7.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 298/20

(1)

Bekämpning av fattigdom och social utestängning är ett av Europeiska unionens och dess medlemsstaters viktigaste åtaganden.

(2)

Genom Amsterdamfördraget 1997 tillkom nya bestämmelser om bekämpning av social utestängning utöver de insatsområden som omfattas av bestämmelserna om social- och arbetsmarknadspolitiken i EG-fördraget – särskilt artiklarna 136 och 137 – och en ny rättslig grundval för nya politiska åtaganden infördes på detta område.

(3)

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 konstaterades att fattigdomen och den sociala utestängningen hade nått en oacceptabel nivå. Att skapa ett mer integrerat EU betraktades därmed som en väsentlig beståndsdel i strävandena för att förverkliga EU:s tioåriga strategiska mål rörande ekonomisk tillväxt, fler och bättre jobb och större social sammanhållning.

(4)

Vid sitt möte i Lissabon uppmanade Europeiska rådet medlemsstaterna och kommissionen att vidta verkningsfulla åtgärder för att utrota fattigdomen senast 2010. På det mötet enades man därför om att införa en öppen samordningsmetod på detta område.

(5)

Redan från början har den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration varit ett viktigt verktyg för att stödja detta politiska åtagande och stärka EU:s förmåga att stödja medlemsstaterna i deras strävanden att förbättra den sociala sammanhållningen i Europa.

(6)

Den öppna samordningsmetoden bidrar till att fördjupa det ömsesidiga lärandet och har ökat medvetenheten om de olika aspekterna på utanförskap och fattigdom. Metoden skapar således förutsättningar för att uppnå större praktiska effekter och gör EU:s engagemang för sociala värden mer synligt för dess medborgare.

(7)

Trots dessa landvinningar finns det inom befolkningen fortfarande eftersatta grupper eller grupper som har begränsad och ojämlik tillgång till samhällstjänster eller som är utestängda från samhället. I den gemensamma rapporten om socialt skydd och social integration 2008 framhålls att 78 miljoner människor i Europeiska unionen, varav 19 miljoner barn, lever på gränsen till fattigdom. Klyftan mellan könen är uppskattningsvis två procentenheter.

(8)

Dessutom är snedfördelningen av rikedom och den svåra fattigdomen alltmer oroande i hela EU.

(9)

För att främja den sociala och ekonomiska sammanhållningen behövs stöd till mindre gynnade regioner, till områden med permanenta strukturella nackdelar, till avlägsna regioner, till vissa öar och medlemsstater som är öar och till områden som nyligen drabbats av avindustrialisering eller industriell strukturomvandling.

(10)

Social utestängning skadar medborgarnas välfärd, deras möjlighet att uttrycka sig och vara delaktiga i samhället. Denna aspekt bör därför tydliggöras på lämpligt sätt under det Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning (nedan kallat det europeiska året).

(11)

I sin resolution av den 15 november 2007 om kartläggning av den sociala verkligheten betonade Europaparlamentet att det måste bli en politisk prioritet för Europeiska unionen att stärka den sociala sammanhållningen och utrota fattigdom och social utestängning.

(12)

Fattigdom och social utestängning ska bekämpas både inom den Europeiska unionen och externt i enlighet med FN:s millennieutvecklingsmål, som Europeiska unionen och medlemsstaterna har ställt sig bakom.

(13)

Problemet med fattigdom och social utestängning tar sig mycket varierade, komplexa och mångfacetterade uttryck. De hänger samman med ett stort antal faktorer, såsom inkomst och levnadsstandard, behovet av utbildning och rimliga arbetsmöjligheter, effektiva sociala trygghetssystem, bostäder, tillgång till hälsovård och andra tjänster av god kvalitet, liksom aktivt medborgarskap. Därför bör aktörer på alla berörda politikområden vara delaktiga.

(14)

Det som krävs för att förebygga och bekämpa fattigdom är följaktligen en flerdimensionell politik på nationell, regional och lokal nivå, som skapar balans mellan den ekonomiska och sociala politiken och målinriktade strategier för grupper eller individer i särskilt utsatta situationer. Europeiska året kan bidra till att främja en sådan flerdimensionell politik och ytterligare utveckling av relevanta indikatorer.

(15)

Den sociala agendan 2005–2010, som kompletterar och stöder Lissabonstrategin, spelar en viktig roll när det gäller att främja den ekonomiska tillväxtens sociala dimension och medborgarnas aktiva deltagande i samhället och på arbetsmarknaden. En av prioriteringarna i den sociala agendan är att främja lika möjligheter som ett sätt att skapa solidaritet i samhället och mellan generationerna och ett samhälle utan fattigdom som är till för alla.

(16)

I sina nationella handlingsplaner om social integration framhåller ett antal medlemsstater den stora risken för fattigdom och social utestängning i vissa befolkningsgrupper, däribland barn, personer som tidigt avbrutit sin utbildning, ensamstående föräldrar, stora familjer, familjer med bara en inkomst, ungdomar, och då särskilt unga kvinnor, äldre, invandrare och etniska minoriteter, funktionshindrade och personer som vårdar funktionshindrade, hemlösa, arbetslösa, i synnerhet långtidsarbetslösa, interner, våldsutsatta kvinnor och barn samt narkotikamissbrukare. Nationell politik och stödåtgärder riktade till de mest utsatta grupperna kan spela en viktig roll i kampen mot fattigdom och social utestängning.

(17)

Värdig sysselsättning kan reducera risken för fattigdom för den enskilde betydligt. Sysselsättning i sig räcker emellertid inte alltid för att hjälpa människor ut ur fattigdom och risken för fattigdom är fortfarande relativt stor även för förvärvsarbetande. Fattigdom bland förvärvsarbetande hänger samman med låg lön, könsskillnader när det gäller lön och pension, låg utbildning, begränsade möjligheter till yrkesutbildning, behovet av att kombinera arbete och familjeliv, osäkra anställnings- och arbetsförhållanden, och även med svåra hemförhållanden. Sysselsättning av hög kvalitet och socialt och ekonomiskt stöd är således mycket viktigt för att hjälpa den enskilde ut ur fattigdom.

(18)

Bristande grundläggande färdigheter och kvalifikationer som är anpassade till arbetsmarknadens föränderliga behov är också ett stort hinder för integration i samhället. Det finns en växande fara för att det ska uppstå nya klyftor i samhället mellan dem som har tillgång till livslångt lärande som ökar deras anställbarhet och anpassningsförmåga, bidrar till deras personliga utveckling och gör dem till aktiva medborgare, och dem som förblir utestängda och drabbas av olika former av diskriminering. De som inte har den kompetens som krävs har svårare att komma ut på arbetsmarknaden och finna ett arbete av god kvalitet, de kommer med större sannolikhet att vara arbetslösa långa perioder, och om de arbetar kommer de med större sannolikhet att ha ett lågavlönat arbete.

(19)

Tillgång till och förmåga att använda informations- och kommunikationsteknik blir i allt högre grad en förutsättning för integration. I en ministerförklaring som antogs den 11 juni 2006 i Riga efterlystes ett informationssamhälle för alla.

(20)

Ett brett folkligt och politiskt stöd är nödvändigt för att gemenskapens insats för bekämpning av fattigdom och social utestängning ska få ett ordentligt genomslag. Dessutom innebär ett effektivt genomförande av EU:s lagstiftning för lika möjligheter och icke-diskriminering ett stöd för målsättningarna med det europeiska året. Det europeiska året bör därför fungera som en katalysator för att öka medvetenheten, intensifiera arbetet och utbyta bästa metoder mellan medlemsstater, lokala och regionala myndigheter och internationella organisationer som arbetar med att bekämpa fattigdom. Det bör också bidra till att fokusera den politiska uppmärksamheten och mobilisera alla berörda parter för att föra den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration framåt och förstärka den samt främja ytterligare åtgärder och initiativ på gemenskapsnivå och nationell nivå på det området, tillsammans med fattigdomsdrabbade människor och deras företrädare.

(21)

Det europeiska året bör främja en aktiv integrationspolitik som ett sätt att förebygga fattigdom och social utestängning och bidra till att främja bästa metoder på detta område inom ramen för den öppna samordningsmetoden.

(22)

De skillnader som råder mellan länderna i fråga om uppnådda resultat och socioekonomiska och kulturella förhållanden och tänkesätt gör att det är lämpligt att decentralisera huvuddelen av verksamheten till nationell nivå genom ett system med indirekt centraliserad förvaltning i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i artikel 54.2 c i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (4) och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5).

(23)

Fastställandet av politiska prioriteringar på nationell nivå bör dock övervakas av kommissionen för att säkerställa att de överensstämmer med de strategiska målen för det europeiska året, och i slutändan med de gemensamma mål som fastställts för den öppna samordningsmetoden.

(24)

En effektiv samordning av alla parter som bidrar på gemenskapsnivå, nationell, regional och lokal nivå är en grundläggande förutsättning för att det europeiska året ska bli verksamt. Lokala och regionala partner har en särskild roll att spela när det gäller att främja intressena för de människor som lever i fattigdom eller social utestängning.

(25)

Deltagande i det europeiska året bör vara öppet för medlemsstaterna, de stater inom Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med bestämmelserna i det avtalet, de kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi och länderna på Västra Balkan, i linje med bestämmelserna i deras respektive avtal, samt de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med bestämmelserna i strategidokumentet från maj 2004 och ländernas handlingsplaner.

(26)

Det europeiska året kan bidra till att förbättra samordningen mellan befintliga program och initiativ för kampen mot fattigdom och social utestängning på gemenskapsnivå, däribland den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration.

(27)

Överensstämmelse och komplementaritet med andra gemenskapsinsatser bör säkerställas, i synnerhet med Progress-programmet, strukturfonderna och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), insatser för att bekämpa diskriminering och främja jämställdhet och grundläggande rättigheter samt insatser inom utbildning, kultur och interkulturell dialog, ungdomsfrågor, medborgarskap, invandring och asyl samt forskning.

(28)

Det europeiska året bör bygga på bästa metoder från tidigare europeiska år, däribland det europeiska året för lika möjligheter för alla (2007) och det europeiska året för interkulturell dialog (2008).

(29)

I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och god ekonomisk förvaltning (6).

(30)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7).

(31)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av behovet av bland annat multilaterala partnerskap och av gränsöverskridande informationsutbyte och spridning av god praxis i hela unionen, och de därför, på grund av åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

a)

Erkännande av rättigheter – Erkänna den grundläggande rätten för människor som lever i fattigdom och social utestängning att leva ett värdigt liv och delta fullt ut i samhällslivet. Det europeiska året ska öka den allmänna medvetenheten om fattiga människors situation, särskilt för grupper eller individer i utsatta situationer, och ska bidra till att främja deras tillgång till sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter och tillräckliga resurser och tjänster med kvalitet. Det europeiska året ska också bidra till att bekämpa stereotypa uppfattningar och stigmatisering.

b)

Delat ansvar och partnerskap – Stärka det gemensamma ansvaret för politiska riktlinjer och åtgärder för social integration genom att framhålla både det kollektiva och det individuella ansvaret för bekämpning av fattigdom och social utestängning och vikten av att främja och stödja frivilliga insatser. Det europeiska året ska uppmuntra medverkan från offentliga och privata aktörer, bland annat genom proaktiva partnerskap. Det ska öka medvetenhet och engagemang samt skapa möjligheter för alla medborgare att delta, i synnerhet människor med direkta eller indirekta erfarenheter av fattigdom.

c)

Sammanhållning – Främja ett samhälle präglat av större sammanhållning genom att öka medvetenheten hos befolkningen om fördelarna för alla med ett samhälle utan fattigdom, där rättvis fördelning möjliggörs och där ingen är marginaliserad. Det europeiska året ska främja ett samhälle som upprätthåller och utvecklar livskvalitet, inklusive kvalitet avseende färdigheter och sysselsättning, socialt välbefinnande, inklusive barns välbefinnande, och lika möjligheter för alla. Det ska dessutom säkerställa hållbar utveckling och solidaritet mellan och inom generationerna samt politisk överensstämmelse med EU:s insatser på global nivå.

d)

Engagemang och konkreta åtgärder – Bekräfta EU:s och medlemsstaternas starka politiska engagemang för att på ett avgörande sätt bidra till att utrota fattigdom och social utestängning och främja detta engagemang och åtgärder på alla förvaltningsnivåer. Genom att rikta politisk uppmärksamhet på och mobilisera samtliga berörda parter ska det europeiska året med utgångspunkt i landvinningarna för och potentialen i den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration stärka den politiska viljan att bekämpa fattigdom och social utestängning och ge ytterligare impulser till utvecklingen av medlemsstaternas och EU:s insatser på detta område.

a)

möten och evenemang,

b)

informations-, PR- och utbildningskampanjer,

c)

gemenskapsomfattande eller nationella enkäter och undersökningar som när det är lämpligt bygger på könsuppdelad insamling av uppgifter.

a)

Medlemsstaterna.

b)

Kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi enligt de allmänna principer och bestämmelser för deltagande i gemenskapsprogram som fastställts för dessa länder genom ramavtalet respektive associationsrådens beslut.

c)

Länderna på Västra Balkan i enlighet med de överenskommelser som ska ingås med dessa länder enligt ramavtalen om allmänna principer för deras deltagande i gemenskapsprogram.

d)

De Efta-stater som är parter i EES-avtalet, i enlighet med bestämmelserna i det avtalet.

e)

Partnerländerna i den europeiska grannskapspolitiken, enligt de allmänna principer och bestämmelser för deltagande i gemenskapsprogram som fastställts för dessa länder i strategidokumentet från maj 2004 och ländernas handlingsplaner. Allt ekonomiskt stöd från EU till insatser i dessa partnerländer ska omfattas av instrumentet för den europeiska grannskapspolitiken enligt de prioriteringar och förfaranden som fastställts för det övergripande samarbetet med de länderna.