29.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/1

(1)

Den 30 september 2010 meddelade Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina eller det berörda landet).

(2)

Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 16 augusti 2010 av Defence Committee of the Seamless Stainless Steel Tubes Industry of the European Union (nedan kallad unionsindustrins intresseorganisation) såsom företrädare för två grupper av unionstillverkare (nedan kallade klagandena) som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av unionens samlade produktion av vissa sömlösa rör av rostfritt stål. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av produkten i fråga och för att detta vållat väsentlig skada, och bevisningen ansågs också tillräcklig för att motivera inledandet av ett förfarande.

(3)

Kommissionen underrättade officiellt klagandena, andra kända unionstillverkare, de kända exporterande tillverkarna i Kina, företrädare för de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare samt deras intresseorganisationer om inledandet av förfarandet. Kommissionen underrättade också tillverkare i USA eftersom detta land ansågs som ett möjligt jämförbart land. Berörda parter gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(4)

Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda till detta gavs tillfälle att bli hörda.

(5)

Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare, icke-närstående importörer och unionstillverkare föreföll vara berörda angavs i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande för fastställande av dumpning och skada skulle kunna komma att genomföras, i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och, i så fall, göra ett urval, ombads alla exporterande tillverkare, importörer och unionstillverkare att ge sig till känna för kommissionen och lämna de grundläggande uppgifter om sin verksamhet när det gäller den berörda produkten under undersökningsperioden (1 juli 2009–30 juni 2010) som angavs i tillkännagivandet om inledande. Samråd ägde också rum med de kinesiska myndigheterna.

(6)

Av de 31 kinesiska exporterande tillverkare eller grupper av exporterande tillverkare som gav sig till känna gjorde kommissionen, i enlighet med artikel 17 i grundförordningen, ett urval på grundval av den största representativa exportvolym som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Urvalet består av tre (grupper av) företag som enligt uppgifter från Eurostat svarade för 25 % av den samlade importen under undersökningsperioden och mer än 38 % av de samarbetsvilliga exportörernas samlade volym under undersökningsperioden. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen samrådde kommissionen med de berörda parterna och de kinesiska myndigheterna om urvalet, och dessa hade inte något att invända.

(7)

Av de 21 unionstillverkare som kommissionen kontaktade lämnade elva de begärda uppgifterna och gick med på att ingå i urvalet. På grundval av uppgifterna från dessa samarbetsvilliga unionstillverkare gjorde kommissionen ett urval bestående av två grupper som företrädde fem unionstillverkare. Urvalet grundades på försäljningsvolym och produktion. De unionstillverkare som valdes ut svarade för 48 % av unionstillverkarnas totala försäljning inom EU, och för 80 % av försäljningen från de tillverkare som gav sig till känna.

(8)

Av de 62 icke-närstående importörer som kommissionen kontaktade svarade endast fem företag på stickprovsfrågorna inom tidsfristen. Det beslutades därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt och frågeformulär sändes ut till alla dessa företag. I slutändan besvarade endast två importörer frågeformuläret och samarbetade fullt ut i undersökningen.

(9)

För att de utvalda exporterande tillverkare i Kina som så önskade skulle ha möjlighet att ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsblanketter till de utvalda exporterande tillverkarna. Alla grupper av exporterande tillverkare ansökte om marknadsekonomisk status i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen eller om individuell behandling om undersökningen skulle visa att de inte uppfyllde villkoren för marknadsekonomisk status.

(10)

Tre (grupper av) företag ansökte om individuell undersökning. Det skulle i det preliminära skedet ha varit orimligt att pröva dessa ansökningar inom tidsfristen. Ett beslut om huruvida något av dessa företag kommer att beviljas individuell undersökning kommer därför att fattas i det slutgiltiga skedet.

(11)

Kommissionen underrättade officiellt de berörda utvalda exporterande tillverkarna i Kina och de utvalda unionstillverkarna om resultaten av bedömningen av marknadsekonomisk status.

(12)

Svar på frågeformulär mottogs från de utvalda exporterande tillverkarna i Kina, från alla utvalda unionstillverkare, från två icke-närstående importörer och från en användare.

(13)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för en analys av marknadsekonomisk status/individuell behandling och för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

—

Changshu Walsin Specialty Steel Co., Ltd., Haiyu Town, Changshu City och dess närstående företag: Shanghai Baihe Walsin Lihwa Specialty Steel Products Co., Ltd., Baihe Town, Qingpu District, Shanghai, Yantai Jin Cheng Precision Wire Rod Co., Ltd., ETDZ Yantai City, Shandong-provinsen, Yantai Dazhong Recycling Resource Co., Ltd., ETDZ Yantai City, Shandong-provinsen.

—

Shanghai Jinchang Stainless Steel Tube Manufacturing Co., Ltd., Situan Town, Fengxian District, Shanghai och dess närstående företag: Shanghai Jinchang International Trade Co., Ltd., Situan Town, Fengxian District, Shanghai, Shanghai Jinchang international trading Chongqing Co., Ltd., Jieshi Town, Banan District, Chongqing.

—

Wenzhou Jiangnan Steel Pipe Manufacturing Co., Ltd., Yongzhong, Longwan district, Wenzhou.

—

Salzgitter Mannesmann Stainless Tubes Headquarters, Mülheim an der Ruhr, Tyskland.

—

Salzgitter Mannesmann Stainless Tubes Deutschland, Remscheid, Tyskland.

—

Tubacex Tubos Inoxidables, S.A., Llodio, Spanien.

—

PEXCO, Scranton, Pennsylvania.

—

Salem Tube, Greenville, Pennsylvania.

—

Salzgitter Mannesmann Stainless Tubes USA, Houston, Texas.

—

Sandvik Materials Technology, Scranton, Pennsylvania.

(14)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2009 till och med den 30 juni 2010 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av utvecklingstendenser av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med 2006 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(15)

Den berörda produkt som beskrivs i tillkännagivandet om inledande är vissa sömlösa rör av rostfritt stål, andra än rör försedda med röranslutningar, lämpliga för rörledningar för gaser eller vätskor, avsedda att användas i civila luftfartyg, som för närvarande klassificeras enligt KN-numren 7304 11 00, 7304 22 00, 7304 24 00, ex 7304 41 00, 7304 49 10, ex 7304 49 93, ex 7304 49 95, ex 7304 49 99 och ex 7304 90 00 (nedan kallad den berörda produkten). Detta inbegriper hålade rörämnen, varmbearbetade produkter och kallbearbetade produkter.

(16)

Normalt används solida rörämnen av rostfritt stål (”billets”) som råvara vid tillverkningen. I det första tillverkningssteget framställs hålade rörämnen genom antingen strängpressning eller varmvalsning. Därefter kan det hålade rörämnet först varmbearbetas för att framställa ett varmbearbetat rör och ytterligare bearbetas genom kallpressning (stegvalsningsprocess) eller kallvalsning, för att framställa ett kallbearbetat rör. Alla typer av produkter (hålade rörämnen, varmbearbetade och kallbearbetade rör) har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden.

(17)

Sömlösa rör av rostfritt stål används framför allt inom följande industrier: den kemiska och petrokemiska industrin, produktion av gödselmedel, energiproduktion, bygg- och anläggningsverksamhet, farmakologi och medicinteknik, bioteknik, vattenbehandling och avfallsförbränning, utvinning och produktion av olja och gas, livsmedelsproduktion.

(18)

En unionstillverkare, som ytterligare bearbetar rör av rostfritt stål, hävdade att om åtgärder infördes borde KN-nummer 7304 49 10 undantas från produktdefinitionen eftersom detta omfattar hålade rörämnen som endast används för ytterligare bearbetning. Undersökningen visade emellertid att denna unionstillverkares leverantörer i både unionen och Kina deklarerade de varor som såldes till denna tillverkare som varmbearbetade eller kallbearbetade produkter.

(19)

Faktum är att deklarationen av dessa produkter som ”hålade rörämnen, för användning enbart för framställning av rör med annat tvärsnitt och annan väggtjocklek” avser varor som inte nödvändigtvis har andra fysiska egenskaper, utan endast ett annat användningsområde. Därför drogs preliminärt slutsatsen att det inte fanns anledning att utesluta ”hålade rörämnen” från produktdefinitionen.

(20)

Den berörda produkten och vissa sömlösa rör av rostfritt stål som säljs på hemmamarknaden i Kina liksom vissa sömlösa rör av rostfritt stål som säljs i unionen av unionsindustrins konstaterades ha samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden. De anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som anges i artikel 1.4 i grundförordningen.

(21)

Vid antidumpningsundersökningar rörande import från Kina ska i enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen ett normalvärde fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel för de tillverkare som befinns uppfylla samtliga av kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(22)

Kriterierna är i korthet följande:

(23)

I denna undersökning ansökte alla tre utvalda exporterande (grupper av) tillverkare om marknadsekonomisk status i enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen och svarade på frågorna på blanketten för ansökan om marknadsekonomisk status inom tidsfristen.

(24)

Undersökningen visade att ingen av de utvalda exporterande (grupperna av) tillverkarna i Kina uppfyllde kraven i de kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen och kan därför inte beviljas marknadsekonomisk status.

(25)

Inget av företagen uppfyllde det första kriteriet på grund av statligt inflytande i beslut som rör inköp av de huvudsakliga råvarorna (särskilt solida rörämnen av rostfritt stål, göt och rundstång). Dessa råvaror står för betydligt mer än 50 % av tillverkningskostnaden för den berörda produkten (sömlösa rör av rostfritt stål). Följaktligen är dessa råvaror den överlägset största insatsvaran i produktionen av den berörda produkten.

(26)

Den kinesiska staten spelar en betydande roll i samband med prissättningen av råvaror för sömlösa rör av rostfritt stål och utövar ständigt sitt inflytande på marknaden genom följande verktyg: exportskatt och ingen momsrabatt. För det första omfattas de huvudsakliga råvarorna vid tillverkningen av sömlösa rör av rostfritt stål sedan den 1 januari 2008 av en exportskatt på 15 %. För det andra återbetalar inte staten mervärdesskatten vid export av dessa råvaror.

(27)

Företagen i urvalet köper de huvudsakliga råvaror de använder vid tillverkningen av sömlösa rör av rostfritt stål på den kinesiska hemmamarknaden. Undersökningen visade att i genomsnitt och beroende på stålets kvalitet är priserna på råvarorna omkring 30 % lägre på den kinesiska hemmamarknaden än på världsmarknaderna (USA eller EU).

(28)

Med tanke på att Kina måste importera huvuddelen av sin järnmalm till internationella marknadspriser står det klart att landet inte åtnjuter någon naturlig komparativ fördel som skulle kunna förklara de låga priserna på de huvudsakliga råvarorna på den inhemska kinesiska marknaden. Dessutom har olika studier under flera år pekat på ett större statligt inflytande inom denna sektor (3). I dessa rapporter anges att den kinesiska staten har identifierat 15 ”strategiska" industrier och sju s.k. pelarindustrier. Grundläggande konsumenter av specialstål i senare led tillhör de sju s.k. pelarindustrierna som den kinesiska staten stöder genom sin industripolitik (4). De negativa verkningarna av exportskatter och delvis momsrabatt har också understrukits i Världshandelsorganisationens (WTO:s) handelspolitiska granskningar av Kinas handelspolitik och handelsförfaranden (5).

(29)

Som anges i WTO:s handelspolitiska granskningar är exportskatter och momsrabatter handelspolitiska verktyg vars användning minskar exportvolymerna av de råvaror som berörs, styr om leveranserna till hemmamarknaden och leder till ett nedåtriktat tryck på de inhemska priserna på dessa produkter (6). Den aktuella undersökningen visade faktiskt på en betydande skillnad mellan inhemska priser och världsmarknadspriser. En sådan skillnad utgör ett underförstått stöd till inhemska industrier i senare led och ger dem därmed en konkurrensfördel. Detta argument förstärks ytterligare av att det inte tas ut någon exportskatt på den berörda produkten (sömlösa rör av rostfritt stål), som dessutom gynnas av en momsrabatt.

(30)

Genom att fastställa att exportskatter och momsrabatter används på olika sätt på industrier i både tidigare och senare led visar den aktuella undersökningen på ett statligt inflytande, som man kan sluta sig till genom den betydande prisskillnaden mellan råvarorna till rostfritt stål (särskilt solida rörämnen av rostfritt stål, göt och rundstång) på den kinesiska marknaden respektive världsmarknaderna.

(31)

Denna skillnad mellan priserna på den kinesiska hemmamarknaden och världsmarknadspriserna borde, i avsaknad av statligt inflytande, göra de inhemska tillverkarna av ovannämnda råvaror benägna att exportera sina produkter till högprismarknader för att öka sina vinster. Den kinesiska tullstatistiken bekräftar samtidigt att det knappt förekommer någon export av solida rörämnen av rostfritt stål från Kina till resten av världen. Under 2009 uppgick exporten av rostfritt stål i form av göt och andra obearbetade former av rostfritt stål till mindre än 2 ton och under 2010 till mindre än 5 ton. Detta är ett ytterligare argument som visar på statligt inflytande på råvarumarknaden.

(32)

Denna kinesiska praxis ska betraktas som en underliggande faktor för statligt inflytande över företagens beslut om råvaror. Det nuvarande kinesiska systemet med höga exporttullar och ingen återbetalning av mervärdesskatt för export av råvaror har i princip lett till en situation där de kinesiska råvarupriserna fortsätter att avgöras av statliga ingripanden och kommer, med all sannolikhet, att även i framtiden utgöra ett stöd till kinesiska tillverkare av sömlösa rör av rostfritt stål.

(33)

När det gäller det första kriteriet inkluderade ett av företagen dessutom inte två närstående råvaruleverantörer i sina stickprovsuppgifter eller i sin ansökan om marknadsekonomisk status. Företaget hävdade att dessa leverantörer endast levererar små mängder och att det faktum att de inte rapporterades därför inte kunde eller skulle ha haft någon betydande inverkan på undersökningsresultatet. Det ska noteras att för det första måste kommissionen få en fullständig bild av alla företagen i en grupp som är verksamma med tillverkningen eller försäljningen av den berörda produkten, oavsett företagens storlek eller storleken på deras försäljning av den berörda produkten. Vidare kan noteras att leveranser av råvaror är relativt splittrade och fördelade på flera små leverantörer. Kommissionen drog därför slutsatsen att företaget, bortsett från snedvridningen av viktiga insatsvaror enligt ovan, inte lyckades bevisa att det fattade sina beslut som svar på marknadssignaler, utan ett större statligt inflytande, och att kostnaderna återspeglade marknadsvärden.

(34)

Förutom det första kriteriet kunde några företag inte heller visa att de uppfyllde det andra respektive tredje kriteriet. Två företag kunde inte visa att de hade en enda uppsättning räkenskaper som var föremål för en självständig revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer. För ett företag återspeglades avvikelser i redovisningsuppgifterna inte i revisionsrapporten. Ett annat företag kunde inte lägga fram räkenskaper för vissa av sina verksamhetsår.

(35)

Slutligen erhöll ett företag lån från statligt ägda banker till förmånliga räntesatser, betydligt under marknadsränta. Detta visar att tillverkningskostnader och den ekonomiska situationen är föremål för betydande snedvridningar till följd av det icke-marknadsekonomiska systemet.

(36)

Efter det att resultaten av granskningen av ansökningarna om marknadsekonomisk status hade offentliggjorts, inkom synpunkter från unionsindustrin och tre utvalda exporterande (grupper av) berörda tillverkare.

(37)

Ett företag hävdade att kommissionens beslut att inte bevilja marknadsekonomisk status påverkades och därmed snedvreds av beräkningen av dumpningsmarginalen. I detta avseende ska det konstateras att beslutet om marknadsekonomisk status föregår alla dumpningsberäkningar och att varje kontroll som utfördes uteslutande rörde uppgifter som hade samband med beslutet om marknadsekonomisk status. Påståendet saknar därför grund.

(38)

Ett företag hävdade att det inte behövde lämna in ansökningar om marknadsekonomisk status för närstående råvaruleverantörer. Detta argument måste avvisas. I tillkännagivandet om inledande anges tydligt att namn på och noggrann beskrivning av verksamheten hos alla närstående företag som är inbegripna i tillverkning och/eller försäljning (på exportmarknaden eller på hemmamarknaden) av den undersökta produkten måste lämnas till kommissionen.

(39)

Företaget hävdade vidare att snedvridningen på råvarumarknaden inte var betydande eftersom 17,5 % av råvarorna importeras från icke-närstående internationella leverantörer och resten huvudsakligen köps från närstående företag. Den information som kommissionen har tillgång till visar att omkring 30 % av råvarorna köps lokalt och att resten huvudsakligen importeras från närstående leverantörer. I detta sammanhang ska det noteras att internpriser från närstående leverantörer normalt inte betraktas som tillförlitlig information. Dessutom är totalt sett de inköpspriser som företaget betalar för råvaror från oberoende leverantörer betydligt lägre än de priser i EU eller i USA som de andra undersökta exporterande tillverkarna betalar. Påståendet avvisas därför.

(40)

Ett företag bestred kommissionens beräkning av prisskillnaden mellan råvarupriserna på den kinesiska hemmamarknaden och världsmarknadspriserna. Efter att ha kontrollerat detta bekräftar kommissionen sin beräkning, Företaget tog bland annat inte hänsyn till det legeringspåslag som leverantörerna i USA och EU tillämpar. Detta påstående avvisas därför.

(41)

Ett företag hävdade vidare att avvikelserna mellan deklarationen av inkomstskatt och räkenskaperna var normala, inte stora och att det därför inte fanns någon anledning att lämna förklaringar till detta i noterna till räkenskaperna. Detta borde därför inte ha påverkat kommissionens beslut. Det kan konstateras att avvikelserna avseende den årliga vinsten uppgår till närmare 30 miljoner renminbin och borde därför ha betraktats som betydande och följaktligen ha förklarats i noterna till räkenskaperna.

(42)

Ett annat påstående rörde en påstådd överträdelse av WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder och EU:s grundläggande antidumpningsförordning (7). Företaget hävdade att kommissionen, genom att avvisa en ansökan om marknadsekonomisk status med motiveringen att företag kanske erhåller subventioner, straffar exportörer för subventioner som ansetts rättsstridiga utan styrkande underlag. Detta argument måste avvisas. Ansökningarna om marknadsekonomisk status har inte avvisats på grundval av eventuella subventioner utan på särskilda grunder som fastställs i skälen ovan samt i de detaljerade handlingarna med slutliga uppgifter om marknadsekonomisk status som skickats till parterna. Det främsta skälet till att ansökan om marknadsekonomisk status avvisades var den snedvridning som uppstått på råvarumarknaden. Dessutom bör det understrykas att det faktum att företag erhöll lån från statligt ägda banker till förmånliga räntesatser betydande under marknadsränta är en tydlig följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

(43)

Sammanfattningsvis föranledde ingen av de synpunkter som mottogs någon ändring av beslutet när det gällde marknadsekonomisk status.

(44)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen ska en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterierna i artikel 9.5 i grundförordningen. Dessa kriterier är i korthet följande:

(45)

De tre ovan nämnda utvalda (grupper av) företag som inte beviljades marknadsekonomisk status ansökte också om individuell behandling. Det konstaterades preliminärt att alla dessa tre utvalda (grupper av) företag uppfyllde kraven i artikel 9.5 i grundförordningen och därmed kunde beviljas individuell behandling.

(46)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priserna på hemmamarknaden eller det konstruerade normalvärdet i ett jämförbart land.

(47)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen sin avsikt att använda USA som ett lämpligt jämförbart land för fastställande av normalvärdet för Kina. En part ansåg att Indien var en bättre jämförbar marknad till följd av en liknande utvecklingsnivå som Kina. Kommissionen fick inte till stånd något samarbete från de indiska tillverkarna. USA föreföll i ett första skede lämpligt med tanke på landets öppenhet i fråga om importkonkurrens (tulltaxa på 0 % jämfört med 10 % i Indien) och en relativt hög konkurrens på hemmamarknaden med 15–20 amerikanska tillverkare.

(48)

Svaren på frågeformulären och kontrollbesöken visade emellertid att USA inte är ett lämpligt jämförbart land. Samtliga av de samarbetsvilliga tillverkarna i USA förlitar sig på import av huvudsakliga råvaror och färdiga produkter från sina moderbolag i EU och upprätthåller en begränsad tillverkning i USA, främst för att kunna möta kundanpassade och tidskritiska order. De samarbetsvilliga amerikanska tillverkarna har en tillverkningsvolym som utgör en bråkdel av volymen hos deras europeiska moderbolag. Men de samarbetsvilliga amerikanska tillverkarna har framför allt höga bearbetningskostnader som speglar deras särskilda tillverkningssituation. Dessa kostnader bidrar till höga inhemska priser på den amerikanska marknaden.

(49)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet fastställas på grundval av priset eller det konstruerade normalvärdet i ett tredjeland med marknadsekonomi eller priset från ett sådant tredjeland till andra länder, inbegripet EU. Eftersom det inte, av de anledningar som anges i ovan anförda skäl, var möjligt att fastställa normalvärdet på grundval av priser eller det konstruerade värdet i USA, undersöktes den andra metoden. På grund av nedan anförda skäl var emellertid inte heller denna metod lämplig i det aktuella fallet. Precis som med de amerikanska inhemska försäljningspriserna, kommer även de amerikanska exportpriserna att färgas av de höga tillverkningskostnaderna och det faktum att exportvolymerna skulle vara begränsade (dvs. mindre än 2 % av den kinesiska exporten till EU). En viss del av exporten tycks dessutom gå till närstående företag och anses därmed inte tillförlitlig för fastställande av normalvärde.

(50)

Som ett alternativ till de två ovan nämnda metoderna anges det i artikel 2.7 1 i grundförordningen att normalvärdet kan fastställas på någon annan skälig grund, exempelvis det pris som faktiskt betalas eller ska betalas i unionen för den likadana produkten, vid behov vederbörligen justerat för att inbegripa en skälig vinstmarginal. Denna metod har använts provisoriskt i det aktuella fallet eftersom undersökningen i detta skede visade att USA inte var ett lämpligt jämförbart land.

(51)

För de produkttyper som exporterades av de utvalda kinesiska (grupperna av) exporterande tillverkare för vilka ingen försäljning gjordes av de utvalda unionstillverkarna, använde kommissionen provisoriskt priser som faktiskt betalats eller skulle betalas i unionen för den likadana produkten, vid behov vederbörligen justerat för att inbegripa en skälig vinstmarginal, för de mest liknande produkttyperna med samma diameter, stålkvalitet och produkttyp (t.ex. kall- eller varmdragna).

(52)

I samtliga fall exporterades den berörda produkten till oberoende kunder i unionen och därför fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, det vill säga på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(53)

Dumpningsmarginalerna fastställdes på grundval av en jämförelse mellan de utvalda exportörernas enskilda exportpriser på nivån fritt fabrik och de utvalda unionstillverkarnas inhemska försäljningspriser fastställda enligt den metod som anges i skäl 50.

(54)

För att jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet. Lämpliga justeringar gjordes i samtliga fall där dessa konstaterades vara skäliga och korrekta och kunde styrkas. Bland annat gjordes justeringar för indirekta skatter, sjöfrakts- och försäkringskostnader, frakt i det exporterande landet, garantikostnader, provisioner, kreditkostnader, bankavgifter, handelsled och, vilket beskrivs närmare i skäl 70, kvalitetsuppfattning.

(55)

De preliminära dumpningsmarginalerna uttrycktes i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull.

(56)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalerna för de utvalda samarbetsvilliga exporterande tillverkare som beviljats individuell behandling på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittligt normalvärde som fastställts på grundval av priser som faktiskt betalats eller skulle betalas i unionen för den likadana produkten, vid behov vederbörligen justerat för att inbegripa en skälig vinstmarginal, enligt vad som närmare beskrivs i skälen 50 och 51, och varje företags vägda genomsnittliga exportpris för den berörda produkten till unionen enligt vad som fastställs ovan.

(57)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:

(58)

Dumpningsmarginalen för de övriga samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina som inte ingick i urvalet beräknades som ett vägt genomsnitt av dumpningsmarginalen för de exporterande tillverkarna i urvalet, i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen.

(59)

På grundval av detta fastställdes dumpningsmarginalen preliminärt till 71,1 % av priset cif vid unionens gräns, före tull.

(60)

Med tanke på att samarbetsviljan i undersökningen var hög (enligt Eurostat svarade de samarbetsvilliga företagen för omkring 64 % av all import under undersökningsperioden) fastställdes den landsomfattande marginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkare utifrån den högsta konstaterade dumpningsmarginalen för de (grupper av) tillverkare som ingick i urvalet.

(61)

På grundval av detta fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till 83,2 % av priset cif vid unionens gräns, före tull.

(62)

Under undersökningsperioden tillverkades den likadana produkten av 21 unionstillverkare. Dessa 21 unionstillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kommer därför nedan att kallas för unionsindustrin.

(63)

Såsom anges i skäl 7 valdes två grupper av unionstillverkare som företrädde fem unionstillverkare, som svarar för mer än 50 % av unionens samlade produktion av den likadana produkten, ut för att ingå i urvalet. Av de återstående samarbetsvilliga unionstillverkarna ifrågasattes stickprovsurvalet av det företag som begärde en begränsning av produktdefinitionen (se skälen 16 och 17). Framför allt framförde tillverkaren kritik mot att urvalet enbart omfattade företag som är verksamma på både ”marknaden för färdiga produkter” och marknaden för ”insatsmaterial”, samt mot att urvalet enbart bestod av företag för vars räkning klagomålet ingivits. Det erinras om att detta företag köper sina insatsvaror från både Kina och unionsindustrin. Tillverkaren har vidare inte lagt fram någon bevisning för att det faktiskt finns två separata marknader. Dessutom svarade tillverkaren för mindre än 2 % av unionens samlade tillverkning under undersökningsperioden, och slutligen valdes de två företagsgrupperna ut på grundval av de objektiva kriterier som anges i skälen 7 och 8.

(64)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av uppgifter om unionsindustrins försäljningsvolymer på unionsmarknaden från unionsindustrins intresseorganisation, som företräder klagandena (se skäl 2), samt uppgifter om importvolymer för unionsmarknaden från Eurostat. Uppgifterna från Eurostat krävde vissa justeringar när det gällde importen från Sydamerika och Japan under vissa perioder, eftersom de till viss del var snedvridna till följd av felaktig rapportering av uppgifter.

(65)

Förbrukningen i unionen minskade kraftigt med 35 % mellan 2006 och undersökningsperioden. Den ökade svagt mellan 2006 och 2007, toppade 2007 och minskade därefter oavbrutet varje år fram till undersökningsperioden.

Tabell 1

(66)

Skadeundersökningsperioden kännetecknades av stora fluktuationer på marknaden, främst till följd av kraftig volatilitet i efterfrågan på rör av rostfritt stål. Under 2007 och de tre första kvartalen 2008 präglades marknaden av en mycket kraftig uppgång, innan den ekonomiska krisen började påverka efterfrågan. Denna inverkan visade sig först under sista kvartalet 2008, förvärrades under 2009 och fortsatte även under första halvåret 2010 och påverkade därmed även hela undersökningsperioden. Allt detta återspeglas tydligt i unionens trendmässiga förbrukning som nådde en topp 2007 för att därefter minska varje år.

(67)

Importvolymen av den berörda produkten från Kina till unionsmarknaden ökade under skadeundersökningsperioden. Totalt sett ökade importen från Kina med 14 % under skadeundersökningsperioden. Mellan 2006 och 2007 fördubblades i stort sett importen från Kina, för att sedan minska varje år mellan 2007 och undersökningsperioden, främst till följd av den minskade förbrukningen (eftersom marknadsandelen förblev oförändrad mellan 2008 och undersökningsperioden – se skäl 68).

Tabell 2

(68)

Marknadsandelen för dumpad import från Kina nästan fördubblades under skadeundersökningsperioden och ökade med 76 % eller 7,9 procentenheter. Denna ökning av marknadsandelar skedde framför allt mellan 2006 och 2007 för att sedan ligga kvar på en hög nivå.

Tabell 3

(69)

Tabellen nedan visar det genomsnittliga priset på dumpad import från Kina vid unionens gräns, före tull, enligt uppgifter från Eurostat. Under skadeundersökningsperioden ökade det genomsnittliga priset på import från Kina fram till 2008 och föll sedan mellan 2008 och undersökningsperioden.

Tabell 4

(70)

En jämförelse, modell för modell, gjordes mellan de kinesiska exporterande tillverkarnas försäljningspriser och de utvalda unionstillverkarnas försäljningspriser i unionen. I det syftet jämfördes de utvalda unionstillverkarnas priser till icke-närstående kunder med de priser som tillämpades av de utvalda exporterande tillverkarna i det berörda landet. Vid behov gjordes justeringar för att ta hänsyn till skillnader i marknadens uppfattning om produktens kvalitet, handelsled och kostnader efter importen.

(71)

Jämförelsen visade att under undersökningsperioden såldes import av den berörda produkten med ursprung i Kina i unionen till priser som underskred unionsindustrins priser med 21–32 %.

(72)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla relevanta ekonomiska faktorer och indikatorer av betydelse för unionsindustrins tillstånd. De indikatorer som avser försäljning och marknadsandelar avser alla unionstillverkare. Övriga indikatorer avser de unionstillverkare som ingick i urvalet. Vad gäller de indikatorer som baseras på tillverkarna i urvalet är det, eftersom urvalet endast bestod av två grupper av tillverkare, av sekretesskäl inte möjligt att redovisa de faktiska aggregerade uppgifterna i tabellerna nedan. I stället anges endast indexerade uppgifter som visar på den trendmässiga utvecklingen i dessa indikatorer.

(73)

Unionens tillverkningsvolym ökade mellan 2006 och 2008, men minskade kraftigt mellan 2008 och undersökningsperioden. Den kraftiga minskningen av tillverkningsvolymen berodde dels på den vikande marknaden, dels på det ökade trycket från dumpad import.

Tabell 5

(74)

Unionsindustrins tillverkningskapacitet förblev relativt stabil under hela skadeundersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet minskade emellertid med 35 % mellan 2006 och undersökningsperioden. Under undersökningsperioden minskade kapacitetsutnyttjandet till lite mer än hälften av nivån 2008.

Tabell 6

(75)

Tabellen nedan visar att nivån på utgående lager först ökade fram till 2008 då tillverkningen i unionen var som störst, och därefter började minska till följd av en minskad tillverkningsverksamhet.

Tabell 7

(76)

Försäljningsvolymen för alla unionstillverkare på EU-marknaden minskade totalt sett med 39 % samtidigt som den kinesiska exporten ökade med 14 % (se skäl 68). Unionsindustrins försäljningsvolym i unionen utvecklades enligt följande:

Tabell 8

(77)

Unionsindustrins marknadsandel minskade med 3,4 procentenheter mellan 2006 och 2007 och förblev relativt stabil under resten av skadeundersökningsperioden, med en mindre tillfällig ökning 2009. Under skadeundersökningsperioden tappade unionsindustrin totalt sett 3,6 procentenheter av sin marknadsandel samtidigt som marknadsandelen för den dumpade importen från Kina nästan fördubblades (se tabell 3).

Tabell 9

(78)

När det gäller de genomsnittliga försäljningspriserna framgår det av tabellen nedan att under 2007 ökade unionsindustrin sina försäljningspriser för att därefter gradvis minska dem varje år fram till undersökningsperioden, till prisnivåer under nivåerna 2006. Utvecklingen och den kraftiga volatiliteten i unionsindustrins försäljningspriser berodde delvis på att råvarukostnaderna fluktuerade våldsamt.

Tabell 10

(79)

Sysselsättningsnivån följde i stort sett utvecklingen i tillverkningsvolymerna (se tabell 5), vilket visar att unionsindustrin har försökt att rationalisera sina tillverkningskostnader när det varit nödvändigt. Unionsindustrin försökte anpassa sin arbetsstyrka efter de försämrade marknadsvillkoren genom att minska arbetstiden snarare än att minska antalet anställda. Tabellen nedan visar därför sysselsättningsnivån i heltidsekvivalenter. Sysselsättningen uttryckt i heltidsekvivalenter inom unionsindustrin ökade med 11 procentenheter mellan 2006 och 2008, följt av en minskning med 19 procentenheter från 2008 till undersökningsperioden. Överlag minskade antalet heltidsekvivalenter med 8 % under skadeundersökningsperioden.

Tabell 11

(80)

Trots de åtgärder som vidtogs av unionsindustrin (se ovan) föll produktiviteten per heltidsekvivalent inom unionsindustrin kraftigt med totalt 29 %. Den kraftiga inverkan av den dumpade kinesiska importen under perioden med en vikande efterfrågan på marknaden hindrade unionsindustrin från att upprätthålla sina produktivitetsnivåer.

Tabell 12

(81)

Under skadeundersökningsperioden lyckades unionsindustrin kontrollera utvecklingen av arbetskraftskostnaderna. Tabellen nedan visar att den genomsnittliga årliga arbetskraftskostnaden ökade något under 2007 och 2008, men minskade under 2009 och undersökningsperioden. Under perioden som helhet minskade enhetsarbetskostnaden med 2 %. Denna minskning skulle emellertid ha blivit ännu tydligare om avgångsvederlag inte hade inbegripits i den ovan nämnda utvecklingen.

Tabell 13

(82)

Unionsindustrins lönsamhet fastställdes genom att nettovinsten av försäljningen före skatt av den likadana produkten på unionsmarknaden till icke-närstående kunder uttrycktes i procent av försäljningsomsättningen. Unionsindustrins lönsamhetsmarginaler utvecklades därmed på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 14

(83)

Som visas i tabellen ovan toppade unionsindustrins lönsamhet 2007 till följd av de exceptionella marknadsförhållanden som gynnade alla marknadsaktörer. Den genomsnittliga lönsamheten började försämras efter 2007 och lönsamheten vände till en kraftig förlust under 2009 och undersökningsperioden.

(84)

När det gäller räntabiliteten, uttryckt som vinst i procent av investeringarnas bokförda nettovärde, verkar denna indikator ha följt lönsamhetstrenden.

(85)

Kassaflödet (netto) från rörelsen utvecklades på följande sätt (med hänsyn till det negativa kassaflödet 2006 betraktades undantagsvis för denna tabell 2007 som referensår för att visa på utvecklingen i kassaflödet):

Tabell 15

(86)

Tabellen ovan visar att unionsindustrins kassaflöde toppade under 2008 för att därefter minska fram till skadeundersökningsperiodens slut, och nådde en relativt låg nivå under undersökningsperioden.

(87)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades de utvalda unionstillverkarnas investeringar på följande sätt:

Tabell 16

(88)

Som framgår av tabellen ovan fortsatte unionstillverkarna att trots sin bräckliga ekonomiska situation investera under 2009 och undersökningsperioden (se ovan). Anledningen till detta är att i) det normalt inom denna typ av industri krävs vissa fleråriga investeringar som måste slutföras oavsett den rådande marknadssituationen, och att ii) det i denna sektor är nödvändigt att regelbundet uppgradera maskinerna för att kunna tillverka större kvantiteter av produkter i de högre kvalitetssegmenten (som en åtgärd för att upprätthålla konkurrenskraften gentemot andra tillverkare).

(89)

Dumpningsmarginalerna för importen från Kina är mycket höga (se skäl 57). Med hänsyn till den dumpade importens volym, marknadsandel och pris kan dumpningsmarginalens inverkan anses vara betydande.

(90)

Skadeindikatorerna utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden. Detta framgår tydligt av bland annat indikatorerna för lönsamhet, tillverkningsvolym, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym och marknadsandel som alla har visat på en klart vikande trend.

(91)

Samtidigt underskred importen av rör av rostfritt stål från Kina unionsindustrins priser med upp till 32 % under undersökningsperioden (se skäl 71).

(92)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen preliminärt slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(93)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den dumpade importen hade vållat unionsindustrin skada i en sådan utsträckning att skadan kunde betecknas som väsentlig. Andra kända faktorer utöver den dumpade importen vilka samtidigt med denna kunde ha vållat unionsindustrin skada granskades också för att säkerställa att den eventuella skada som dessa andra faktorer hade vållat inte tillskrevs den dumpade importen.

(94)

Mellan 2006 och undersökningsperioden ökade volymen av dumpad import av den berörda produkten med 14 % på en marknad som krympte med 35 %, vilket resulterade i att den ökade sin marknadsandel på unionsmarknaden med 76 %, från 10,5 % till 18,4 %.

(95)

Ökningen av den dumpade importen av den berörda produkten från Kina under skadeundersökningsperioden sammanföll med en nedåtgående trend för de flesta skadeindikatorerna för unionsindustrin. Unionsindustrin tappade 3,6 procentenheter av sin marknadsandel och dess försäljningspriser minskade med 8 % till följd av det pristryck som den dumpade lågprisimporten utövade på unionsmarknaden. Det betydande prisunderskridandet hindrade unionsindustrin från att i tillräcklig utsträckning överföra de ökande tillverkningskostnaderna till försäljningspriserna, vilket ledde till negativa lönsamhetsnivåer under undersökningsperioden.

(96)

Utifrån detta dras preliminärt slutsatsen att den dumpade lågprisimporten från Kina som kom in på unionsmarknaden i stora och totalt sett ökande volymer, till priser som avsevärt underskred unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden, har vållat unionsindustrin väsentlig skada.

(97)

Under skadeundersökningsperioden var importen från andra tredjeländer begränsad. Totalt minskade den totala marknadsandelen för importen från andra länder än Kina med 4,3 procentenheter, från 26,8 % till 22,5 %.

(98)

De nästa största importkällorna under undersökningsperioden var Japan och Ukraina, med en marknadsandel på 5,2 % vardera. Indien hade en marknadsandel på 3,0 % medan importen från USA hade en marknadsandel på 2,7 % under undersökningsperioden. Följande tabell visar utvecklingen i fråga om importvolymer, priser och marknadsandelar för de fyra största importkällorna efter Kina och för den återstående importen från andra tredjeländer, allt enligt uppgifter från Eurostat. Såsom redan nämnts i skäl 64 var det nödvändigt att till viss del justera Eurostats uppgifter för den japanska importen för att exkludera snedvridningar till följd av felaktig rapportering av transaktioner.

Tabell 17

(99)

Som framgår av ovanstående tabell ökade Japan sin marknadsandel med 0,8 procentenheter under skadeundersökningsperioden, från 4,4 % to 5,2 %. Priserna på den japanska importen verkar emellertid vara mycket mer jämförbara med unionspriserna än priserna på importen från Kina. Framför allt var de japanska importpriserna väsentligt högre än unionsindustrins priser under undersökningsperioden.

(100)

Importen från USA gjordes till priser som var väsentligt högre än unionsindustrins priser under skadeundersökningsperioden (förutom under 2007). När det gäller importen från Ukraina och Indien hade båda dessa länder en relativt stabil marknadsandel på unionsmarknaden, även om de genomsnittliga priserna från dessa länder totalt sett var lägre än unionsindustrins priser. Ukrainas marknadsandel minskade från 5,9 % till 5,2 % medan Indiens marknadsandel ökade från 2,8 % till 3,0 % under skadeundersökningsperioden.

(101)

Sammanfattningsvis minskade marknadsandelen för importen från alla tredjeländer utom Kina med 4,3 procentenheter (från 26,8 % till 22,5 %) under skadeundersökningsperioden. Totalt sett ökade det genomsnittliga importpriset från alla tredjeländer utom Kina med 34 % under skadeundersökningsperioden (från 5 586 euro till 7 484 euro per ton) i skarp kontrast med den 9-procentiga minskningen av det redan mycket låga kinesiska importpriset och den 8-procentiga minskningen av unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser.

(102)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att importen från andra tredjeländer än Kina inte verkar ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit under undersökningsperioden.

(103)

Marknaden för rör av rostfritt stål präglades av en kraftig uppgång under 2007 och de första tre kvartalen 2008 men så småningom blev verkningarna av den finansiella och ekonomiska krisen märkbara även inom denna sektor. Konjunkturnedgångens inverkan började slå igenom sista kvartalet 2008, fortsatte under hela 2009 och höll i sig även under första halvåret 2010, dvs. hela undersökningsperioden. Allt detta återspeglas i unionens trendmässiga förbrukning som toppade 2007 för att därefter minska år för år (se tabell 1 ovan).

(104)

Denna minskade förbrukning till följd av konjunkturnedgången påverkade förvisso utan tvekan unionsindustrins situation. Det ska emellertid påpekas att denna negativa inverkan kraftigt förvärrades av den dumpade importen från Kina, som betydligt underskred unionsindustrins priser. Så även om man kan anse att konjunkturnedgången bidrog till skadan under undersökningsperioden, kan detta inte på något sätt minska de skadliga verkningarna av den dumpade lågprisimporten från Kina på unionsmarknaden. Om det inte hade förekommit någon illojal konkurrens från Kina eller något tryck till följd av volymen av och priset på denna import, skulle unionstillverkarna ha kunnat upprätthålla godtagbara nivåer på försäljningspriserna och lönsamheten även i ett läge med vikande efterfrågan.

(105)

Faktum är att verkningarna av den dumpade importen från Kina som betydligt underskred unionens försäljningspriser under undersökningsperioden kan anses ha gjort ännu större skada under en period av ekonomisk kris när försäljningsvolymer och priser under alla omständigheter redan är pressade av den lägre förbrukningen.

(106)

På grund av dessa omständigheter kan den ekonomiska krisen inte anses som en möjlig faktor som bryter orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin vållats och den dumpade importen från Kina.

(107)

När det gäller utvecklingen av unionsindustrins exportförsäljning minskade exporten mindre än den inhemska försäljningen, oavsett om alla unionstillverkare eller endast tillverkarna i urvalet granskades. Följande trend kunde fastställas för utvecklingen i fråga om unionsindustrins exportvolym under skadeundersökningsperioden:

Tabell 18

(108)

Det bör påpekas att unionsindustrins exportförsäljning krympte i en långsammare takt än industrins försäljning på unionsmarknaden. Detta kan tyda på att trycket från den dumpade importen från Kina är särskilt kraftigt på unionsmarknaden. Till följd av detta samt exportens stora andel av unionsindustrins totala försäljning (konstant mellan 39 % och 45 % under skadeundersökningsperioden) går det utan tvekan att utesluta att unionstillverkarna skulle ha en bristande konkurrenskraft på världsmarknaden.

(109)

Den höga volatiliteten i priserna på legeringar samt den allmänna utvecklingen i efterfrågan på marknaden orsakade stora fluktuationer i kostnaderna för solida rörämnen av rostfritt stål, som används som huvudsaklig råvara vid tillverkningen av den berörda produkten. Unionsindustrins genomsnittliga tillverkningskostnad per enhet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 19

(110)

Såsom redan angetts i skäl 78 är den kinesiska marknaden för de huvudsakliga råvarorna mycket snedvriden. Till följd av denna snedvridning verkar exporterande tillverkare i Kina ha kunnat sälja den berörda produkten på export till unionsmarknaden med en prissättning som sannolikt är mindre känslig för förändringar i råvarupriserna och som leder till priser som kraftigt underskrider priserna på unionsmarknaden. Denna snedvridning på den kinesiska råvarumarknaden ger med andra ord kinesiska tillverkare av rör av rostfritt stål en orättvis konkurrensfördel jämfört med unionsindustrin. Denna snedvridning skulle ha bidragit till att kinesiska tillverkare skulle ha kunnat behålla sina låga priser på den dumpade importen från Kina.

(111)

Sammanfattningsvis har analysen ovan visat att importen från Kina har ökat när det gäller kvantiteter och vunnit stora marknadsandelar under skadeundersökningsperioden. Dessa ökande kvantiteter som kom in på unionsmarknaden till dumpade priser underskred dessutom avsevärt unionsindustrins priser. Även om unionsindustrin, tack vare de exceptionellt positiva förhållandena på marknaden under 2007 och 2008, under en viss tid kunde stå emot de negativa verkningarna av detta pristryck, blev detta inte längre möjligt när den ekonomiska krisen förde med sig en kraftigt minskad efterfrågan.

(112)

Andra faktorer som kan ha vållat unionsindustrin skada har också analyserats. Man fann då att importen från andra tredjeländer, verkningarna av den ekonomiska krisen, unionsindustrins exportresultat och andra faktorer, inklusive de som rör snedvridningarna på den kinesiska råvarumarknaden, inte verkar vara sådana att de kan bryta det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin vållats under undersökningsperioden.

(113)

På grundval av ovanstående analys, där man har lokaliserat och avskilt effekterna av alla kända faktorer som påverkat unionsindustrins situation från de skadliga verkningarna av den dumpade importen, drar kommissionen preliminärt slutsatsen att importen från Kina har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(114)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det, trots slutsatserna om dumpning, skada och orsakssamband, fanns några skäl som kunde leda till slutsatsen att det inte ligger unionens intresse att införa åtgärder i detta särskilda fall. Kommissionen övervägde därför i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för alla parter i förfarandet samt vilka följderna skulle bli om åtgärder inte vidtogs.

(115)

Kommissionen sände frågeformulär till oberoende importörer och användare. Två importörer och en användare besvarade i slutändan frågeformuläret inom den fastställda tidsfristen.

(116)

En unionstillverkare motsatte sig införandet av antidumpningsåtgärder eftersom företaget till viss del köper hålade rörämnen från Kina i syfte att ytterligare bearbeta dem till färdiga rör. Denna tillverkare svarar emellertid för mindre än 2 % av unionens samlade tillverkning.

(117)

Det erinras om att skadeindikatorerna överlag uppvisade en negativ trend och att särskilt de skadeindikatorer som rör tillverknings- och försäljningsvolymer, marknadsandelar samt unionsindustrins ekonomiska resultat, såsom lönsamhet och räntabilitet, påverkades allvarligt.

(118)

Om åtgärder införs förväntas prisnedgången och förlusten av marknadsandelar att mildras och unionsindustrins försäljningspriser börja återhämta sig, vilket borde leda till att unionsindustrins ekonomiska situation påtagligt förbättras.

(119)

Om antidumpningsåtgärder å andra sidan inte införs, är det sannolikt att försämringen av unionsindustrins marknadssituation och ekonomiska situation kommer att fortsätta. I ett sådant scenario skulle unionsindustrin tappa ytterligare marknadsandelar eftersom den inte kommer att kunna följa de marknadspriser som fastställs av den dumpade importen från Kina. Detta kommer sannolikt att leda till ytterligare nedskärningar i tillverkningen och nedläggning av produktionsanläggningar i unionen, vilket medför en omfattande förlust av arbetstillfällen.

(120)

Mot bakgrund av alla dessa faktorer dras därför preliminärt slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder skulle ligga i unionsindustrins intresse.

(121)

Såsom anges ovan tillämpades inte något stickprovsförfarande på icke-närstående importörer eftersom endast två icke-närstående importörer samarbetade fullt ut i denna undersökning genom att besvara frågeformuläret. Bara en liten del av dessa två importörers omsättning rörde återförsäljning av den berörda produkten från Kina.

(122)

Den import som dessa två importörer uppgett att de har utgör emellertid en relativt liten andel av all import från Kina under undersökningsperioden (mycket mindre än 10 %). Med tanke på de höga marginaler som dessa importörer erhöll på återförsäljningen av den berörda produkten under undersökningsperioden, kan man anta att införandet av antidumpningsåtgärder skulle leda till en lägre lönsamhet för dem. Ingen av importörerna framförde emellertid några argument för att införandet av antidumpningstullar skulle strida mot deras intresse. Eftersom båda även återförsäljer rör av rostfritt stål av icke-kinesiskt ursprung (inklusive rör med ursprung i unionen), skulle de dessutom kunna koncentrera sina inköp till icke-kinesiska leverantörer, som inte påverkas av tullarna.

(123)

Inga andra importörer har samarbetat genom att besvara frågeformuläret eller lämna underbyggda synpunkter. Den preliminära slutsatsen är därför att införandet av provisoriska åtgärder inte kommer att få några betydande negativa verkningar för unionsimportörernas intresse.

(124)

De sömlösa rör av rostfritt stål som omfattas av detta förfarande används i ett stort antal tillämpningar (se skäl 17). Trots detta samarbetade endast en användare som använder rör av rostfritt stål för tillverkning av luftberörda värmeväxlare och luftkylda kondensorer, och som svarade för mindre än 1 % av den samlade kinesiska importen under undersökningsperioden. Man kan emellertid preliminärt dra slutsatsen att användarnas mycket begränsade samarbete verkar tyda på att inverkan på användarindustrins lönsamhet och ekonomiska situation rent generellt kommer att bli relativt begränsad.

(125)

Av de svar på frågeformuläret som denna användare lämnade framgår att företaget inte kommer att påverkas allvarligt av antidumpningsåtgärder, inte ens med avseende på den företagsavdelning som använder de rostfria rören. En jämförelse mellan värdet på importen av den berörda produkten och omsättningen hos den företagsavdelning som använder de importerade varorna visar att verkningarna kan anses obetydliga.

(126)

På grundval av uppgifterna från denna användare går det emellertid inte att utesluta att vissa användarföretag som använder importerade rostfria rör från Kina i betydligt större mängder skulle kunna påverkas negativt av antidumpningsåtgärderna.

(127)

Det går inte att utifrån den information som lämnats av den enda samarbetsvilliga användaren uppskatta den totala sysselsättningen inom hela användarindustrin i unionen, till följd av företagets begränsade representativitet och den berörda produktens många tillämpningsområden.

(128)

Det bör även noteras att nivån på åtgärderna sannolikt inte kommer att förhindra att den kinesiska importen fortsätter att försörja unionsmarknaden, om än till högre icke-skadevållande priser. Dessutom talar unionsindustrins outnyttjade tillverkningskapacitet och de alternativa källorna till import från andra tredjeländer för att det inte föreligger någon risk för att försörjningstryggheten med avseende på rör av rostfritt stål till unionsmarknaden hotas.

(129)

Dessutom är unionsindustrin fortfarande, trots dess svårigheter på senare tid, den största leverantören till användarindustrin i unionen. Om åtgärder inte införs skulle, om unionsindustrins ekonomiska situation försämras ytterligare, unionsindustrins existens hotas vilket skulle medföra en risk för försörjningstryggheten för användarna i unionen.

(130)

Sammantaget, och vid en bedömning av antidumpningsåtgärdernas totala inverkan, kommer av allt att döma de positiva verkningarna för unionsindustrin tydligt uppväga de eventuella negativa verkningarna för andra intressegrupper. Den preliminära slutsatsen är därför att antidumpningstullarna inte strider mot unionens intresse.

(131)

På grundval av ovanstående dras slutsatsen att införandet av åtgärder mot dumpad import av den berörda produkten från Kina skulle ge unionsindustrin möjlighet att förbättra sin situation genom ökade försäljningsvolymer, högre priser och större marknadsandelar. Även om det kan uppkomma vissa negativa verkningar i form av kostnadsökningar för vissa användare, kommer dessa verkningar med all sannolikhet att uppvägas av de förväntade fördelarna för tillverkarna och deras leverantörer.

(132)

Mot bakgrund av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att det sammantaget inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av provisoriska åtgärder mot import av den berörda produkten med ursprung i Kina.

(133)

Mot bakgrund av slutsatserna avseende dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas mot import av den berörda produkten med ursprung i Kina för att förhindra att dumpad import vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(134)

De provisoriska åtgärderna mot import med ursprung i Kina bör införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja dumpning, utan att överskrida den skada som den dumpade importen vållar unionsindustrin. Vid beräkningen av storleken på det tullbelopp som är nödvändig för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen, ansågs det att eventuella åtgärder borde göra det möjligt för unionsindustrin att täcka sina tillverkningskostnader och uppnå en vinst före skatt som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import.

(135)

Unionsindustrin har hävdat att för fastställandet av nivån för undanröjande av skada bör en vinstmarginal på 12 % användas. Den bevisning som hittills framlagts har emellertid inte visat att en sådan lönsamhet kan uppnås under normala marknadsförhållanden. Inte ens under det exceptionella året 2007 uppnådde unionsindustrin en sådan hög lönsamhetsnivå. På grundval av de uppgifter som samlats in under undersökningen anses preliminärt att en vinstmarginal på 5 % är lämplig för att fastställa nivån för undanröjande av skada.

(136)

På grundval av detta beräknades ett icke-skadevållande pris för unionsindustrin för den likadana produkten. Detta pris räknades fram genom att man subtraherade den faktiska vinstmarginalen från priset fritt fabrik och till det kostnadstäckande pris som man då fick fram adderade den ovan nämnda vinstmarginalen.

(137)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära nivåer för undanröjande av skada:

(138)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen anser kommissionen att en preliminär antidumpningstull bör införas på import av den berörda produkten med ursprung i Kina och att denna bör fastställas till en nivå som motsvarar den lägre av de konstaterade dumpnings- och skademarginalerna, i enlighet med regeln om lägsta tull, vilken i samtliga fall är skademarginalen.

(139)

Mot bakgrund av de kinesiska exporterande tillverkarnas höga grad av samarbetsvilja fastställs tullsatsen för övriga företag till nivån för det samarbetsvilliga företaget i urvalet med den högsta nivån. För de samarbetsvilliga företag som förtecknas i bilagan som inte ingår i urvalet fastställs den preliminära tullsatsen till den vägda genomsnittliga tullsats som gäller för förtagen i urvalet. På grundval av ovanstående uppgår de föreslagna tullsatserna till:

(140)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i den här förordningen har fastställts på grundval av resultaten av den nuvarande undersökningen. De återspeglar således den situation som i denna undersökning befunnits föreligga för dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tullen för ”övriga företag”) är därför uteslutande tillämpliga på import av produkter med ursprung i det berörda landet som har tillverkats av dessa företag, dvs. de specifika rättsliga enheter som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte specifikt omnämns med namn och adress i artikeldelen till den här förordningen, däribland enheter som är närstående till dem som specifikt omnämns, kan inte dra nytta av dessa tullsatser och ska omfattas av den tullsats som gäller för ”övriga företag”.

(141)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av företagets namn eller inrättande av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (8) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(142)

I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av antidumpningstullen bör nivån på tullen för övriga tillverkare inte tillämpas enbart på de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, utan också på de tillverkare som inte hade någon export till unionen under undersökningsperioden.

(143)

Enligt god förvaltningssed bör en period fastställas inom vilken de berörda parterna som gav sig till känna inom den tidsfrist som fastställdes i tillkännagivandet om inledande skriftligen kan lämna sina synpunkter och begära att bli hörda. Det bör också påpekas att alla undersökningsresultat i denna förordning rörande införandet av antidumpningstullar är preliminära och kan komma att behöva omprövas inför ett slutgiltigt avgörande.

Europeiska kommisionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat H

Office Nerv 105

1049 Bryssel