RÅDETS BESLUT

av den 19 december 2006

om det särskilda programmet Människor för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)

(Text av betydelse för EES)

(2006/973/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 166.4,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 166.3 i fördraget skall Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (3) (nedan kallat ”ramprogrammet”) genomföras med hjälp av särskilda program med de närmare villkoren för genomförandet, programmets längd och de medel som bedöms nödvändiga.

(2)

Ramprogrammet är uppdelat i fyra typer av verksamhet – gränsöverskridande samarbete kring strategiska teman (Samarbete), forskardriven forskning baserad på initiativ från forskarvärlden (Idéer), stöd till forskares utbildning och karriärutveckling (Människor) och stöd till forskningskapacitet (Kapacitet). Indirekta åtgärder inom ramen för Människor bör genomföras i detta särskilda program.

(3)	Detta särskilda program bör omfattas av reglerna för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (nedan kallade ”reglerna för deltagande och för spridning av resultat”).

(4)

Ramprogrammet bör komplettera de verksamheter som genomförs i medlemsstaterna och andra gemenskapsåtgärder som krävs för den övergripande strategiska insatsen för genomförandet av Lissabonmålen, parallellt med framför allt dem som avser strukturfonderna, jordbruk, utbildning, kultur, konkurrenskraft och innovation, industri, hälsa, konsumentskydd, sysselsättning, energi, transport och miljö.

(5)

Den verksamhet med inriktning på innovation och små och medelstora företag som skall stödjas inom detta ramprogram bör komplettera verksamhet som genomförs inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och som kommer att bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och innovation och främja alla former av innovation.

(6)	Genomförandet av ramprogrammet kan ge upphov till tilläggsprogram där endast vissa medlemsstater deltar, till att gemenskapen deltar i program som inletts av flera medlemsstater eller till bildandet av gemensamma företag eller andra arrangemang enligt artiklarna 168, 169 och 171 i fördraget.

(7)

Det internationella perspektivet är grundläggande för de mänskliga resurserna inom europeisk forskning och utveckling. I enlighet med artikel 170 i fördraget får länder som har ingått de nödvändiga avtalen delta i detta särskilda program (även på projektnivå). På grundval av ömsesidiga fördelar får också organ från tredjeländer och internationella organisationer för vetenskapligt samarbete delta i detta särskilda program. Enskilda forskare från tredjeländer får dessutom delta i vilka åtgärder som helst i det särskilda programmet, även särskilt inriktade åtgärder.

(8)	Forskning som bedrivs inom ramen för detta särskilda program bör vara förenlig med grundläggande etiska principer, bland annat dem som återspeglas i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(9)	Genomförandet av ramprogrammet bör bidra till att främja hållbar utveckling.

(10)

Man bör se till att ramprogrammet har en sund ekonomisk förvaltning och att det genomförs på ett så effektivt och användarvänligt sätt som möjligt, och att det samtidigt är rättsligt säkert och tillgängligt för samtliga deltagare, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (4) och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 (5) om genomförandebestämmelser för den budgetförordningen samt eventuella framtida ändringar.

(11)

Lämpliga åtgärder som står i proportion till Europeiska gemenskapernas finansiella intressen bör vidtas för att kontrollera dels hur effektivt det beviljade finansiella stödet är, dels hur effektivt medlen används för att förhindra oegentligheter och bedrägerier, och nödvändiga mått och steg bör vidtas för att återkräva stöd som gått förlorat, utbetalats felaktigt eller använts på fel sätt i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (6), (EG, Euratom) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (7) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1989 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (8).

(12)

Eftersom de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut huvudsakligen är förvaltningsåtgärder, bör de antas genom det förvaltningsförfarande som anges i artikel 4 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (9). Å andra sidan väcker forskning som medför användning av mänskliga embryon och stamceller från mänskliga embryon särskilda etiska frågor enligt artikel 4 i det här beslutet. Därför bör åtgärder för finansiering av sådana projekt antas genom det föreskrivande förfarande som anges i artikel 5 i beslut 1999/468/EG.

(13)

När detta program genomförs bör lämplig uppmärksamhet ägnas åt integrering av ett jämställdhetsperspektiv, liksom bland annat arbetsförhållandena, insynen i anställningsprocessen och karriärutvecklingen för forskare som anställts inom ramen för projekt och program som finansieras inom ramen för åtgärder i detta program. Ramar för detta återfinns i kommissionens rekommendation 2005/251/EG av den 11 mars 2005 om den europeiska stadgan för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare samtidigt som deras frivilliga natur beaktas.

(14)

Syftet med programmet är att skapa en verklig europeisk arbetsmarknad för forskare som en vidareutveckling och ett vidare genomförande av den integrerade strategin för mänskliga resurser inom europeisk forskning och utveckling på grundval av En strategi för rörlighet i det europeiska området för forskningsverksamhet (10) och ”Forskare inom det europeiska området för forskningsverksamhet: ett yrke med många karriärmöjligheter” (11), och man beaktar också rådets slutsatser om mänskliga resurser i forskning och utveckling av den 18 april 2005.

(15)

Syftet med programmet Människor är att öka FoU-potentialen i Europa både när det gäller kvalitet och kvantitet, bland annat genom att erkänna forskar”yrket” i syfte att upprätthålla excellensen i grundforskningen samt den organiska utvecklingen av teknisk forskning och genom att uppmuntra europeiska forskares rörlighet från, till och över hela Europa. Det bör dessutom hjälpa till att skapa de rätta förutsättningarna för att locka de bästa utländska forskarna till att forska i Europa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det särskilda programmet Människor, för gemenskapens verksamhet på området forskning och teknisk utveckling, inbegripet demonstration, nedan kallat ”särskilda programmet”, antas härmed för perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

Artikel 2

Det särskilda programmet skall stödja verksamhet för människor, som stimulerar dem att välja forskarbanan och, både kvalitativt och kvantitativt, stärker den mänskliga potentialen inom europeisk forskning och teknik, även kvinnors potential. Den verksamhet som syftar till stöd för utbildning och karriärutveckling för forskare, de så kallade Marie Curie-åtgärderna, skall fokusera på huvudaspekterna kring kompetens och karriärutveckling och får starkare kopplingar till nationella system.

Målen och huvudlinjerna för denna verksamhet beskrivs i bilagan.

Artikel 3

Det belopp som anses nödvändigt för att genomföra det särskilda programmet skall uppgå till 4 750 miljoner EUR, varav mindre än 6 % skall avsättas för kommissionens administrativa utgifter.

Artikel 4

1.   All forskningsverksamhet som genomförs inom det särskilda programmet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer.

2.   Följande forskningsområden skall inte finansieras inom detta program:

—	Forskningsverksamhet som syftar till mänsklig kloning för reproduktionsändamål.

—	Forskningsverksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa och som kan leda till att sådana förändringar blir ärftliga (12).

—	Forskningsverksamhet som syftar till skapandet av mänskliga embryon uteslutande för forskningsändamål eller för produktion av stamceller, inbegripet genom somatisk överföring av cellkärnor.

3.   Forskning på mänskliga stamceller, både adulta och embryonala, får finansieras beroende både på innehållet i forskningsförslaget och på regelverket i den eller de berörda medlemsstaterna.

Ansökningar om finansiering av forskning på mänskliga embryonala stamceller skall, i förekommande fall, innehålla detaljerade uppgifter om de åtgärder för tillståndsgivning och kontroll som skall vidtas av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och om de etiska godkännanden som ges.

För utvinning av mänskliga embryonala stamceller skall strikt tillståndsgivning och kontroll, i enlighet med regelverket i den eller de berörda medlemsstaterna, tillämpas för institutioner, organisationer och forskare.

4.   En översyn av de forskningsområden som anges ovan skall göras för programmets andra fas (2010–2013) mot bakgrund av vetenskapliga framsteg.

Artikel 5

1.   Det särskilda programmet skall genomföras med hjälp av de finansieringssystem som fastställs i bilaga III till ramprogrammet.

2.   Reglerna för deltagande och spridning skall gälla för detta särskilda program.

Artikel 6

1.   Kommissionen skall utarbeta ett arbetsprogram för genomförandet av det särskilda programmet med en detaljerad redogörelse för målen och verksamheten i bilagan, finansieringssystem som skall användas för de åtgärder som ansökningsomgångarna avser och tidsschemat för genomförandet.

2.   I arbetsprogrammet skall relevant forsknings-, forskarutbildnings- och karriärutvecklingsverksamhet som genomförs av medlemsstaterna, associerade länder samt europeiska och internationella organisationer beaktas liksom tillförandet av europeiskt mervärde samt effekterna på den industriella konkurrenskraften och relevansen för annan gemenskapspolitik. Det skall uppdateras vid behov.

3.   Förslag till indirekta åtgärder inom ramen för finansieringssystemen skall utvärderas och projekt väljas ut med beaktande av kriterierna i artikel 15.1 b i reglerna för deltagande och spridning.

4.   Arbetsprogrammet får innehålla uppgifter om:

a)	organisationer som får bidrag i form av medlemsavgifter,

b)	åtgärder till stöd för särskilda rättsliga enheters verksamhet.

Artikel 7

1.   Kommissionen skall ansvara för genomförandet av det särskilda programmet.

2.   Förvaltningsförfarandet i artikel 8.2 skall tillämpas när följande åtgärder antas:

a)	Det arbetsprogram som avses i artikel 6.1, inklusive de finansieringssystem som skall användas, innehållet i ansökningsomgången samt de utvärderings- och urvalskriterier som skall tillämpas.

b)	Godkännandet av finansieringen av den verksamhet som avses i artikel 2 när det uppskattade bidragsbeloppet från gemenskapen enligt detta program är minst 0,6 miljoner EUR.

c)	Utfärdandet av mandat för de utvärderingar som avses i artikel 7.2 och 7.3 i ramprogrammet.

3.   Det föreskrivande förfarandet i artikel 8.3 skall tillämpas för godkännande av finansieringen av verksamhet där mänskliga embryon och stamceller från sådana används.

Artikel 8

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

4.   Kommissionen skall regelbundet informera kommittén om hur genomförandet av det särskilda programmet förlöper i stort och i tid tillhandahålla upplysningar om alla FoTU-åtgärder som föreslås eller finansieras inom detta program enligt vad som anges i bilaga II.

5.   Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 9

Kommissionen skall sörja för att den oberoende övervakning, bedömning och översyn som föreskrivs i artikel 7 i ramprogrammet genomförs när det gäller den verksamhet som omfattas av det särskilda programmet.

Artikel 10

Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 11

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

BILAGA I

VETENSKAPLIGA OCH TEKNISKA MÅL, HUVUDLINJER FÖR TEMAN OCH VERKSAMHETER

Inledning

En av de viktigaste konkurrensaspekterna i forskning och teknik är de mänskliga resursernas omfattning och kvalitet. Detta programs övergripande strategi är att göra Europa mer attraktivt för forskare, något som är nödvändigt för att öka EU:s kapacitet och resultat inom forskning och teknisk utveckling och för att konsolidera och ytterligare utveckla det europeiska området för forskningsverksamhet. Detta skall ske genom att man i hela EU eftersträvar en nödvändig strukturerande verkan på forskarutbildningens organisation, resultat och kvalitet, forskarnas aktiva karriärutveckling, forskarnas överföring av kunskaper mellan olika sektorer och forskningsorganisationer, ökat partnerskap mellan industrin och den akademiska världen samt ett starkt deltagande i forskning och utveckling från kvinnornas sida och från forskare som befinner sig i början av karriären.

Programmet kommer att genomföras med hjälp av systematiska investeringar i människor, främst genom en rad samordnade Marie Curie-åtgärder, särskilt med beaktande av det europeiska mervärdet när det gäller deras strukturerande effekt på det europeiska forskningsområdet. Utifrån erfarenheterna från Marie Curie-åtgärderna under tidigare ramprogram vänder sig denna verksamhet till forskare och rör deras kompetensutveckling under hela deras karriär, från grundläggande forskarutbildning, särskilt avsedd för ungdomar, till karriärutveckling och livslångt lärande inom den offentliga och den privata sektorn. Grundstenarna i det här programmet är rörlighet (över både nations- och sektorsgränser). Genom att öka forskarnas rörlighet och förstärka resurserna för de institutioner som lockar till sig forskare internationellt kommer man att främja spetsforskningsenheter i hela Europeiska unionen. Andra nyckelfaktorer i Marie Curie-åtgärderna är erkännande av erfarenheter från olika sektorer och länder samt adekvata arbetsförhållanden. Det skall införas särskilda åtgärder för att uppmuntra forskare i början av karriären och erbjuda stöd i början av den vetenskapliga karriären samt åtgärder för att minska kompetensflykten, till exempel bidrag för återintegrering.

Marie Curie-åtgärderna är öppna för alla områden inom forskning och teknisk utveckling som omfattas av fördraget. De sökande får fritt välja forskningsområde. Det finns emellertid möjlighet att rikta in sig på viss programverksamhet som exempelvis rör vissa vetenskapliga discipliner och tekniska områden, deltagande regioner, typer av forskningsorganisationer och forskare. Syftet är att man skall kunna anpassa sig till förändrade forskningsbehov i Europa när det gäller utbildning, rörlighet, karriärutveckling och kunskapsutbyte. För att säkerställa utbildning och rörlighet inom nya områden inom forskning och teknik kommer lämplig samordning med andra delar av ramprogrammet att ombesörjas, däribland möjligheter till gemensamma ansökningsomgångar.

Det är av stor vikt för programmet att företag deltar på bred front, även små och medelstora företag. Ett ökat samarbete mellan industrin och den akademiska världen uppmuntras i Marie Curie-åtgärderna när det gäller forskarutbildning, karriärutveckling och kunskapsutbyte, med beaktande av skyddet för immateriella rättigheter, och en särskild åtgärd avser partnerskap och förbindelser mellan industrin och den akademiska världen, med särskild uppmärksamhet på små och medelstora företag.

Den internationella dimensionen, som är grundläggande för de mänskliga resurserna inom forskning och utveckling i Europa, kommer att beaktas i karriärutvecklingen utan diskriminering samt i arbetet med att stärka och berika det internationella forskarsamarbetet och locka forskartalanger till Europa. Den internationella dimensionen kommer att ingå i samtliga Marie Curie-åtgärder och också bli föremål för särskilda åtgärder.

Vederbörlig hänsyn kommer att tas till principerna för hållbar utveckling och jämställdhet mellan könen. Programmet syftar till att integrera ett jämställdhetsperspektiv genom att man uppmuntrar lika möjligheter i alla Marie Curie-åtgärder och genom att låta projekt med en balanserad könsfördelning fungera som riktmärke (målet är minst 40 % kvinnor). Åtgärderna kommer dessutom vara utformade så att de hjälper forskarna att slå in på en säkrare karriärväg och sörjer för att forskarna kan kombinera arbetsliv och privatliv, med hänsyn till familjesituationen, samt återuppta forskarkarriären efter ett avbrott. Där det är relevant kommer även beaktandet av etiska, sociala, rättsliga och bredare kulturella aspekter på forskningsverksamheten och forskningens potentiella tillämpningar samt de socioekonomiska effekterna av vetenskaplig och teknisk utveckling och framsyn (”Foresight”) att tas upp i det särskilda programmet.

För att fullt ut utnyttja Europas potential att locka till sig forskare kommer Marie Curie-åtgärderna att samverka med andra åtgärder både inom ramen för gemenskapens forskningspolitik och inom annan gemenskapspolitik, t.ex. utbildning, sammanhållning och sysselsättning. Den typen av samverkan kommer även att eftersträvas på regional, nationell och internationell nivå. Åtgärder som knyter den vetenskapliga utbildningen till karriärer samt forsknings- och samordningsåtgärder för nya metoder inom den vetenskapliga utbildningen planeras inom programdelen ”Vetenskapen i samhället” i programmet Kapacitet. (13)

Etiska aspekter

Grundläggande etiska principer skall följas vid genomförandet av detta särskilda program och i den forskningsverksamhet som följer av det. Hit hör bland annat de principer som framgår av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, däribland skydd av människans värdighet och liv, skydd av personuppgifter och privatlivet samt av djuren och miljön i enlighet med gemenskapslagstiftningen och de senaste versionerna av gällande internationella konventioner, riktlinjer och uppförandekoder, såsom Helsingforsdeklarationen, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin, vilken undertecknades i Oviedo den 4 april 1997, med tilläggsprotokoll, FN-konventionen om barnets rättigheter, Unescos universella deklaration om humangenomet och mänskliga rättigheter, FN-konventionen om bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen (BTV), det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk, samt Världshälsoorganisationens (WHO) gällande resolutioner.

Hänsyn kommer också att tas till synpunkterna från den europeiska rådgivande gruppen för etik inom bioteknik (1991–1997) och den europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik (sedan 1998).

I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och de olika angreppssätt som tillämpas i Europa måste deltagare i forskningsprojekt följa gällande lagar, förordningar och etiska bestämmelser i de länder där forskningen kommer att genomföras. Nationella bestämmelser gäller under alla förhållanden och forskningsverksamhet som är förbjuden i en given medlemsstat eller något annat land kommer inte att erhålla något gemenskapsfinansierat stöd i medlemsstaten eller landet i fråga.

I tillämpliga fall skall deltagarna i forskningsprojekten begära godkännande från relevanta nationella eller lokala etikkommittéer, innan FoTU-verksamheten inleds. Kommissionen kommer systematiskt att genomföra en etisk granskning av sådana förslag som berör etiskt känsliga frågor eller som inte tillräckligt uppmärksammar etiska aspekter. I särskilda fall kan en etisk granskning genomföras under projektets genomförande.

Ingen forskningsverksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater skall finansieras.

Enligt protokollet om djurskydd och djurens välfärd som fogas till fördraget skall gemenskapen fullt ut ta hänsyn till djurens välfärd när gemenskapens politik utformas och genomförs – detta gäller även forskning. Enligt rådets direktiv 86/609/EEG av den 24 november 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål (14) skall alla experiment utformas så att man undviker att utsätta försöksdjuren för ångest, smärta och lidande i onödan; så få djur som möjligt skall användas; man skall ta i anspråk djur med den lägsta graden av neurofysiologisk känslighet och man skall se till att förorsaka minsta möjliga smärta, lidande, ångest eller bestående men. Förändringar av djurens arvsmassa och kloning av djur får endast komma i fråga om syftena är etiskt motiverade och villkoren är sådana att djurens välfärd garanteras och principerna om biologisk mångfald respekteras.

Vid genomförandet av detta program kommer kommissionen regelbundet att övervaka vetenskapliga framsteg och nationella och internationella bestämmelser för att ta hänsyn till utvecklingen.

Forskning om etik i samband med vetenskaplig och teknisk utveckling kommer att genomföras inom ramen för avsnittet ”Vetenskapen i samhället” i det särskilda programmet Kapacitet.

Verksamhet

Följande Marie Curie-åtgärder kommer att ges stöd:

Grundutbildning av forskare

Denna åtgärd stödjer grundutbildningen av forskare och avser i normalfallet de första fyra åren (eller motsvarande heltid) av deras forskarkarriär. Stöd kan betalas för ytterligare ett år om detta krävs för att grundutbildningen skall slutföras. Genom ett gränsöverskridande nätverk, vars syfte är att strukturera lejonparten av den kapacitet som finns i samtliga medlemsstaters och associerade länders offentliga och privata sektorer att tillhandahålla högkvalitativ grundutbildning för forskare, skall denna åtgärd förbättra forskarnas karriärutsikter i båda sektorerna, vilket är tänkt att få ungdomar att välja en forskarkarriär.

Åtgärden kommer att genomföras genom stöd till nätverk som valts ut på ett konkurrensutsatt sätt och som består av kompletterande organisationer som arbetar med forskarutbildning i olika länder. Inom denna ram planeras stöd för att de bästa av de forskare som befinner sig i början av karriären skall kunna delta i etablerade forskarlag. Nätverken kommer att bygga på ett gemensamt forskarutbildningsprogram som motsvarar väl definierade utbildningsbehov på vissa fastställda vetenskapliga eller tekniska områden, med lämpliga hänvisningar till tvärvetenskapliga och nytillkomna övergripande områden. Utbildningsprogrammen kommer främst att handla om att utveckla och bredda forskningskompetensen för forskare som nyligen inlett sin utbildning. Utbildningen kommer i första hand att vara inriktad på vetenskaplig och teknisk kunskap genom forskning om enskilda projekt, vilket skall kompletteras av utbildningsmoduler som omfattar annan relevant kunskap och kompetens. Detta kan avse t.ex. ledning och finansiering av forskningsprojekt och -program, immateriella rättigheter och annat utnyttjande av forskningsresultat, entreprenörskap, etiska aspekter, kommunikation och kontakter mellan forskningen och samhället.

Det gemensamma forskarutbildningsprogrammet bör vara enhetligt i fråga om kvalitetsnormer och innehålla bestämmelser om övervakning och mentorskap. Det gemensamma utbildningsprogrammet bör dra nytta av nätverksdeltagarnas kompletterande kompetenser. Även företags kunskaper skall utnyttjas liksom andra synergier. Inom programmet skall utbildningens kvalitet erkännas ömsesidigt, liksom diplom och andra intyg om så är möjligt. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt problem som rör långtidsanställning av forskare.

Det är av största vikt att organisationer från olika sektorer deltar direkt eller indirekt i den här åtgärden, även privata företag inom vissa lämpliga områden som också kan ha en ledande funktion. En enskild forskningsorganisation eller två samarbetande organisationer kan ges stöd inom ramen för åtgärden, om det tydligt kan påvisas att de nödvändiga delarna av programmet för forskarutbildning behandlas på ett effektivt sätt i samarbete med ett flertal partner, utan att dessa formellt är en del av nätverket.

Gemenskapsstödet för denna åtgärd innefattar följande:

—	Rekryteringen av de forskare som nyligen inlett sin forskarutbildning och som skall utbildas.

—

Möjligheten att inrätta akademiska tjänster inom institutioner för högre utbildning eller motsvarande tjänster inom andra forskningsorganisationer och företag för erfarna forskare i syfte att överföra ny kunskap och öka bevakningen av forskare som befinner sig i ett tidigt skede av karriären med utbildning inom ett nätverk.

—	Inrättande av nätverk och anordnande av kortare inslag i utbildningen (konferenser, sommarkurser och särskilda kurser) som är öppna både för nätverksdeltagare och forskare utanför nätverket.

Livslångt lärande och karriärutveckling

Denna åtgärd riktar sig till erfarna forskare i olika stadier av karriären. Forskarnas individuella kompetensprofil skall breddas i tvärvetenskaplig riktning eller med hjälp av erfarenhet från olika sektorer. Syftet är att stödja forskarna i deras strävan att uppnå och/eller förstärka en ledande oberoende position, exempelvis som ansvarig för undersökningar, som professor eller någon annan högre post inom utbildningen eller i företagsvärlden. Åtgärden kommer också att stödja forskarna att återuppta forskarkarriären efter ett uppehåll eller (åter)integrera forskare i en forskarkarriär i medlemsstaterna eller associerade länder, även deras ursprungsland, efter en utlandstjänst.

För att komma i fråga för denna åtgärd skall forskare ha minst fyra års erfarenhet av heltidsforskning eller liknande forskningserfarenheter eller doktorsgrad. Eftersom åtgärden avser livslångt lärande och karriärutveckling förväntas forskarna i normalfallet dock ha ännu mer erfarenhet än så.

Denna åtgärd kommer att genomföras genom följande:

i)	Stöd till individuella gränsöverskridande stipendier inom Europa som tilldelas på gemenskapsnivå till de bästa eller mest lovande forskarna från medlemsstaterna och associerade länder, baserat på ansökningar från forskarna i samarbete med värdorganisationerna.

ii)

Samfinansiering, om detta uppfyller kriterierna om europeiskt mervärde, öppenhet och insyn, av regionala, nationella eller internationella program för forskarutbildning och karriärutveckling, som inriktar sig på ett urval av konkurrenskraftiga befintliga eller nya regionala, nationella eller internationella finansieringsprogram som fokuserar på åtgärdens mål och baserar sig på individers förflyttning. Programmen skall innehålla ett öppet, meritbaserat ansökningsförfarande för ansökande forskare som grundar sig på en internationell utvärdering av forskare inom samma område, utan begränsningar när det gäller ursprung och/eller destination. Programmen förväntas erbjuda rimliga arbetsförhållanden för de forskare som väljs ut.

De som ansöker om samfinansiering kommer att vara nyckelpersoner i processen med att bygga upp de mänskliga resursernas kapacitet inom forskningen på olika områden. I normalfallet kommer de att vara organisationer i någon av följande kategorier:

—	Offentliga organ med ansvar för att finansiera och förvalta stipendieprogram, t.ex. ministerier, statliga forskningskommittéer, forskningsakademier eller liknande.

—

Andra offentliga eller privata organ, även stora forskningsorganisationer, som finansierar och förvaltar stipendieprogram, antingen på grundval av ett officiellt mandat eller med godkännande från offentliga myndigheter, t.ex. statligt inrättade privaträttsliga organ med ett offentligt uppdrag, välgörenhetsorganisationer etc.

—	Internationella organ som förvaltar liknande program på europeisk nivå som ett led i sina uppgifter.

Samfinansieringen kommer i främsta hand gå till så att gemenskapen bidrar till finansieringen av stipendier som uppfyller åtgärdens krav och syfte, särskilt när det gäller gränsöverskridande rörlighet. Internationell konkurrens mellan forskare kommer fortfarande att spela en central roll när det gäller att säkerställa forskning av högsta kvalitet inom denna verksamhet.

De två genomförandesätten kommer från början att löpa parallellt, och samfinansieringen kommer till en början att ske i kontrollerad omfattning så att nödvändiga erfarenheter kan dras. Under ramprogrammets gång kommer de olika sätten att utvärderas så att ett tillvägagångssätt för återstoden av programmet kan fastställas.

Partnerskap och förbindelser mellan industrin och den akademiska världen

Syftet med denna åtgärd är att öppna och främja dynamiska förbindelser mellan offentliga forskningsorganisationer och privata kommersiella företag, särskilt små och medelstora företag, samt traditionella tillverkningsindustrier. Verksamheten kommer att bygga på långsiktiga samarbetsprogram i syfte att öka rörligheten mellan olika sektorer och överföringen och utbytet av kunskap (bland annat projektledning, förvaltning av immateriella rättigheter och produktutveckling) och främja ömsesidig förståelse av de båda sektorernas olika kulturella miljöer och kompetenskrav.

Åtgärden kommer att genomföras på ett flexibelt sätt, bland annat på grundval av goda rutiner för partnerskap mellan industrin och den akademiska världen över hela EU, genom samarbete mellan organisationer från båda sektorerna från minst två medlemsstater eller associerade stater, med stöd till samspel mellan mänskliga resurser inom ramen för detta. Gemenskapsstöd kommer att ges i en eller flera av följande former:

—	Personalbyte mellan sektorerna inom ramen för partnerskapet för att stärka samarbetet mellan sektorerna.

—	Tillfälliga tjänster i båda sektorerna för erfarna forskare som kommer från en organisation utanför partnerskapet.

—	Inrättande av nätverk och anordnande av workshops och konferenser som ökar erfarenheten mellan sektorerna och kunskapsutbytet i syfte att nå en större del av personalen från båda sektorer.

—	Särskilt för små och medelstora företag: bidrag till mindre utrustning för deltagande i samarbetet.

Det internationella perspektivet

Det internationella perspektivet är grundläggande för de mänskliga resurserna inom forskning och utveckling i Europa och behandlas i särskilda åtgärder både när det gäller de europeiska forskarnas karriärutveckling och stärkandet av det internationella samarbetet genom forskarna.

Karriärutvecklingen för forskare från medlemsstaterna och associerade länder kommer att stödjas på följande sätt:

i)	Internationella stipendier, med obligatoriskt återvändande, för erfarna forskare inom ramen för livslångt lärande och kompetensutveckling för att de skall få nya kvalifikationer och kunskaper.

ii)

Stipendier för återvändande och återintegrering till erfarna forskare som arbetat i ett annat land. Inom ramen för denna åtgärd kommer också nätverk med forskare från medlemsstaterna och associerade länder som befinner sig utomlands att ges stöd så att de kan hålla sig aktivt informerade om och delta i utvecklingen i det europeiska området för forskningsverksamhet.

Det internationella samarbetet mellan forskare kommer att stödjas på följande sätt:

i)

Internationella stipendier för forskare utifrån som kommer till Europa för att locka kvalificerade forskare från tredjeland till medlemsstaterna och de associerade länder, för att öka kunskaperna i Europa och bygga upp kontakter på hög nivå. Forskare från utvecklingsländer eller tillväxtekonomier kan erbjudas stöd för att kunna återvända. Stöd kommer att ges för nätverk av forskare från tredjeland i medlemsstaterna och associerade länder för att strukturera och utveckla kontakterna med ursprungsregionerna.

ii)	Partnerskap mellan olika forskningsorganisationer i Europa och en eller flera organisationer i: — länder som omfattas av EU:s grannskapspolitik, — länder med vilka gemenskapen har ett avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete.

På grundval av gemensamma program kommer gemenskapsstöd att ges för kortare utbyten mellan nyblivna och erfarna forskare så att konferenser och andra arrangemang till ömsesidig nytta kan ordnas, samt för utvecklingen av ett systematiskt utbyte av goda metoder med direkt betydelse för de mänskliga resurserna i forskning och utveckling.

Dessa åtgärder kommer att genomföras i linje med den internationella verksamheten enligt programmen Samarbete och Kapacitet.

Särskilda åtgärder

Till stöd för upprättandet av en verklig europeisk arbetsmarknad för forskare skall en rad samordnade åtföljande åtgärder genomföras för att undanröja hinder för rörlighet och förbättra de europeiska forskarnas karriärmöjligheter. Dessa åtgärder syftar främst till att öka medvetenheten hos aktörerna och allmänheten (även genom Marie Curie-pris), att stimulera och stödja åtgärder i medlemsstaterna och att komplettera gemenskapsåtgärderna. De särskilda åtgärderna skall även omfatta stimulansåtgärder för offentliga institutioner som främjar forskares rörlighet, kvalitet och yrkesprofil om denna verksamhet uppfyller kriterierna europeiskt medvärde, öppenhet och insyn.

BILAGA II

INFORMATION SOM KOMMISSIONEN SKALL LÄMNA I ENLIGHET MED ARTIKEL 8.4

1.	Information om åtgärder som gör det möjligt att övervaka varje förslags hela livstid och som särskilt omfattar — framlagda förslag, — utvärderingsresultat för varje förslag, — avtal om bidrag, — genomförda åtgärder.

2.	Information om resultatet av varje ansökningsomgång och genomförande av åtgärder som särskilt omfattar — resultaten av varje ansökningsomgång, — resultatet av förhandlingarna om avtal om bidrag, — genomförande av åtgärder, däribland uppgifter om betalningar och resultatet av åtgärder.

3.	Information om genomförandet av program, däribland relevant information om ramprogrammet, det särskilda programmet och varje verksamhet.

Denna information (särskilt om förslag, utvärderingen av dessa och avtal om bidrag) bör lämnas i enhetligt, strukturerat format som kan läsas och behandlas elektroniskt och som man kan få tillgång till genom IT-baserad information och ett rapportsystem som gör det lätt att analysera uppgifter.