska utsläppen av alla växthusgaser enligt FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC, nedan kallad klimatkonventionen), godkänd genom rådets beslut 94/69/EG (2), dess Kyotoprotokoll som godkänts genom rådets beslut 2002/358/EG (3) samt de unionsrättsakter som antogs 2009, det så kallade klimat- och energipaketet. Informationen gör det också möjligt att sammanställa årliga rapporter från unionen i enlighet med de skyldigheter som följer av klimatkonventionen och Kyotoprotokollet.

(2)

I beslut 19/CMP.1 från klimatkonventionens partskonferens, i dess funktion som Kyotoprotokollets partsmöte, fastställs riktlinjer för de nationella system för växthusgasinventeringar som konventionens parter bör tillämpa. I beslut 24/CP.19 från klimatkonventionens partskonferens om översyn av rapporteringsriktlinjer för parternas årliga inventeringar enligt bilaga I till klimatkonventionen, kom partskonferensen överens om att använda 2006 års riktlinjer från FN:s mellanstatliga klimatpanel (IPCC) för nationella inventeringar av växthusgaser, klimatpanelens nya faktorer för global uppvärmningspotential (GWP-faktorer) och de reviderade gemensamma rapporteringsformat som återfinns i en bilaga till det beslutet.

(3)

Eftersom beslut nr 280/2004/EG (4) har ersatts av förordning (EU) nr 525/2013, måste kommissionens beslut 2005/166/EG (5) om tillämpningsföreskrifter för beslut nr 280/2004/EG uppdateras för att ta hänsyn till ändringarna av de internationellt överenskomna riktlinjerna och för att säkerställa enhetliga villkor för genomförande av de bestämmelser som är nya i förordning (EU) nr 525/2013 i förhållande till beslut nr 280/2004/EG. Sådana enhetliga genomförandebestämmelser bör omfatta rapportering av växthusgasinventeringar, approximativa växthusgasinventeringar, information om system för politiska strategier och åtgärder och prognoser, användning av auktionsintäkter och projektkrediter, samt rapportering för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU (6). Med tanke på det stora antal ändringar som måste göras i beslut 2005/166/EG bör det upphävas och ersättas.

(4)

För att se till att bedömningen av efterlevnaden av Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG (7) är trovärdig, konsistent, transparent och inkommer i tid, fastställs i förordning (EU) nr 525/2013 en granskningsprocess på unionsnivå för de växthusgasinventeringar som lämnas in av medlemsstaterna. För att säkerställa att denna granskningsprocess genomförs effektivt och i rätt tid är det nödvändigt att fastställa tidsramarna och faserna för omfattande och årliga granskningar av medlemsstaternas växthusgasinventeringar.

(5)

I kommissionens delegerade förordning (EU) nr C(2014) 1539 (8) fastställs väsentliga krav på unionens inventeringssystem för att fullgöra de skyldigheter som följer av beslut 19/CMP.1 från klimatkonventionens partskonferens i dess funktion som Kyotoprotokollets partsmöte. För att säkerställa att dessa skyldigheter fullgörs effektivt och i rätt tid är det nödvändigt att fastställa tidsramar för samarbete och samordning mellan kommissionen och medlemsstaterna för att utarbeta unionens växthusgasinventeringsrapport.

(6)

För att undvika rättslig osäkerhet beträffande unionens och medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter då den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena i Kyotoprotokollet har löpt ut, bör innehållet i artiklarna 18, 19 och 24 i beslut 2005/166/EG fortsätta att gälla.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för klimatförändringar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

SYFTE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs bestämmelser för genomförandet av förordning (EU) nr 525/2013 på följande områden:

a)

Medlemsstaternas rapportering av växthusgasinventeringar, approximativa växthusgasinventeringar och information om politiska strategier och åtgärder och prognoser, samt av användning av auktionsintäkter och projektkrediter enligt artiklarna 7, 8, 12, 13, 14, och 17 i förordning (EU) nr 525/2013.

b)

Medlemsstaternas rapportering enligt beslut nr 529/2013/EU.

c)

Tidsramarna och faserna för omfattande och årliga granskningar av medlemsstaternas växthusgasinventeringar i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 525/2013.

d)

Tidsramarna för samarbete och samordning mellan kommissionen och medlemsstaterna vid utarbetandet av unionens växthusgasinventeringsrapport.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

(1)

gemensamt rapporteringsformat: en tabell för uppgifter om utsläpp av växthusgaser från antropogena källor och minskning genom upptag i sänkor vilka återfinns i bilaga II till beslut 24/CP.19 från klimatkonventionens partskonferens och i bilagan till beslut 6/CMP.9 från klimatkonventionens partskonferens i dess funktion som Kyotoprotokollets partsmöte,

(2)

referensbaserat tillvägagångssätt: det referensbaserade tillvägagångssätt som anges i 2006 års riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) vilket är tillämpliga enligt artikel 6 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr C(2014) 1539,

(3)

metod 1: den grundläggande metoden i 2006 års IPCC-riktlinjer eller 2003 års IPCC-riktlinjer för bästa metoder,

(4)

nyckelkategori: en kategori som har kraftig påverkan på en medlemsstats eller unionens totala inventering av växthusgaser vad gäller absoluta nivåer, trender eller osäkerhet i inventerade utsläpp och upptag.

(5)

sektorsbaserat tillvägagångssätt: det sektorsbaserade tillvägagångssätt som ingår i 2006 års IPCC-riktlinjer.

KAPITEL II

MEDLEMSSTATERNAS RAPPORTERING

Artikel 3

Allmänna regler för rapportering av växthusgasinventeringar

1.   Medlemsstaterna ska rapportera de uppgifter som anges i artikel 7.1–7.5 i förordning (EU) nr 525/2013 till kommissionen, med en kopia till Europeiska miljöbyrån, i enlighet med artikel 6 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr C(2014) 1539 och i enlighet med bestämmelserna i den här förordningen, genom att fylla i

a)

gemensamma rapporteringsformat med inlämning av en fullständig uppsättning kalkylblad eller XML-filer (Extensible Markup Language), beroende på tillgången till lämplig programvara; uppgifterna ska omfatta medlemsstatens geografiska tillämpningsområde enligt förordning (EU) nr 525/2013,

b)

det elektroniska standardformatet för rapportering av utsläppsenheter enligt Kyotoprotokollet och tillhörande rapporteringsanvisningar som antagits av klimatkonventionens partskonferens i dess funktion som Kyotoprotokollets partsmöte, och

c)

bilagorna I–VIII och X–XV till den här förordningen.

2.   Den fullständiga nationella inventeringsrapport som avses i artikel 7.3 i förordning (EU) nr 525/2013 ska utarbetas enligt den struktur som anges i det tillägg till klimatkonventionens riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser som ingår i bilaga I till beslut 24/CP.19 och i enlighet med bestämmelserna i den här förordningen.

Artikel 4

Rapportering som en del av den nationella inventeringsrapporten eller i en bilaga till rapporten

1.   Medlemsstaterna ska rapportera de uppgifter och tabeller som krävs enligt artiklarna 6, 7 och 9–16 som en del av den nationella inventeringsrapporten eller i en separat bilaga till rapporten i enlighet med bilaga I.

2.   I de fall då medlemsstaterna kan välja mellan att rapportera uppgifter och tabeller som en del av den nationella inventeringsrapporten eller i en separat bilaga till rapporten ska de tydligt ange var informationen finns genom att fylla i bilaga I.

Artikel 5

Rapporteringsmetod

Medlemsstaterna ska använda Europeiska miljöbyråns verktyg ReportNet, som tillhandahålls i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 401/2009 (9), för att lämna den information som avses i artiklarna 4, 5, 7, 8, 12 och 17 i förordning (EU) nr 525/2013.

Artikel 6

Rapportering om nationella inventeringssystem

1.   Medlemsstaterna ska lämna den information om sina nationella inventeringssystem som avses i artikel 5.1 i förordning (EU) nr 525/2013 i textform och med angivande av följande:

a)

Namn och kontaktuppgifter för den nationella enhet som har övergripande ansvar för medlemsstatens nationella inventering.

b)

Funktioner och ansvarsområden för de olika organ och enheter som deltar i planering, beredning och förvaltning av inventeringsprocessen, samt beskrivning av de institutionella, rättsliga och processrättsliga arrangemang som har inrättats för beredning av inventeringen.

c)

En beskrivning av processen för att samla aktivitetsdata, för att välja emissionsfaktorer och metoder, och för att ta fram utsläppsskattningar.

d)

En beskrivning av de tillvägagångssätt som använts och vilka nyckelkategorier som har identifierats.

e)

En beskrivning av de processer som används för att avgöra när omräkning av tidigare inlämnade inventeringsdata ska göras.

f)

En beskrivning av kvalitetssäkrings- och kvalitetskontrollplanen, dess genomförande och de fastställda kvalitetsmålen, och information om metoder för intern och extern utvärdering samt granskningsprocesser och resultaten av dessa, i enlighet med de riktlinjer för nationella system som anges i bilagan till beslut 19/CMP.1 från klimatkonventionens partskonferens i dess funktion som Kyotoprotokollets partsmöte.

g)

En beskrivning av förfarandena för officiell genomgång och godkännande av inventeringen.

2.   Medlemsstaterna ska lämna en beskrivning av de arrangemang som gjorts för att se till att den behöriga inventeringsmyndigheten ges tillgång till den information som avses i artikel 5.2 i förordning (EU) nr 525/2013 tillsammans med uppgift om de organisationer som tillhandahåller informationen, tidsplanerna för åtkomsten, och hur detaljerad och fullständig åtkomst som ges.

Artikel 7

Rapportering om konsistens med rapporterade luftföroreningsdata

1.   Medlemsstaterna ska i textform lämna en redogörelse för resultaten av de kontroller som avses i artikel 7.1 m i i förordning (EU) nr 525/2013 och om konsistens med data enligt artikel 7.1 b i samma förordning med följande innehåll:

a)

En kortfattad bedömning av om de uppskattade utsläppen av kolmonoxid (CO), svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx) och flyktiga organiska föreningar, som rapporterats av medlemsstaterna enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG (10) och i enlighet med Uneces konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, överensstämmer med motsvarande skattningar i växthusgasinventeringarna enligt förordning (EU) nr 525/2013.

b)

Rapporteringsdatum för de rapporter enligt direktiv 2001/81/EG och inom ramen för Uneces konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar som har jämförts med inventeringen enligt förordning (EU) nr 525/2013.

2.   Om kontrollerna enligt punkt 1 leder till större skillnader än ± 5 % mellan de totala utsläppen, exklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF – Land Use, Land-Use Change and Forestry) för en viss luftförorening rapporterat enligt förordning (EU) nr 525/2013 och enligt direktiv 2001/81/EG eller Uneces konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar för år X – 2, ska den berörda medlemsstaten rapportera enligt den tabell som återfinns i bilaga II till den här förordningen, för den luftföroreningen, utöver den information i textform som avses i punkt 1 i denna artikel.

3.   Medlemsstaterna får begränsa sin rapportering till enbart textform om skillnaden på mer än ± 5 % enligt punkt 2 beror på korrigering av datafel eller på skillnader i geografisk täckning eller tillämpningsområde mellan de respektive rättsakterna.

Artikel 8

Rapportering om omräkningar

Medlemsstaterna ska ange skälen för omräkning av basåret eller perioden och av år X – 3 enligt artikel 7.1 e i förordning (EU) nr 525/2013 med användning av den tabell som återfinns i bilaga III till den här förordningen.

Artikel 9

Rapportering om genomförande av rekommendationer och justeringar

1.   Enligt artikel 7.1 j i förordning (EU) nr 525/2013 ska medlemsstaterna rapportera om genomförande av varje justering och rekommendation som anges i den senast offentliggjorda enskilda granskningsrapporten inom ramen för klimatkonventionen, och även skäl för att inte genomföra rekommendationer, med användning av tabellen i bilaga IV till den här förordningen.

2.   Medlemsstaterna ska rapportera om hur de har genomfört varje rekommendation som anges i den senaste granskningsrapporten enligt artikel 36.2 med användning av tabellen i bilaga IV.

Artikel 10

Rapportering om konsistens mellan rapporterade utsläpp och data från systemet för handel med utsläppsrätter

1.   Medlemsstaterna ska lämna den information som avses i artikel 7.1 k i förordning (EU) nr 525/2013 med användning av tabellen i bilaga V till den här förordningen.

2.   Medlemsstaterna ska rapportera i textform om resultaten av de kontroller som utförts i enlighet med artikel 7.1 l i förordning (EU) nr 525/2013.

Artikel 11

Rapportering om konsistens med data om fluorerade växthusgaser

Medlemsstaterna ska rapportera i textform om resultaten av de kontroller som utförts i enlighet med artikel 7.1 m ii i förordning (EU) nr 525/2013 med angivande av följande:

a)

En beskrivning av de kontroller som medlemsstaten har utfört när det gäller detaljnivå, datamängder och de rapporteringsår som har jämförts.

b)

En beskrivning av kontrollernas huvudresultat och förklaringar till de största inkonsekvenserna.

c)

Information om huruvida de uppgifter som samlats in från operatörer enligt artikel 3.6 i förordning (EG) nr 842/2006 (11) har använts och hur.

d)

Om kontrollerna inte har utförts, skälen till varför de inte ansågs relevanta.

Artikel 12

Rapportering om konsistens med energidata

1.   Medlemsstaterna ska rapportera i textform i enlighet med artikel 7.1 m iii i förordning (EU) nr 525/2013 om jämförelsen mellan det referensbaserade tillvägagångssätt som beräknats med användning av data från växthusgasinventeringen och det referensbaserade tillvägagångssätt som beräknats med användning av data som rapporterats in enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 (12) och bilaga B till den förordningen.

2.   Medlemsstaterna ska lämna kvantitativ information och förklaringar till skillnader på mer än ± 2 % för den totala nationella bränsleförbrukningen för energiändamål av fossila bränslen på aggregerad nivå för alla kategorier av fossila bränslen för år X – 2 med användning av tabellen i bilaga VI.

Artikel 13

Rapportering om ändringar av nationella inventeringssystem eller register

Medlemsstaterna ska i relevanta avsnitt i den nationella inventeringsrapporten tydligt ange om det inte har gjorts några ändringar av deras nationella inventeringssystem eller deras nationella register enligt artikel 7.1 n och o i förordning (EU) nr 525/2013 sedan föregående inlämnade nationella inventeringsrapport.

Artikel 14

Rapportering om osäkerhet och fullständighet

1.   För rapportering om osäkerhet enligt artikel 7.1 p i förordning (EU) nr 525/2013 ska medlemsstaterna rapportera osäkerhetsskattningar enligt metod 1 för

a)

utsläppsnivåer och trender och

b)

aktivitetsdata och emissionsfaktorer eller andra skattningsparametrar på lämplig kategorinivå med användning av tabellen i bilaga VII till den här förordningen.

2.   Den allmänna bedömningen av fullständighet enligt artikel 7.1 p i förordning (EU) nr 525/2013 ska innehålla följande:

a)

En översikt över de kategorier som har rapporterats som ej uppskattade (NE– not estimated) i enlighet med klimatkonventionens rapporteringsriktlinjer för årliga inventeringar av växthusgaser som ingår i bilaga I till beslut 24/CP.19, och detaljerade förklaringar till varför denna förklaringskod har använts, särskilt om 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser tillhandahåller metoder för uppskattning av dessa utsläpp.

b)

En beskrivning av växthusgasinventeringens geografiska räckvidd.

3.   Om en medlemsstat lämnar in inventeringar med olika geografisk räckvidd under klimatkonventionen och Kyotoprotokollet och under förordning (EU) nr 525/2013 ska medlemsstaten vid sammanställning av inventeringen för unionens territorium ge en kort redogörelse för de principer och metoder som använts för att särskilja utsläpp och upptag rapporterade för unionens territorium ifrån utsläpp och upptag för territorier utanför unionen.

Artikel 15

Rapportering av andra aspekter gällande utarbetandet av unionens växthusgasinventeringsrapport

1.   För att göra det möjligt att ställa samman en växthusgasinventeringsrapport för unionen enligt artikel 7.1 p i förordning (EU) nr 525/2013 ska medlemsstaterna lämna information om de tillvägagångssätt och emissionsfaktorer som använts för de kategorier som identifierats som nyckelkategorier för unionen i lämpliga XML-filer och i det gemensamma rapporteringsformatet.

2.   För tillämpningen av punkt 1 ska kommissionen tillhandahålla en förteckning över de mest aktuella nyckelkategorierna för unionen senast den 31 oktober året innan inventeringen ska lämnas in.

3.   Medlemsstaterna ska förklara och tolka tidigare utsläppstrender och variationer över åren på aggregerad nivå inom varje sektor, samt även ange de viktigaste faktorer som anses ha betydande påverkan på trenderna. Fokus ska ligga på att förklara förändringar mellan det senaste inventeringsåret och år 1990, och signifikanta kraftiga mellanårsvariationer för de senaste rapporteringsåren, särskilt mellan år X – 3 och år X – 2.

Artikel 16

Rapportering om större ändringar av metodbeskrivningar

Senast den 15 mars varje år ska medlemsstaterna rapportera om större ändringar av metodbeskrivningarna i den nationella inventeringsrapporten som gjorts efter dess inlämnande den 15 april föregående år, med användning av tabellen i bilaga VIII.

Artikel 17

Rapportering om approximativa växthusgasinventeringar

1.   Medlemsstaterna ska lämna in approximativa växthusgasinventeringar enligt artikel 8.1 i förordning (EU) nr 525/2013 med användning av det gemensamma rapporteringsformatet – sammanfattande tabell (Summary table) 2 – enligt följande:

a)

Uppdelning av källkategorierna så att de motsvarar tillgängliga aktivitetsdata och metoder för att ta fram uppskattningar för år X – 1.

b)

Exkluderande av totala uppskattade utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), uttryckt som koldioxidekvivalenter.

c)

Tillägg av två kolumner för att redogöra för uppdelningen mellan utsläpp som omfattas av unionens system för handel med utsläppsrätter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (13) och utsläpp som omfattas av beslut nr 406/2009/EG, per källkategori, om sådan information är tillgänglig.

2.   Medlemsstaterna ska ge en förklarande redogörelse, inklusive viktigaste bakomliggande faktorer, för de utsläppstrender som rapporteras i sammanfattande tabell (Summary table) 2 jämfört med den inventering som redan lämnats in. Redogörelsen ska endast omfatta den tillgängliga informationen för att ta fram uppskattningar för år X–1.

Artikel 18

Tidsramar för samarbete och samordning vid utarbetandet av unionens växthusgasinventeringsrapport

Medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta och samordna arbetet med att ta fram unionens växthusgasinventering och unionens inventeringsrapport samt respektera de tidsfrister som anges i bilaga IX.

Artikel 19

Rapportering om fastställande av den tilldelade utsläppsmängden

Medlemsstaterna ska lämna in en rapport till kommissionen med den information som behövs för att underlätta beräkningen av den gemensamma tilldelade utsläppsmängden och unionens tilldelade utsläppsmängd i enlighet med artikel 3.7a, 3.8 och 3.8a i Kyotoprotokollet för den andra åtagandeperioden i enlighet med bilaga I till beslut 2/CMP.8 vad gäller den rapporten; detta ska ske tre månader före sista dag för inlämning av rapporten till klimatkonventionen.

Artikel 20

Rapportering om nationella system för politiska strategier och åtgärder och prognoser

Medlemsstaterna ska rapportera om sina nationella system för politiska strategier och åtgärder och prognoser enligt artikel 13.1 a i förordning (EU) nr 525/2013 med angivande av följande:

a)

Uppgifter om institutionella, rättsliga och processrättsliga arrangemang, däribland systemet för att utse nationella organ med övergripande ansvar för utvärdering av medlemsstatens politiska strategier och för prognoserna för antropogena utsläpp av växthusgaser.

b)

En beskrivning av de institutionella, rättsliga och processrättsliga arrangemang som inrättats i en medlemsstat för att utvärdera politiska strategier och göra prognoser för utsläpp av växthusgaser från antropogena källor och minskning genom upptag i sänkor.

c)

En beskrivning av de processrättsliga arrangemang och tidsramar som ska säkerställa att rapporteringen om politiska strategier och åtgärder samt rapporteringen av prognoser inkommer i tid, är transparenta, korrekta, konsistenta, jämförbara och fullständiga.

d)

En beskrivning av den övergripande processen för insamling och användning av data, tillsammans med en bedömning av huruvida enhetliga processer för insamling och användning av data har legat till grund för utvärderingen av politiska strategier och åtgärder och framtagningen av prognoserna samt de olika sektorer som prognoserna avser.

e)

En beskrivning av processen för val av antaganden, metoder och modeller för att utvärdera politiska strategier och för att göra prognoser om antropogena utsläpp av växthusgaser.

f)

En beskrivning av åtgärder för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll och av prognosernas känslighetsanalys.

Artikel 21

Rapportering om uppdateringar av medlemsstaternas strategier för växthusgassnål utveckling

Medlemsstaterna ska rapportera om uppdateringar av sina strategier för växthusgassnål utveckling enligt artikel 13.1 b i förordning (EU) nr 525/2013 med angivande av följande:

a)

Kort beskrivning av uppdateringen och dess syfte.

b)

Den rättsliga statusen för strategin för växthusgassnål utveckling och för uppdateringen.

c)

Ändringarna och de förväntade effekterna till följd av uppdateringen när det gäller genomförandet av strategin för växthusgassnål utveckling.

d)

Tidsramar och beskrivning av genomförandestatusen för strategin för växthusgassnål utveckling och av uppdateringen, och en analys av förväntade kostnader och intäkter för uppdateringen, om en sådan finns tillgänglig.

e)

Beskrivning av hur informationen görs tillgänglig för allmänheten i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) nr 525/2013.

Artikel 22

Rapportering om politiska strategier och åtgärder

1.   Medlemsstaterna ska lämna den information om politiska strategier och åtgärder som avses i artikel 13.1 c–e i förordning (EU) nr 525/2013 med användning av tabellerna i bilaga XI till den här förordningen och med användning av den rapporteringsmall och det inlämningsförfarande som kommissionen har fastställt.

2.   Utöver den tabell som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna lämna kvalitativ information i textform om sambanden mellan de olika politiska strategier och åtgärder som rapporterats i enlighet med samma punkt, och om hur dessa strategier och åtgärder bidrar till de olika prognosscenarierna, tillsammans med en bedömning av hur de bidrar till att uppnå en växthusgassnål utveckling.

Artikel 23

Rapportering om prognoser

1.   Medlemsstaterna ska lämna den information om prognoser för utsläpp av växthusgaser från antropogena källor och minskning genom upptag i sänkor som avses i artikel 14 i förordning (EU) nr 525/2013 med användning av tabellerna i bilaga XII till den här förordningen och med användning av den rapporteringsmall och det inlämningsförfarande som kommissionen har fastställt.

2.   Medlemsstaterna ska lämna ytterligare information i textform, med följande innehåll:

a)

Resultaten av känslighetsanalysen av de totala rapporterade växthusgasutsläppen, tillsammans med en kort förklaring av vilka parametrar som varierades och hur.

b)

Resultaten av känslighetsanalysen uppdelad på totala utsläpp som omfattas av beslut nr 406/2009/EG, totala utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter som inrättats genom direktiv 2003/87/EG och totala utsläpp från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), om sådan information är tillgänglig.

c)

Basår för inventeringsdata och vilket rapporteringsår av inventeringsrapporten som används som utgångspunkt för prognoserna.

d)

Prognosmetoderna, med en kortfattad beskrivning av de modeller som använts och deras räckvidd vad gäller sektorer, geografiska områden och tidsperioder, hänvisningar till källor för ytterligare information om modellerna samt information om huvudsakliga antaganden om externa faktorer och använda parametrar.

3.   Nio månader före sista dagen för inlämning av en prognosrapport enligt artikel 14.1 i förordning (EU) nr 525/2013, och i samråd med medlemsstaterna, ska kommissionen rekommendera harmoniserade värden för viktiga parametrar som bestäms på icke-nationell nivå, däribland koldioxidpriser enligt systemet för handel med utsläppsrätter och internationella importpriser för kol och olja, så att de aggregerade prognoserna på unionsnivå blir enhetliga.

Artikel 24

Rapportering om användning av auktionsintäkter

Medlemsstaterna ska lämna information om användning av auktionsintäkter enligt artikel 17.1 b och c och 17.2 i förordning (EU) nr 525/2013 med användning av tabellerna i bilaga XIII till den här förordningen.

Artikel 25

Rapportering om användning av projektkrediter enligt beslut nr 406/2009/EG

Medlemsstaterna ska lämna information om användning av projektkrediter enligt beslut nr 406/2009/EG i enlighet med artikel 17.1 a och d i förordning (EU) nr 525/2013 med användning av tabellen i bilaga XIV till den här förordningen.

Artikel 26

Rapportering av sammanfattande information om slutförda överföringar

1.   Medlemsstaterna ska lämna sammanfattande information om slutförda överföringar enligt artikel 3.4 och 3.5 i beslut nr 406/2009/EG med användning av tabellen i bilaga XV till den här förordningen.

2.   Kommissionen ska sammanställa en elektroniskt tillgänglig rapport på årsbasis som sammanfattar den information som lämnats av medlemsstaterna. Rapporten får endast innehålla aggregerade data och får inte avslöja information från enskilda medlemsstater vad gäller pris per enhet i den årliga utsläppstilldelningen.

KAPITEL III

EXPERTGRANSKNING PÅ UNIONSNIVÅ AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP

Artikel 27

Organisering av granskningsarbetet

1.   I samband med de granskningar som avses i artikel 19.1 och 19.2 i förordning (EU) nr 525/2013 ska kommissionen och Europeiska miljöbyrån bistås av en granskningsgrupp bestående av tekniska experter.

2.   Europeiska miljöbyrån ska fungera som sekretariat för granskningsarbetet.

3.   Kommissionen och Europeiska miljöbyrån ska utse ett tillräckligt antal experter och se till att täcka lämpliga sektorer för att säkerställa en tillräcklig granskning för de växthusgasinventeringar som ska granskas inom den givna tiden.

4.   De experter som valts ut i enlighet med punkt 3 ska ha erfarenhet av att sammanställa växthusgasinventeringar och helst vara verksamma inom granskning av växthusgasrapportering.

5.   En medlem i expertgruppen som har bidragit till sammanställningen av en enskild medlemsstats växthusgasinventering, eller som är medborgare i den medlemsstat vars inventering ska granskas, får inte delta i granskningsarbetet för den inventeringen.

6.   Kommissionen och Europeiska miljöbyrån ska eftersträva att granskningen av växthusgasinventeringar genomförs på ett enhetligt och objektivt sätt för alla berörda medlemsstater för att garantera en hög kvalitet på granskningens tekniska bedömningar.

7.   Arbetet ska göras genom dokumentbaserad eller centraliserad granskning.

8.   Sekretariatet får besluta att organisera följande:

a)

En dokumentbaserad och en centraliserad granskning under samma år.

b)

Ett besök i landet utöver de dokumentbaserade eller centraliserade granskningarna, efter rekommendation från expertgruppen och i samråd med den berörda medlemsstaten.

Artikel 28

Sekretariatets uppgifter

Uppgifterna för sekretariatet enligt artikel 27.2 ska innefatta följande:

a)

Utarbeta arbetsplanen för granskningen.

b)

Sammanställa och tillhandahålla den information som expertgruppen behöver för sitt arbete.

c)

Samordna granskningsarbetet enligt denna förordning, inklusive kommunikationen mellan expertgruppen och den kontaktperson eller de kontaktpersoner som utsetts av den medlemsstat som granskas, samt göra andra praktiska arrangemang.

d)

Bekräfta fall där det förekommer aspekter av stor betydelse i medlemsstaternas växthusgasinventeringar i den mening som avses i artikel 31, efter samråd med kommissionen.

e)

Sammanställa och redigera slut- och delrapporter och sända dem till den berörda medlemsstaten och till kommissionen.

Artikel 29

Första fasen av den årliga granskningen

Kontrollerna enligt artikel 19.3 a i förordning (EU) nr 525/2013 för att verifiera att inlämnade uppgifter är transparenta, korrekta, konsistenta, jämförbara och fullständiga får omfatta följande:

a)

En bedömning av om rapporteringen omfattar alla källkategorier och gaser som krävs enligt förordning (EU) nr 525/2013.

b)

En bedömning av om tidsserierna för utsläppsdata är konsistenta.

c)

En bedömning av om medlemsstaternas implicita emissionsfaktorer (implied emission factors, IEF) är jämförbara med beaktande av IPCC:s standardefaktorer för olika nationella förhållanden.

d)

En bedömning av användningen av förklaringskoden ej uppskattade (NE – not estimated) i fall då metoder enligt IPCC:s nivå 1 finns tillgängliga och om användningen av koden inte har motiverats i enlighet med punkt 37 av klimatkonventionens rapporteringsriktlinjer för årliga inventeringar av växthusgaser som ingår i bilaga I till beslut 24/CP.19.

e)

En analys av omräkningar som gjorts för den inlämnade inventeringen, särskilt om omräkningarna grundar sig på ändrade metoder.

f)

En jämförelse mellan de verifierade utsläpp som rapporterats enligt EU:s system för utsläppshandel med de växthusgasutsläpp som rapporterats enligt artikel 7 i förordning (EU) nr 525/2013, för att upptäcka områden där de utsläppsdata och utsläppstrender som har lämnats in av den granskade medlemsstaten avviker kraftigt från andra medlemsstaters data.

g)

En jämförelse mellan resultaten från Eurostats referensbaserade tillvägagångssätt och medlemsstatens referensbaserade tillvägagångssätt.

h)

En jämförelse mellan resultaten från Eurostats sektors referensbaserade tillvägagångssätt och medlemsstatens sektors referensbaserade tillvägagångssätt.

i)

En bedömning av om rekommendationer från tidigare unions- eller klimatkonventionsgranskningar, vilka inte har genomförts av medlemsstaten, skulle kunna leda till en teknisk korrigering.

j)

En bedömning av om det finns potentiella över- eller underskattningar för en viss nyckelkategori i en medlemsstats inventering.

Artikel 30

Utlösning av den andra fasen av den årliga granskningen

Inom ramen för den årliga granskningen ska kontroller enligt artikel 32 utföras om man i kontrollerna enligt artikel 29 finner aspekter av stor betydelse enligt artikel 31, om en medlemsstat begär det, om inventeringen lämnas in för sent så att granskningskontroller enligt den första fasen inte kan göras inom tidsramen enligt bilaga XVI eller vid avsaknad av svar på granskningen i första fasen.

Artikel 31

Tröskelvärden för aspekter av stor betydelse

1.   Ej genomförda rekommendationer från tidigare unions- eller klimatkonventionsgranskningar ska utgöra en aspekt av stor betydelse enligt artikel 19.4 a i förordning (EU) nr 525/2013 om rekommendationen eller frågan rör över- eller underskattningar av växthusgasdata från inventeringen som skulle kunna leda till en teknisk korrigering och om medlemsstaten inte på ett tillfredsställande sätt har förklarat varför rekommendationen inte har genomförts.

2.   En under- eller överskattning av inventeringsdata som uppgår till mindre än 0,05 procent av en medlemsstats totala nationella växthusgasutsläpp, exklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), för det inventeringsår som granskas, eller som inte överstiger 500 kiloton koldioxidekvivalenter, beroende på vilket värde som är minst, ska inte betraktas som en aspekt av stor betydelse i enlighet med artikel 19.4 b i förordning (EU) nr 525/2013.

Artikel 32

Andra fasen i den årliga granskningen

1.   Kontroller för att upptäcka fall där inventeringsdata har tagits fram på ett sätt som inte överensstämmer med klimatkonventionens riktlinjer eller unionsreglerna enligt artikel 19.3 b i förordning (EU) nr 525/2013 får omfatta följande:

a)

En detaljerad granskning av inventeringsuppskattningarna samt de metoder som medlemsstaten har använt för att göra inventeringen.

b)

En detaljerad granskning av medlemsstatens genomförande av rekommendationer som avser förbättring av inventeringsuppskattningar enligt den senaste årliga granskningsrapport inom ramen för klimatkonventionen som medlemsstaten har tagit del av före inlämningen av den inventering som genomgår unionens granskning, eller i den slutliga granskningsrapporten enligt artikel 35.2 i denna förordning; om rekommendationer inte har genomförts ska en detaljerad analys göras av medlemsstatens motivering till att inte genomföra dem.

c)

En detaljerad bedömning av om tidsserierna för uppskattningarna av växthusgasutsläpp är konsistenta.

d)

En detaljerad bedömning av om en medlemsstats omräkningar i den aktuella inventeringsrapporten jämfört med föregående rapport är transparent redovisade och gjorda i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser.

e)

Uppföljning av resultaten av de kontroller som avses i artikel 29 i denna förordning och av eventuella kompletterande uppgifter som lämnats av den medlemsstat som är föremål för granskning som svar på frågor från den expertgruppen och andra relevanta kontroller.

2.   En medlemsstat som vill genomgå de kontroller som avses i punkt 1 ska meddela kommissionen senast den 31 oktober året före det år då granskningen äger rum.

Artikel 33

Omfattande granskning

1.   Den omfattande granskning som avses i artikel 19.1 i förordning (EU) nr 525/2013 ska innefatta de kontroller som avses i artiklarna 29 och 32 i den här förordningen för hela inventeringen.

2.   Den omfattande granskningen får innefatta kontroller för att fastställa om problem som konstaterats i en medlemsstat inom ramen för granskningar enligt klimatkonventionen eller unionens granskningar även kan utgöra ett problem för andra medlemsstater.

Artikel 34

Tekniska korrigeringar

1.   En teknisk korrigering ska anses nödvändig enligt artikel 19.3 c i förordning (EU) nr 525/2013 om en under- eller överskattning överstiger tröskelvärdet för aspekter av stor betydelse i enlighet med artikel 31 i den här förordningen. Endast tekniska korrigeringar som bedöms nödvändiga ska tas med i den slutliga granskningsrapporten enligt artikel 35.2 i den här förordningen, och ska åtföljas av en faktabaserad motivering.

2.   Om en teknisk korrigering överstiger tröskelvärdet för aspekter av stor betydelse för minst ett år i den inventering som genomgått granskning, men inte för tidsseriernas samtliga år, ska den tekniska korrigeringen beräknas för alla de andra granskade åren så att tidsserierna blir konsistenta.

Artikel 35

Granskningsrapporter

1.   Senast den 20 april det år då den årliga granskningen görs ska sekretariatet informera den berörda medlemsstaten om alla aspekter av stor betydelse i enlighet med artiklarna 30 och 31 i en delrapport. Rapporten ska omfatta frågor som har tagits upp senast den 31 mars.

2.   Sekretariatet ska underrätta den berörda medlemsstaten om att granskningen är avslutad genom en slutrapport enligt följande:

a)

Senast den 20 april om ingen delrapport delgavs enligt punkt 1.

b)

Senast den 30 juni efter avslutande av den andra fasen av den årliga granskningen.

c)

Senast den 30 augusti efter avslutande av den omfattande granskningen.

Artikel 36

Samarbete med medlemsstaterna

1.   Medlemsstaterna ska

a)

delta i alla faser av granskningen i enlighet med tidsplanen i bilaga XVI,

b)

utse en nationell kontaktperson för unionens granskning,

c)

vid behov, delta i och underlätta anordningen av ett besök i landet i nära samarbete med sekretariatet,

d)

ge svar och ytterligare information samt lämna synpunkter på granskningsrapporterna då detta behövs.

2.   Om medlemsstaterna begär det ska deras synpunkter på granskningsresultaten tas med i slutrapporten.

3.   Kommissionen ska underrätta medlemsstaterna om den expertgruppens sammansättning.

Artikel 37

Tidsplan för granskningarna

De omfattande och de årliga granskningarna ska genomföras i enlighet med tidsplanen i bilaga XVI.

KAPITEL IV

RAPPORTERING ENLIGT BESLUT NR 529/2013/EU

Artikel 38

Undvikande av dubbla rapporteringskrav

Om en medlemsstat lämnar information i sin nationella inventeringsrapport och i enlighet med artikel 3 i denna förordning, och denna information också krävs enligt beslut nr 529/2013/EU, ska medlemsstaten anses ha fullgjort sin rapporteringsskyldighet enligt det beslutet.

Artikel 39

Rapporteringskrav för system för bruk av åkermark och betesmark

1.   Om information enligt artikel 38 i denna förordning inte har tagits med i en nationell inventeringsrapport ska medlemsstaten ge en redovisning i textform av befintliga system eller system under utveckling för att uppskatta utsläpp och upptag från bruk av åkermark och betesmark enligt artikel 3.2 andra stycket a i beslut nr 529/2013/EU med angivande av följande:

a)

En beskrivning av de institutionella, rättsliga och processrättsliga arrangemang som inrättats i enlighet med kraven för nationella system under Kyotoprotokollet vilka anges i bilagan till beslut 19/CMP.1 och i enlighet med kraven för nationella arrangemang enligt klimatkonventionens rapporteringsriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar vilka anges i bilaga I till beslut 24/CP.19.

b)

En beskrivning av systemens förenlighet med metodkraven i 2013 års IPCC-rapport om reviderade kompletterande metoder och riktlinjer för bästa metoder som följer av Kyotoprotokollet, 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella växthusgasinventeringar och, om tillämpligt, 2013 års tillägg till 2006 års IPCC-riktlinjer gällande våtmarker.

2.   Medlemsstaterna ska lämna den information som anges i punkt 1 i form av en separat rapport till kommissionen enligt följande tidsplan:

a)

Den första rapporten år 2016 för rapporteringsåret 2014 innefattande all utveckling från den 1 januari 2013.

b)

Den andra rapporten år 2017 för rapporteringsåret 2015.

c)

Den tredje rapporten år 2018 för rapporteringsåret 2016.

3.   Medlemsstaterna ska inrikta de två senare rapporterna på att redogöra för ändringar och ny utveckling i systemen i förhållande till närmast föregående rapport.

Artikel 40

Rapporteringskrav för årliga uppskattningar av utsläpp och upptag från bruk av åkermark och betesmark

1.   Medlemsstater som har valt att inte rapportera för bruk av åkermark och betesmark enligt Kyotoprotokollet ska rapportera initiala, preliminära och icke-bindande årliga uppskattningar av utsläpp och upptag från bruk av åkermark eller betesmark enligt artikel 3.2 andra stycket b i beslut nr 529/2013/EU genom att lämna information för basåret eller basperioden enligt bilaga VI till beslut nr 529/2013/EU.

2.   Den första årsrapporten ska lämnas in år 2015 för rapporteringsåret 2013.

3.   Medlemsstater som omfattas av punkt 1 i den här artikeln ska lämna in slutliga årliga uppskattningar av utsläpp och upptag från bruk av åkermark eller betesmark i enlighet med i artikel 3.2 andra stycket c i beslut nr 529/2013/EU för alla rapporteringsår under perioden 1 januari 2013–31 december 2020 genom att lämna slutlig information för basåret eller basperioden enligt bilaga VI till samma beslut.

4.   När en medlemsstat lämnar information enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel ska den

a)

fylla i alla relevanta gemensamma rapporteringsformat enligt bilagan till beslut 6/CMP.9 för respektive aktivitet enligt Kyotoprotokollet för den andra åtagandeperioden, inklusive översiktstabellerna för aktivitetstäckning, landarealmatrisen och tabellen för bokföringsinformation, och

b)

inkludera förklarande information om metoder och uppgifter som används i den nationella inventeringsrapporten i enlighet med beslut 2/CMP.8 i Kyotoprotokollet och dess bilaga II.

Artikel 41

Särskilda rapporteringskrav

1.   Genom undantag från artikel 38 i denna förordning, om en medlemsstat för sin bokföringsskyldighet enligt Kyotoprotokollet rapporterar uppgifter i enlighet med bestämmelserna om skogsplanteringar i punkterna 37–39 i bilagan till beslut 2/CMP.7, ska den för sina skyldigheter enligt beslut nr 529/2013/EU separat lämna in gemensamma rapporteringsformat för aktiviteterna skogsbruk och skogsavverkning, ifyllda utan tillämpning av bestämmelserna i punkterna 37–39 i bilagan till beslut 2/CMP.7.

2.   Genom undantag från artikel 38 i denna förordning, om en medlemsstat som har valt att inte rapportera för bruk av åkermark eller betesmark enligt Kyotoprotokollet rapporterar uppgifter om dränering och restaurering av våtmarker för sin bokföring enligt protokollet och om medlemsstaten tillämpar artikel 3.3 i beslut nr 529/2013/EU, ska den separat lämna in gemensamma rapporteringsformat för dessa aktiviteter, ifyllda i enlighet med det beslutet.

Artikel 42

Inlämning av information

1.   Den information som motsvarar rapporteringskraven i artiklarna 39–41 i denna förordning ska lämnas till kommissionen som en separat bilaga till den nationella inventeringsrapporten enligt artikel 7.3 i förordning (EU) nr 525/2013.

2.   Om artikel 38 i den här förordningen inte är tillämplig ska medlemsstaterna för sin rapporteringsskyldighet enligt artikel 3.2 första stycket och artikel 3.3 i beslut nr 529/2013/EU rapportera i enlighet med artikel 3 i denna här förordningen och ta med motsvarande information i bilagan till den nationella inventeringsrapport som avses i artikel 7.3 i förordning (EU) nr 525/2013.

Artikel 43

Rapportering vid slutet av en bokföringsperiod

Vid tillämpningen av artikel 7.2 i förordning (EU) nr 525/2013 ska medlemsstaterna lämna in information i enlighet med artikel 3 i den här förordningen och i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel.

KAPITEL V

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 44

Upphävande och övergångsbestämmelser

Beslut 2005/166/EG ska upphöra att gälla. Innehållet i artiklarna 18, 19 och 24 ska fortsätta att gälla.

Artikel 45

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 juni 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 165, 18.6.2013, s. 13.

(2)  Rådets beslut 94/69/EG av den 15 december 1993 om slutande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (EGT L 33, 7.2.1994, s. 11).

(3)  Rådets beslut 2002/358/EG av den 25 april 2002 om godkännande, på Europeiska gemenskapens vägnar, av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, och gemensamt fullgörande av åtaganden inom ramen för detta (EGT L 130, 15.5.2002, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (EUT L 49, 19.2.2004, s. 1).

(5)  Kommissionens beslut 2005/166/EG av den 10 februari 2005 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (EUT L 55, 1.3.2005, s. 57).

(6)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU av den 21 maj 2013 om bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åtgärder som rör dessa verksamheter (EUT L 165, 18.6.2013, s. 80).

(7)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 136).

(8)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr C(2014) 1539 om fastställande av väsentliga krav på unionens inventeringssystem och beaktande av förändringar i den globala uppvärmningspotentialen och internationellt överenskomna inventarieriktlinjer i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013.

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 401/2009 om Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (EUT L 126, 21.5.2009, s. 13).

(10)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (EGT L 309, 27.11.2001, s. 22).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade växthusgaser (EUT L 161, 14.6.2006, s. 1).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik (EUT L 304, 14.11.2008, s. 1).

(13)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).


BILAGA I

Översiktstabell över rapporteringskrav och rapportinlämning

[Artikel i] denna förordning

Uppgifter som ska lämnas i den nationella inventeringsrapporten (NIR)

(kryssa för)

Uppgifter som ska lämnas i en separat bilaga till NIR

(kryssa för)

Hänvisning till kapitel i NIR eller i separat bilaga

(ange vilka)

Artikel 6 Rapportering om nationella inventeringssystem

Obligatoriskt

Ej tillämpligt

 

Artikel 7 Rapportering om konsistens med rapporterade luftföroreningsdata

Möjligt

Möjligt

Om del av NIR: Kapitel i NIR om kvalitetssäkring, kvalitetskontroll och verifieringsplan

Artikel 9.1 Rapportering om genomförande av rekommendationer och justeringar

Obligatoriskt

Ej tillämpligt

Kapitel i NIR om omräkningar och förbättringar

Artikel 9.2 Rapportering om genomförande av rekommendationer och justeringar

Ej tillämpligt

Obligatoriskt

 

Artikel 10.1 Rapportering om konsistens mellan rapporterade utsläpp och data från systemet för handel med utsläppsrätter

Ej tillämpligt

Obligatoriskt

 

Artikel 10.2 Rapportering om konsistens mellan rapporterade utsläpp och data från systemet för handel med utsläppsrätter

Möjligt

Möjligt

Om del av NIR: I de tillämpliga avsnitten i NIR

Artikel 11 Rapportering om konsistens med data om fluorerade växthusgaser

Ej tillämpligt

Obligatoriskt

 

Artikel 12 Rapportering om konsistens med energidata

Möjligt

Möjligt

Om del av NIR: I de tillämpliga avsnitten i NIR

Artikel 13 Rapportering om ändringar av nationella inventeringssystem eller register

Obligatoriskt

Ej tillämpligt

I de tillämpliga kapitlen i NIR

Artikel 14 Rapportering om osäkerhet och fullständighet

Obligatoriskt

Ej tillämpligt

I tabell 9 i det gemensamma rapporteringsformatet och i tillämpliga kapitel i NIR

Artikel 15.1 Rapportering av andra aspekter gällande utarbetandet av unionens växthusgasinventeringsrapport

Obligatoriskt

Ej tillämpligt

I de tillämpliga kapitlen i NIR

Artikel 15.3 Rapportering om andra aspekter gällande utarbetandet av unionens växthusgasinventeringsrapport

Obligatoriskt

Ej tillämpligt

I respektive kapitel i NIR

Artikel 16 Rapportering om större ändringar av metodbeskrivningar

Möjligt

Möjligt

Om del av NIR: I kapitlet om omräkningar och förbättringar av NIR


BILAGA II

Tabell för rapportering av information om konsistens med rapporterade luftföroreningsdata i enlighet med artikel 7

Förorenande ämne:

UTSLÄPPSKATEGORIER

Utsläpp av ämne X som rapporterats i växthusgasinventeringen (i kiloton)

Utsläpp av ämne X som rapporterats enligt direktiv 2001/81/EG om nationella utsläppstak (NEC), inlämnad version X (i kiloton)

Absolut skillnad i kiloton  (1)

Relativ skillnad i procent  (2)

Utsläpp av ämne X som rapporteras i inventeringen inom ramen för Uneces konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP), inlämnad version X (i kiloton)

Absolut skillnad i kiloton  (1)

Relativ skillnad i procent  (2)

Förklaring till skillnaderna

Sammanlagda utsläpp (netto)

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Energi

 

 

 

 

 

 

 

 

A.

Förbränning av bränslen (sektorsbaserat tillvägagångssätt)

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Industrier inom energisektorn

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Tillverknings- och byggindustri

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

Transporter

 

 

 

 

 

 

 

 

4.

Övriga sektorer

 

 

 

 

 

 

 

 

5.

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

B.

Flyktiga utsläpp från bränslen

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Fasta bränslen

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Olja och naturgas och andra utsläpp från energiproduktion

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Industriprocesser och industriell produktanvändning

 

 

 

 

 

 

 

 

A.

Mineralindustri

 

 

 

 

 

 

 

 

B.

Kemisk industri

 

 

 

 

 

 

 

 

C.

Metallindustri

 

 

 

 

 

 

 

 

D.

Icke-energiprodukter från bränslen och användning av lösningsmedel

 

 

 

 

 

 

 

 

G.

Övrig produkttillverkning och -användning

 

 

 

 

 

 

 

 

H.

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

Jordbruk

 

 

 

 

 

 

 

 

B.

Gödselhantering

 

 

 

 

 

 

 

 

D.

Jordbruksmark

 

 

 

 

 

 

 

 

F.

Förbränning på platsen av jordbruksavfall

 

 

 

 

 

 

 

 

J.

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

5.

Avfall

 

 

 

 

 

 

 

 

A.

Deponering av fast avfall

 

 

 

 

 

 

 

 

B.

Biologisk behandling av fast avfall

 

 

 

 

 

 

 

 

C.

Förbränning och öppen eldning av avfall

 

 

 

 

 

 

 

 

D.

Rening och utsläpp av avloppsvatten

 

 

 

 

 

 

 

 

E.

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

6.

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 


(1)  Utsläpp som rapporterats i växthusgasinventeringen minus utsläpp som rapporterats i inventeringen inom ramen för NEC/CLRTAP.

(2)  Skillnaden i kiloton dividerat med utsläpp som rapporterats i växthusgasinventeringen.

(3)

Uppgifter ska rapporteras med upp till en decimal för kiloton och procentvärden.


BILAGA III

Tabell för rapportering om omräkningar i enlighet med artikel 8

Omräknat år

Per gas: Koldioxid (CO2), dikväveoxid (N2O) och metan (CH4)

KATEGORIER AV VÄXTHUSGASKÄLLOR OCH -SÄNKOR

Föregående rapportering

(koldioxidekvivalenter, kiloton)

Senaste rapporteringen

(koldioxidekvivalenter, kiloton)

Skillnad

(koldioxidekvivalenter, kiloton)

Skillnad  (1)

%

Omräkningens inverkan på de totala utsläppen exklusive LULUCF  (2)

%

Omräkningens inverkan på de totala utsläppen inklusive LULUCF  (3)

%

Skäl för omräkningen

Totala nationella utsläpp och upptag

 

 

 

 

 

 

 

1.

Energi

 

 

 

 

 

 

 

A.

Verksamheter med förbränning av bränslen

 

 

 

 

 

 

 

1.

Industrier inom energisektorn

 

 

 

 

 

 

 

2.

Tillverknings- och byggindustri

 

 

 

 

 

 

 

3.

Transporter

 

 

 

 

 

 

 

4.

Övriga sektorer

 

 

 

 

 

 

 

5.

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

B.

Flyktiga utsläpp från bränslen

 

 

 

 

 

 

 

1.

Fasta bränslen

 

 

 

 

 

 

 

2.

Olja och naturgas

 

 

 

 

 

 

 

C.

Koldioxidtransport och -lagring

 

 

 

 

 

 

 

2.

Industriprocesser och industriell produktanvändning

 

 

 

 

 

 

 

A.

Mineralindustri

 

 

 

 

 

 

 

B.

Kemisk industri

 

 

 

 

 

 

 

C.

Metallindustri

 

 

 

 

 

 

 

D.

Icke-energiprodukter från bränslen och användning av lösningsmedel

 

 

 

 

 

 

 

G.

Övrig produkttillverkning och -användning

 

 

 

 

 

 

 

H.

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

3.

Jordbruk

 

 

 

 

 

 

 

A.

Metanbildning i mag-tarmkanalen

 

 

 

 

 

 

 

B.

Gödselhantering

 

 

 

 

 

 

 

C.

Risodling

 

 

 

 

 

 

 

D.

Jordbruksmark

 

 

 

 

 

 

 

E.

Föreskriven bränning av savanner

 

 

 

 

 

 

 

F.

Förbränning på platsen av jordbruksavfall

 

 

 

 

 

 

 

G.

Kalkbehandling

 

 

 

 

 

 

 

H.

Tillförsel av urea

 

 

 

 

 

 

 

I.

Övriga kolhaltiga gödselmedel

 

 

 

 

 

 

 

J.

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

4.

Markanvändning, förändrad markanvändning, skogsbruk (LULUCF) (netto)  (4)

 

 

 

 

 

 

 

A.

Skogsmark

 

 

 

 

 

 

 

B.

Åkermark

 

 

 

 

 

 

 

C.

Gräsmark

 

 

 

 

 

 

 

D.

Våtmarker

 

 

 

 

 

 

 

E.

Bebyggelse

 

 

 

 

 

 

 

F.

Övrig mark

 

 

 

 

 

 

 

G.

Produkter från avverkad skog

 

 

 

 

 

 

 

H.

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

5.

Avfall

 

 

 

 

 

 

 

A.

Deponering av fast avfall

 

 

 

 

 

 

 

B.

Biologisk behandling av fast avfall

 

 

 

 

 

 

 

C.

Förbränning och öppen eldning av avfall

 

 

 

 

 

 

 

D.

Rening och utsläpp av avloppsvatten

 

 

 

 

 

 

 

E.

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

6.

Övrigt (såsom anges i sammanfattning 1.A)

 

 

 

 

 

 

 

Memorandumposter:

 

 

 

 

 

 

 

Internationell bunkring

 

 

 

 

 

 

 

Luftfart

 

 

 

 

 

 

 

Sjöfart

 

 

 

 

 

 

 

Multilateral verksamhet

 

 

 

 

 

 

 

Koldioxidutsläpp från biomassa

 

 

 

 

 

 

 

Avskild koldioxid

 

 

 

 

 

 

 

Långtidsförvaring av kol i avfallsdeponier

 

 

 

 

 

 

 

Indirekt dikväveoxid

 

 

 

 

 

 

 

Indirekt koldioxid

 

 

 

 

 

 

 

Fluorerade gaser: Sammanlagda faktiska utsläpp

 

 

 

 

 

 

 

År

Per gas:

Perfluorkolväten (PFC), fluorkolväten (HFC), svavelhexafluorid (SF6), ospecificerad blandning av fluorkolväten och perfluorkolväten, kvävetrifluorid (NF3)

KATEGORIER AV VÄXTHUSGASKÄLLOR OCH -SÄNKOR

Föregående rapportering

(koldioxidekvivalenter, kiloton)

Senaste rapporteringen

(koldioxidekvivalenter, kiloton)

Skillnad

(koldioxidekvivalenter, kiloton)

Skillnad  (1)

%

Omräkningens inverkan på de totala utsläppen exklusive LULUCF  (2)

%

Omräkningens inverkan på de totala utsläppen inklusive LULUCF  (3)

%

Skäl för omräkningen

2.B.9

Fluorkemisk produktion

 

 

 

 

 

 

 

2.B.10

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

2.C.3

Aluminiumframställning

 

 

 

 

 

 

 

2.C.4

Magnesiumframställning

 

 

 

 

 

 

 

2.C.7

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

2.E.1

Integrerade kretsar eller halvledare

 

 

 

 

 

 

 

2.E.2

Platta TFT-bildskärmar

 

 

 

 

 

 

 

2.E.3

Solceller

 

 

 

 

 

 

 

2.E.4

Värmebärare

 

 

 

 

 

 

 

2.E.5

Övrigt (såsom anges i tabell 2.II)

 

 

 

 

 

 

 

2.F.1

Kylning och luftkonditionering

 

 

 

 

 

 

 

2.F.2

Expansionsmedel

 

 

 

 

 

 

 

2.F.3

Brandskydd

 

 

 

 

 

 

 

2.F.4

Aerosoler

 

 

 

 

 

 

 

2.F.5

Lösningsmedel

 

 

 

 

 

 

 

2.F.6

Andra tillämpningar

 

 

 

 

 

 

 

2.G.1

Elektrisk utrustning

 

 

 

 

 

 

 

2.G.2

Svavelhexafluorid (SF6) och perfluorkolväten (PFC) från annan produktanvändning

 

 

 

 

 

 

 

2.G.4

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

2.H

Övrigt (ange vilket)

 

 

 

 

 

 

 


(1)  Uppskattning av den procentuella förändringen på grund av omräkning jämfört med föregående rapportering (förändring i procent = 100x[(ls-ps)/ps], där ls = senaste rapportering (latest submission) och ps = föregående rapportering (previous submission). Alla fall av omräkning av den uppskattade källan/sänkan måste tas upp och förklaras i den nationella inventeringsrapporten.

(2)  Totala utsläpp avser summan av aggregerade växthusgasutsläpp uttryckta som koldioxidekvivalenter, exklusive växthusgasutsläpp från LULUCF. Omräkningens inverkan på totala utsläpp beräknas på följande sätt: Inverkan av omräkningen i procent = 100x[(källa (ls)– källa (ps))/totala utsläpp (ls)], där ls = senaste rapportering (latest submission) och ps = föregående rapportering (previous submission).

(3)  Totala utsläpp avser summan av aggregerade växthusgasutsläpp uttryckta som koldioxidekvivalenter, inklusive växthusgasutsläpp från LULUCF. Omräkningens inverkan på totala utsläpp beräknas på följande sätt: Inverkan av omräkningen i procent = 100x[(källa (ls)–källa (ps))/totala utsläpp (ls)], där ls = senaste rapportering (latest submission) och ps = föregående rapportering (previous submission).

(4)  Koldioxidutsläpp/-upptag som ska rapporteras (netto).


BILAGA IV

Tabell för rapportering om genomförande av rekommendationer och justeringar i enlighet med artikel 9

Gemensam rapporteringskategori/aspekt

Rekommendation från granskningen

Granskningsrapport/punkt

Medlemsstatens svar/genomförandestatus

Kapitel/avsnitt i den nationella inventeringsrapporten

 

 

 

 

 


BILAGA V

Tabell för rapportering om konsistens mellan rapporterade utsläpp och data från systemet för handel med utsläppsrätter i enlighet med artikel 10

Allokering av de kontrollerade utsläpp som rapporterats av anläggningar och verksamhetsutövare enligt direktiv 2003/87/EG till källkategorierna i den nationella växthusgasinventeringen

Medlemsstat:

Rapporteringsår:

Databas: Kontrollerade utsläpp i systemet för handel med utsläppsrätter och växthusgasutsläpp enligt den inventering som lämnats in för år X–2

 

Totala utsläpp (koldioxidekvivalenter)

 

Utsläpp enligt växthusgasinventeringen

[kiloton koldioxidekvivalenter]  (3)

Kontrollerade utsläpp enligt direktiv 2003/87/EG

[kiloton koldioxidekvivalenter]  (3)

Kvot uttryckt i procent

(Kontrollerade utsläpp/utsläpp enligt inventeringen)  (3)

Kommentar  (2)

Utsläpp av växthusgaser (totala utsläpp exklusive LULUCF för växthusgasinventeringen och utan utsläpp från 1.A.3.a Civil luftfart, totala utsläpp från anläggningar enligt artikel 3h direktiv 2003/87/EG)

 

 

 

 

Koldioxidutsläpp (totala koldioxidutsläpp exklusive LULUCF för växthusgasinventeringen och utan utsläpp från 1.A.3.a Civil luftfart, totala utsläpp från anläggningar enligt artikel 3h direktiv 2003/87/EG)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategori  (1)

Koldioxidutsläpp

Utsläpp enligt växthusgasinventeringen

[kiloton]  (3)

Kontrollerade utsläpp enligt direktiv 2003/87/EG

[kiloton]  (3)

Kvot uttryckt i procent

(Kontrollerade utsläpp/utsläpp enligt inventeringen)  (3)

Kommentar  (2)

1.A

Verksamheter med förbränning av bränslen, totalt

 

 

 

 

1.A

Verksamheter med förbränning av bränslen, stationär förbränning

 

 

 

 

1.A.1

Industrier inom energisektorn

 

 

 

 

1.A.1.a

Offentlig el- och värmeproduktion

 

 

 

 

1.A.1.b

Petroleumraffinering

 

 

 

 

1.A.1.c

Framställning av fasta bränslen och andra industrier inom energisektorn

 

 

 

 

Järn och stål (för de kombinerade gemensamma rapporteringskategorierna för växthusgasinventeringen 1.A.2.a+2.C.1 + 1.A.1.c och andra relevanta gemensamma rapporteringskategorier som omfattar utsläpp från järn och stål (t.ex. 1.A.1.a, 1.B.1) (4))

 

 

 

 

1.A.2

Tillverknings- och byggindustri

 

 

 

 

1.A.2.a

Järn och stål

 

 

 

 

1.A.2.b

Icke-järnmetaller

 

 

 

 

1.A.2.c

Kemikalier

 

 

 

 

1.A.2.d

Pappers-, massa- och tryckeribranschen

 

 

 

 

1.A.2.e

Livsmedelsberedning, drycker och tobak

 

 

 

 

1.A.2.f

Icke-metalliska mineraliska produkter

 

 

 

 

1.A.2.g

Övrigt

 

 

 

 

1.A.3

Transporter

 

 

 

 

1.A.3.e

Övrig transport (pipelinetransport)

 

 

 

 

1.A.4

Övriga sektorer

 

 

 

 

1.A.4.a

Kommersiella/institutionella sektorer

 

 

 

 

1.A.4.c

Jordbruk/skogsbruk/fiske

 

 

 

 

1.B

Flyktiga utsläpp från bränslen

 

 

 

 

1.C

Koldioxidtransport och -lagring

 

 

 

 

1.C.1

Koldioxidtransport

 

 

 

 

1.C.2

Injektion och lagring

 

 

 

 

1.C.3

Övrigt

 

 

 

 

2.A

Mineraliska produkter

 

 

 

 

2.A.1

Cementframställning

 

 

 

 

2.A.2

Kalkframställning

 

 

 

 

2.A.3

Glasframställning

 

 

 

 

2.A.4

Annan processanvändning av karbonater

 

 

 

 

2.B

Kemisk industri

 

 

 

 

2.B.1

Framställning av ammoniak

 

 

 

 

2.B.3

Framställning av adipinsyra (CO2)

 

 

 

 

2.B.4

Framställning av kaprolaktam, glyoxal och oxoättiksyra

 

 

 

 

2.B.5

Framställning av karbid

 

 

 

 

2.B.6

Framställning av titandioxid

 

 

 

 

2.B.7

Framställning av natriumkarbonat

 

 

 

 

2.B.8

Petrokemisk framställning och framställning av kimrök

 

 

 

 

2.C

Metallframställning

 

 

 

 

2.C.1

Framställning av järn och stål

 

 

 

 

2.C.2

Framställning av ferrolegeringar

 

 

 

 

2.C.3

Framställning av aluminium

 

 

 

 

2.C.4

Framställning av magnesium

 

 

 

 

2.C.5

Framställning av bly

 

 

 

 

2.C.6

Framställning av zink

 

 

 

 

2.C.7

Framställning av andra metaller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategori  (1)

Utsläpp av dikväveoxid (N2O)

Utsläpp enligt växthusgasinventeringen

[kiloton koldioxidekvivalenter]  (3)

Kontrollerade utsläpp enligt direktiv 2003/87/EG

[kiloton koldioxidekvivalenter]  (3)

Kvot uttryckt i procent

(Kontrollerade utsläpp/utsläpp enligt inventeringen)  (3)

Kommentar  (2)

2.B.2

Framställning av salpetersyra

 

 

 

 

2.B.3

Framställning av adipinsyra

 

 

 

 

2.B.4

Framställning av kaprolaktam, glyoxal och oxoättiksyra

 

 

 

 

Kategori  (1)

Utsläpp av perfluorkolväten (PFC)

Utsläpp enligt växthusgasinventeringen

[kiloton koldioxidekvivalenter]  (3)

Kontrollerade utsläpp enligt direktiv 2003/87/EG

[kiloton koldioxidekvivalenter]  (3)

Kvot uttryckt i procent

(Kontrollerade utsläpp/utsläpp enligt inventeringen)  (3)

Kommentar  (2)

2.C.3

Framställning av aluminium

 

 

 

 


(1)  Allokeringen av kontrollerade utsläpp till disaggregerade inventeringskategorier på fyrställig nivå måste rapporteras om sådan allokering av kontrollerade utsläpp är möjlig och om utsläpp förekommer. Följande förklaringskoder ska användas:

NO= ej förekommande (not occurring)

IE= uppförd på annat ställe (included elsewhere)

C= konfidentiell (confidential)

försumbar= en liten mängd kontrollerade utsläpp kan förekomma i respektive gemensam rapporteringskategori, men mängden utgör mindre än 5 % av kategorin

(2)  Kolumnen för kommentarer bör användas för att ge en kort sammanfattning av utförda kontroller och eventuella ytterligare förklaringar till allokeringen.

(3)  Uppgifter ska rapporteras med upp till en decimal för kiloton och procentvärden.

(4)  Ifylles för kombinerade gemensamma rapporteringskategorier för järn och stål som varje medlemsstat själv fastställer; formeln utgör endast ett exempel.

X = rapporteringsåret


BILAGA VI

Tabell för rapportering om konsistens med energidata enligt artikel 12

BRÄNSLETYPER

Den förbrukning för energiändamål som rapporterats i växthusgasinventeringen

Förbrukning för energiändamål enligt uppgifter som rapporterats enligt förordning (EG) nr 1099/2008

Absolut skillnad  (1)

Relativ skillnad  (2)

Förklaring till skillnaderna

Terajoule (TJ)  (3)

Terajoule (TJ)  (3)

Terajoule (TJ)  (3)

%  (3)

Flytande fossila bränslen

Primära bränslen

Råolja

 

 

 

 

 

Orimulsion

 

 

 

 

 

Flytande naturgas

 

 

 

 

 

Sekundära bränslen

Bensin

 

 

 

 

 

Flygfotogen

 

 

 

 

 

Annan fotogen

 

 

 

 

 

Skifferolja

 

 

 

 

 

Gas/dieselolja

 

 

 

 

 

Restbränsleolja

 

 

 

 

 

Motorgas (LPG)

 

 

 

 

 

Etan

 

 

 

 

 

Nafta

 

 

 

 

 

Bitumen

 

 

 

 

 

Smörjmedel

 

 

 

 

 

Petroleumkoks

 

 

 

 

 

Raffinaderiråvara

 

 

 

 

 

Andra oljor

 

 

 

 

 

Andra flytande fossila bränslen

 

 

 

 

 

Sammanlagda flytande fossila bränslen

 

 

 

 

 

Fasta fossila bränslen

Primära bränslen

Antracit

 

 

 

 

 

Kokskol

 

 

 

 

 

Annat bituminöst kol

 

 

 

 

 

Subbituminöst kol

 

 

 

 

 

Lignit

 

 

 

 

 

Oljeskiffer och oljesand

 

 

 

 

 

Sekundära bränslen

Brunkolsbriketter och patentbränsle

 

 

 

 

 

Koks, gaskoks

 

 

 

 

 

Stenkolstjära

 

 

 

 

 

Andra fasta fossila bränslen

 

 

 

 

 

Sammanlagda fasta fossila bränslen

 

 

 

 

 

Gasformiga fossila bränslen

Naturgas (torr)

 

 

 

 

 

Andra gasformiga fossila bränslen

 

 

 

 

 

 

Sammanlagda gasformiga fossila bränslen

 

 

 

 

 

 

Avfall (del som utgörs av icke-biomassa)

 

 

 

 

 

Annat fossilt bränsle

 

 

 

 

 

 

Torv

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

 

 

 

 


(1)  Den förbrukning för energiändamål som rapporterats i växthusgasinventeringen minus förbrukning för energiändamål enligt uppgifter som rapporterats enligt förordning (EG) nr 1099/2008.

(2)  Absolut skillnad dividerad med förbrukning för energiändamål enligt växthusgasinventeringen.

(3)  Uppgifter ska rapporteras med upp till en decimal för kiloton och procentvärden.


BILAGA VII

Tabell för rapportering av information om osäkerhet enligt artikel 14

 

A

B

C

D

E

F

G

H

I

J

K

L

M

IPCC kategori

Gas

Basårets utsläpp eller upptag

Utsläpp eller upptag år X

Osäkerhet i aktivitetsdata

Osäkerhet i emissionsfaktor/uppskattningsparametrar

Kombinerad osäkerhet

Bidrag till variansen per kategori år x

Typ A-känslighet

Typ B-känslighet

Osäkerhet i trenden för nationella utsläpp orsakad av osäkerhet i emissionsfaktor/uppskattningsparametrar

Osäkerhet i trenden för nationella utsläpp orsakad av osäkerhet i aktivitetsdata

Osäkerhet i trenden för totala nationella utsläpp

 

 

Indata

Indata

Indata

Anmärkning A

Indata

Anmärkning A

Formula

Formula

Anmärkning B

Formula

I * F

Anmärkning C

J * E *Formula

Anmärkning D

K2 + L2

 

 

Gigagram koldioxidekvivalent

Gigagram koldioxidekvivalent

%

%

%

 

%

%

%

%

%

T.ex. 1.A.1 Industrier inom energisektorn, bränsle 1

CO2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

T.ex. 1.A.1 Industrier inom energisektorn, bränsle 2

CO2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Osv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

Formula

Formula

 

 

 

Formula

 

 

 

 

Formula

 

 

 

 

 

Total procentuell osäkerhet i inventeringen:

Formula

 

 

 

Trendosäkerhet:

Formula

Källa: 2006 års IPCC-riktlinjer, volym 1, tabell 3.2 Metod 1 osäkerhetsberäkning


BILAGA VIII

Tabell för rapportering om större ändringar av metodbeskrivningar enligt artikel 16

KATEGORIER AV VÄXTHUSGASKÄLLOR OCH -SÄNKOR

METODBESKRIVNING

OMRÄKNINGAR

HÄNVISNINGAR

Markera om den senaste nationella inventeringsrapporten innehåller större ändringar i metodbeskrivningen jämfört med rapporten det föregående året

Markera om detta också återspeglas i omräkningar jämfört med föregående års gemensamma rapporteringsformat

Vid markering, ange en hänvisning till tillämpliga avsnitt eller sidor i den nationella inventeringsrapporten och i förekommande fall mer detaljerad information såsom underkategori eller gas för vilken beskrivningen har ändrats.

Totalt (nettoutsläpp)

 

 

 

1.

Energi

 

 

 

A.

Förbränning av bränslen (sektorsbaserat tillvägagångssätt)

 

 

 

1.

Industrier inom energisektorn

 

 

 

2.

Tillverknings- och byggindustri

 

 

 

3.

Transporter

 

 

 

4.

Övriga sektorer

 

 

 

5.

Övrigt

 

 

 

B.

Flyktiga utsläpp från bränslen

 

 

 

1.

Fasta bränslen

 

 

 

2.

Olja och naturgas och andra utsläpp från energiproduktion

 

 

 

C.

Koldioxidtransport och -lagring

 

 

 

2.

Industriprocesser och industriell produktanvändning

 

 

 

A.

Mineralindustri

 

 

 

B.

Kemisk industri

 

 

 

C.

Metallindustri

 

 

 

D.

Icke-energiprodukter från bränslen och användning av lösningsmedel

 

 

 

E.

Elektronikindustri

 

 

 

F.

Produktanvändningar som ersättning för ozonnedbrytande ämnen

 

 

 

G.

Övrig produkttillverkning och -användning

 

 

 

H.

Övrigt

 

 

 

3.

Jordbruk

 

 

 

A.

Metanbildning i mag-tarmkanalen

 

 

 

B.

Gödselhantering

 

 

 

C.

Risodling

 

 

 

D.

Jordbruksmark

 

 

 

E.

Föreskriven bränning av savanner

 

 

 

F.

Förbränning på platsen av jordbruksavfall

 

 

 

G.

Kalkbehandling

 

 

 

H.

Tillförsel av urea

 

 

 

I.

Andra kolhaltiga gödselmedel

 

 

 

J.

Övrigt

 

 

 

4.

Markanvändning, förändrad markanvändning, skogsbruk (LULUCF)

 

 

 

A.

Skogsmark

 

 

 

B.

Åkermark

 

 

 

C.

Gräsmark

 

 

 

D.

Våtmarker

 

 

 

E.

Bebyggelse

 

 

 

F.

Övrig mark

 

 

 

G.

Produkter från avverkad skog

 

 

 

H.

Övrigt

 

 

 

5.

Avfall

 

 

 

A.

Deponering av fast avfall

 

 

 

B.

Biologisk behandling av fast avfall

 

 

 

C.

Förbränning och öppen eldning av avfall

 

 

 

D.

Rening och utsläpp av avloppsvatten

 

 

 

E.

Övrigt

 

 

 

6.

Övrigt (såsom anges i sammanfattning 1.A)

 

 

 

 

 

 

 

KP LULUCF (markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk)

 

 

 

Artikel 3.3 Verksamheter

 

 

 

Återbeskogning/nybeskogning

 

 

 

Avskogning

 

 

 

Artikel 3.4 Verksamheter

 

 

 

Skogsförvaltning

 

 

 

Bruk av åkermark (om vald)

 

 

 

Bruk av betesmark (om vald)

 

 

 

Förnyelse av vegetation (om vald)

 

 

 

Dränering och restaurering av våtmarker (om vald)

 

 

 


Kapitel i den nationella inventeringsrapporten

BESKRIVNING

 

HÄNVISNING

Markera om den senaste nationella inventeringsrapporten innehåller större ändringar i beskrivningen jämfört med rapporten det föregående året

 

Om markerad, lägg till ytterligare information, exempelvis sidhänvisning till den nationella inventeringsrapporten

Kapitel 1.2 Beskrivning av arrangemangen för den nationella inventeringsrapporten

 

 

 


BILAGA IX

Förfaranden och tidsplan för sammanställningen av unionens växthusgasinventering och inventeringsrapport

Fas

Vem?

När?

Vad?

1.

Medlemsstaternas inlämning av de årliga inventeringarna (fullständigt gemensamt rapporteringsformat och samtliga delar av den nationella inventeringsrapporten)

Medlemsstater

Årligen, senast den 15 januari

Uppgifter enligt artikel 7.1 i förordning (EU) nr 525/2013 och artikel 3 i denna förordning

2.

Första kontroll av medlemsstaternas rapporter

Kommissionen (inklusive GD ESTAT (Eurostat) och GD JRC (Gemensamma forskningscentrumet)) med hjälp från Europeiska miljöbyrån (EEA)

Från och med medlemsstatens inlämning senast den 15 januari till och med den 28 februari

Första kontroller och konsistenskontroller (av EEA). Jämförelse av energidata som lämnats in av medlemsstaterna in den nationella inventeringsrapporten med Eurostats energidata (sektorsbaserat tillvägagångssätt och referensbaserat tillvägagångssätt) av Eurostat och EEA. Kontroll av medlemsstaternas inventeringar av jordbruk och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) av JRC (i samråd med medlemsstaterna). Resultaten av de första kontrollerna dokumenteras.

3.

Sammanställning av utkastet till unionens inventering och inventeringsrapport (delar av unionens inventeringsrapport)

Kommissionen (inkl. Eurostat, JRC), med hjälp från EEA

Till och med 28 februari

Utkast till unionens inventering och inventeringsrapport (samanställning av information från medlemsstaterna), baserat på medlemsstaternas inventeringar och, vid behov, ytterligare information (inlämnad den 15 januari).

4.

Cirkulation av resultaten från den första kontrollen och meddelande av eventuella informationsluckor

Kommissionen med hjälp från EEA

28 februari

Cirkulation av resultaten från den första kontrollen och meddelande av eventuella informationsluckor samt framläggning av resultaten

5.

Cirkulation av utkastet till unionens inventering och inventeringsrapport

Kommissionen med hjälp från EEA

28 februari

Cirkulation till medlemsstaterna av utkastet till unionens inventering den 28 februari. Medlemsstaterna kontrollerar uppgifterna.

6.

Inlämnande av uppdaterade eller ytterligare inventeringsuppgifter och fullständiga nationella inventeringsrapporter av medlemsstaterna

Medlemsstaterna

Senast den 15 mars

Uppdaterade eller ytterligare inventeringsuppgifter som lämnats in av medlemsstaterna (för att ta bort uppgifter som inte är konsistenta eller lägga till uppgifter som saknas) och fullständiga nationella inventeringsrapporter.

7.

Medlemsstaterna kommenterar utkastet till unionens inventering

Medlemsstaterna

Senast den 15 mars

Om nödvändigt lämna korrigerade uppgifter och kommentarer till utkastet till unionens inventering

8.

Medlemsstaterna reagerar på den första kontrollen

Medlemsstaterna

Senast den 15 mars

Medlemsstaterna lämnar vid behov kommentarer till den första kontrollen.

9.

Cirkulation av uppföljning av resultat från den första kontrollen

Kommissionen med hjälp från EEA

31 mars

Cirkulation av uppföljning av resultat från den första kontrollen och framläggning av resultaten

10.

Uppskattningar av uppgifter som saknas i en nationell inventering

Kommissionen med hjälp från EEA

31 mars

Kommissionen utarbetar uppskattningar av saknade uppgifter senast den 31 mars under rapporteringsåret och överlämnar dessa till medlemsstaterna.

12.

Kommentarer från medlemsstaterna avseende kommissionens uppskattningar av uppgifter som saknas

Medlemsstaterna

7 april

Medlemsstaterna lämnar in synpunkter på kommissionens uppskattningar av uppgifter som saknas, för beaktande av kommissionen.

13.

Medlemsstaternas reaktioner på uppföljningen av den första kontrollen

Medlemsstaterna

7 april

Medlemsstaterna lämnar kommentarer på uppföljningen av den första kontrollen

13a

Medlemsstaternas rapportering till UNFCCC

Medlemsstaterna

15 april

Inlämning av rapport till UNFCCC (med kopia till EEA)

14.

Unionens slutliga årliga inventering (inkl. unionens inventeringsrapport)

Kommissionen med hjälp från EEA

15 april

Inlämning till UNFCCC av unionens slutliga årliga inventering.

15.

Eventuell ny rapportering från medlemsstaterna

Medlemsstaterna

Senast den 8 maj

Medlemsstaterna tillhandahåller kommissionen den nya rapportering som de lämnar till UNFCCC-sekretariatet. Medlemsstaterna måste tydligt ange vilka delar som har ändrats för att underlätta unionens nya rapportering. Nya rapporteringar bör undvikas så långt det är möjligt.

Eftersom unionens nya rapportering också måste respektera tidsfristerna i riktlinjerna enligt artikel 8 i Kyotoprotokollet måste eventuell ny rapportering från medlemsstaterna skickas till kommissionen tidigare än den period som föreskrivs i riktlinjerna, om den nya rapporteringen rör rättelser av data eller information som används för sammanställning av unionens inventering.

16.

Ny rapportering av unionens inventering till följd av ny rapportering av medlemsstaterna

Kommissionen med hjälp från EEA

27 maj

Vid behov, ny rapportering till UNFCCC av unionens slutliga årliga inventering.

17.

Inlämning av eventuella ytterligare nya rapporteringar efter den första kontrollen

Medlemsstaterna

Då ytterligare ny rapportering äger rum

Medlemsstaterna lämnar till kommissionen eventuell ytterligare ny rapportering (det gemensamma rapporteringsformatet eller den nationella inventeringsrapporten) som de tillhandahåller UNFCCC-sekretariatet efter den första kontrollen.


BILAGA X

Tabell för rapportering av växthusgasutsläpp som omfattas av beslut nr 406/2009/EG

A

 

X–2

B

Växthusgasutsläpp

Kiloton koldioxidekvivalenter

C

Totala växthusgasutsläpp exklusive LULUCF (1)

 

D

Sammanlagda kontrollerade utsläpp från stationära anläggningar enligt direktiv 2003/87/EG (2)

 

E

Koldioxidutsläpp från 1.A.3.A Civil luftfart

 

F

Totala utsläpp enligt ansvarsfördelningsbeslutet (= C-D-E)

 


(1)  Totala växthusgasutsläpp för unionens geografiska tillämpningsområde, överensstämmande med de totala växthusgasutsläpp exklusive LULUCF som rapporteras i sammanfattande tabell (Summary table) 2 i det gemensamma rapporteringsformatet för samma år.

(2)  I enlighet med det tillämpningsområde som anges i artikel 3h i direktiv 2003/87/EG för de verksamheter som avses i bilaga I till det direktivet och som inte är luftfart.

X = rapporteringsåret


BILAGA XI

Rapportering om politiska strategier och åtgärder enligt artikel 22

Tabell 1: Sektorer och gaser för rapportering om politiska strategier och åtgärder och åtgärdspaket, och typ av politiskt instrument

Nummer (politisk strategi eller åtgärd)

Förklaringskod på den politiska strategin eller åtgärden

Berörda sektorer (1)

Berörda växthusgaser (2)

Mål (3)

Kvantifierat mål (4)

Kort beskrivning (5)

Typ av politiskt instrument (6)

Unionsinitiativ som ledde till att den politiska strategin eller åtgärden genomfördes

Genomförandestatus (9)

Genomförandeperiod

Prognosscenario där den politiska strategin eller åtgärden är inräknad

Aktörer med ansvar för genomförandet (10)

Indikatorer för att övervaka och utvärdera framstegen över tiden

Hänvisning till bedömningar och underliggande tekniska rapporter

Allmänna kommentarer

Unionsinitiativ (7)

Övrigt (8)

Från

Till

 

Typ

Namn

Beskrivning

Värden (11)

[År]

[År]

[År]

[År]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anmärkningar: LULUCF = markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (land use, land-use change and forestry)


Tabell 2: Tillgängliga resultat av förhands- eller efterhandsbedömningar av verkningarna av politiska strategier och åtgärder, enskilda eller samlade, för att begränsa klimatförändringarna  (12)

Politisk strategi eller åtgärd, eller samlade politiska strategier och åtgärder

Politik som påverkar utsläpp inom EU:s system för handel med utsläppsrätter eller ansvarsfördelningsbeslutet (både kan väljas)

Förhandsbedömning

Efterhandsbedömning

 

Växthusgasminskning år t (kiloton koldioxidekvivalent per år)

Växthusgasminskning år t+5 (kiloton koldioxidekvivalent per år)

Växthusgasminskning år t+10 (kiloton koldioxidekvivalent per år)

Växthusgasminskning år t+15 (kiloton koldioxidekvivalent per år)

År för minskningen

Genomsnittlig utsläppsminskning (kiloton koldioxidekvivalent per år)

Förklaring till basen för uppskattningarna

Faktorer som påverkas av de politiska strategierna eller åtgärderna

Dokumentation/källa till skattning om tillgänglig (ange webblänk till den rapport från vilken siffran är tagen)

EU:s system för utsläppshandel (EU ETS)

Ansvarsfördelningsbeslutet (ESD)

Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)

Totalt

EU ETS

ESD

Totalt

EU ETS

ESD

Totalt

EU ETS

ESD

Totalt

EU ETS

ESD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Tabell 3: Tillgängliga uppgifter om beräknade eller faktiska kostnader och intäkter i samband med politiska strategier och åtgärder, enskilda eller samlade, för att begränsa klimatförändringarnaa

Politisk strategi eller åtgärd, eller samlade politiska strategier och åtgärder

Beräknade kostnader och intäkter

Faktiska kostnader och intäkter

Kostnad i euro per ton minskade/avskilda koldioxidekvivalenter

Absoluta kostnader per år i euro (ange år som kostnaderna har beräknats för)

Beskrivning av kostnadsberäkningar (grund för beräkningen, typ av kostnader som ingår, metod)

Basår

År för vilket beräkningen gjorts

Dokumentation/källa för kostnadsberäkningen

Kostnad i euro per ton minskade/avskilda koldioxidekvivalenter

Basår

År för vilket beräkningen gjorts

Beskrivning av kostnadsberäkningar (grund för beräkningen, typ av kostnader som ingår)

Dokumentation/källa för kostnadsberäkningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anmärkning: I tabellen ska föras upp samtliga politiska strategier och åtgärder eller åtgärdspaket för vilka en sådan beräkning är tillgänglig.

Intäkter ska anges i tabellen som en negativ kostnad.

Om uppgifter finns tillgängliga ska kostnader och intäkter för samma politiska strategi, åtgärd eller åtgärdspaket föras upp i två separata rader, med nettokostnaden i en tredje separat rad. Om de rapporterade kostnaderna är nettokostnader som innefattar både positiva kostnader och intäkter (= negativa kostnader) ska detta anges.

Frågeformulär: Information om i vilken utsträckning medlemsstatens åtgärd utgör en betydande del av de insatser som vidtas på nationell nivå samt i vilken utsträckning planerad användning av gemensamt genomförande, mekanismen för ren utveckling och internationell handel med utsläppsrätter kompletterar de nationella åtgärderna

Frågeformulär om användning av Kyotoprotokollets mekanismer för att uppfylla målen för 2013–2020

1.

Avser medlemsstaten att använda mekanismen för gemensamt genomförande (JI), mekanismen för ren utveckling (CDM) och mekanismen för internationell handel med utsläppsrätter (IET) i enlighet med Kyotoprotokollet (Kyotoprotokollets mekanismer) för att uppfylla sina kvantifierade åtaganden om begränsning och minskning av utsläpp i enlighet med Kyotoprotokollet? Om så är fallet, vilka steg har tagits för genomförandet (åtgärdsprogram, institutionella beslut) och eventuell relaterad nationell lagstiftning?

2.

Vilka kvantitativa bidrag för att fullgöra det kvantifierade åtagandet om begränsning och minskning av utsläpp i enlighet med artikel X i beslut Y (ratificeringsbeslut) och i Kyotoprotokollet förväntar sig medlemsstaten från Kyotomekanismerna under den andra perioden för kvantifierade åtaganden om begränsning och minskning av utsläpp som löper under tiden 2013–2020 (använd tabellen)?

3.

Ange budgeten i euro för den totala användningen av Kyotomekanismerna och, om så är möjligt, per mekanism och initiativ, program eller fond, samt tidsperiod under vilken budgeten kommer att användas.

4.

Med vilka länder har medlemsstaten ingått bilaterala eller multilaterala avtal, samförståndsavtal eller kontrakt för genomförande av projektbaserade aktiviteter?

5.

För varje planerad, pågående och genomförd projektaktivitet inom mekanismen för ren utveckling (CDM) och för gemensamt genomförande (JI) som medlemsstaten deltar i, ange följande uppgifter:

a)

Projekttitel och kategori (JI/CDM)

b)

Värdland

c)

Finansiering: ge en kort beskrivning av eventuell statlig eller privat finansiering genom att använda kategorier som privat, offentlig, offentlig-privat partnerskap.

d)

Projekttyp: ge en kort beskrivning, till exempel:

 

Energi och elförsörjning: Övergång till andra bränslen, framställning av förnybar energi, förbättring av energieffektiviteten, minskning av utsläpp av flyktiga ämnen från bränslen, övrigt (ange vilka)

 

Industriprocesser: Materialersättning, förändring avseende process eller utrustning, avfallshantering, återvinning eller materialåtervinning, övrigt (ange vilka)

 

Markanvändning, förändring av markanvändning, skogsbruk (LULUCF): Nybeskogning, återbeskogning, skogsförvaltning, bruk av åkermark, bruk av betesmark, förnyelse av vegetationen

 

Transporter: Övergång till andra bränslen, förbättring av bränsleeffektiviteten, övrigt (ange vilka)

 

Jordbruk: Gödselhantering, övrigt (ange vilka)

 

Avfall: Hantering av fast avfall, återvinning av metan från deponier, hantering av avloppsvatten, övrigt (ange vilka)

 

Andra projekttyper: Ge en kort beskrivning av andra projekttyper

e)

Status – använd följande kategorier:

Föreslaget.

Godkänt (godkännande av berörda regeringar och avslutade genomförbarhetsstudier).

Under förberedelse (inlednings- eller föreberedelsefasen).

Verksamhet pågående.

Slutfört.

Uppskjutet.

f)

Livscykel – uppge följande information:

Datum för officiellt godkännande (t.ex. av styrelsen för projekt inom mekanismen för ren utveckling eller av mottagarlandet för projekt för gemensamt genomförande).

Datum för projektstart (då verksamheten börjar).

Förväntat datum då projektet ska vara slutfört (livslängd).

Kreditperioden (år för vilka utsläppsminskningssenheter (ERU) och certifierade utsläppsminskningar (CER) kommer att genereras).

Datum för utfärdande av utsläppsminskningsenheter (ERU) (av mottagarlandet) eller certifierade utsläppsminskningar (CER) (av styrelsen för mekanismen för ren utveckling).

g)

Första eller andra godkännandeförfarandet. (Endast för projekt för gemensamt genomförande).

h)

Förväntade totala och årliga utsläppsminskningar som tillkommer fram till utgången av andra åtagandeperioden.

i)

Antal utsläppsminskningssenheter (ERU) och certifierade utsläppsminskningar (CER) som genereras genom projektet och som ska förvärvas av medlemsstaten.

j)

Krediter som tillkommit fram till utgången av rapporteringsåret – uppge antalet krediter (totala och årliga) som erhållits genom projekt för gemensamt genomförande, projekt för ren utveckling och krediter till följd av markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

Typ av enhet

Totalt antal som förväntas användas under andra åtagandeperioden

Genomsnittligt årligt förväntat antal

Antal använda enheter (enheter som förvärvats och återlösts)

X-1

Tilldelade utsläppsenheter (AAU)

 

 

 

Certifierade utsläppsminskningar (CER)

 

 

 

Utsläppsminskningsenheter (ERU)

 

 

 

Långsiktiga certifierade utsläppsminskningar (lCER)

 

 

 

Tillfälliga certifierade utsläppsminskningar (tCER)

 

 

 

Sänkkrediter (RMU)

 

 

 

Anmärkning: X = rapporteringsåret


(1)  Följande sektorer får väljas: Energiförsörjning (vilket innefattar utvinning, transmission, distribution och lagring av bränslen samt produktion av energi och el), energikonsumtion (vilket innefattar användning av bränslen och el av slutanvändare som t.ex. hushåll, tjänster, industri och jordbruk), transporter, industriprocesser (vilket innefattar industriverksamhet som innebär kemisk eller fysisk bearbetning av material som ger upphov till växthusgasutsläpp, användning av växthusgaser i produkter och icke-energi-användningar av kol från fossila bränslen), jordbruk, skogsbruk/LULUCF, avfallshantering/avfall, övergripande åtgärder, övrigt.

(2)  Följande växthusgaser får väljas (mer än en kan väljas): Koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC), svavelhexafluorid (SF6) och kvävetrifluorid (NF3).

(3)  Följande mål kan väljas (mer än ett mål kan väljas: ytterligare mål kan läggas till och anges under övrigt):

 

För energiförsörjning – ökning av förnybar energi, övergång till växthusgassnålare bränslen, förbättrad icke-förnybar växthusgassnål energiutvinning (kärnkraft), minskning av svinn, effektivitetsförbättringar i energi- och transformationssektorn, avskiljning och lagring av koldioxid, minskning av flyktiga utsläpp från energiproduktion, annat inom energiförsörjning.

 

För energikonsumtion – energieffektivare byggnader, energieffektivare utrustning, energieffektivare tjänstesektor, energieffektivare industriell slutanvändarsektor, efterfrågestyrning/-minskning, annat inom energiförbrukning.

 

För transporter – effektivare fordon, övergång till kollektivtrafik eller icke-motoriserad transport, bilar med koldioxidsnåla bränslen/elektriska bilar, efterfrågestyrning/-minskning, beteendeförändring, bättre transportinfrastuktur, annat inom transport.

 

För industriprocesser – installation av teknik för utsläppsminskning, minskade utsläpp av fluorerade gaser, ersättning av fluorerade gaser med andra ämnen, minskning av flyktiga utsläpp från industriprocesser, annat inom industriprocesser.

 

För avfallshantering/avfall – efterfrågestyrning/-minskning, ökad materialåtervinning, bättre metanuppsamling och -användning, bättre teknik för bearbetning, bättre förvaltning av avfallsdeponering, avfallsförbränning med energiåtervinning, bättre system för hantering av avloppsvatten, minskad avfallsdeponering, annat inom avfall.

 

För jordbruk – minskad användning av gödselmedel/gödsel på åkermark, annan verksamhet för bättre bruk av odlingsmark, bättre boskapsskötsel, bättre system för hantering av animaliskt avfall, verksamhet för bättre bruk av betesmark eller gräsmark, bättre förvaltning av organisk jord, annat inom jordbruk.

 

För skogsbruk/LULUCF – återbeskogning och nybeskogning, bevarande av kol i befintlig skog, högre produktion i befintlig skog, ökad reservoar av avverkade träprodukter, bättre skogsförvaltning, förebyggande av avskogning, bättre skydd mot naturliga störningar, ersättning av växthusgasintensiva råvaror och material med avverkade träprodukter, förebyggande av dränering eller restaurering av våtmarker, återställning av skadad mark, annat inom LULUCF.

 

För övergripande åtgärder – rampolitik, övergripande politik för flera sektorer, annat inom övergripande åtgärder.

 

För övrigt ska målet beskrivas i korthet.

(4)  Om målet är kvantifierat ska de aktuella värdena anges.

(5)  Beskrivningen ska ange om en politisk strategi eller åtgärd syftar till att begränsa växthusgasutsläpp utöver medlemsstaternas åtaganden enligt beslut nr 406/2009/EG i enlighet med artikel 6.1 d i det beslutet.

(6)  Följande kategorier måste användas: ekonomisk politik, finanspolitik, frivilliga/förhandlade avtal, lagstiftning, information, utbildning, forskning, planering, annat.

(7)  Unionspolitik som genomförs via inhemsk politik eller fall där inhemsk politik syftar direkt till att uppfylla målen för unionens politik. Alternativ kan väljas från listan i den elektroniska versionen av tabellen.

(8)  Sekundära unionsinitiativ: Ange unionsinitiativ som inte tagits upp i föregående kolumn, eller ytterligare unionspolitik om den inhemska politiska strategin eller åtgärden avser flera unionsinitiativ.

(9)  Följande kategorier kan väljas: planerad, antagen, genomförd, utgången.

Utgångna politiska strategier och åtgärder ska endast rapporteras i tabellen om de har inverkan, eller förväntas fortsätta att ha inverkan, på utsläppen av växthusgaser.

(10)  Namn på de aktörer som ansvarar för genomförandet av den politiska strategin eller åtgärden under följande rubriker: Nationell regering, regioner, kommuner, företag/näringsliv/branschorganisationer, forskningsinstitut, övriga (mer än en kan väljas).

(11)  Ange eventuella indikatorer som används för att övervaka och utvärdera genomförandet av politiska strategier och åtgärder, samt värdena på sådana indikatorer. Dessa värden kan vara uppmätta antingen på förhand eller i efterhand. År för vilket värdet gäller ska anges.

(12)  I tabellen ska föras upp samtliga politiska strategier och åtgärder, enskilda eller samlade, för vilka en sådan bedömning är tillgänglig.

t = första år efter rapporteringsåret som slutar med 0 eller 5


BILAGA XII

Rapportering om prognoser enligt artikel 23

Tabell 1: Prognosticerade växthusgasutsläpp per gas och kategori

Kategori  (1)  (3)

För varje enskild växthusgas (grupp av gaser) enligt bilaga I till förordning (EU) nr 525/2013 (kiloton)

Totala växthusgasutsläpp (kiloton koldioxidekvivalenter)

Utsläpp enligt direktivet om handel med utsläppsrätter – ETS (kiloton koldioxidekvivalenter)

Utsläpp enligt beslutet om ansvarsfördelning – ESD (kiloton koldioxidekvivalenter)

 

Basår för prognosen

t–5

t

t+5

t+10

t+15

Basår för prognosen

t–5

t

t+5

t+10

t+15

Basår för prognosen

t–5

t

t+5

t+10

t+15

Basår för prognosen

t–5

t

t+5

t+10

t+15

Totalt exklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt inklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Energi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

A.

Förbränning av bränslen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Industrier inom energisektorn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a)

Offentlig el- och värmeproduktion

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b)

Oljeraffinering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c)

Framställning av fasta bränslen och andra industrier inom energisektorn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Tillverknings- och byggindustri

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

Transporter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a)

Inhemsk luftfart

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b)

Vägtransport

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c)

Järnvägar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

d)

Inhemsk sjöfart

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

e)

Övriga transporter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4.

Övriga sektorer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a)

Kommersiella/institutionella sektorer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b)

Bostäder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c)

Jordbruk/skogsbruk/fiske

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5.

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

B.

Flyktiga utsläpp från bränslen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Fasta bränslen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Olja och naturgas samt andra utsläpp från energiproduktion

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C.

Koldioxidtransport och -lagring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Industriprocesser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

A.

Mineralindustri

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav framställning av cement

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

B.

Kemisk industri

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C.

Metallindustri

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav framställning av järn och stål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

D.

Icke-energiprodukter från bränslen och användning av lösningsmedel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

E.

Elektronikindustri

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

F.

Produktanvändning som ersättning för ODS (2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

G.

Övrig produkttillverkning och -användning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

H.

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

Jordbruk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

A.

Metanbildning i mag-tarmkanalen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

B.

Gödselhantering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C.

Risodling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

D.

Jordbruksmark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

E.

Föreskriven bränning av savanner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

F.

Förbränning på platsen av jordbruksavfall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

G.

Kalkbehandling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

H.

Tillförsel av urea

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I.

Andra kolhaltiga gödselmedel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

J.

Övrigt (specificera)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4.

Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF):

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

A.

Skogsmark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

B.

Åkermark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C.

Gräsmark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

D.

Våtmarker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

E.

Bebyggelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

F.

Övrig mark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

G.

Produkter från avverkad skog

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

H.

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5.

Avfall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

A.

Deponering av fast avfall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

B.

Biologisk behandling av fast avfall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C.

Förbränning och öppen eldning av avfall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

D.

Rening och utsläpp av avloppsvatten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

E.

Annat (specificera)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Memorandumposter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Internationell bunkring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Luftfart

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjöfart

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Koldioxidutsläpp från biomassa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mängd avskild koldioxid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Långtidsförvaring av kol i avfallsdeponier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Indirekt dikväveoxid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Internationell luftfart i EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t = första år efter rapporteringsåret som slutar med 0 eller 5


Tabell 2: Indikatorer för att övervaka och utvärdera förväntad utveckling av politiska strategier och åtgärder

Indikator (4)/täljare/nämnare

Enhet

Riktlinjer/definitioner (4)

Riktlinjer/Källa

Med befintliga åtgärder

Med ytterligare åtgärder

Basår

t

t+5

t+10

t+15

Basår

t

t+5

t+10

t+15

t = första år efter rapporteringsåret som slutar med 0 eller 5


Tabell 3: Rapportering om parametrar för prognoserna

Parameter (8) (scenario med befintliga åtgärder)

År

Värden

Standardenhet

Ytterligare enhetsinformation (7)

Datakälla

Utgivningsår för datakälla

Sektoriella prognoser för vilka parametern används (6)

Kommentar (vägledande)

Bas-/referensår

Bas-/referensår

t–5

t

t+5

t+10

t+15

1.A.1

Industrier inom energisektorn

1.A.2

Tillverknings- och byggindustri

1.A.3

Transporter (utom 1.A.3.a Inhemsk luftfart)

1.A.4.a

Kommersiella/institutionella sektorer

1.A.4.b

Bostäder

1.B

Flyktiga utsläpp från bränslen

2

Industriprocesser och industriell produktanvändning

3

Jordbruk

4

Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)

5

Avfall

Internationell luftfart enligt EU ETS+1.A.3.a Inhemsk luftfart

Generella parametrar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Befolkning

 

 

 

 

 

 

 

Antal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bruttonationalprodukt (BNP)

Real tillväxttakt

 

 

 

 

 

 

 

%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Fasta priser

 

 

 

 

 

 

 

Miljoner euro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Bruttoförädlingsvärdet industrin totalt

 

 

 

 

 

 

 

Miljoner euro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Växelkurser EUR (för länderna utanför euroområdet), i förekommande fall

 

 

 

 

 

 

 

EUR/valuta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Växelkurser USD, om tillämpligt

 

 

 

 

 

 

 

USD/valuta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

USD t–10

EU ETS pris på koldioxid

 

 

 

 

 

 

 

EUR/EUA

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Internationella bränsleimportpriser (grossist)

Kol för elproduktion

 

 

 

 

 

 

 

EUR/GJ

 

 

 

Ja

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Råolja

 

 

 

 

 

 

 

EUR/GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Naturgas

 

 

 

 

 

 

 

EUR/GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Parametrar för energi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nationella bränslepriser (detaljhandel, med skatter)

Kol, industri

 

 

 

 

 

 

 

EUR/GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Kol, hushåll

 

 

 

 

 

 

 

EUR/GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Uppvärmningsolja, industri

 

 

 

 

 

 

 

EUR/GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Uppvärmningsolja, hushåll

 

 

 

 

 

 

 

EUR/GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Transport, bensin

 

 

 

 

 

 

 

EUR/GJ

 

 

 

 

 

Ja

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Transport, diesel

 

 

 

 

 

 

 

EUR/GJ

 

 

 

 

 

Ja

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Naturgas, industri

 

 

 

 

 

 

 

EUR/GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Naturgas, hushåll

 

 

 

 

 

 

 

EUR/GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Nationella elpriser (detaljhandel, med skatter)

Industri

 

 

 

 

 

 

 

EUR/kWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Hushåll

 

 

 

 

 

 

 

EUR/kWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EUR t–10

Inhemsk bruttoförbrukning (primärenergi)

Kol

 

 

 

 

 

 

 

GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Olja

 

 

 

 

 

 

 

GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Naturgas

 

 

 

 

 

 

 

GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förnybar energi

 

 

 

 

 

 

 

GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kärnkraft

 

 

 

 

 

 

 

GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bruttoelproduktion

Kol

 

 

 

 

 

 

 

TWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Olja

 

 

 

 

 

 

 

TWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Naturgas

 

 

 

 

 

 

 

TWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förnybar energi

 

 

 

 

 

 

 

TWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kärnkraft

 

 

 

 

 

 

 

TWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

TWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

TWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total elimport (netto)

 

 

 

 

 

 

 

TWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Slutförbrukning av energi (brutto)

 

 

 

 

 

 

 

TWh

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Slutförbrukning av energi

Industri

 

 

 

 

 

 

 

GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Transporter

 

 

 

 

 

 

 

GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bostäder

 

 

 

 

 

 

 

GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jordbruk och skogsbruk

 

 

 

 

 

 

 

GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tjänster

 

 

 

 

 

 

 

GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal graddagar för uppvärmning (HDD)

 

 

 

 

 

 

 

Antal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal graddagar för kylning (CDD)

 

 

 

 

 

 

 

Antal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Parametrar för transport

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antalet passagerarkilometer (alla transportsätt)

 

 

 

 

 

 

 

Miljoner passagerarkilometer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tonkilometer godstransport (alla transportsätt)

 

 

 

 

 

 

 

Miljoner tonkilometer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Slutlig energiefterfrågan för vägtransporter

 

 

 

 

 

 

 

GJ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Parametrar för byggnader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antalet hushåll

 

 

 

 

 

 

 

Antal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hushållsstorlek

 

 

 

 

 

 

 

Antal personer per hushåll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Parametrar för jordbruk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Boskap

Mjölkboskap

 

 

 

 

 

 

 

1000 djur

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Köttdjur

 

 

 

 

 

 

 

1000 djur

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Får

 

 

 

 

 

 

 

1000 djur

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svin

 

 

 

 

 

 

 

1000 djur

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fjäderfä

 

 

 

 

 

 

 

1000 djur

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvävetillförsel från spridning av konstgödsel

 

 

 

 

 

 

 

kt kväve

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvävetillförsel från spridning av gödsel

 

 

 

 

 

 

 

kt kväve

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kväve bundet i kvävebindande grödor

 

 

 

 

 

 

 

kt kväve

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kväveinnehåll i skörderester som förs tillbaka i marken

 

 

 

 

 

 

 

kt kväve

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Areal brukade organiska jordar

 

 

 

 

 

 

 

Ha (hektar)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Parametrar för avfall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Generering av fast hushållsavfall

 

 

 

 

 

 

 

ton fast hushållsavfall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fast hushållsavfall för deponi

 

 

 

 

 

 

 

ton fast hushållsavfall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andel återvunnen metan av total generering från deponier

 

 

 

 

 

 

 

%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra parametrar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lägg till rader för andra relevanta parametrar  (5)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Tabell 4: Faktablad för modeller

Modellens namn

 

Modellens fullständiga benämning

 

Version och status

 

Datum för senaste revidering

 

Webbadress till modellbeskrivningen (URL)

 

Modelltyp

 

Modellbeskrivning

Sammanfattning

 

Avsett användningsområde

 

Beskrivning av huvudsakliga kategorier av ingångsdata och datakällor

 

Validering och utvärdering

 

Resultat (kvantitet)

 

Växthusgaser som omfattas

 

Sektorer som omfattas

 

Geografiska områden som omfattas

 

Tidsperiod som omfattas (t.ex. etapper, tidsintervall)

 

Gränssnitt mot andra modeller

 

Ingångsdata från andra modeller

 

Modellstruktur (bifoga diagram om sådant finns)

 

Tabellen kan mångfaldigas för rapportering av enskilda undermodeller som har använts för växthusgasprognoserna.


(1)  (1) IPCC-kategorier enligt 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella växthusgasinventeringar och reviderade gemensamma rapporteringsformat för inventarierapportering enligt UNFCCC.

(2)  (2) ODS = ozonnedbrytande ämnen (ozon depleting substances).

(3)  (3) Användning av förklaringskoder: När det gäller användningen enligt 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella växthusgasinventeringar (kapitel 8 – rapporteringsriktlinjer och tabeller), kan följande förklaringskoder användas om prognoserna inte ger uppgifter på en viss rapporteringsnivå (se 2006 års riktlinjer): IE = uppförd på annat ställe (included elsewhere), NO = ej förekommande (not occurring), C = konfidentiell (confidential) och NA = ej tillämplig (not applicable).

Förklaringskoden NE (ej upskattad – not estimated) får bara användas då en oproportionerligt stor arbetsinsats skulle krävas för att samla in uppgifter för en kategori eller för en gas i en viss kategori och dessa uppgifter skulle ha en obetydlig roll för de totala nationella utsläppens nivå och trend. I sådana fall ska medlemsstaten förteckna alla kategorier och gaser i kategorier som undantagits av detta skäl tillsammans med en motivering till undantaget med angivande av sannolik nivå för utsläpp eller upptag, och markera kategorin som ej uppskattad med användning av förklaringskoden NE i rapporteringstabellen.

(4)  Lägg till en rad per indikator som använts för prognoserna.

(5)  Lägg till en rad per parameter som använts för prognoserna. Detta inkluderar även variabler eftersom några av de förtecknade parametrarna kan vara variabla för vissa prognosverktyg, beroende på vilka modeller som används.

(6)  Fyll i ja/nej

(7)  Ange ytterligare värden för de parametrar som använts i olika sektorsmodeller.

(8)  Användning av förklaringskoder: Följande förklaringskoder får användas vid behov: IE = uppförd på annat ställe (included elsewhere), NO = ej förekommande (not occurring), C = konfidentiell (confidential), NA = ej tillämplig (not applicable) och NE = ej uppskattad/ej använd (not estimated/not used). Förklaringskoden NE (ej upskattad– not estimated) får användas om den angivna parametern varken används som en bakomliggande faktor eller rapporteras tillsammans med medlemsstatens prognoser.

t = första år efter rapporteringsåret som slutar med 0 eller 5.


BILAGA XIII

Rapportering om användning av auktionsintäkter enligt artikel 24

Tabell 1 Intäkter från auktionering av utsläppsrätter under år X–1

1

 

Belopp för året X–1

2

 

1000 euro

1000 i inhemsk valuta, om tillämpligt  (1)

3

A

B

C

4

Totala intäkter från auktionering av utsläppsrätter

Summa B5+B6

Summa C5+C6

5

Varav intäkter från auktionering av utsläppsrätter enligt artikel 10 i direktiv 2003/87/EG

 

 

6

Varav intäkter från auktionering av utsläppsrätter enligt artikel 3d.1 eller 3d.2 i direktiv 2003/87/EG

 

 

7

Totala intäkter från auktionering av utsläppsrätter eller motsvarande ekonomiskt värde som använts för de syften som anges i artiklarna 10.3 och 3d.4 i direktiv 2003/87/EG

 

 

8

Varav intäkter från auktionering av utsläppsrätter som använts för de syften som anges i artikel 10.3 i direktiv 2003/87/EG (om det finns uppgifter som möjliggör separat rapportering)

 

 

9

Varav intäkter från auktionering av utsläppsrätter som använts för de syften som anges i artikel 3d.4 i direktiv 2003/87/EG (om det finns uppgifter som möjliggör separat rapportering)

 

 

10

Totala intäkter från auktionering av utsläppsrätter eller motsvarande ekonomiskt värde för vilket åtaganden gjorts under åren före X–1 och som genererats och inte betalats ut under åren före X–1 och som förts över för utbetalning under år X–1

 

 

Anmärkningar:


Tabell 2 Användning av intäkter från auktionering av utsläppsrätter för syften på nationell nivå eller unionsnivå enligt artiklarna 3d och 10 i direktiv 2003/87/EG

1

Syfte för användning av intäkterna

Kort beskrivning

Belopp för år X–1

Status  (3)

Intäkter i enlighet med

[markera med kryss]  (6)

Typ av användning  (4)

Finansieringsinstrument  (5)

Organ med ansvar för genomförandet

2

(benämning på program, rättsakt, åtgärd, projekt etc.)

(åtföljd av webblänk till mer detaljerad information, i förekommande fall)

1000 euro

1000 inhemsk valuta  (2)

Utgiftsåtagande/utbetalning

Artikel 3d i direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 i direktiv 2003/87/EG

Användningskategorier enligt direktiv 2003/87/EC

Alternativ: skatteinstrument, finansiellt stöd, inhemsk lagstiftning som leder till finansiellt stöd, övrigt

(t.ex. ansvarigt departement)

3

A

B

C

D

E

F

G

H

I

J

4

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

6

Totala intäkter eller motsvarande ekonomiskt värde som använts

 

Totalt kolumn C

Totalt kolumn D

 

 

 

 

 

 

X = rapporteringsåret

Anmärkningar:


Tabell 3: Användning av intäkter från auktionering av utsläppsrätter för syften på internationell nivå

1

 

Belopp för vilket åtagande har gjorts under år X-1  (8)

Belopp som har betalats ut under år X-1  (9)

2

ANVÄNDNING AV INTÄKTER FRÅN AUKTIONERING AV UTSLÄPPSRÄTTER ELLER MOTSVARANDE EKONOMISKT VÄRDE FÖR SYFTEN PÅ INTERNATIONELL NIVÅ  (9)

1000 euro

1000 i inhemsk valuta, om tillämpligt  (7)

1000 euro

1000 i inhemsk valuta, om tillämpligt  (7)

3

A

B

C

D

E

4

Totalt belopp som använts enligt artiklarna 10.3 och 3d.4 i direktiv 2003/87/EG för att stödja andra tredjeländer än utvecklingsländer

 

 

 

 

5

Totalt belopp som använts enligt artiklarna 10.3 och 3d.4 i direktiv 2003/87/EG för att stödja utvecklingsländer

 

 

 

 

X = rapporteringsåret

Anmärkningar:


Tabell 4: Användning av intäkter från auktionering av utsläppsrätter för att stödja utvecklingsländer genom multilaterala kanaler enligt artiklarna 3d och 10 i direktiv 2003/87/EG  (14)  (17)

1

 

Belopp för året X–1

Status  (10)

Typ av stöd  (16)

Finansieringsinstrument  (15)

Sektor  (11)

2

 

1000 euro

1000 inhemsk valuta  (13)

Alternativ: utgiftsåtagande/utbetalning

Alternativ: begränsningsåtgärder, anpassningsåtgärder, övergripande åtgärder, övrigt, information ej tillgänglig

Alternativ: bidrag, subventionerat lån, icke-subventionerat lån, eget kapital, övrigt, information ej tillgänglig

Alternativ: energi, transport, industri, jordbruk, skogsbruk, vatten och sanitet, övergripande sektorer, övrigt, information ej tillgänglig

3

Totalt belopp för att stödja utvecklingsländer genom multilaterala kanaler

 

 

 

 

 

 

4

Del som använts genom multilaterala fonder, om tillämpligt

 

 

 

 

 

 

5

Den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (GEEREF) (artikel 10.3 a i direktiv 2003/87/EG)

 

 

 

 

 

 

6

Anpassningsfonden inom ramen för UNFCCC (artikel 10.3 a i direktiv 2003/87/EG)

 

 

 

 

 

 

7

Den särskilda klimatförändringsfonden (SCCF) inom ramen för UNFCCC

 

 

 

 

 

 

8

Den gröna klimatfonden inom ramen för UNFCCC

 

 

 

 

 

 

9

Fonden för de minst utvecklade länderna (LDCF)

 

 

 

 

 

 

10

Förvaltningsfonden för kompletterande verksamhet (Trust Fund for Supplementary Activities) inom ramen för UNFCCC

 

 

 

 

 

 

11

Multilateralt stöd till verksamhet inom ramen för programmet REDD+

 

 

 

 

 

 

12

Andra multilaterala klimatrelaterade fonder (ange vilka)

 

 

 

 

 

 

13

Del som använts genom multilaterala finansinstitut, om tillämpligt

 

 

 

 

 

 

14

Globala miljöfonden

 

 

 

 

 

 

15

Världsbanken (12)

 

 

 

 

 

 

16

Internationella finansieringsbolaget (IFC) (12)

 

 

 

 

 

 

17

Afrikanska utvecklingsbanken (12)

 

 

 

 

 

 

18

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (12)

 

 

 

 

 

 

19

Interamerikanska utvecklingsbanken (12)

 

 

 

 

 

 

20

Andra multilaterala finansinstitut eller stödprogram (ange vilka) (12)

 

 

 

 

 

 

X = rapporteringsåret

Anmärkningar:


Tabell 5: Användning av intäkter från auktionering av utsläppsrätter enligt artiklarna 3d och 10 i direktiv 2003/87/EG för bilateralt eller regionalt stöd till utvecklingländer  (22)  (24)

1

Programmet eller projektets benämning

Mottagarland eller -region

Belopp för året X–1

Status  (18)

Typ av stöd  (20)

Sektor  (19)

Finansieringsinstrument  (23)

Organ med ansvar för genomförandet

2

 

 

1000 euro

1000 inhemsk valuta  (21)

Alternativ: Utgiftsåtagande/utbetalning

Alternativ: begränsningsåtgärder, anpassningsåtgärder, REDD+, övergripande åtgärder, övrigt

Alternativ: energi, transport, industri, jordbruk, skogsbruk, vatten och sanitet, övergripande sektorer, övrigt, information ej tillgänglig

Alternativ: bidrag, subventionerat lån, icke-subventionerat lån, eget kapital, direkta projektinvesteringar, investeringsfonder, skattepolitiskt stöd, finanspolitiskt stöd, övrigt, information ej tillgänglig

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X = rapporteringsåret

Anmärkningar:


(1)  Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X–1 eller faktisk växelkurs som använts för det utbetalade beloppet.

X = rapporteringsåret

(2)  Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X–1 eller faktisk växelkurs som använts för det utbetalade beloppet.

(3)  Rapporteringen ska inkludera definitioner av utgiftsåtagande och utbetalning. Om utgiftsåtagande har gjorts för en del av det rapporterade beloppet och en annan del har betalats ut till ett särskilt program eller projekt ska detta redovisas på två separata rader. Om det inte är möjligt att skilja mellan utgiftsåtaganden och utbetalningar ska lämplig kategori väljas för de rapporterade beloppen. Enhetliga definitioner ska användas för samtliga tabeller.

(4)  Kategorier enligt artiklarna 3d.4 och 10.3 i direktiv 2003/87/EC enligt följande:

Finansiering av forskning och utveckling och demonstrationsprojekt för minskade utsläpp och anpassning till klimatförändringarna.

Finansiering av initiativ inom ramen för den strategiska EU-planen för energiteknik och de europeiska teknikplattformarna.

Utveckling av förnybar energi så att unionen kan uppfylla sitt åtagande att utnyttja 20 % förnybar energi 2020.

Utveckling av annan teknik som bidrar till omställningen till en säker och hållbar koldioxidsnål ekonomi.

Utveckling av teknik som bidrar till att uppfylla unionens åtagande att öka energieffektiviteten med 20 % till 2020.

Åtgärder för koldioxidbindning i skogar i unionen.

Åtgärder för miljösäker avskiljning och geologisk lagring av CO2.

Främjande av en övergång till utsläppssnåla och kollektiva transportsätt.

Finansiering av forskning och utveckling i fråga om energieffektivitet och ren teknik.

Åtgärder för att förbättra energieffektivitet och isolering eller för att ge ekonomiskt stöd i syfte att hantera sociala aspekter som berör hushåll som består av låg- eller medelinkomsttagare.

Täckning av administrativa kostnader för förvaltning av utsläppshandelssystemet.

Andra åtgärder för minskade växthusgasutsläpp.

Andra klimatanpassningsåtgärder.

Annan inhemsk användning.

Dubbel redovisning av belopp ska undvikas i denna tabell. Om en viss användning passar in i flera kategorier kan samtliga kategorier väljas. Det redovisade beloppet får emellertid inte redovisas flera gånger, utan de ytterligare kategoriraderna ska länkas till ett enda fält där beloppet redovisas.

(5)  Flera kategorier kan väljas om flera typer av finansieringsinstrument är relevanta för det rapporterade programmet eller projektet.

(6)  Denna kolumn ska fyllas i om rapporteringen inte är baserad på motsvarande ekonomiska värde av intäkterna.

(7)  Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X–1 eller faktisk växelkurs som använts för det utbetalade beloppet.

(8)  Rapporteringen ska inkludera definitioner av utgiftsåtagande och utbetalning. Om utgiftsåtagande har gjorts för en del av det rapporterade beloppet och en annan del har betalats ut till ett särskilt program eller projekt ska detta redovisas på två separata rader. Om det inte är möjligt att skilja mellan utgiftsåtaganden och utbetalningar ska lämplig kategori väljas för de rapporterade beloppen. Enhetliga definitioner ska användas för samtliga tabeller.

(9)  Dubbel redovisning av belopp ska undvikas i denna tabell. Om en viss användning passar in på flera rader ska den lämpligaste raden väljas och beloppet får endast redovisas en gång. Om nödvändigt kan ytterligare information bifogas för att förklara hur valet har gjorts.

(10)  Om möjligt ska information om status ges på disaggregerad nivå. Rapporteringen ska inkludera definitioner av utgiftsåtagande och utbetalning. Om det inte är möjligt att skilja mellan utgiftsåtaganden och utbetalningar ska lämplig kategori väljas för de rapporterade beloppen.

(11)  I tillämpliga fall kan flera sektorer väljas. Information om fördelning över sektorer kan rapporteras om sådan finns tillgänglig. Information ej tillgänglig får endast väljas om information för den aktuella raden helt och hållet saknas.

(12)  Endast klimatspecifikt finansiellt stöd, t.ex. enligt DCD DAC-indikatorer, ska redovisas i tabellen.

(13)  Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X–1 eller faktisk växelkurs som använts för det utbetalade beloppet.

(14)  Dubbel redovisning av belopp ska undvikas i denna tabell. Om en viss användning passar in på flera rader ska den lämpligaste raden väljas och beloppet får endast redovisas en gång. Om nödvändigt kan ytterligare information bifogas för att förklara hur valet har gjorts.

(15)  Lämpligt finansieringsinstrument ska väljas. Flera kategorier kan väljas om flera typer av finansieringsinstrument är relevanta för olika rader. Bidrag är det vanligaste instrumentet när det gäller multilaterala institut och andra kategorier är sällan tillämpliga. Fler kategorier anges emellertid så att rapporteringen överensstämmer med rapporteringskraven för tvåårsrapporterna inom ramen för UNFCCC. Information ej tillgänglig får endast väljas om information för den aktuella raden helt och hållet saknas.

(16)  Information ska redovisas om den finns tillgänglig för multilaterala fonder eller banker. Information ej tillgänglig får endast väljas om information för den aktuella raden helt och hållet saknas.

(17)  Förklaringskoden Information ej tillgänglig får endast väljas om information för de aktuella cellerna helt och hållet saknas.

(18)  Information om status måste lämnas i tabell 3 och ska även uppges i denna tabell om möjligt på disaggregerad nivå. Om det inte är möjligt att skilja mellan utgiftsåtaganden och utbetalningar ska lämplig kategori väljas för de rapporterade beloppen.

(19)  I tillämpliga fall kan flera sektorer väljas. Information om fördelning över sektorer kan rapporteras om sådan finns tillgänglig. Information ej tillgänglig får endast väljas om information för den aktuella raden helt och hållet saknas.

(20)  Endast klimatspecifikt finansiellt stöd, t.ex.: enligt OECD DAC-indikatorer, ska redovisas i tabellen.

(21)  Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X–1 eller faktisk växelkurs som använts för det utbetalade beloppet.

(22)  Dubbel redovisning av belopp ska undvikas i denna tabell. Om en viss användning passar in på flera rader ska den lämpligaste raden väljas och beloppet får endast redovisas en gång. Om nödvändigt kan ytterligare information bifogas för att förklara hur valet har gjorts.

(23)  Lämpligt finansieringsinstrument ska väljas. Flera kategorier kan väljas om flera typer av finansieringsinstrument är relevanta för olika rader. Information ej tillgänglig får endast väljas om information för den aktuella raden helt och hållet saknas.

(24)  Förklaringskoden Information ej tillgänglig får användas om information för de aktuella cellerna helt och hållet saknas.


BILAGA XIV

Rapportering om använda projektkrediter i enlighet med beslut nr 406/2009/EG enligt artikel 25 i den här förordningen

1

Rapporterande medlemsstat

Enheter överförda till fullgörandekontot enligt ansvarsfördelningsbeslutet under år X–1

 

2

Typ av information

Ursprungsland

ERU

CER

lCER

tCER

Andra enheter  (1)

Motivering/förklaring till kvalitativa kriterier som tillämpats på krediterna  (2)

 

A

 

B

C

D

E

F

G

3

Total användning av projektkrediter i ton (= totala antalet enheter som överförts till fullgörandekontot enligt ansvarsfördelningsbeslutet)

 

 

 

 

 

 

 

4

Geografisk spridning: utsläppsminskningarnas ursprungsländer

en rad per land ska användas; motsvarande enheter redovisas i kolumnerna.

 

 

 

 

 

 

 

5

Antal krediter från projekttyper enligt artikel 5.1 a i beslut nr 406/2009/EG

 

 

 

 

 

 

 

6

Antal krediter från projekttyper enligt artikel 5.1 b i beslut nr 406/2009/EG

 

 

 

 

 

 

 

7

Antal krediter från projekttyper enligt artikel 5.1 c och 5.5 i beslut nr 406/2009/EG

 

 

 

 

 

 

 

8

Antal krediter från projekttyper enligt artikel 5.1 d i beslut nr 406/2009/EG

 

 

 

 

 

 

 

9

Antal krediter från projekttyper enligt artikel 5.2 och 5.3 i beslut nr 406/2009/EG

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Antal krediter från projekttyper som inte kan användas av verksamhetsutövare inom EU:s utsläppshandelssystem (3)

 

 

 

 

 

 

 

Anmärkningar:


(1)  Enheter som använts enligt artikel 5.2 och 5.3 i beslut nr 406/2009/EG.

(2)  Ange de kvalitativa kriterier som tillämpats på krediter som använts enligt artikel 5 i beslut nr 406/2009/EG.

(3)  Vid rapportering av krediter från projekttyper som inte kan användas av verksamhetsutövare inom EU:s utsläppshandelssystem måste en detaljerad motivering för användningen av sådana krediter ges i kolumn G.

X = rapporteringsåret


BILAGA XV

Rapportering av sammanfattande information om slutförda överföringar enligt artikel 26

Information om slutförda överföringar för år X–1

Antal överföringar

 

Överföring 1 (1)

 

Antal årliga utsläppstilldelningsenheter

 

Överförande medlemsstat

 

Mottagande medlemsstat

 

Pris per utsläppstilldelningsenhet

 

Datum för överföringsavtalet

 

År för den planerade transaktionen i registret

 

Annan information (som t.ex. miljöprogram)

 

Anmärkning:


(1)  Lägg till rader för de överföringar som ägde rum under år X–1

X = rapporteringsåret


BILAGA XVI

Tabell 1: Tidsplan för den omfattande granskningen för att fastställa medlemsstatens årliga utsläppstilldelning i enlighet med artikel 3.2 fjärde stycket i beslut nr 406/2009/EG

Delmoment

Arbetsbeskrivning

Tidpunkt

Granskningens första fas

Sekretariatet genomför kontroller i enlighet med artikel 29 i den här förordningen för att verifiera att medlemsstaterna inventeringar är transparenta, korrekta, enhetliga, jämförbara och fullständiga.

15 januari – 15 mars

Beredning av granskningsmaterialet till granskningsgruppen bestående av tekniska experter

Sekretariatet bereder och sammanställer materialet till expertgruppen.

15 mars – 30 april

Dokumentbaserad granskning

Expertgruppen genomför kontroller enligt artikel 32 i den här förordningen, förbereder initiala frågor baserade på rapporter inlämnade den 15 april, med hänsyn tagen också till eventuella nya uppgifter inlämnade inom ramen för UNFCCC. Sekretariatet sänder frågorna till medlemsstaterna.

1 maj – 21 maj

Tidsfrist för svar från medlemsstaterna på de initiala frågorna

Medlemsstaterna svarar på frågorna – två veckors tidsfrist för svar.

21 maj – 4 juni

Centraliserade expertgranskningsmöten

Expertgruppen möts för att diskutera medlemsstaternas svar, identifiera övergripande aspekter, säkerställa att resultaten är enhetliga för alla medlemsstater, komma överens om rekommendationer etc. Ytterligare frågor formuleras och sänds av sekretariatet till medlemsstaterna under denna period.

5 juni – 29 juni

Tidsfrist för svar från medlemsstaterna på de ytterligare frågorna

Medlemsstaterna svarar på frågorna.

Senast den 6 juli

Utarbetande av utkast till granskningsrapporter, inklusive eventuella ytterligare frågor till medlemsstaterna

Expertgruppen sammanställer utkast till granskningsrapporter, inklusive oavslutade frågor till medlemsstaterna, utkast till rekommendationer om eventuella förbättringar av inventeringen för medlemsstaternas beaktande samt, i tillämpliga fall, närmare uppgifter och motivering vad gäller eventuella tekniska korrigeringar. Sekretariatet sänder rapporterna till medlemsstaterna.

29 juni – 13 juli

Tidsfrist för medlemsstaternas kommentarer till granskningsrapportutkasten

Medlemsstaterna kommenterar rapportutkasten, svarar på oavslutade frågor och, i tillämpliga fall, samtycker till eller invänder mot expertgruppens rekommendationer.

13 juli – 3 augusti

Tidsfrist för slutförande av granskningsrapporterna

Informella kontakter med medlemsstaterna för att följa upp eventuella oavslutade frågor. Expertgruppen slutför rapporterna som därefter kontrolleras och redigeras av sekretariatet.

Senast den 17 augusti

Slutliga granskningsrapporter

Sekretariatet sänder de slutliga granskningsrapporterna till kommissionen.

Senast den 17 augusti


Tabell 2: Tidsplan för den omfattande granskningen i enlighet med artikel 19.1 i förordning (EU) nr 525/2013

Delmoment

Arbetsbeskrivning

Tidpunkt

Första fasen i granskningen och översändning av resultaten till medlemsstaterna

Baserat på rapporter inlämnade den 15 januari genomför sekretariatet kontroller i enlighet med artikel 29 i den här förordningen för att verifiera att medlemsstaternas inventeringar är transparenta, korrekta, enhetliga, jämförbara och fullständiga, och sänder resultaten från den första granskningsfasen till medlemsstaterna.

15 januari – 28 februari

Svar på resultaten från den första granskningsfasen

Medlemsstaterna sänder sina svar på resultaten från den första granskningsfasen till sekretariatet.

Senast den 15 mars

Uppföljning av resultaten från den första granskningsfasen och översändning av uppföljningsresultaten till medlemsstaterna

Sekretariatet utvärderar medlemsstaternas svar på resultaten från den första granskningsfasen och sänder bedömningarna och oavslutade frågor till medlemsstaterna.

15 mars – 31 mars

Svar på uppföljningsresultaten

Medlemsstaterna sänder sina kommentarer på bedömningarna och de oavslutade frågorna till sekretariatet.

Senast den 7 april

Beredning av granskningsmaterialet till granskningsgruppen bestående av tekniska experter

Sekretariatet bereder material för den omfattande granskningen baserat på rapporter inlämnade av medlemsstaterna den 15 april.

15 april – 25 april

Dokumentbaserad granskning

Expertgruppen genomför kontroller i enlighet med artikel 32 i den här förordningen och sammanställer initiala frågor till medlemsstaterna baserade på rapporter inlämnade den 15 april.

25 april – 13 maj

Översändning av initiala frågor

Sekretariatet sänder initiala frågor till medlemsstaterna.

Senast den 13 maj

Svar

Medlemsstaterna svarar på de initiala frågorna till sekretariatet.

13 maj – 27 maj

Centraliserade expertmöten

Expertgruppen möts för att diskutera medlemsstaternas svar, identifiera övergripande aspekter, säkerställa att resultaten är enhetliga för alla medlemsstater, komma överens om rekommendationer, utarbeta utkast till tekniska korrigeringar etc. Ytterligare frågor formuleras och sänds av sekretariatet till medlemsstaterna under denna period.

28 maj – 7 juni

Svar

Medlemsstaterna svarar till sekretariatet på frågorna och kommenterar eventuella tekniska korrigeringar under den centraliserade granskningen.

28 maj – 7 juni

Översändning av tekniska korrigeringar

Sekretariatet sänder utkast till tekniska korrigeringar till medlemsstaterna.

Senast den 8 juni

Svar

Medlemsstaterna ger kommentarer till utkasten till tekniska korrigeringar till sekretariatet.

Senast den 22 juni

Sammanställning av utkast till granskningsrapporter

Expertgruppen sammanställer utkast till granskningsrapporter, inklusive oavslutade frågor och utkast till rekommendationer samt, i tillämpliga fall, närmare uppgifter och motivering vad gäller utkast till tekniska korrigeringar.

8 juni – 29 juni

Eventuella besök i landet

Ett besök i landet kan göras i exceptionella fall, då betydande kvalitetsproblem kvarstår i de inventeringar som rapporteras av medlemsstaterna eller om expertgruppen inte kan lösa en fråga.

29 juni – 9 augusti

Utkast till granskningsrapporter

Sekretariatet sänder utkast till granskningsrapporter till medlemsstaterna.

Senast den 29 juni

Kommentarer

Medlemsstaterna ger sina kommentarer till utkasten till granskningsrapporter till sekretariatet, inklusive eventuella kommentarer som de vill föra in i den slutliga granskningsrapporten.

Senast den 9 augusti

Slutförande av granskningsrapporterna

Expertgruppen slutför granskningsrapporterna. Informella kontakter med medlemsstaterna för att följa upp eventuella oavslutade frågor. Sekretariatet kontrollerar granskningsrapporterna.

9 augusti – 23 augusti

Översändning av de slutliga granskningsrapporterna

Sekretariatet sänder de slutliga granskningsrapporterna till kommissionen och medlemsstaterna.

Senast den 30 augusti


Tabell 3:Tidsplan för den årliga granskningen i enlighet med artikel 19.2 i förordning (EU) nr 525/525

Delmoment

Arbetsbeskrivning

Tidpunkt

Första fasen i den årliga granskningen

Första fasen i granskningen och översändning av resultaten till medlemsstaterna

Baserat på rapporter inlämnade den 15 januari genomför sekretariatet kontroller i enlighet med artikel 29 i den här förordningen för att verifiera att medlemsstaternas inventeringar är transparenta, korrekta, enhetliga, jämförbara och fullständiga, och sänder resultaten från den första granskningsfasen och eventuella aspekter av stor betydelse till medlemsstaterna.

15 januari – 28 februari

Svar på resultaten från den första granskningsfasen

Medlemsstaterna sänder till sekretariatet sina svar på resultaten från den första granskningsfasen och på eventuella aspekter av stor betydelse.

Senast den 15 mars

Uppföljning av resultaten från den första granskningsfasen och översändning av uppföljningsresultaten till medlemsstaterna

Sekretariatet utvärderar medlemsstaternas svar på resultaten från den första granskningsfasen och identifierar aspekter av stor betydelse som skulle kunna utlösa den andra fasen i den årliga granskningen, samt sänder bedömningen och en förteckning över potentiella aspekter av stor betydelse till medlemsstaterna.

15 mars – 31 mars

Svar på uppföljningsresultaten

Medlemsstaterna sänder sina kommentarer på de potentiella aspekterna av stor betydelse till sekretariatet.

Senast den 7 april

Granskning av medlemsstaternas svar

Expertgruppen utvärderar medlemsstaternas svar och identifierar medlemsstater som potentiellt kan omfattas av den årliga granskningens andra fas. Medlemsstater för vilka inga potentiella aspekter av stor betydelse har identifierats underrättas om att de inte omfattas av den årliga granskningens andra fas enligt artikel 35.

7 april – 20 april

Oavslutade aspekter av stor betydelse

Sekretariatet sänder en delrapport som innefattar alla oavslutade aspekter av stor betydelse från den första granskningsfasen till de medlemsstater som omfattas av den årliga granskningens andra fas. Medlemsstater som inte omfattas av den årliga granskningens andra fas erhåller en slutlig granskningsrapport.

Senast den 20 april

Andra fasen i den årliga granskningen

Beredning av granskningsmaterialet

Sekretariatet bereder granskningsmaterialet för den årliga granskningens andra fas baserat på rapporter insända av medlemsstaterna senast den 15 mars.

15 mars – 15 april

Granskningens andra fas

Expertgruppen genomför kontroller enligt artikel 32 i den här förordningen och identifierar och beräknar potentiella tekniska korrigeringar. Medlemsstaterna ska vara tillgängliga för att svara på frågor under andra veckan av detta moment.

15 april – 28 april

Översändning av tekniska korrigeringar

Sekretariatet sänder potentiella tekniska korrigeringar till medlemsstaterna.

Senast den 28 april

Svar

Medlemsstaterna ger kommentarer till potentiella tekniska korrigeringar till sekretariatet.

Senast den 8 maj

Utkast till granskningsrapporter

Expertgruppen sammanställer rapportutkast, inklusive preliminära rekommendationer och motivering till potentiella tekniska korrigeringar.

8 maj – 31 maj

Översändning av utkast till granskningsrapporter

Sekretariatet sänder utkast till granskningsrapporter till medlemsstaterna.

Senast den 31 maj

Svar

Medlemsstaterna ger sina kommentarer till utkasten till granskningsrapporter till sekretariatet, inklusive eventuella kommentarer som de vill föra in i den slutliga granskningsrapporten.

Senast den 15 juni

Sammanställning av granskningsrapporter

Expertgruppen uppdaterar rapportutkasten och klargör eventuella oavslutade frågor med medlemsstaterna.

Sekretariatet kontrollerar och redigerar vid behov granskningsrapporterna.

15 juni – 25 juni

Översändning av de slutliga granskningsrapporterna

Sekretariatet sänder de slutliga granskningsrapporterna till kommissionen och medlemsstaterna.

Senast den 30 juni


Top