4.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 111/5

(1)

Den 30 juni 2009 mottog kommissionen ett klagomål som ingivits i enlighet med artikel 5 i grundförordningen rörande import av natriumglukonat i torr form med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) av European Chemical Industry Council (Cefic) (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av EU:s tillverkning av natriumglukonat i torr form.

(2)

Klagomålet innehöll prima facie-bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som ansågs tillräcklig för att motivera att ett antidumpningsförfarande inleddes.

(3)

Den 11 augusti 2009 inleddes förfarandet genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(4)

Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkarna i Kina, importörer, handlare, användare och intresseorganisationer som man visste var berörda, de kinesiska myndigheterna och de klagande tillverkarna i EU om inledandet av förfarandet. De berörda parterna fick möjlighet att lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(5)

Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(6)

För att de exporterande tillverkare som så önskade skulle ha möjlighet att ansöka om marknadsekonomisk status eller individuell behandling, sände kommissionen ansökningsblanketter till de kinesiska exporterande tillverkare som man visste var berörda och till de kinesiska myndigheterna. En exporterande tillverkare ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 i grundförordningen och en annan exporterande tillverkare, inklusive två närstående företag, ansökte om individuell behandling enligt artikel 9.5 i samma förordning.

(7)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal exporterande tillverkare i Kina och importörer i EU, angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas för dessa parter i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(8)

För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och, i så fall, göra ett urval, ombads alla exporterande tillverkare och importörer i EU att ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och lämna de grundläggande uppgifter om sin verksamhet avseende den berörda produkten under undersökningsperioden (1 juli 2008–30 juni 2009) som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(9)

Med anledning av det begränsade antalet svar beslutades det att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt för kinesiska exporterande tillverkare eller importörer i EU.

(10)

Frågeformulär skickades till alla företag i Kina och importörer i EU som svarade avseende stickprovsförfarandet, till tillverkare i EU och till all kända importörer och användare i EU. Två exporterande tillverkare eller grupper av exporterande tillverkare i Kina, två tillverkare i EU samt fyra importörer/användare besvarade frågeformuläret.

(11)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, skada och EU:s intresse samt genomförde kontroller hos följande företag:

(12)

Eftersom det var nödvändigt att fastställa ett normalvärde för de exporterande tillverkare i Kina som eventuellt inte skulle komma att beviljas marknadsekonomisk status, genomfördes ett kontrollbesök hos följande företag i syfte att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land, i detta fall Förenta staterna:

(13)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2008 till och med den 30 juni 2009 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skadan omfattade perioden från och med den 1 januari 2005 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(14)

Den produkt som berörs är natriumglukonat i torr form med ursprung i Kina (nedan kallad den berörda produkten), med CUS-nummer (Customs Union and Statistics) 0023277-9 och CAS-nummer (Chemical Abstracts Service) 527-07-1, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2918 16 00.

(15)

Natriumglukonat i torr form används huvudsakligen i byggnadsindustrin som fördröjare och vattenreducerande tillsatsmedel i betong och i andra industrier som ytbehandling av metaller (avlägsnande av rost, oxider och fett) samt för rengöring av flaskor och industriell utrustning. Produkten kan också användas i livsmedels- och läkemedelsindustrin.

(16)

Undersökningen visade att den natriumglukonat i torr form som EU-industrin tillverkar och säljer i EU, natriumglukonat i torr form som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Förenta staterna som har utsetts till ett jämförbart land, natriumglukonat i torr form som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Kina och natriumglukonat i torr form som tillverkas i Kina och säljs i EU har i stort sett samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper.

(17)

Dessa produkter anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(18)

Vid antidumpningsundersökningar rörande import med ursprung i Kina ska enligt artikel 2.7 b i grundförordningen normalvärdet bestämmas i enlighet med punkterna 1–6 i den artikeln för de exporterande tillverkare som konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(19)

Upplysningsvis är kriterierna för erhållande av marknadsekonomisk status i korthet följande:

(20)

Efter det att förfarandet inletts ansökte en kinesisk exporterande tillverkare, Shandong Kaison Biochemical Co., Ltd, om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade in ansökningsblanketten inom angivna tidsfrister.

(21)

Företaget kunde styrka att det uppfyllde kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen och beviljades marknadsekonomisk status.

(22)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterier i artikel 9.5 i grundförordningen för att medges individuell behandling.

(23)

Upplysningsvis är dessa kriterier i korthet följande:

(24)

Efter det att förfarandet inletts ansökte en kinesisk exporterande tillverkare, Qingdao Kehai Biochemistry Co., Ltd, om individuell behandling enligt artikel 9.5 i grundförordningen och lämnade in ansökningsblanketten inom angivna tidsfrister.

(25)

På grundval av de tillgängliga uppgifterna konstaterades det att den kinesiska exporterande tillverkaren uppfyllde alla kriterier för individuell behandling enligt artikel 9.5 i grundförordningen.

(26)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet för exporterande tillverkare i övergångsekonomier som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land).

(27)

I tillkännagivandet om inledande föreslogs Förenta staterna som lämpligt jämförbart land för fastställandet av normalvärdet för Kina. Kommissionen uppmanade alla berörda parter att lämna synpunkter på detta förslag.

(28)

De berörda parterna hade inga synpunkter.

(29)

Utanför EU tillverkas natriumglukonat i torr form endast i några få länder, nämligen Förenta staterna, Kina och Sydkorea. Därför var Sydkorea det enda möjliga alternativet till Förenta staterna. Kommissionen kontaktade kända företag som tillverkar natriumglukonat i torr form i Sydkorea, dock fick de inga svar från dessa tillverkare.

(30)

Tillverkaren i Förenta staterna samarbetade till fullo vid undersökningen genom att lämna ett fullständigt besvarat frågeformulär och godta ett kontrollbesök.

(31)

Kommissionen ansåg att Förenta staterna uppfyllde kriterierna för lämpligt jämförbart land eftersom kvantiteterna som såldes på denna marknad var tillräckligt stora och marknaden hade betydande konkurrens både med inhemsk tillverkning och med import från andra länder, dvs. Kina, Italien och Frankrike. Dessutom hade Förenta staterna ingen antidumpningstull på den berörda produkten.

(32)

Mot bakgrund av detta dras därför preliminärt slutsatsen att Förenta staterna utgör ett lämpligt jämförbart land i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(33)

För det företag som beviljats marknadsekonomisk status undersökte kommissionen i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen först om företagets inhemska försäljning av natriumglukonat i torr form till oberoende kunder var representativ under undersökningsperioden, det vill säga om den totala volymen av denna försäljning uppgick till minst 5 % av den kinesiska exportförsäljningen av den berörda produkten till EU.

(34)

Kommissionen identifierade därefter de produkttyper som såldes på den inhemska marknaden av företaget, vars inhemska försäljning var representativ totalt sett, och som var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes på export till EU.

(35)

För varje typ av natriumglukonat i torr form som den exporterande tillverkaren sålde på hemmamarknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med den typ som såldes på export till EU fastställdes om den inhemska försäljningen var tillräckligt representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs vara tillräckligt representativ när den inhemska försäljningsvolymen av den produkttypen till oberoende kunder under undersökningsperioden uppgick till minst 5 % av den totala volym av den jämförbara produkttyp som såldes på export till EU.

(36)

Kommissionen undersökte därefter om den inhemska försäljningen av natriumglukonat i torr form, som såldes i representativa kvantiteter på denna marknad, kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjorde man genom att för varje produkttyp fastställa andelen lönsam inhemsk försäljning till oberoende kunder under undersökningsperioden.

(37)

I de fall där försäljningsvolymen för en produkttyp, som såldes till ett nettopris som motsvarade eller översteg tillverkningskostnaden, utgjorde mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen och det vägda genomsnittliga priset för den typen motsvarade eller översteg tillverkningskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska inhemska priset. Priset beräknades som ett vägt genomsnitt av priserna vid all inhemsk försäljning av den typen under undersökningsperioden, oavsett om försäljningen varit lönsam eller inte.

(38)

I de fall där den lönsamma försäljningen av en produkttyp utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den typen var lägre än tillverkningskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska inhemska priset, beräknat som ett vägt genomsnitt av den lönsamma försäljningen av endast denna typ.

(39)

Eftersom undersökningen visade att den inhemska försäljningen var både representativ och hade ägt rum i normal handel, baserades normalvärdet på det faktiska inhemska priset av alla transaktioner under undersökningsperioden.

(40)

Normalvärdet för Kina fastställdes i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen på grundval av kontrollerade uppgifter från den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet. Den amerikanska tillverkarens inhemska försäljning av den likadana produkten konstaterades vara representativ i förhållande till den enda kinesiska samarbetsvilliga exporterande tillverkarens export av den berörda produkten till EU.

(41)

Kommissionen undersökte också om den inhemska försäljningen kunde anses ha ägt rum vid normal handel och fastställde för det ändamålet hur stor andel av försäljningen som utgjordes av lönsam försäljning till oberoende kunder. Normalvärdet fastställdes därför på grundval av det faktiska inhemska priset per produkttyp, beräknat som ett vägt genomsnitt av priserna för all inhemsk försäljning under undersökningsperioden.

(42)

De samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas totala exportförsäljning av den berörda produkten ägde rum direkt till oberoende kunder i EU och därför fastställdes exportpriserna i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten under undersökningsperioden.

(43)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik.

(44)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet. För samtliga undersökta företag (de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna och tillverkaren i det jämförbara landet) beviljades i tillämpliga och motiverade fall justeringar för skillnader i fråga om transportkostnader, frakt- och försäkringskostnader, indirekta skatter, bankavgifter, förpacknings- och kreditkostnader samt provisioner.

(45)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen för det företag som beviljats marknadsekonomisk status på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

(46)

För det företag som beviljats individuell behandling jämfördes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för det jämförbara landet med det vägda genomsnittliga exportpriset till EU.

(47)

De preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid EU:s gräns, före tull, uppgick till följande:

(48)

För övriga exportörer i Kina fastställde kommissionen först hur omfattande samarbetet hade varit. En jämförelse gjordes mellan den sammanlagda exportkvantitet som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna hade angett i sina svar på frågeformuläret och den sammanlagda importen från Kina enligt Eurostats importstatistik.

(49)

Graden av samarbetsvilja var låg, dvs. 56 %, och det saknades lämpliga prisuppgifter från Eurostat eftersom dessa innehöll andra högkostnadsprodukter som inte kunde dras av på ett korrekt sätt, och därför beräknades den landsomfattande dumpningsmarginalen med uppgifter från klagomålet som uppdaterats till undersökningsperioden.

(50)

På grundval av detta fastställs den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till 79,2 % av priset cif vid EU:s gräns, före tull.

(51)

De samarbetsvilliga industrigrupperna Jungbunzlauer (JBL) och Roquette Frères (RF) står för 100 % av EU-tillverkningen.

(52)

De anses därför utgöra EU-industrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(53)

Eftersom EU-industrin således endast utgjordes av två tillverkare, var det av sekretesskäl nödvändigt att indexera alla uppgifter eller ange dem som intervaller.

(54)

Förbrukningen inom EU fastställdes på grundval av industrins försäljningsvolym på EU:s marknad, jämte importen till EU enligt Eurostats uppgifter. Eftersom dessa uppgifter inte bara innefattade natriumglukonat utan även andra produkter, gjordes lämpliga justeringar av Eurostats siffror för att uppskatta rimliga importvolymer av den berörda produkten till EU.

(55)

Förbrukningen på EU:s marknad ökade med 12 % under perioden 2005–2007. Fram till undersökningsperioden minskade förbrukningen med 21 % till nivåer under de från 2005. Totalt sett minskade förbrukningen med 8 % under skadeundersökningsperioden.

Tabell 1

(56)

Kinesiska importvolymer ökade markant från omkring 2 300 ton 2005 till omkring 4 000 ton under undersökningsperioden, dvs. med 77 %, och nådde en topp på cirka 5 300 ton 2008. Den kinesiska marknadsandelen nästan fördubblades från 12,8 % 2005 till 24,8 % under undersökningsperioden. Det bör noteras att marknadsandelen för importen från Kina nådde 28,6 % 2008 precis före undersökningsperioden och föll under undersökningsperioden till 24,8 %.

Tabell 2

(57)

Genomsnittligt kinesiskt importpris var 482 euro/ton 2005. Det ökade stadigt till 524 euro/ton 2008 och sedan sjönk det under undersökningsperioden till 502 euro/ton. Totalt sett ökade priset med 4 % under skadeundersökningsperioden.

Tabell 3

(58)

I syfte att analysera prisunderskridandet jämfördes vägda genomsnittliga försäljningspris för varje produkttyp till icke-närstående kunder på EU-marknaden (justerade till fritt fabrik) med motsvarande vägda genomsnittliga priser för den berörda importen (fastställda till cif-nivå och med lämplig justering för tullar och kostnader efter import). Denna jämförelse skedde efter avdrag för nedsättningar och rabatter.

(59)

Utifrån denna metod fann man att skillnaden mellan ovannämnda priser, uttryckt i procent av EU-industrins vägda genomsnittliga pris (fritt fabrik), visade på en prisunderskridandemarginal på mellan 13 % och 29 % och den högre marginalen tillskrevs exporterande tillverkare som vägrade att samarbeta.

(60)

Granskningen av den dumpade importens inverkan på EU-industrin omfattade i enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för EU-industrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(61)

Produktionskapaciteten ökade med 4 % 2005–2007 och förblev på den nivån till slutet av skadeundersökningsperioden.

(62)

Tillverkningen av den berörda produkten ökade 2005–2007 innan den minskade fram till undersökningsperioden. Totalt sett minskade tillverkningen med 12 % under skadeundersökningsperioden. Den totala tillverkningen var 30 000–40 000 ton under skadeundersökningsperioden.

(63)

Till följd av minskningen av tillverkningsvolymerna minskade kapacitetsutnyttjandet med 15 % under skadeundersökningsperioden.

Tabell 4

(64)

EU-industrins försäljningsvolym av den berörda produkten till icke-närstående kunder på EU:s marknad var på liknande nivå 2005–2007 och sedan sjönk den med 13 procentenheter. Under skadeundersökningsperioden skedde en minskning i försäljningsvolym med 21 %.

(65)

EU-industrins marknadsandelar minskade under skadeundersökningsperioden från 74,9 % 2005 till 64,7 % under undersökningsperioden.

(66)

De genomsnittliga försäljningspriserna till icke-närstående kunder på EU:s marknad minskade med 12 % under skadeundersökningsperioden. Från 2006 till 2008 var de genomsnittliga försäljningspriserna på liknande nivå men sedan minskade de med 9 % under undersökningsperioden.

Tabell 5

(67)

Under skadeundersökningsperioden minskade lagren med 37 %. Vid slutet av undersökningsperioden var lagernivån 1 000–5 000 ton.

Tabell 6

(68)

EU-industrins försäljning av den likadana produkten på EU:s marknad var lönsam under skadeundersökningsperioden, men lönsamheten föll drastiskt från 2005 till undersökningsperioden.

(69)

Fastän investeringarna fortsatte 2005–2007, med en minskning 2006, föll de drastiskt 2008 och under undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden minskade investeringarna med 76 %.

(70)

På liknande sätt var räntabiliteten från tillverkning och försäljning av den berörda produkten stabil 2005–2007, men minskade 2008 och under undersökningsperioden.

(71)

I likhet med de andra finansiella indikatorerna, minskade EU-industrins kassaflöde med 51 % under skadeundersökningsperioden.

Tabell 7

(72)

Sysselsättningen ökade något under perioden 2005–2007 och minskade sedan 2008 och under undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden minskade sysselsättningen med 13 %.

(73)

Lönerna minskade med 6 % 2006 men återgick 2007 till 2005 års nivå och sedan ökade de 2008 och under undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden ökade lönerna med 10 %.

(74)

Produktiviteten per anställd var stabil under skadeundersökningsperioden och ökade bara med 1 % från 2005 till undersökningsperioden.

Tabell 8

(75)

Förbrukningen i EU minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden, medan EU-industrins försäljningsvolym minskade med 21 %. Detta ledde till att EU-industrin förlorade marknadsandelar med 10 procentenheter under skadeundersökningsperioden.

(76)

Kinas dumpningsmarginaler som anges i dumpningsavsnittet ovan är betydande. Med tanke på den dumpade importens volym och pris kan effekten av dumpningsmarginalen inte anses vara försumbar.

(77)

De flesta skadeindikatorer för EU-industrin utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden. Även de indikatorer som hänger samman med EU-industrins ekonomiska resultat, inklusive räntabilitet, kassaflöde och lönsamhet, utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden.

(78)

Undersökningen visade också att lågprisimport från Kina underskred EU-industrins priser med upp till 29 % under undersökningsperioden. EU-industrin drabbades av en minskning i försäljningsvolymer och i marknadsandel.

(79)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att EU-industrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(80)

Kommissionen har i enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökt om den dumpade importen av natriumglukonat i torr form med ursprung i Kina har vållat EU-industrin skada i en sådan utsträckning att skadan kan betecknas som väsentlig. Kända faktorer utöver den dumpade importen vilka vid samma tidpunkt skulle ha kunnat vålla EU-industrin skada undersöktes också, i syfte att se till att den eventuella skada som dessa andra faktorer vållat inte skulle tillskrivas den dumpade importen.

(81)

Under skadeundersökningsperioden ökade volymen av dumpad lågprisimport från Kina med 77 % vilket resultera i en ökad marknadsandel inom EU för kinesisk import med 94 % under samma period. Minskningen av importen från Kina mellan 2008 och undersökningsperioden, inklusive förlorade marknadsandelar, anses inte vara väsentlig i jämförelse med den övergripande situationen under skadeundersökningsperioden

(82)

Denna ökade import från Kina under skadeundersökningsperioden sammanfaller med en nedåtgående trend i de flesta av EU-industrins skadeindikatorer. EU-industrin drabbades av en minskning av sin försäljning på EU:s marknad, både när det gäller volym och värde, vilket resulterade i en förlust av marknadsandelar på 10 procentenheter under skadeundersökningsperioden vilket anges i skäl 65. Den dumpade kinesiska importens prisunderskridande förhindrade EU-industrin att behålla sina prisnivåer på EU:s marknad. Detta medförde en betydande minskning av lönsamheten under nivåer som skulle medge nödvändiga investeringar.

(83)

Mot bakgrund av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att lågprisimporten från Kina till priser som låg betydligt under EU-industrins priser under skadeundersökningsperioden, är av avgörande betydelse för den skada som EU-industrin lidit och som avspeglas i dess besvärliga ekonomiska situation och i en försämring av andra skadeindikatorer under skadeundersökningsperioden samt en förlust av marknadsandelar.

(84)

Importen från tredjeländer som inte berörs av den här undersökningen minskade med 23 % under skadeundersökningsperioden vilket resulterade i en förlust av marknadsandelar på 2 procentenheter. Priserna på denna import ökade med 102 % under skadeundersökningsperioden.

(85)

Tendenserna när det gäller importvolymer och -priser från andra tredjeländer under skadeundersökningsperioden är följande:

Tabell 9

(86)

Importvolymerna från andra tredjeländer minskade med 23 % under skadeundersökningsperioden medan importpriserna fördubblades under samma period. Importpriserna från andra tredjeländer var väsentligt högre än EU-industrins försäljningspriser under hela skadeundersökningsperioden. Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att importen från andra tredjeländer inte kunde bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som EU-industrin lidit.

(87)

Under skadeundersökningsperioden minskade EU-industrins exportförsäljning med 10 % och priserna ökade med 8 %.

(88)

Mot denna bakgrund anses att EU-industrins exportförsäljning till andra tredjeländer inte kunde bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som EU-industrin lidit.

(89)

Under skadeundersökningsperioden ökade EU-industrins företagsinterna användning med 56 %, vilket kan ses i följande tabell:

Tabell 10

(90)

Det bör dock noteras att EU-industrin fortfarande hade en outnyttjad kapacitet på 10 000–20 000 ton. Detta innebär att en övergång till företagsintern användning kan tolkas som en affärsmässig reaktion mot dumpad import från Kina eftersom det på grund av den låga prisnivån på natriumglukonat kan vara mer lönsamt att tillverka produkter i senare led i produktionskedjan. Det faktum att det fortfarande finns betydande outnyttjad kapacitet för natriumglukonat tyder på att EU-industrin inte avser att slutligt övergå till att tillverka produkter i senare led i produktionskedjan, utan att denna tillverkning kan ses som en försvarsåtgärd mot den dumpade importen.

(91)

Därför anses att ökningen i företagsintern användning inte bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som EU-industrin lidit.

(92)

Det bör noteras att förbrukningen i EU minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden och att detta kan ses som en konsekvens av den pågående ekonomiska nedgången. Därför undersöktes om den minskade förbrukningen kunde ha en inverkan på den skadliga situationen för EU-industrin.

(93)

EU-industrins försäljningsvolym minskade dock i mycket högre grad, dvs. med 21 %, medan den kinesiska importen ökade med 77 % under samma period. Samma tendenser kan noteras när det gäller marknadsandelar. EU-industrin förlorade ungefär 10 procentenheter av sin marknadsandel medan den kinesiska importen nästan fördubblade sin, från 12,8 % 2005 till 24,9 % under undersökningsperioden.

(94)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att minskningen i förbrukningen i EU inte i sig kan anses vara en orsak för att bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som EU-industrin lidit.

(95)

Ovanstående analys har visat att den dumpade importen med ursprung i Kina ökade avsevärt under skadeundersökningsperioden både volymmässigt och i marknadsandel, samt till ett avsevärt prisunderskridande. Den kinesiska lågprisimporten vann marknadsandelar samtidigt som EU-industrin tappade mark, vilket tillsammans med det nedåtgående pristrycket ledde till en försämring av situationen för EU-industrin under skadeundersökningsperioden. Undersökningen av de andra faktorer som kunde ha vållat EU-industrin skada visad dock att ingen av dessa kunde ha haft en väsentligt negativ inverkan.

(96)

På grundval av denna analys, i vilken det har gjorts en klar åtskillnad mellan alla kända faktorer som har en inverkan på EU-industrins situation och de skadliga verkningarna av den dumpade importen, dras den preliminära slutsatsen att importen från Kina har vållat EU-industrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(97)

Europeiska kommissionen undersökte i enlighet med artikel 21 i grundförordningen om det, trots slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte ligger i EU:s intresse att införa antidumpningsåtgärder i detta särskilda fall. EU:s intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, dvs. EU-industrins, importörernas och användarnas intresse.

(98)

Som förklarats ovan har skada på grund av den dumpade importen konstaterats i form av en betydande minskning av försäljningsvolymer och -priser, vilket i sin tur lett till en försämring av situationen för EU-industrin. Efter införandet av antidumpningstullar förväntas volymer och priser på natriumglukonat i torr form som säljs av EU-industrin öka och därmed skulle det var möjligt för EU-industrin att nå en godtagbar lönsamhetsnivå.

(99)

Om åtgärder införs, kommer enligt kommissionens uppfattning en rättvis konkurrens att återupprättas på marknaden. Det bör noteras att EU-industrins vinstminskning beror på dess svårigheter att konkurrera med den dumpade lågprisimporten med ursprung i Kina. Det är därför troligt att införandet av antidumpningsåtgärder kommer att göra det möjligt för EU-industrin att återta åtminstone en del av sin förlorade marknadsandel, vilket skulle få positiva verkningar för lönsamheten.

(100)

Om åtgärder inte införs kommer EU-industrins situation sannolikt att förvärras ytterligare. Den dumpade importens prispåverkan i nedåtgående riktning skulle fortsätta att omintetgöra EU-industrins alla ansträngningar att nå tillräcklig lönsamhet igen. Att inte införa åtgärder skulle äventyra EU-industrins långsiktiga överlevnad.

(101)

Sammanfattningsvis förväntas åtgärderna ge EU-industrin möjlighet att återhämta sig från den skadevållande dumpning som konstaterats vid undersökningen.

(102)

Frågeformulär sändes till fem importörer. Ingen av dem samarbetade med undersökningen.

(103)

Under dessa omständigheter dras preliminärt slutsatsen att de eventuella effekterna av antidumpningsåtgärder högst sannolikt inte kommer att påverka importörerna och handlarna i någon avsevärd utsträckning.

(104)

Frågeformulär sändes till 23 användare. Bara fyra användare samarbetade dock i undersökningen, av vilka endast tre använde och direktimporterade den berörda produkten från Kina. Direktimporten från dessa tre samarbetande användare svarade för 10 % av den totala importen av natriumglukonat från Kina under undersökningsperioden. Den fjärde samarbetande användaren använde inte den berörda produkten importerad från Kina.

(105)

Dessa fyra användare, belägna i Tyskland, Frankrike och Förenade kungariket, är verksamma inom kemisk industri och tillverkar en mängd olika produkter där vissa använder natriumglukonat som råvara. I genomsnitt utgör inte natriumglukonat en betydande del av kostnaden för insatsvaror. Den maximala verkningen av den föreslagna antidumpningstullen, förutsatt att prisökningen inte kommer att kunna föras över till slutkonsumenten, uppskattades vara mycket liten. Det bör också noteras att dessa företags omsättning för produkter som använder natriumglukonat var mindre än 5 % av deras totala omsättning.

(106)

Mot denna bakgrund dras utifrån tillgängliga uppgifter preliminärt slutsatsen att de eventuella effekterna av antidumpningsåtgärder högst sannolikt inte kommer att påverka användarna i någon avsevärd utsträckning

(107)

Av ovanstående skäl dras preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av antidumpningstullar i detta fall.

(108)

Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och EU:s intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import vållar EU-industrin ytterligare skada.

(109)

Vid fastställandet av nivån på dessa åtgärder måste hänsyn tas till de dumpningsmarginaler som konstaterats och det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja den skada som EU-industrin lidit.

(110)

Vid beräkningen av den tull som krävs för att undanröja verkningarna av den skadliga dumpningen ansågs det att eventuella åtgärder skulle göra det möjligt för EU-industrin att täcka sina produktionskostnader och nå en vinst före skatt som rimligen skulle kunna uppnås av en industri av denna typ inom sektorn vid försäljning av den likadana produkten i EU under normala konkurrensvillkor, dvs. i avsaknad av dumpad import. Den vinstmarginal före skatt som angavs i klagomålet ansågs vara rimlig och användes för beräkningen.

(111)

På grundval av detta beräknades ett icke-skadevållande pris för EU-industrins likadana produkt. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att den ovannämnda vinstmarginalen lades till tillverkningskostnaden.

(112)

Den nödvändiga prisuppgången fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset, såsom det fastställts för beräkning av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för EU-industrins likadana produkt som säljs på EU:s marknad. De eventuella skillnader som framkom vid jämförelsen uttrycktes sedan i procent av det totala importvärdet cif.

(113)

När det gäller beräkningen av den landsomfattande nivån för undanröjande av skada för övriga exporterande tillverkare i Kina bör det erinras om att samarbetsviljan var låg. Därför beräknades skademarginalen med uppgifter från klagomålet som uppdaterats till undersökningsperioden.

(114)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import med ursprung i Kina och att dessa, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen och regeln om lägsta tull, bör fastställas till en nivå motsvarande den lägre av dumpnings- och skademarginalerna.

(115)

Följande antidumpningstullar föreslås:

(116)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den aktuella undersökningen. De avspeglar alltså den situation för företagen som konstaterades föreligga under denna undersökning. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller alla övriga företag) gäller alltså enbart import av produkter som har sitt ursprung i det berörda landet och som tillverkats av de företag, dvs. de specifika juridiska personer, som anges. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns med namn och adress i denna förordnings artikeldel, inbegripet juridiska personer som är de uttryckligen omnämnda företagen närstående, får inte omfattas av dessa tullsatser, utan ska omfattas av den tullsats som är tillämplig på alla övriga företag.

(117)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av företagets namn eller inrättande av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter, vid behov, att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(118)

För att säkra en korrekt tillämpning av antidumpningstullen bör nivån för den övriga tullen inte bara tillämpas på de icke samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, utan också på de tillverkare som inte hade någon export till EU under undersökningsperioden.

(119)

För att minimera riskerna för kringgående på grund av den stora skillnaden i tullsatserna, anses särskilda åtgärder behövas i detta fall för att säkerställa en korrekt tillämpning av antidumpningstullarna. De särskilda åtgärderna omfattar följande:

(120)

En giltig faktura ska uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna i enlighet med kraven i bilagan till den här förordningen. Import som inte åtföljs av en sådan faktura ska omfattas av den övriga antidumpningstull som gäller för alla andra exportörer.

(121)

Om exporten från de företag som beviljats en lägre individuell tullsats skulle öka väsentligt i volym efter införandet av åtgärderna i fråga, skulle en sådan volymökning i sig kunna betraktas som en förändring i handelsmönstret på grund av införandet av åtgärder enligt artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Vid en sådan undersökning kan man bl.a. granska behovet av att upphäva de individuella tullsatserna och därefter fastställa en landsomfattande tull.

(122)

Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som gav sig tillkänna inom den tidsfrist som fastställdes i tillkännagivandet om inledande skriftligen kan lämna sina synpunkter och begära att bli hörda. Det bör också noteras att alla undersökningsresultat i denna förordning rörande införandet av antidumpningstullar är provisoriska och kan komma att omprövas vid fastställandet av eventuella slutgiltiga tullar.