22.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 49/10

(1)

Den 25 november 2011 meddelade Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas (nedan kallat antidumpningsförfarandet eller förfarandet) beträffande import till unionen av bioetanol med ursprung i Amerikas förenta stater (nedan kallat Förenta staterna eller det berörda landet).

(2)

Samma dag meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (3) att ett antisubventionsförfarande skulle inledas beträffande import till unionen av bioetanol med ursprung i Förenta staterna, och inledde en separat undersökning (nedan kallad antisubventionsförfarandet). Detta förfarande avslutades den 21 december 2012 utan att några utjämningsåtgärder kommer att vidtas.

(3)

Antidumpningsförfarandet inleddes med anledning av ett klagomål som ingavs den 12 oktober 2011 av European Producers Union of Renewable Ethanol Association (ePURE) (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens totala produktion av bioetanol. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning om dumpning av den aktuella produkten och om väsentlig skada det resulterat i, vilket ansågs tillräckligt för att motivera inledandet av en undersökning.

(4)

Kommissionen underrättade officiellt klaganden, andra kända tillverkare inom unionen, exporterande tillverkare i Förenta staterna, importörer och andra parter som såvitt känt var berörda, samt myndigheterna i Förenta staterna om att förfarandet hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(5)

Alla berörda parter, som begärde att bli hörda, och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem, gavs tillfälle att bli hörda.

(6)

Eftersom ett stort antal exportörer/tillverkare i Förenta staterna föreföll vara berörda av förfarandet angavs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande skulle kunna genomföras i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(7)

För att kommissionen skulle kunna besluta om huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, anmodades exportörer/tillverkare i Förenta staterna att ge sig till känna inom 15 dagar från det datum då undersökningen inleddes och att, såsom det hade angetts i tillkännagivandet om inledande, besvara ett stickprovsformulär och lämna grundläggande uppgifter om sin tillverkning och försäljning av bioetanol under perioden från den 1 oktober 2010 till den 30 september 2011 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP).

(8)

Samråd ägde också rum med relevanta myndigheter i Förenta staterna avseende urvalet av ett representativt stickprov.

(9)

Mer än 60 exportörer/tillverkare gav sig till känna och lämnade de begärda upplysningarna inom tidsfristen på 15 dagar.

(10)

I enlighet med artikel 17 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval på grundval av den största representativa exportvolym av bioetanol till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Stickprovet omfattade sex amerikanska tillverkare av bioetanol (nedan kallat det amerikanska stickprovet).

(11)

Under undersökningen konstaterades det att tillverkningen hos en av de tillverkare som ingick i det amerikanska stickprovet inte exporterades till unionen under undersökningsperioden. Detta företag uteslöts därför från stickprovet.

(12)

Trots att andra tillverkare i stickprovet tog upp export av bioetanol till unionen i sitt stickprovsformulär, visade undersökningen att ingen av dem exporterade bioetanol till unionsmarknaden. De sålde den i stället till icke-närstående handlare/blandningsföretag på hemmamarknaden som sedan blandade den med bensin och sålde den vidare inom landet och för export, särskilt till unionen. Vid undersökningen på plats framkom det att, i motsats till vad som framgick av uppgifterna från de amerikanska tillverkare som ingick i stickprovet, kände tillverkarna inte alltid till huruvida deras tillverkning var avsedd för unionsmarknaden eller någon annan marknad, inklusive den amerikanska, och de kände inte heller till handlarnas/blandningsföretagens försäljningspriser. Detta innebär att de amerikanska bioetanoltillverkarna inte är exportörer av den berörda produkten till unionen. Det är i stället handlarna/blandningsföretagen som är exportörer. Därför gick det inte att avgöra huruvida amerikansk bioetanol exporterades till dumpade priser till unionen under undersökningsperioden med hjälp av de uppgifter som samlats in och kontrollerats i det amerikanska stickprovet i det preliminära skedet.

(13)

Därför kunde det inte införas några antidumpningsåtgärder vid den tidpunkten.

(14)

För att identifiera exporten av bioetanol till unionen baserades det amerikanska stickprovet främst på uppgifter från de icke-närstående blandningsföretag/handlare som inte undersöktes i det preliminära skedet. Även om en sådan handlare samarbetade i undersökningen i det preliminära skedet och lämnade ytterligare uppgifter var dessa inte tillräckliga för att det skulle gå att fastställa exakta och tillförlitliga uppgifter för beräkningen av dumpningsmarginalerna.

(15)

För att dumpningsutredningen skulle kunna slutföras ansågs det därför nödvändigt att i stället basera den på uppgifterna från handlare och blandningsföretag som faktiskt exporterade den berörda produkten till unionen.

(16)

Därför skickades dumpningsfrågeformulär till de åtta största handlare/blandningsföretag i Förenta staterna som identifierades under undersökningen av det amerikanska stickprovet. Dessa handlare/blandningsföretag representerar mer än 90 % av den totala exporten av bioetanol till unionen. Två gick med på att samarbeta under undersökningen och deras export motsvarar ungefär 51 % av den totala exporten av bioetanol till unionen under undersökningsperioden.

(17)

Eftersom ett stort antal unionstillverkare föreföll vara berörda av förfarandet, angavs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande skulle kunna genomföras i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(18)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den preliminärt hade valt ut ett stickprov av unionstillverkare (nedan kallat EU-stickprovet). Stickprovet bestod av fem företag och koncerner, av de 19 unionstillverkare som var kända innan undersökningen inleddes. Stickprovet valdes ut på grundval av produktionsvolymen bioetanol under undersökningsperioden och de kända tillverkarnas geografiska belägenhet. Stickprovet utgjorde 48 % av den totala uppskattade produktionen i unionen under undersökningsperioden.

(19)

Undersökningen visade emellertid att företagsgrupperna i EU-stickprovet bestod av ett stort antal företag eller enheter som tillverkade och sålde en likadan produkt. I det här fallet skulle det ha inneburit en undersökning av 13 företag, och det var inte möjligt att undersöka alla dem på den tid som stod till förfogande för undersökningen. Ett beslut fattades därför om att på nytt undersöka de tillgängliga uppgifterna för att göra ett representativt urval. Det ansågs att stickprovet borde baseras på de största enskilda produktionsföretagen i unionen och på grupper med hänsyn tagen även till en viss geografisk spridning bland unionstillverkarna.

(20)

Ett slutgiltigt EU-stickprov bestående av sex enskilda tillverkare valdes därför ut på grundval av representativitet avseende produktions- och försäljningsvolymer bioetanol under undersökningsperioden och tillverkarens geografiska belägenhet. Dessa tillverkare, som var etablerade i Belgien, Nederländerna, Frankrike, Förenade kungariket, Sverige och Tyskland, representerade 36 % av den totala beräknade produktionen i unionen och 44 % av den totala produktionen inrapporterad av de företag som inkom med uppgifter inför urvalet av ett stickprov. Detta stickprov ansågs vara representativt för bedömningen av en eventuell skada för unionsindustrin.

(21)

Berörda parter gavs tillfälle att framföra sina synpunkter på om urvalet av stickprovet var lämpligt.

(22)

Vissa parter menade att EU-stickprovet var mindre representativt än det ursprungliga, som innehöll fullständiga företagsgrupper. De ansåg att en objektiv analys av unionsindustrins situation enbart kunde göras genom att alla företag som var delar av företagsgrupper omfattades av stickprovet. De ansåg framför allt att kostnader och intäkter kunde vara tilldelade vissa företag i en företagsgrupp som inte besöktes och därför kanske inte skulle avspeglas i skadeanalysen.

(23)

I detta avseende bör det noteras att kommissionen beaktade och undersökte de uppgifter som alla företag som ingick och inte ingick i stickprovet lämnade in, i synnerhet företag i företagsgrupper, för att se till att alla kostnader och intäkter avseende de utvalda företagens produktion och försäljning till fullo och korrekt återspeglades i skadeanalysen.

(24)

Vissa parter ifrågasatte att unionstillverkare som befann sig i uppstartsfasen ingick i EU-stickprovet. De hävdade även att ett företag som under år 2011 hade en betydande oanvänd kapacitet och är beläget i en medlemsstat som inte har genomfört direktivet om förnybar energi (4) inte borde ha ingått i stickprovet. Dessutom hävdades det att om dessa företag ingick i det slutgiltiga stickprovet borde kommissionen justera deras uppgifter av hänsyn till de särskilda omständigheterna.

(25)

Det faktum att företag nyligen har påbörjat eller återupptagit sin verksamhet ansågs inte utgöra ett hinder för medverkan i stickprovet. Att dessa företag ingick i stickprovet står inte i strid med kriterierna för urvalet av ett stickprov enligt artikel 17 i grundförordningen. Vad avser justeringen av uppgifter uppgav parterna inte något specifikt problem och lämnade inte in vare sig någon underbyggd bevisning till stöd för sina påståenden eller någon grund för hur justeringen skulle ske.

(26)

Undersökningen fann inte heller några kostnader, t.ex. högre avskrivningstakt, som borde justeras för att korrigera fel på grund av att verksamheten nyligen hade påbörjats. Invändningen avvisades därför.

(27)

Vissa parter ifrågasatte också att ett av de företag som preliminärt ingick i EU-stickprovet och som var etablerat i en medlemsstat med stor konsumtion och tillverkning av bioetanol inte längre ingick i EU-stickprovet. De hävdade att detta företag hade en god ekonomisk situation och menade att detta var anledningen till att det uteslöts från stickprovet. De menade också att urvalet av stickprovet var snedvridet i syfte att hitta skada. Enligt dessa parter borde kommissionen ha skickat ut så kallade miniformulär till alla tillverkare i syfte att inhämta relevanta uppgifter för urvalet av stickprovet.

(28)

När det gäller utskickandet av miniformulär, bör det noteras att innan stickprovet valdes ut begärde kommissionen in information från alla tillverkare i unionen som man visste var berörda för att inhämta relevanta uppgifter i syfte att välja ut ett stickprov. Som anges i punkt 5.2.1 i tillkännagivandet om inledande av antidumpningsförfarandet fanns denna information, från det att undersökningen inleddes, tillgänglig för de berörda parterna i de handlingar som berörda parter kan begära att få se, men svarandenas ekonomiska situation framgick inte av denna information. Kommissionen hade alltså tillgång till tillräcklig relevant information för att välja ut ett representativt stickprov med hänsyn till kriterierna i artikel 17 i grundförordningen, men kunde inte göra något resultatorienterat urval av företag. De ovanstående invändningarna avvisades därför.

(29)

Slutligen hävdades det att stickprovet borde ha omfattat företag som tillverkar bioetanol från sockerbetor, eftersom produktion från denna råvara kan vara mycket mer lönsam än produktion från exempelvis vete. Påståendet styrktes inte, men tillgänglig information har visat att bioetanol som tillverkas av sockerbetor bara utgör en mindre del av den totala produktionen i unionen, omkring 12 % år 2011, och att två av de företag som ingår i stickprovet delvis använde sockerbetor som råvara vid produktion av bioetanol. Denna begäran avvisas därför.

(30)

Mot bakgrund av ovanstående konstateras att det stickprov för skadeanalysen som valts i enlighet med vad som förklaras ovan är representativt för unionsindustrin.

(31)

Eftersom ett stort antal importörer potentiellt kunde beröras av förfarandet, meddelade man i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande för importörer skulle göras i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(32)

Inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande inkom endast tre importörer med de begärda uppgifterna och accepterade att ingå i stickprovet. Till följd av det begränsade antalet samarbetsvilliga importörer, ansågs ett stickprovsförfarande inte längre vara nödvändigt.

(33)

Kommissionen sände frågeformulär till alla kända berörda parter. Frågeformulär sändes följaktligen till de exportörer/tillverkare i Förenta staterna som ingick i stickprovet, de unionstillverkare som ingick i stickprovet, de tre samarbetsvilliga icke-närstående importörerna i unionen och till alla användare som man visste berördes av undersökningen.

(34)

Svar inkom från de exportörer/tillverkare i Förenta staterna som ingick i stickprovet, de unionstillverkare som ingick i stickprovet, två icke-närstående importörer och fyra användare.

(35)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som lämnats av berörda parter och som ansågs vara nödvändiga för ett slutligt avgörande i fråga om dumpning, om den skada som vållats och om unionens intresse.

(36)

Kontrollbesök genomfördes på plats hos följande företag:

(37)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från den 1 oktober 2010 till den 30 september 2011. Undersökningen av tendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från januari 2008 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(38)

Den berörda produkten är bioetanol, ibland kallad drivmedelsetanol, dvs. etylalkohol framställd av jordbruksprodukter (enligt förteckningen i bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), denaturerad eller odenaturerad, utom produkter med en vattenhalt på mer än 0,3 viktprocent uppmätt enligt standarden EN 15376, men inbegripet etylalkohol framställd av jordbruksprodukter (enligt förteckningen i bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) i blandningar med bensin med en etylalkoholhalt på mer än 10 volymprocent, med ursprung i Förenta staterna, för närvarande klassificerad enligt KN-nr ex 2207 10 00, ex 2207 20 00, ex 2208 90 99, ex 2710 12 21, ex 2710 12 25, ex 2710 12 31, ex 2710 12 41, ex 2710 12 45, ex 2710 12 49, ex 2710 12 51, ex 2710 12 59, ex 2710 12 70, ex 2710 12 90, ex 3814 00 10, ex 3814 00 90, ex 3820 00 00 och ex 3824 90 97.

(39)

Bioetanol kan framställas av olika jordbruksprodukter, t.ex. sockerrör, sockerbeta, potatis, maniok och majs. I Förenta staterna klassificeras bioetanol utifrån råvaran, se beskrivningen nedan.

(40)

Mer specifikt definieras cellulosabaserade biobränslen (6) som ett förnybart biobränsle framställt av cellulosa, hemicellulosa eller lignin framställt av förnybar biomassa och med livscykelutsläpp av växthusgaser, fastställda av administratören av EPA, som är åtminstone 60 % lägre än normerade livscykelutsläpp av växthusgaser. Cellulosabaserade biobränslen innefattar cellulosabaserad bioetanol. Forskning och pilotprojekt pågår med stöd från Förenta staternas federala regering för produktion av avancerade biobränslen och i synnerhet cellulosabaserad bioetanol, som framför allt tillverkas av restprodukter från jord- och skogsbruket. Enligt tjänstemän i Förenta staterna och offentligt tillgängliga uppgifter (7) kommer produktionen av denna typ av bioetanol att uppgå till omkring 4 miljarder liter 2014 och mer än 50 miljarder liter 2021. Produktionen av cellulosabaserad bioetanol var försumbar under undersökningsperioden.

(41)

Under undersökningsperioden och fram till nu har majs varit den huvudsakliga råvaran i Förenta staterna, medan den huvudsakliga råvaran i unionen är vete.

(42)

Undersökningen visade att bioetanol i allmänhet säljs i ren form till blandningsföretag/handlare som blandar (8) det med framför allt bensin för att framställa högnivåblandningar som exporteras eller säljs på den inhemska marknaden för vidare blandning och användning som bränsle. Blandning är en relativt okomplicerad verksamhet och kan utföras genom att produkterna blandas i särskilda tankar där de önskade andelarna bioetanol och bensin tillsätts.

(43)

För att identifiera de olika typerna av bioetanol och bioetanolblandningar som används i världen har etanolbränsleblandningar E-nummer som anger procentandelen etanolbränsle i blandningen i volymprocent. E85 består exempelvis av 85 % vattenfri etanol och 15 % bensin. Lågetanolblandningar, från E5 till E25, kallas på engelska ofta för gasohol, vilket vanligen syftar på E10-blandningen. E10 eller blandningar med lägre etanolhalt användes i över 20 länder i världen 2011. Förenta staterna ligger i framkant, och nästan all bensin som såldes där 2010 var blandad med 10 % bioetanol.

(44)

Undersökningen visade att alla typer av bioetanol anses vara biobränslen under det nu gällande National Renewable Fuel Standard-programmet (RFS1, nationell standard för förnybara bränslen) som fastställdes i lagen om energipolitik (Energy Policy Act, 2005) som ändrade den amerikanska lagen om ren luft (Clean Air Act) genom inrättandet av den första nationella standarden för förnybara bränslen. Förenta staternas kongress gav miljöskyddsmyndigheten (Environmental Protection Agency, EPA) ansvaret att samordna med energidepartementet, jordbruksdepartementet och berörda parter för att utforma och genomföra programmet.

(45)

Som ett resultat av energipolitiken blev Förenta staterna världens största tillverkare av bioetanol från 2005, med sammanlagt 57,5 % av världsproduktionen. År 2009 kunde den amerikanska miljöskyddsmyndighetens krav säkerställa att minst 11 miljarder amerikanska gallons förnybara bränslen tillverkades under det året, framför allt för att uppfylla bestämmelserna i Energy Independence and Security Act från 2007. Den storskaliga produktionen innebar också att de amerikanska tillverkarna kunde exportera bioetanol till andra marknader, däribland unionen.

(46)

Enligt officiella källor, marknadsinformation och allmänt tillgänglig information (9) anses alla typer av bioetanol och bioetanol som ingår i blandningar, dvs. blandningar av bioetanol med mineralbensin, enligt förklaringen i skäl 43 ovan, som tillverkas i Förenta staterna och säljs i Förenta staterna eller exporteras, vara bioetanolbränslen och omfattas av det lagstiftningspaket som gäller energieffektivitet, förnybar energi och alternativa bränslen i Förenta staterna.

(47)

Det har framkommit att alla typer av bioetanol och bioetanol i blandningar som omfattas av undersökningen har samma eller mycket likartade grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och används för samma ändamål, trots eventuella skillnader avseende råvaran som används i produktionen. De eventuella små variationerna hos den berörda produkten påverkar inte den grundläggande definitionen, egenskaperna eller den uppfattning som de olika parterna har om den berörda produkten.

(48)

Vissa parter hävdade att definitionen av den berörda produkten inte var tydlig, i synnerhet därför att ingen åtskillnad gjordes mellan bioetanol avsedd att användas som bränsle och bioetanol avsedd för andra användningsområden. De menade därför att undersökningen borde omfatta etanol avsedd för alla användningsområden och etanol från alla källor, inklusive syntetisk etanol som konkurrerar med bioetanol för användning inom industrin.

(49)

En annan part hävdade det motsatta, nämligen att undersökningen enbart borde omfatta bioetanol avsedd att användas som bränsle och att bioetanol för användning inom industrin därmed borde uteslutas.

(50)

I detta sammanhang bör det noteras att den berörda produkten i första hand bör definieras på grundval av grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper, inte användning eller tillämpningsområden. En produkt som har olika användningsområden kan ha samma eller mycket liknande grundläggande egenskaper oberoende av dess vidare användning, och under vissa omständigheter kan det vara nödvändigt att fördjupa analysen av produktdefinitionen sett till en viss industri och marknad.

(51)

I det aktuella fallet var det tydligt att det i tillkännagivandet om inledande inte avsågs att syntetisk etanol borde ingå i produktdefinitionen. Syntetisk etanol har andra egenskaper än bioetanol och motsvarar inte kriterierna ovan rörande definitionen av den berörda produkten. Ingen tillverkare som fokuserar på produktion av den produkten deltog i den här undersökningen. Syntetisk etanol kan därför inte ingå i definitionen av den berörda produkten och omfattas inte av undersökningen. I motsats till vad vissa parter hävdade leder inte detta förtydligande till någon förändring av undersökningens omfattning eller i definitionen av den berörda produkten, och påverkade inte heller kvaliteten på de uppgifter som användes.

(52)

Bioetanol avsedd att användas som bränsle och bioetanol avsedd för andra användningsområden kan ha liknande egenskaper. Vid undersökningen granskades dumpning med avseende på aktörer i Förenta staterna som tillverkade eller blandade bioetanol avsedd att användas som bränsle, dvs. bioetanol som ska ingå i en bränsleblandning. På liknande sätt inriktades undersökningen av unionstillverkare på bioetanol avsedd att användas som bränsle och inte för andra ändamål. Bioetanol avsedd för andra användningsområden än bränsle bör alltså inte omfattas av denna undersökning.

(53)

De importörer som inte kommer att använda den importerade bioetanolen från Förenta staterna som bränsle kan lämna en förklaring som omfattas av de bestämmelser om användning för särskilda ändamål som anges i artiklarna 291–300 i unionens tullkodex (10).

(54)

Bioetanol som tillverkades av unionsindustrin och såldes på unionsmarknaden befanns ha liknande grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper som de produkter som exporterades till unionen från Förenta staterna.

(55)

Enligt beskrivningen i skäl 39 ovan kan bioetanol tillverkas av olika råvaror. Undersökningen visade emellertid inte att typen av råvara medförde några skillnader i slutproduktens egenskaper. Den berörda produkten, som tillverkas i Förenta staterna, framför allt av majs, och exporteras till unionen, befanns vara utbytbar mot bioetanol som framför allt tillverkades av vete och såldes i unionen av unionstillverkare. Det fanns inte heller några större skillnader, om ens några, i hur produkten användes och uppfattades av näringsidkare och användare på bioetanolmarknaden.

(56)

Av den anledningen bekräftas att bioetanol som tillverkas och säljs i unionen och den berörda produkten, som exporteras från Förenta staterna, bör anses vara likadana i den betydelse som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(57)

Några av de amerikanska tillverkare som ingick i stickprovet hävdade att den bioetanol som tillverkas och säljs på den amerikanska marknaden inte är likadan som den berörda produkten, eftersom den inte ordagrant motsvarar produktbeskrivningen i tillkännagivandet om inledandet av förfarandet. De typer av bioetanol som säljs på den amerikanska marknaden har en vattenhalt över gränsvärdet på 0,3 % och uppfyller den amerikanska standarden (ASTM) i stället för EN 15376.

(58)

Undersökningen visade emellertid att bioetanol som tillverkas för försäljning på den amerikanska marknaden i stort sett har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper som den berörda produkten. Enligt artikel 1.4 i grundförordningen behöver en likadan produkt inte vara exakt likadan som den berörda produkten i alla avseenden, utan det kan vara en produkt som visserligen inte är lika i alla avseenden, men vars egenskaper är mycket lika den berörda produktens. Detta är fallet för den bioetanol som säljs på den amerikanska marknaden och den bioetanol som exporteras till unionen. Det finns prejudikat där produkter har betraktats som likadana som den berörda produkten, trots vissa skillnader (11).

(59)

Därför beslutades att den preliminära slutsatsen skulle upphävas och att den bioetanol som uppfyller ASTM-standarden och säljs på den amerikanska marknaden skulle betraktas som likadan som den berörda produkten i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(60)

Som förklaras i skälen 6–16 ovan omfattade undersökningen tillverkare av bioetanol, å ena sidan, och handlare/blandningsföretag som exporterade den berörda produkten till unionsmarknaden, å andra sidan, för att det skulle gå att undersöka den eventuella förekomsten av dumpning.

(61)

Enligt artikel 9.5 i grundförordningen ska förordningen om införande av tullen ange tullsatsen för varje leverantör eller, om detta inte är praktiskt möjligt, tullsatsen för det berörda leverantörslandet.

(62)

Vissa tillverkare hävdade att det var möjligt att identifiera och spåra deras produkter när de såldes till amerikanska aktörer för export, särskilt till unionen. De hänvisade till den certfieringsprocess som föreskrivs i direktivet om förnybar energi, men kunde inte påvisa något särskilt samband mellan deras försäljning på den amerikanska marknaden och den export som andra aktörer bedriver till EU. Såsom anges i skäl 12 och 63 kände dessa tillverkare inte till nivån på exportpriset till unionen.

(63)

I det aktuella fallet konstaterades det att strukturen för bioetanolindustrin och metoden för att tillverka och sälja den berörda produkten på den amerikanska marknaden och exportera den till unionen betydde att det inte var praktiskt möjligt att fastställa individuella dumpningsmarginaler för de amerikanska tillverkarna. Tillverkarna i det amerikanska stickprovet exporterade i själva verket inte den berörda produkten till unionen och de undersökta handlarna/blandningsföretagen köpte in bioetanol från olika tillverkare, blandade den och sålde den i synnerhet för export till unionen. Detta innebär att det, i motsats till vad ovanstående parter hävdade, inte gick att spåra alla enskilda inköp och jämföra normalvärdena med relevanta exportpriser och att det inte går att identifiera tillverkaren vid den tidpunkt som exporten till unionen äger rum. Med andra ord innehåller varje sändning till EU bioetanol som tillverkats av olika amerikanska tillverkare i Förenta staterna, och inte bara i det amerikanska urvalet. Undersökningen visade också att det pris som de amerikanska tillverkarna i urvalet fakturerade sina amerikanska kunder i Förenta staterna inte låg i linje med det faktiska pris som betalats eller skulle betalas för den berörda produkten när den exporterades till unionen.

(64)

Det bör därför fastställas en landsomfattande dumpningsmarginal.

(65)

För att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först om den inhemska försäljningsvolymen från de två samarbetsvilliga handlarna/blandningsföretagen av den berörda produkten till oberoende kunder var representativ, dvs. om den totala försäljningsvolymen utgjorde minst 5 % av den totala volymen av exportförsäljningen till unionen under undersökningsperioden.

(66)

Eftersom försäljningen av den likadana produkten på den inhemska marknaden var tillräckligt stor, fastställdes normalvärdet på grundval av det pris som betalats eller skulle betalas till de två ovannämnda handlarna/blandningsföretagen av oberoende kunder i Förenta staterna vid normal handel.

(67)

De samarbetsvilliga handlarna/blandningsföretagen lämnade uppgifter som gjorde det möjligt att fastställa ett exportpris på grundval av deras priser som faktiskt betalats eller ska betalas i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen. För de transaktioner där importen till unionen skedde via ett närstående handelsföretag fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket det närstående handelsföretaget första gången sålde vidare produkterna till oberoende köpare i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen.

(68)

När det gäller försäljningen via det närstående handelsföretaget i Schweiz, gjordes inga avdrag för försäljningskostnader, allmänna kostnader och administrativa kostnader eller vinst från exportpriset, eftersom dessa inte betraktades som kostnader som uppstått mellan importen och återförsäljningen i unionen. Undersökningen visade att det närstående handelsföretagets huvudsakliga verksamhet bestod i handhavande av kontanta medel för den ”sockerenhet” som biobränslen ingår i och säkring av de risker som jordbruksverksamhet medför genom derivatkontrakt både på den inofficiella marknaden och på organiserade finansiella marknader.

(69)

Vissa amerikanska tillverkare hävdade att institutionernas praxis är att använda exportörens försäljningspris till den första oberoende kunden som exportpris vid dumpningsberäkningar. I det här fallet skulle detta pris vara de amerikanska tillverkarnas försäljningspris till amerikanska icke-närstående handlare/blandningsföretag. Som anges i skälen 62 och 63 exporterade dock ingen av de amerikanska bioetanoltillverkarna den berörda produkten till unionen och de kände inte till nivån på exportpriset till EU. Deras inhemska pris går alltså inte att använda, eftersom det inte är det exportpris som betalats eller skulle betalas för den berörda produkten i unionen. Deras krav kan därför inte godtas.

(70)

Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset per produkttyp som fastställts för de samarbetsvilliga handlarna/blandningsföretagen gjordes fritt fabrik, med hänsyn till olikheter som visats påverka priserna och prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. En handlare/ett blandningsföretag hävdar att uppgifterna om försäljningen på hemmamarknaden inte var representativa. Eftersom handlarna/blandningsföretagen inte kunde lämna några uppgifter om all försäljning på hemmamarknaden, grundas beräkningen på de uppgifter som lämnades i frågeformuläret och vid besöket på plats.

(71)

En handlare/ett blandningsföretag hävdar att beräkningen av det inhemska försäljningspriset bör grundas på uppgifter om spotmarknadspriser från NYMEX. Kommissionen anser att kontrollerade uppgifter från de två handlarna/blandningsföretagen är mer tillförlitliga.

(72)

Därför togs särskild hänsyn i form av justeringar för olikheter i transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, när detta var tillämpligt och berättigat.

(73)

När det gäller den berörda produkten och den likadana produkten hade handlarna/blandningsföretagen tagit emot en subvention, främst i form av punktskatteavdrag under undersökningsperioden för deras försäljning av bioetanolblandningar. Den metod som användes för att fastställa normalvärdet och exportpriset är en metod där dessa handlares/blandningsföretags faktiska försäljningspriser, inhemska försäljning och export beaktas i sin helhet. En jämförelse av handlarnas/blandningsföretagens försäljning på den amerikanska marknaden och handlarnas/blandningsföretagens exportpriser till EU för att beräkna dumpningsnivån för den berörda produkten undanröjer alltså all eventuell inverkan som subventionen kan ha haft på priserna, eftersom den påverkade både inhemsk försäljning och export i lika hög grad under undersökningsperioden. En handlare/ett blandningsföretag hävdade att man inte hade fått någon subvention för sin försäljning på hemmamarknaden. Man kunde dock inte lämna någon bevisning för detta påstående, och påståendet är också svårt att förena med de uppgifter som lämnats av de amerikanska myndigheterna om användningen av subventionen.

(74)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet per produkttyp med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande produkttyp av den berörda produkten. På grundval av den jämförelsen konstaterades de samarbetsvilliga icke-närstående handlarna/blandningsföretagen ha deltagit i dumpningsåtgärder.

(75)

Den viktade genomsnittliga dumpningsmarginalen på 9,5 % fastställdes på grundval av de sammanslagna uppgifterna från de samarbetsvilliga handlarna/blandningsföretagen och utgör den landsomfattande dumpningsmarginalen för Förenta staterna.

(76)

Vissa av de amerikanska tillverkare som ingår i stickprovet framförde att de förväntade sig att tilldelas en individuell tullmarginal om slutgiltiga antidumpningsåtgärder skulle genomföras. Mot bakgrund av vad som anges i skälen 6–16 och i skälen 60–64 går det inte att godta detta krav eftersom det vid undersökningen konstaterades att det för dessa aktörer, särskilt eftersom de inte hade någon export till unionen under undersökningsperioden, inte var möjligt att spåra de produkter som exporterades till unionen. De kände dessutom i allmänhet inte till när exporten skedde eller vilket pris som betalats eller skulle betalas av importörerna i unionen, vilket innebär att något tillförlitligt exportpris eller någon tillförlitlig dumpningsmarginal inte kunde fastställas för dessa tillverkare.

(77)

Vissa tillverkare begärde mer information om de dumpningsberäkningar som gjorts för de två samarbetsvilliga handlarna/blandningsföretagen. Å ena sidan bör det dock beaktas att den information som begärdes innehåller uppgifter som är affärshemligheter och därför inte kan lämnas ut till andra parter än den part som berörs. Å andra sidan är det institutionernas gängse praxis att lämna uppgifter om den allmänna metod som använts för att fastställa dumpningen till alla parter för vilka inga enskilda uppgifter användes i beräkningarna. Denna metod beskrevs i det allmänna dokumentet om meddelande av uppgifter som sändes till alla parter.

(78)

Unionstillverkningen fastställdes på grundval av en rapport från klaganden under undersökningen. Den sammanlagda unionstillverkningen av den likadana produkten som angavs i den rapporten jämfördes med de uppgifter som lämnades av de 17 samarbetsvilliga tillverkarna i unionen. Det konstaterades en liten skillnad på ungefär 5 % mellan dessa båda uppsättningar av uppgifter. Den förklaras av att några förhållandevis små icke-samarbetsvilliga tillverkare i unionen inte lämnade några tillverkningsuppgifter. Därför uppskattades den sammanlagda unionstillverkningen till 3,42 miljoner ton under undersökningsperioden. De unionstillverkare som svarar för unionens sammanlagda tillverkning utgör unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kommer i fortsättningen att kallas unionsindustrin.

(79)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins sammanlagda tillverkning i unionen plus den volym import från tredjeländer som fastställts på grundval av bästa tillgängliga statistik, samtidigt som avdrag gjordes för lagervariation och export från unionsindustrin, enligt vad som rapporterats av unionsindustrin. Vissa parter hävdade att den statistik som användes för att fastställa förbrukningen inte var fullständig, eftersom en betydande import av bioetanol från andra tredjeländer, särskilt under undersökningsperioden, inte beaktades. Dessutom ansåg dessa parter att storleken på importen från Förenta staterna överskattades av kommissionen och att siffrorna för förbrukningen och marknadsandelen inte var tillförlitliga.

(80)

Dessa påståenden analyserades och kontrollerades mot den tillgängliga informationen. När det gäller importen från andra länder, lämnade parterna inte några belägg för storleken på importen av den berörda produkten. Importen från andra länder beaktades emellertid vid beräkningen. När det gäller storleken på importen från Förenta staterna, upptäcktes ett skrivfel i beräkningen av den amerikanska importen under undersökningsperioden. Därför har importens storlek bedömts på nytt och justerats vid behov. Detta påverkar dock inte slutsatserna i bedömningarna av skada och orsakssamband.

(81)

När det gäller importen av den berörda produkten, bör det understrykas att det inte finns några särskilda tullnummer i Kombinerade nomenklaturen för den berörda produkten. De KN-nummer som kan användas för tulldeklaration av den berörda produkten omfattar andra produkter utöver den berörda produkten.

(82)

För import av bioetanolblandningar visar de icke-närstående importörernas kontrollerade svar på frågeformulären att merparten av importen tulldeklarerades enligt Taric-nummer 3824909799. Importens storlek går dock inte att hämta direkt från Eurostat, eftersom detta Taric-nummer omfattar olika kemiska produkter utöver den berörda produkten.

(83)

När det gäller den import som deklarerats under KN-nummer 2207 10 00 och 2207 20 00, gick det inte att göra åtskillnad mellan den berörda produkten och andra produkter som inte omfattades av undersökningen, eftersom det inte fanns tillräcklig information om den importerade produkten.

(84)

Eftersom det inte gick att få fram fullständiga importuppgifter från Eurostat, beslutades det därför att även andra informationskällor skulle användas för att fastställa importen av den berörda produkten till unionsmarknaden.

(85)

För att få en så bra uppskattning som möjligt av importen av den berörda produkten med ursprung i Förenta staterna bedömdes statistiken från den amerikanska internationella handelskommissionen (International Trade Commission, ITC) vara den mest tillförlitliga källan. Den rapporterade exportvolymen motsvarar de amerikanska tullnumren 22071060 och 22072000.

(86)

En rimlig metod användes för att beräkna denna import och alla kvantiteter som rapporterades av den amerikanska internationella handelskommissionen beaktades när den amerikanska importen till unionsmarknaden fastställdes.

(87)

Beräkningen av importen till unionen från Brasilien byggde på följande informationskällor: Rapporter från den brittiska byrån för förnybara bränslen (United Kingdom Renewable Fuels Agency), utdrag från tullens detaljerade importdatabas i Nederländerna, Sverige och Finland samt Eurostat. För Nederländerna, Sverige och Finland beräknades importen på grundval av importörens och exportörens namn och produktbeskrivningen när en sådan fanns tillgänglig. En försiktig metod används för att beräkna dessa importer. Alla rapporterade kvantiteter beaktades vid beräkningen av importen.

(88)

Slutligen användes Eurostat också för att beräkna den återstående importen till unionen för andra medlemsstater än dem som anges i skäl 87. Importvolymen justerades på grundval av den procentandel bioetanol som användes som bränsle i unionen. Källan till den justeringen återfinns i klagomålet. Denna procentandel hämtades från Europeiska kommissionens årliga bedömning av etanolmarknaden (12). Procentandelen bioetanol som användes som bränsle i unionen var 54 % 2008, 66 % 2009 och 68 % 2010. För undersökningsperioden användes procentandelen 2010 för beräkningen av den relevanta importen under undersökningsperioden.

(89)

Vid beräkningen av import med annat ursprung användes Eurostat och utdrag från tullens detaljerade importdatabas i Nederländerna, Sverige och Finland som informationskällor. Samma metod användes som när den brasilianska importen fastställdes.

(90)

För Förenta staterna användes dessutom uppgifter från de kontrollerade svaren på frågeformuläret från icke-närstående importörer. För Förenta staterna uppskattades de genomsnittliga priserna cif för 2008 och 2009 på grundval av det genomsnittliga pris som rapporterats av amerikanska International Trade Commission för dessa år, uttryckt i förhållande till det genomsnittliga priset cif per enhet som erhållits för 2010.

(91)

Lagervariationerna fastställdes på grundval av information om unionsindustrin som tillhandahållits av klaganden.

(92)

På denna grundval konstaterades förbrukningen i unionen ha utvecklats enligt följande:

(93)

Under skadeundersökningsperioden ökade konsumtionen i unionen betydligt, med 29 %. Ökningen stimulerades genom att medlemsstaterna införlivade direktivet om förnybar energi, i vilket tillväxtmål fastställs för förbrukningen av energi från förnybara källor.

(94)

När det gäller volym, marknadsandel och pris utvecklades importen till unionen från Förenta staterna på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

(95)

Importen från Förenta staterna ökade betydligt uttryckt som volym, från 63 406 ton till 686 185 ton under skadeundersökningsperioden. På motsvarande sätt ökade de amerikanska exportörernas marknadsandel i unionen betydligt under perioden, från 1,9 % till 15,7 %.

(96)

Trots att de genomsnittliga amerikanska importpriserna ökade med 6 % under perioden tog de amerikanska exportörerna konsekvent ut lägre priser än producenterna i unionen, såsom beskrivs i skäl 117 nedan. Detta systematiska prisunderskridande som praktiserades av amerikanska exportörer förklarar den betydande ökningen av deras marknadsandel under skadeundersökningsperioden.

(97)

I syfte att fastställa prisunderskridandet under undersökningsperioden jämfördes för varje produkttyp det vägda genomsnittliga försäljningspris som unionstillverkarna i stickprovet tog ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, med motsvarande vägda genomsnittliga importpriser från de amerikanska exportörerna tog ut av den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställt till cif-nivån. För att möjliggöra en rättvis prisjämförelse tillämpades lämpliga justeringar för tullar och kostnader som uppstår efter import på det amerikanska priset.

(98)

Resultaten av jämförelsen, uttryckta i procent av försäljningspriserna för de unionstillverkare som ingick i stickprovet under undersökningsperioden, visade på konsekventa prisunderskridandemarginaler på i genomsnitt 5,6 %. Detta prisunderskridande ger en antydan om vilken prispress som importen från det berörda landet utövat på unionsmarknaden, särskilt under undersökningsperioden.

(99)

I enlighet med artikel 3.5 omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer för en bedömning av unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(100)

Skadeanalysen med avseende på makroekonomiska data såsom produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, lagerhållning, sysselsättning, produktivitet och storleksordningen på dumpningsmarginalen bygger på data för unionsindustrin som helhet från ePURE.

(101)

Skadeanalysen med avseende på mikroekonomiska data såsom priser, lönsamhet, likviditetsflöde, investeringar, avkastning på investeringar, förmåga att anskaffa kapital, löner och lagerhållning har gjorts på grundval av data som tillhandahållits av de unionstillverkare som ingick i stickprovet genom kontrollerade svar på frågeformuläret.

(102)

Bioetanolindustrin i unionen är fortfarande i ett inledningsskede. Företagen har nyligen investerat i nya produktionsanläggningar eller har utökat befintlig kapacitet för att tillgodose den växande efterfrågan i unionen. Att nya tillverkare inledde produktion under skadeundersökningsperioden ledde till en positiv utveckling av indikatorer som produktion, produktionskapacitet, försäljningsvolym och sysselsättning.

(103)

Undersökningen visade också att denna typ av industri behöver en viss tid, mellan två till tre år från inledningsskedet, för att uppnå normala produktionsnivåer.

(104)

Som en följd av direktivet om förnybar energi ökade produktionen betydligt under skadeundersökningsperioden, med ca 57 %. Mellan 2008 och 2010 ökade produktionen i unionen med 36 %, men därefter avtog tillväxten kraftigt och var endast 3,5 % under undersökningsperioden jämfört med 2010.

(105)

Produktionskapaciteten ökade med 37 % under skadeundersökningsperioden och följde motsvarande mönster som produktionen.

(106)

Kapacitetsutnyttjandet ökade med 14 % under skadeundersökningsperioden, och denna ökning uppnåddes i början av perioden. Med tanke på inledningsskedet för vissa unionstillverkare 2009 förväntades kapacitetsutnyttjandet ha ökat ytterligare, eftersom det normalt krävs mellan två och tre år från inledningsfasen till dess att normala produktionsnivåer kan uppnås, såsom förklaras i skäl 103. Detta har dock inte varit fallet.

(107)

Undersökningen visade alltså att flera företag i EU inledde sin verksamhet i början av eller under skadeundersökningsperioden på grund av det förväntade offentliggörandet av direktivet om förnybar energi. Detta ledde till en positiv utveckling särskilt av ovannämnda skadefaktorer främst under perioden fram till 2010. Men situationen på unionsmarknaden förändrades samtidigt som den dumpade import från Förenta staterna ökade kraftigt under 2010, och den verksamhetstillväxt som förväntades under undersökningsperioden uteblev.

(108)

Unionsindustrins försäljningsvolymer ökade med 59 % och dess marknadsandel ökade med 13,8 procentandelar under skadeundersökningsperioden. Försäljningsvolymen ökade stadigt mellan 2008 och 2010, men mellan 2010 och undersökningsperioden ökade den mindre än konsumtionen, som ökade med 6,8 % under den perioden.

(109)

På motsvarande sätt ökade unionsindustrins marknadsandel fram till 2010, men minskade sedan under undersökningsperioden. Under perioden mellan 2010 och undersökningsperioden minskade unionsindustrins marknadsandel med 2,2 procentandelar medan marknadsandelen för importen från Förenta staterna ökade med 7,2 procentandelar, vilket nästan motsvarar en fördubbling.

(110)

Förbrukningen i unionen ökade väsentligt under skadeundersökningsperioden med 29,2 %. Även försäljningsvolymen och marknadsandelen ökade under denna period, men unionsindustrin kunde inte fullt ut dra fördel av den ökade förbrukningen, särskilt från 2010. Från och med 2010 och fram till undersökningsperioden blev tillväxten av unionsindustrins försäljningsvolym långsammare och marknadsandelen minskade jämfört med de föregående åren.

(111)

Vissa parter hävdade att de tillväxtmönster som vissa indikatorer uppvisade under skadeundersökningsperioden inte återspeglade situationen för en industri som lidit skada. Såsom förklaras ovan visade undersökningen dock att unionsindustrins långsammare tillväxt 2010 och under undersökningsperioden sammanföll med den kraftiga ökningen av dumpad lågprisimport från Förenta staterna.

(112)

Sysselsättningen ökad med 9 % under skadeundersökningsperioden. Närmare bestämt ökade den med 8 % från 2008 till 2010 men ökade endast marginellt med 1 % under undersökningsperioden. Denna trend återspeglar trenden för kapacitet och produktion i unionen.

(113)

Produktiviteten hos unionsindustrins arbetskraft mättes som produktion per anställd per år. Den ökade väsentligt under skadeundersökningsperioden med 44 %, vilket återspeglade inlärningseffekten och den ökade effektiviteten under och efter inledningsskedet.

(114)

Med hänsyn till volymen, marknadsandelen och priserna när det gäller den dumpade importen från det berörda landet, kan verkningarna för unionsindustrin av de dumpningsmarginaler som fastställdes under undersökningsperioden inte anses vara försumbara.

(115)

Denna fråga är inte relevant i detta fall på grund av avsaknaden av effekter av tidigare dumpning.

(116)

Unionsindustrins priser ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden. De sjönk 2009 jämfört med 2008 men ökade sedan stadigt till slutet av undersökningsperioden. Undersökningen visade dock att prisökningarna inte räckte för att unionsindustrin skulle kunna täcka sina kostnader. Särskilt under undersökningsperioden ökade klyftan mellan försäljningspriser och kostnader ytterligare. Denna situation sammanföll med den ökade förekomsten på unionsmarknaden av dumpad lågprisimport från Förenta staterna.

(117)

Undersökningen visade att unionsindustrins priser förblev högre (upp till 23 %) än priserna för dumpad import från Förenta staterna under skadeundersökningsperioden.

(118)

Unionsindustrins lönsamhet fastställdes både i absoluta belopp (nettovinst före skatt) och uttryckt som nettovinsten av försäljningen före skatt i procent av försäljningsomsättningen för den likadana produkten. Unionsindustrins lönsamhet har varit negativ under skadeundersökningsperioden med undantag av 2009, när företagen i stickprovet lyckades uppnå balans mellan intäkter och utgifter.

(119)

Räntabiliteten följde motsvarande mönster och förblev långt under vad som krävs för att unionsindustrin ska överleva.

(120)

Kassaflödet var negativt 2008 och förbättrades 2009 och 2010. Under undersökningsperioden började kassaflödet dock sjunka igen, vilket återspeglade en försämring av unionsindustrins förmåga att själv finansiera sin verksamhet.

(121)

Utvecklingen av lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet under skadeundersökningsperioden begränsade unionsindustrins möjligheter att investera i sin verksamhet och underminerade dess utveckling, vilket framgår tydligt av att investeringarna minskade med 93 % under denna period.

(122)

Lönerna ökade med 32 % under skadeundersökningsperioden, vilket återspeglar de anställdas ökade produktivitet.

(123)

Lagernivåerna minskade något under skadeundersökningsperioden.

(124)

Undersökningen har visat att ökningen av dumpad lågprisimport på unionsmarknaden ökade 2010 och särskilt under undersökningsperioden. Under den perioden förbättrades vissa skadeindikatorer som gäller den ekonomiska situationen på unionsmarknaden, men tillväxten var inte i linje med den ökade förbrukningen under skadeundersökningsperioden och förbättringarna var därmed inte tillräckliga för att unionsindustrin skulle kunna utveckla sin verksamhet.

(125)

Såsom normalt inom en ny och växande verksamhet var trenden under skadeundersökningsperioden positiv för vissa indikatorer, bland annat försäljningsvolym, produktion och kapacitetsutnyttjande. Detta förklaras av att nya unionstillverkare kom in på marknaden under den perioden. Oaktat detta visade undersökningen att situationen på unionsmarknaden från och med 2010, när ökningen av lågprisimport inträffade, inte har tillåtit unionstillverkarna att nå en tillräcklig verksamhets- och prisnivå för att de ska kunna utveckla och skydda de betydande investeringar som gjordes under skadeundersökningsperioden.

(126)

Det konstaterades att lågprisimporten ständigt underskred unionsindustrins priser. Prisnivån tillät inte unionsindustrin att täcka sina kostnader och uppnå det kassaflöde och de vinster som krävs för att utveckla verksamheten.

(127)

De skadeindikatorer som hänger samman med unionsindustrins ekonomiska resultat, såsom lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet, försämrades eller låg kvar långt under normal nivå. Detta hade en betydande inverkan på unionsindustrins förmåga att anskaffa kapital och göra nya investeringar i sin verksamhet.

(128)

Mot denna bakgrund ansågs det att unionsindustrin led väsentlig skada under undersökningsperioden i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(129)

I enlighet med artiklarna 3.5 och 3.6 i grundförordningen granskades det huruvida den dumpade importen av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet vållade unionsindustrin skada. Kända faktorer, utöver den dumpade importen, vilka samtidigt kunde ha skadat unionsindustrin, undersöktes också för att kontrollera att den eventuella skada som vållats av dessa faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

(130)

Såsom nämns ovan ökade förbrukningen i unionen betydligt under perioden, med 29,2 %. Den dumpade importen från det berörda landet ökade dock kraftigt i volym, dvs. från en andel på 1,9 % av unionsmarknaden i början av skadundersökningsperioden till 15,7 % under undersökningsperioden. Detta innebar uppenbart en press på unionsindustrin, särskilt från 2010 till undersökningsperiodens slut, när denna import mer än fördubblades. Från 2010 och särskilt under undersökningsperioden förekom stora volymer lågprisimport från Förenta staterna på unionsmarknaden som underskred unionsindustrins priser. Denna situation innebar att unionsindustrin inte kunde utvecklas som förväntat under undersökningsperioden.

(131)

Vissa parter har hävdat att unionsindustrins situation förbättrades just från 2010 till undersökningsperioden, vilket sammanföll med fördubblingen av importen från Förenta staterna. Såsom förklaras ovan i skälen 102 och 107 ledde det förhållandet att många unionstillverkare började ta sig in på marknaden under skadeundersökningsperioden till positiva trender för vissa faktorer, bland annat produktion och försäljningsvolym. Unionsindustrin förlorade dock marknadsandelar under undersökningsperioden jämfört med 2010 samtidigt som den största ökningen av dumpad import från Förenta staterna förelåg på unionsmarknaden. Det prisunderskridande och den prispress som förelåg ledde till en försämring av den allmänna ekonomiska situationen, särskilt unionsindustrins lönsamhet.

(132)

Därmed fick lågprisimporten en avgörande betydelse för den väsentliga skada unionsindustrin vållades under undersökningsperioden.

(133)

Kommissionen undersökte följande andra kända faktorer, utöver den dumpade importen, som kunde ha skadat unionsindustrin, för att säkerställa att skada som eventuellt orsakats av dessa faktorer inte tillskrevs den dumpade importen: importen från andra länder, unionsindustrins exportresultat, den ekonomiska krisens inverkan och andra faktorer såsom råvaruprisernas fluktuation, utvecklingen av efterfrågan och påstådda interna problem i unionsindustrins företag.

(134)

Enligt den information som finns tillgänglig fanns det, förutom Brasilien, inget annat land som exporterade den berörda produkten till unionen i betydande mängder under skadeundersökningsperioden. När det gäller priserna har de brasilianska importpriserna förblivit långt under unionstillverkarnas. Importen från Brasilien visade dock en tydligt nedåtgående trend i volym (-81 %) och marknadsandel (-25,8 %) under skadeundersökningsperioden. Eftersom importvolymerna minskade till en så låg nivå under undersökningsperioden kan de följaktligen inte anses ha brutit orsakssambandet mellan lågprisimporten från Förenta staterna och den skada som unionsindustrin vållades under undersökningsperioden.

(135)

Parterna hävdade att importen från Brasilien till unionsmarknaden låg kvar över miniminivån under skadeundersökningsperioden och att den gjordes till dumpade priser. Vidare hävdade de att importen från Förenta staterna endast ersatte den marknadsandel som importen från Brasilien lämnade. Därför menade de att importen från Förenta staterna inte skulle betraktas som orsak till den väsentliga skada som unionsindustrin vållats.

(136)

Såsom förklaras ovan minskade importen från Brasilien kraftigt under skadeundersökningsperioden. Dess marknadsandel minskade från 30,3 % till 4,5 % under en period när förbrukningen ökade kraftigt. Med tanke på den prisnivån de brasilianska exportörerna tillämpade på unionsmarknaden kan det inte uteslutas att närvaron av brasiliansk bioetanol i viss mån bidrog till den skada som unionsindustrin vållades. Denna import ansågs dock ha sjunkit till en så låg nivå under undersökningsperioden att den inte kan betraktas som huvudorsak till skadan. Under perioden mellan 2010 och undersökningsperioden ökade den dumpade importen från Förenta staterna med över 330 000 ton, medan importen från Brasilien minskade med 200 000 ton. Närvaron av brasiliansk bioetanol på unionsmarknaden, särskilt under undersökningsperioden, kan därför inte anses bryta det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen från Förenta staterna och den skada som unionsindustrin lidit under den perioden.

(137)

Undersökningen visade att små volymer bioetanol exporterades av unionsindustrin under undersökningsperioden till priser som låg väsentligt över dem som praktiserades på unionsmarknaden. Detta har lett till slutsatsen att exportresultatet inte är en faktor som bryter orsakssambandet mellan den skada unionsindustrin lidit och den dumpade importen från det berörda landet.

(138)

Den ekonomiska krisen ansågs inte ha haft någon negativ inverkan på unionsindustrin. Den största ökningen av förbrukningen av bioetanol i unionen skedde 2009, det år som allmänt anses vara det värsta under den ekonomiska krisen. Samtidigt ökade även unionstillverkarnas produktion och försäljning.

(139)

Baserat på ovanstående anses det att den ekonomiska krisen inte bröt orsakssambandet mellan lågprisimporten från det berörda landet och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(140)

Parter har också nämnt andra faktorer som skulle ha kunnat bryta orsakssambandet, bland annat råvaruprisernas fluktuation, den lägre än förväntade utvecklingen av efterfrågan, unionens regelverk som man hävdar missgynnar unionstillverkarna och vissa påstådda interna problem bland unionstillverkarna.

(141)

När det gäller råvaruprisernas fluktuation, befanns priserna på både majs och vete ha varit rörliga under skadeundersökningsperioden. Undersökningen visade att de flesta tillverkare dock skyddade sig mot denna risk genom en särskild prissättningsmekanism med sina leverantörer eller genom de finansiella marknaderna. Även om priserna råvarupriserna varierade, särskilt från 2008 till 2010, när majspriset var lägre än vetepriset, var råvarupriserna under andra halvan av undersökningsperioden därmed ungefärligen desamma. Detta tyder på att eventuella prisskillnader minskas till ett minimum och inte kvarstår under några längre perioder.

(142)

Vissa parter har hävdat att införlivandet av direktivet om förnybar energi i medlemsstaterna har varit alltför långsamt och att förbrukningen har släpat efter de mål som fastställs i det direktivet. Men även om de initiala målen inte uppfylldes helt under skadeundersökningsperioden, är den väsentligt ökade förbrukningen under perioden, 29,2 %, en positiv faktor som inte kan förbigås vid analysen. I vilket fall som helst kan det påstådda långsamma införlivandet av direktivet om förnybar energi inte rättfärdiga den stora volymen dumpad lågprisimport på unionsmarknaden som underskrider unionsindustrins priser och vållar denna industri skada. Invändningen avvisades därför.

(143)

Parter har också gjort gällande att unionsindustrin ensam inte skulle kunna tillgodose efterfrågan inom unionen beroende på osäkerheten när det gäller regelverket och på att certifieringssystemet är mycket långsamt, vilket skulle undergräva nyttan för de certifierade unionstillverkarna. Slutligen har vissa parter anfört att den eventuella skada som unionstillverkarna lidit beror på att många av tillverkarna hade interna problem under skadeundersökningsperioden. Dessa påståenden styrktes dock inte, och undersökningen kunde inte bekräfta att det fanns någon grund för dem. Det bör ändå påpekas att undersökningen visade att eventuell påstådd låg nivå för unionstillverkningen motiverades av en låg nivå på försäljningspriset på unionsmarknaden som i hög grad påverkades av ökningen av dumpad lågprisimport från Förenta staterna som underskred unionstillverkarnas priser, särskilt under undersökningsperioden. Det framgick att unionstillverkarna inte hade något annat val än att stoppa produktionen, eftersom priserna särskilt under undersökningsperioden inte ens räckte för att täcka deras råvarukostnader. Därmed kan ovannämnda obestyrkta påståenden inte anses bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit under undersökningsperioden.

(144)

Därmed dras slutsatsen att alla de ovannämnda faktorerna inte bryter orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Förenta staterna.

(145)

Parterna tar slutligen upp det faktum att en stor del av exporten under undersökningsperioden deklarerades enligt KN-nummer 3824, vilket innebär en låg tullsats. Efter utgången av undersökningsperioden höjdes nivån på respektive tullsatser. Parterna anser att skadan orsakades av den låga tullsatsen och inte av dumpningen. I detta avseende räcker det att framhålla att tullsatserna kan ändras vid vilken tidpunkt som helst och att detta argument därför inte kan ifrågasätta förekomsten av skada under undersökningsperioden.

(146)

Ovanstående analys visar att lågprisimporten med ursprung i det berörda landet ökade kraftigt både volymmässigt och sett till marknadsandelar under skadeundersökningsperioden. Det har dessutom konstaterats att priserna för denna import låg under de priser som unionsindustrin tog ut på unionsmarknaden.

(147)

Denna ökning av volymen och marknadsandelen för den dumpade importen från det berörda landet sammanföll med en övergripande och kontinuerlig ökning av förbrukningen i unionen och även med negativa resultat för unionsindustrin under skadeundersökningsperioden. Exportörerna i det berörda landet lyckades öka sin marknadsandel genom att systematiskt underskrida unionsindustrins priser. Samtidigt kunde unionsindustrin inte uppnå varaktiga positiva lönsamhetsnivåer trots ökad verksamhet.

(148)

Granskningen av andra kända faktorer som skulle ha kunnat vålla unionsindustrin skada visade att ingen av dessa föreföll bryta det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen från det berörda landet och den skada som unionsindustrin lidit.

(149)

På grundval av denna analys, i vilken det har redogjorts för verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation och gjorts en avgränsning av den dumpade importens skadevållande verkningar, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från Förenta staterna har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(150)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det, trots slutsatsen om skada på grund av dumpad import från det berörda landet, fanns tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa antidumpningsåtgärder i detta särskilda fall. Analysen av unionens intresse gjordes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, däribland intressena hos unionsindustrin, importörerna och användarna av den berörda produkten.

(151)

Undersökningen har visat att den dumpade importen från Förenta staterna har vållat unionsindustrin väsentlig skada. Utan åtgärder för att undanröja den snedvridning av handeln som följer av denna import förefaller det högst sannolikt att unionsindustrins ekonomiska situation fortsätter att försämras.

(152)

Införandet av antidumpningstullar förväntas innebära att effektiva handelsvillkor återupprättas på unionsmarknaden, så att unionsindustrins priser kan återspegla produktionskostnaden. Det kan förväntas att införandet av åtgärder också skulle göra det möjligt för unionsindustrin att öka försäljningsvolymen och därmed återvinna den marknadsandel som förlorades på grund av dumpad import. Detta kommer i sin tur att inverka positivt på unionsindustrins ekonomiska situation och lönsamhet.

(153)

Därför drogs slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder på import av den berörda produkten med ursprung i Förenta staterna inte skulle strida mot unionsindustrins intresse.

(154)

Två företag skickade svar på frågeformulären avsedda för icke-närstående importörer i unionen. Kontrollbesök gjordes på plats hos dessa samarbetsvilliga importörer. För båda de besökta företagen utgör handeln med bioetanol endast en liten del av deras totala omsättning (mindre än 5 %). Dessutom angav båda företagen att de skulle kunna föra över eventuella prisökningar på sina kunder, dvs. användarna.

(155)

Baserat på tillgänglig information drogs slutsatsen att ett införande av åtgärder inte skulle ha någon väsentlig negativ inverkan på importörerna.

(156)

Fyra företag skickade svar på frågeformulären avsedda för användare i unionen. Kontrollbesök gjordes på plats hos en av dessa.

(157)

För det företag som besöktes utgjorde handeln med etanol en liten del av omsättningen, mindre än 5 %. Företaget har gjort en konsekvensbedömning för en blandning av E5 och beräknat att en tull på 100 EUR/m3 skulle innebära en prisökning på 0,005 EUR/liter vid pump.

(158)

När det gäller övriga tre användare framgår det tydligt av data i deras svar på frågeformuläret att inverkan skulle vara begränsad även för dem. För ett företag är de volymer som köps in från det berörda landet små, och införande av antidumpningstull skulle endast inverka minimalt på företagets lönsamhet.

(159)

De båda övriga samarbetsvilliga användarna är närstående och har deklarerat att eventuella antidumpningstullar kan föras över på deras kunder. De klargjorde också att de hade tillräckliga möjligheter att välja leverantörer och inte är beroende av import från Förenta staterna.

(160)

Några parter har hävdat att det inte finns tillräcklig kapacitet i unionen för att tillgodose hela efterfrågan och att unionen behöver importera för att säkra sitt behov av bioetanol. Den kontrollerade kapacitetssiffran visar att det fanns oanvänd kapacitet i unionen, särskilt med hänsyn till den låga nivån på försäljningspriserna. Unionstillverkarna skulle därmed kunna öka sin produktion för att tillgodose den ökande efterfrågan, särskilt när snedvridningen av handeln på marknaden har undanröjts. Dessutom förväntas det att nya produktionsanläggningar byggs som kommer att tas i drift inom en nära framtid, vilket minskar de påstådda riskerna för brist på bioetanol i unionen.

(161)

Mot bakgrund av detta drogs slutsatsen att effekten av antidumpningsåtgärder mot import av bioetanol från Förenta staterna inte skulle ha någon väsentlig negativ inverkan på användarna i unionen.

(162)

Mot bakgrund av ovanstående drogs slutsatsen att det på grundval av de tillgängliga uppgifterna om unionens intresse inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av antidumpningsåtgärder på import av bioetanol med ursprung i Förenta staterna.

(163)

Med hänsyn till de slutsatser som dragits om dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse, bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas för att förhindra att dumpad import vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(164)

Vid fastställandet av nivån på tullen togs hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och det tullbelopp som var nödvändigt för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit, utan att den konstaterade dumpningsmarginalen överskrids.

(165)

Vid beräkning av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen, ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för unionsindustrin att täcka sina produktionskostnader och uppnå en vinst före skatt som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i unionen under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte hade förekommit någon dumpad import.

(166)

Med hänsyn till de konstateranden som gjorts, särskilt i skälen 102 och 103, anses det i detta fall att målvinsten för unionsindustrin bör baseras på den vinst som uppnåddes när importen från Förenta staterna var försumbar, dvs. den genomsnittliga vinstmarginal före skatt som en unionstillverkare som ingick i stickprovet uppnådde 2008 och 2009, en tillverkare som vid den tidpunkten inte befann sig i inledningsfasen. Det anses därför att en vinstmarginal på 6,8 % av omsättningen är rimlig och skulle kunna vara en lämplig miniminivå som unionsindustrin kunde ha förväntats uppnå under normala konkurrensförhållanden om det inte hade förekommit någon skadevållande dumpning under undersökningsperioden.

(167)

På grundval av detta beräknades ett icke-skadevållande pris för unionsindustrins likadana produkt. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att man justerade det försäljningspris som användes av unionstillverkarna i urvalet med den faktiska vinst/förlust som gjorts under undersökningsperioden och lade till den ovan nämnda vinstmarginalen.

(168)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Förenta staterna, som fastställts vid beräkningen av prisunderskridandet, och det icke-skadevållande priset för den produkt som unionsindustrin sålde på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det genomsnittliga totala importvärdet cif.

(169)

Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att slutgiltiga antidumpningsåtgärder bör införas på import av den berörda produkten och att dessa, i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen och regeln om lägsta tull, bör fastställas till en nivå motsvarande de lägre av dumpnings- och skademarginalerna. Alla tullsatser bör därför fastställas till den nivå på dumpningsmarginalerna som har konstaterats.

(170)

Följande slutgiltiga antidumpningstullar föreslås:

(171)

Med tanke på att antidumpningstullen även ska gälla blandningar som innehåller mer än 10 volymprocent (v/v) bioetanol, i proportion till deras bioetanolhalt, anses det, för att medlemsstaternas tullmyndigheter ska kunna genomföra åtgärden på ett effektivt sätt, lämpligt att fastställa tullen som ett fast belopp på grundval av blandningarnas halt av ren bioetanol.

(172)

Den antidumpningstullsats som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den nuvarande undersökningen. Den återspeglar följaktligen den situation som konstaterades vid undersökningen. Denna landomfattande tull som är tillämplig för alla företag är tillämplig på import av den berörda produkten med ursprung i Förenta staterna.

(173)

Man planerade ursprungligen att begränsa åtgärdernas varaktighet till tre år med hänsyn till den uppfattade dynamiska marknadsutvecklingen när det gäller den berörda produkten. Den här frågan bedömdes emellertid på nytt efter synpunkter som inkommit från berörda parter. Särskilt klagandena hävdade att det i detta skede skulle vara för tidigt att anta att betydande förändringar sker i marknadsmönstren, eftersom övergången till en ny generation bioetanol mycket sannolikt kan ta mycket lång tid och därför inte bör beaktas i det nuvarande förslaget. Det skulle också vara för tidigt att bedöma vilket resultat och vilken verkan vissa lagstiftningsförslag som för närvarande diskuteras skulle få för alla aktörer på marknaden. Efter granskningen av dessa argument ansågs det inte vara lämpligt att avvika från den normala giltighetstid för åtgärderna som föreskrivs i artikel 11.2 i grundförordningen. Detta påverkar dock inte möjligheten för berörda parter att begära en översyn enligt artikel 11.3 när omständigheterna så kräver.

(174)

Kommissionen har mottagit begäranden från klaganden om registrering av import av bioetanol från Förenta staterna. Enligt artikel 14.6 i grundförordningen kan kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén ålägga tullmyndigheterna att vidta lämpliga åtgärder för att registrera importen så att åtgärder därefter kan vidtas mot denna import från och med dagen för registreringen. Importen kan göras till föremål för registrering efter begäran av unionsindustrin, om begäran innehåller tillräcklig bevisning för att motivera en sådan åtgärd. Klaganden hävdade att sådana villkor uppfylldes automatiskt, eftersom registrering infördes vid det parallella antisubventionsförfarandet beträffande import av bioetanol med ursprung i Förenta staterna (14).

(175)

Det bör dock understrykas att registreringen i samband med det parallella anti-subventionsförfarandet har införts under helt andra förhållanden. Såsom anges i skäl 10 i förordning (EU) nr 771/2012, beslöt kommissionen, trots att det konstaterats att det faktiskt förekommit utjämningsbara subventioner och att dessa vållat unionsindustrin väsentlig skada under undersökningsperioden, att inte införa någon provisorisk utjämningstull, eftersom det preliminärt konstaterats att det huvudsakliga subventionssystemet som gällde under undersökningsperioden hade slutat gälla i den meningen att det inte längre medförde några förmåner vid den tidpunkt då provisoriska åtgärder skulle ha införts. Det finns dock tecken som tyder på att Förenta staterna under de kommande månaderna kan komma att återinföra det huvudsakliga, konstaterat utjämningsbara subventionssystemet med retroaktiv verkan. Om så sker, anser kommissionen att den skulle ha rätt att anta (och senare uppbära) provisoriska utjämningstullar enligt denna undersökning. För att bevara Europeiska unionens rättigheter under dessa särskilda omständigheter har därför kommissionen beslutat kräva att tullmyndigheterna registrerar import. Dessa särskilda omständigheter gäller inte i det här antidumpningsförfarandet.