a)

Lagvalet ska vara uttryckligt eller klart framgå av avtalsvillkoren eller av övriga omständigheter. Genom sitt val kan parterna ange tillämplig lag för hela avtalet eller för endast en del av det.

b)

Parterna kan när som helst komma överens om att en annan lag ska vara tillämplig på avtalet än den lag som det tidigare var underkastat. En ändring i valet av tillämplig lag som görs av parterna efter avtalsslutet påverkar inte avtalets giltighet till formen och försämrar inte heller tredje mans rättigheter.

c)

Om alla andra omständigheter av betydelse vid tidpunkten för lagvalet föreligger i ett annat land än det vars lag har valts, får inte parternas val hindra tillämpningen av sådana lagregler i det andra landet som inte kan avtalas bort.

d)

Om alla andra omständigheter av betydelse vid tidpunkten för lagvalet föreligger i en eller flera avtalsslutande parter, får parternas val av annan tillämplig lag än en avtalsslutande parts lag inte hindra tillämpningen av sådana regler i EES-lagstiftningen, i förekommande fall med den tillämpning som görs i den avtalsslutande part där den behöriga domstolen finns, som inte kan avtalas bort.

a)

Förekomsten och giltigheten av ett avtal eller en bestämmelse i ett avtal ska avgöras enligt den lag som avtalet skulle vara underkastat enligt denna artikel, om avtalet eller avtalsbestämmelsen var giltig.

En part kan dock åberopa lagen i det land där han har sin vanliga vistelseort för att få fastställt att han inte har samtyckt till avtalet eller avtalsbestämmelsen, om det framgår av omständigheterna att det inte skulle vara rimligt att avgöra verkan av hans uppträdande enligt den lag som anges i första stycket i detta led.

b)

Ett avtal som har ingåtts mellan personer som befinner sig, eller vars mellanmän befinner sig, i samma land när avtalet ingås är giltigt till formen om det uppfyller formkraven i den lag som enligt denna artikel är tillämplig på avtalets materiella innehåll, eller i lagen i det land där avtalet ingås.

Ett avtal som har ingåtts mellan personer som befinner sig, eller vars mellanmän befinner sig, i olika länder vid tidpunkten för avtalets ingående är giltigt till formen om det uppfyller formkraven i den lag som enligt denna artikel är tillämplig på avtalets materiella innehåll, eller i lagen i något av de länder där någon av parterna eller deras mellanmän befinner sig när avtalet ingås eller lagen i det land där någon av parterna hade sin vanliga vistelseort vid den tidpunkten.

En ensidig rättshandling som avser ett existerande eller ett framtida avtal är giltig till formen, om den uppfyller formkraven i den lag som enligt denna artikel är eller skulle vara tillämplig på avtalets materiella innehåll, lagen i det land där rättshandlingen upprättades, eller lagen i det land där den person som har upprättat handlingen hade sin vanliga vistelseort vid tidpunkten för upprättandet.

Utan hinder av första, andra och tredje styckena i detta led ska ett avtal som avser sakrätt i fast egendom eller hyra av fast egendom vara underkastat sådana formkrav som ställs enligt lagen i det land där egendomen är belägen, om enligt denna lag

c)

När ett avtal har ingåtts mellan personer som befinner sig i samma land, kan en fysisk person som skulle ha rättskapacitet och rättshandlingsförmåga enligt lagen i det landet åberopa bristande rättskapacitet och bristande rättshandlingsförmåga enligt lagen i ett annat land, endast om den andra avtalsparten när avtalet ingicks kände till eller borde ha känt till denna brist.

a)

Lagen i varje avtalsslutande part där risken är belägen vid den tidpunkt då avtalet ingås.

b)

Lagen i det land där försäkringstagaren har sin vanliga vistelseort.

c)

Om avtalet avser en livförsäkring, lagen i den avtalsslutande part där försäkringstagaren är medborgare.

d)

För ett försäkringsavtal som omfattar risker som begränsar sig till händelser som inträffar i en annan avtalsslutande part än den där risken är belägen, lagen i den avtalsslutande parten.

e)

Om försäkringstagaren i ett avtal som omfattas av denna punkt bedriver näringsverksamhet eller industriell verksamhet eller utövar ett fritt yrke och försäkringsavtalet täcker två eller fler risker som relaterar till denna verksamhet och är belägna i flera avtalsslutande parter, lagen i en av de berörda avtalsslutande parterna eller lagen i det land där försäkringstagaren har sin vanliga vistelseort.

a)

Försäkringsavtalet innebär inte att skyldigheten att teckna försäkring är uppfylld, såvida detta inte sker i överensstämmelse med de särskilda bestämmelser för denna försäkring som fastställts av den avtalsslutande part som föreskriver skyldigheten. Vid oförenlighet mellan lagen i den avtalsslutande part där risken är belägen och lagen i den avtalsslutande part som föreskriver skyldigheten att teckna försäkring, ska den senare gälla.

b)

Genom undantag från punkterna 2 och 4 får en avtalsslutande part fastställa att försäkringsavtalet ska regleras av lagen i den avtalsslutande part som föreskriver en skyldighet att teckna en försäkring.